Spelling suggestions: "subject:"derson centred care"" "subject:"3person centred care""
141 |
Att se människan : En intervjustudie om perioperativa sjuksköterskans erfarenhet av hur operationsteamets personcentrerade vård påverkas vid produktionsinriktad vård / Seeing the human : An interview study on perioperative nurse's experience of how the surgical team's person-centred care is affected by production-oriented careBjörnström, Maria January 2022 (has links)
Bakgrund: Produktionen på en operationsavdelning utgår från att hålla vårdgarantin och samtidigt hantera alla akutfall som sker. Hela operationsteamet har ett delat ansvar för patientens perioperativa vård. I ett operationsteam ingår operatör, operationssjuksköterska, anestesisjuksköterska och en assisterande personal. Personcentrerad vård bygger på en interaktion mellan patient och vårdgivare och kan delas in i fyra delar; Att odla en bra kommunikation, Skapa en respektfull och medkännande vård, att patienterna engagerar sig i sin vårdgivare och integration av vården. Syfte: Undersöka den perioperativa sjuksköterskans erfarenhet av hur operationsteamets personcentrerade vård påverkas vid produktionsinriktad vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta intervjuer genomfördes baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Insamlad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kontroll fick informanterna genom förberedelse och tid till att skapa en helhet. Tidsstress fanns främst hos nyare medlemmar, men krav utifrån påverkar operationsteamet beroende på dess uppsättning av individer och erfarenhet. Operationsteamet gav personcentrerad vård i balans med att få operationen genomförd. Genom att skapa ett flöde gavs de bästa förutsättningar för produktivitet och för personcentrerad vård. Slutsats: Oftast påverkas inte bemötandet, utan möjlighet att uppfylls alla patienten behov. / Background: Production is about keeping the healthcare guarantee and at the same time handle all emergency cases that occur. The team has a shared responsibility for the patient's perioperative care, a team includes an operator, operating nurse, anesthesia nurse and an assisting staff. Person-centred care is based on interaction between patients and caregivers, divided into four parts; Cultivate a good communication, Create a respectful and compassionate care, Patients engage with their caregiver and Integration of care. Aim: Investigate the perioperative nurse's experience of how the surgical team's person-centered care is affected in production-oriented care. Method: A qualitative interview study with an inductive approach based on semi-structured interviewguide. Eight interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Result: Control was given to the informants through preparation and time to create a entirety. Time stress was mainly present in newer members, but demands affect the surgical team depending on its set of individuals and experience. The team provided person-centred care in balance with getting the surgery completed. By creating a flow, the best conditions for production and person-centred care were provided. Conclusion: The treatment was not affected, but the opportunity to meet all the patient's needs.
|
142 |
Innebörden av ett personcentrerat förhållningssätt : En litteraturstudie utifrån sjuksköterskors upplevelverKaram, Celin, Punj, Priya January 2023 (has links)
Bakgrund: Syftet med personcentrerad vård är att bevara och se personen utifrån ett helhetsperspektiv samt utgå från personens individuella behov. Patienters upplevelser av personcentrerad vård är att bli sedda som unika individer med individuella behov. Att bli respekterade, omhändertagna och ha rätt för autonomi och delaktighet inom den egna vården är betydligt ur patienters perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar två teman och fyra subteman. Temat: Se personen bakom sjukdomen innefattar subteman: Utgå från patientens individuella behov och Arbeta i partnerskap med patienten. Temat: Skapa en vårdrelation innefattar subteman: Betydelsen av kommunikation och Betydelsen av tid. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt innebar att se personen bakom sjukdomen för att personen ska vara i fokus snarare än sjukdomen, där vikten av att utgå från patientens individuella behov samt arbeta i partnerskap med patienten betonades. Detta kunde dessutom leda till att en vårdrelation skapades vilket främjade en personcentrerad vård. / Background: The goal of person-centred care is to preserve and view the person from a holistic perspective as well as to emanate from the person's individual needs. Patients' experiences of person-centred care are to be seen as unique individuals with individual needs. Being respected, cared for and having the right for autonomy and participation in one's own care is significantly from the patients' perspective. Aim: To describe nurses' experiences of applying a person-centred approach. Method: A systematic literature review with descriptive synthesis and qualitative approach. Results: The result shows two themes and four subthemes. The theme: See the person behind the illness includes subthemes: Emanate from the patients’ individual needs and Work in partnership with the patient. The theme: Creating a care relationship includes subthemes: The importance of communication and The importance of time. Conclusion: It emerged that nurses' experiences of applying person-centered approach meant seeing the person behind the illness so that the person could be in focus rather than the disease, where the importance of emanating from the patient's individual needs and working in partnership with the patient was emphasized. This could also lead to the creation of a care relationship, which promoted person-centred care.
|
143 |
Sjuksköterskors användning av motiverande samtal med patienter som lever med hjärt- och kärlsjukdom : En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning / Nurses’ use of motivational interviewing with patients with cardiovascular disease : A literature review of quantitative and qualitative researchKhazrai, Birgit, Olsson, Tilde January 2024 (has links)
Background: Cardiovascular diseases are globally the leading causes of death. In Sweden 2 million people are currently affected. Contemporary society has created the conditions for an epidemic of diseases caused by unhealthy lifestyles. Nurse led motivational interviewing (MI) can be used to implement changes in unhealthy lifestyle habits. Aim: The aim of the study was to describe the usability of the method motivational interviewing (MI) in nurses' work with patients with cardiovascular diseases. Method: The chosen method was a literature review of quantitative and qualitative research. In total 5 quantitative and 3 qualitative research articles were analysed. Results: The analyses resulted in two themes and six subthemes. First theme was The importance of a good collaboration with subthemes A mutual interaction, To include employers and relatives and The benefits of good alliance. Second theme was Challenges for a successful treatment with subthemes Lack of time, Lack of knowledge and Influence of internal resistance. Conclusion: Usability of MI with patients diagnosed with cardiovascular disease has been described. Challenges related to relevance of MI has been emphasised. Results of this study indicated that nurse led MI can have positive effects on multiple aspects of selfcare, lifestyle habits and wellbeing. / I Sverige lever cirka två miljoner människor med hjärt- och kärlsjukdomar vilket också är den vanligaste orsaken till förtida död. Sjuksköterskor som specialister inom omvårdnad kommer att möta många patienter som behöver stöd i samband med hjärt-kärlsjukdomar. Att lindra lidande, förebygga sjukdom, återställa samt främja hälsa är de fyra omvårdnadensmålen. Motiverande samtal (MI) kan användas av exempelvis sjuksköterskor. Detta är en effektiv metod som kan bidra till positiva resultat vid olika hälsorelaterade problem och sjukdomar såsom diabetes, psykisk ohälsa och missbruk. MI är en samtalsmetod där individens motivation stärks och personen själv blir medveten om de hälsorelaterade förändringar som borde göras.Syftet med studien var att beskriva användbarhet av metoden motiverande samtal i sjuksköterskors arbete med patienter med hjärt- och kärlsjukdom. En litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning av åtta vetenskapliga studier genomfördes. Detta innebär att analys av två olika typer av forskning förenades och ett nytt resultat skapades. Resultatet av denna studie visade att MI hade en positiv påverkan på patienternas egenvård och levnadsvanor. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande i samband med sjuksköterskeledd MI. Det visade sig att en god samverkan mellan individer inkluderade i MI processen ökade chansen för positiva resultat. Dessutom beskrevs utmaningar som kan uppstå vid användandet av metoden som tidsbrist och kunskapsbrist. Resultatet av studien kan bidra till ökad kunskap inom området, vilket kan ge nytta för samhället där många lever med hjärt- och kärlsjukdomar, som antingen är orsakade eller påverkade av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet kan ses sombetydelsefullt för sjuksköterskor som kommer att träffa många patienter som söker vård relaterad till hjärt-och kärlsjukdomar. Förutom potentialen att påverka hälsan positivt på individnivån, kan MI vara ett hälsofrämjande verktyg i sjuksköterskans verktygslåda som kan gynna folkhälsan. Dessutom kan MI i framtiden vara en kostnadseffektiv metod för samhället.Sammanfattningsvis kan MI bidra med flera positiva aspekter för svenska samhället om de rätta förutsättningarna för sjuksköterskor och patienter finns. Den här studien bidrar till ökad förståelse och kunskap i de olika aspekter som krävs för att MI ska fungera optimalt.
|
144 |
Kvinnors upplevelser i samband med insjuknande och behandling av bröstcancer : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser / Women's experiences in connection with the diagnosis and treatment of breast cancerDahir, Warda, Mezher, Rahaf January 2022 (has links)
Bröstcancerdiagnos och dess behandling påverkar inte enbart den fysiska hälsan utan sträcker sig även till psykiska hälsan. En bröstcancerdrabbad kvinna kan ha svårigheter med att hantera sin bröstcancerdiagnos som skapar oro, ångest och rädsla hos kvinnan. Den känslomässiga påverkan av bröstcancerdiagnosen och dess behandling är betydelsefull och kvinnan behöver därför stöd. Stöd kan erbjudas genom att sjuksköterskan visar förståelse och bekräftelse för patientens unika upplevelser, då upplevelsen av att drabbas av sjukdomen är inte detsamma hos alla kvinnor. Mer uppmärksamhet på den psykiska påverkan av sjukdomen och dess behandling behövs från vården för att kunna stödja kvinnan. Det är därför viktigt med kunskap kring psykiska påverkan av en bröstcancerdiagnos för att sjuksköterskan ska kunna stödja kvinnan. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser i samband med insjuknande och behandling av bröstcancer. Metoden som används är en litteraturöversikt och analysen har genomförts enligt Fribergs (2017, s.141) metod. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar och två huvudteman har framkommit: psykisk ohälsa och behov av socialt stöd. Resultatet visade att diagnosen skapar oro, ångest och rädsla hos kvinnan. God kommunikation och information om diagnosen kan skapa en lugn känsla och trygghet för kvinnan som har drabbats av bröstcancer. Kvinnor har ett stort behov av stöd från sjuksköterskor för att kunna hantera sin diagnos. I diskussionen belyses att sjuksköterskans stöd gav kvinnorna upplevelse av trygghet och tillit till vården. Vårdpersonalen bör ha mer kunskap om dessa kvinnors upplevelser i samband med insjuknande och behandling. / Breast cancer diagnosis and treatment do not only affect physical health, but also extend to mental health. A woman affected by breast cancer may have difficulties dealing with her breast cancer diagnosis, which creates worry, anxiety and fear in the woman. The emotional impact of the breast cancer diagnosis and its treatment is significant and the woman therefore needs support. Support can be offered by the nurse showing understanding and confirmation of the patient's unique experiences, as the experience of being affected by the disease is not the same for all women. More attention to the psychological impact of the disease and its treatment is needed from healthcare in order to support the woman. It is therefore important to have knowledge about the psychological impact of a breast cancer diagnosis so that the nurse can support the woman. The purpose of the study is to describe women's experiences in connection with contracting and treating breast cancer. The method used is a literature review and the analysis has been carried out according to Friberg's (2017, p.141) method. The result is based on ten scientific qualitative articles and two main themes have emerged: mental illness and need for social support. The results showed that the diagnosis creates worry, anxiety and fear in the woman. Good communication and information about the diagnosis can create a calm feeling and security for the woman who has been affected by breast cancer. Women have a great need for support from nurses in order to manage their diagnosis. In the discussion, it is highlighted that the nurse's support gave the women an experience of security and trust in the care. The healthcare staff should have more knowledge about these women's experiences in connection with illness and treatment.
|
145 |
Reablement in Flanders: An exploratory study : The voice of those receiving home care.Jarrey, Michael January 2022 (has links)
Introduction: Primary care in Flanders is undergoing reform. Researchers are looking at ways to understand the context in order to be able to implement person-centred and goal-oriented care approaches such as reablement. Aim: The aim was to illuminate the lived experiences of older people with chronic conditions and what it means to receive paid care at home. Method: Using an interpretative phenomenological analysis approach, this study aimed to understand the lived experience of someone living at home receiving paid care. Results: Six in depth interviews were analysed generating nine themes and related subthemes. Conclusions: The study illuminated the experiences of six people who received care at home and generated themes around autonomy, adaptability, respect, identity, flexibility, self determination, power, acceptance, and control that reflected the literature and concepts around person-centred and goal-oriented care as well as the importance of the role of occupational therapy. Significance: In the Flemish context, this was the first study looking at the experiences of people living at home with paid care and the chances and barriers to reablement and occupational therapy in the community setting.
|
146 |
Sjuksköterskans arbete för att främja hälsa hos patienter med diabetes typ 2 : En litteraturöversikt / The nurse's work to promote health in patients with type 2 diabetes : A literature reviewDahlin, Miranda, von Rosen, Caroline January 2022 (has links)
Background: Diabetes type 2 is a growing public disease worldwide that is primarily acquired through lifestyle habits, which is why self-care plays a large role in treatment. Untreated type 2 diabetes can lead to serious complications for the patient, which is why the nurse's work is focused on a person-centered approach in education, treatment and communication to support the patient in performing self-care.Aim: To describe how nurses can promote health in patients with type 2 diabetes.Method: General literature review based on a thematic analysis based on nine scientific articles, six quantitative and three qualitative studies.Results: Categories identified in the analysis included person-centered approach, increased self-efficacy and reduced risk of complications.Conclusion: Diabetes type 2 is an already widespread public disease where incidence estimates show a continuous and alarming increase worldwide. In addition, type 2 diabetes poses enormous costs to society. The authors therefore recommend that all nurses, already during basic education, should acquire broader competence in lifestyle and MI in order to more easily meet the growing population of patients with type 2 diabetes. However, research is needed into whether an implementation would be possible.
|
147 |
Njurdonatorers upplevelser av att frivilligt donera en njure / Experiences of kidney donors voluntarily donating a kidney.Olsson, Kriss, Almaou, Alaa January 2024 (has links)
Bakgrund: Njurdonation är en omfattande process där en individ, efter eget beslut eller i samråd med andra, donerar en av sina friska njurar till en mottagare i behov av den för att förbättra sin överlevnad och hälsa. Som grundutbildad sjuksköterska har man tillgång till flera olika arbetsplatser, vilket innebär att man kommer möta olika patientgrupper i sitt yrke. I omvårdnaden av en njurdonator är den personcentrerade vården en viktig grundsten. Utöver denna princip är sjuksköterskans övriga kärnkompetenser avgörande. Det är nödvändigt att kunna samarbeta i team eftersom patienten inte bara behöver sjuksköterskans stöd utan även hjälp och kontakt med andra vårdpersonal såsom läkare, specialistsjuksköterska samt psykolog och kurator. Den grundutbildade sjuksköterskan spelar rollen som navet i samarbetet, med ansvar för att säkerställa att all samverkan fungerar samtidigt och ingen aspekt av vården försummas. Därför är det av vikt att den grundutbildade sjuksköterskan har kunskap om njurdonatorers upplevelser både pre- och postoperativt. Syfte: litteraturstudiens syfte var att belysa pre- och postoperativa donationsupplevelse för donatorer som frivilligt donerar en njure. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturgenomgång med en kvalitativ metod på en grund av tio vetenskapliga peer-reviewed artiklar. Analysen av artiklarna följde en specifik modell för innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier definierar donatorernas upplevelser av den pre-och postoperativa donationsprocessen; ”Donatorernas anledningar till att donera”, ”Betydelsefullt med emotionellt stöd och förståelse” och ”Stress och komplikationer”. Konklusion: Njurdonatorers erfarenheter är övervägande positiva men präglas av intensiva känslor såsom glädje och stolthet, samtidigt som de upplever nervositet och stress inför godkännandet som donator. Tillräckligt stöd och förståelse från vårdpersonal och närstående underlättar hanteringen av den emotionella påfrestningen. För sjuksköterskor är insikten om donatorers upplevelser avgörande för att erbjuda personcentrerad vård och förbereda både vårdpersonal och donator för potentiella konsekvenser, vilket främjar högre vård- och livskvalitet för donatorn. Nyckelord: Grundutbildad sjuksköterska, Njurdonation, Njurtransplantation, upplevelser, Personcentrerad vård / Background: Kidney donation is a medical process where an individual, by their own decision or in consultation with others, donates one of their healthy kidneys to a recipient in need, aiming to improve their survival and health. As a registered nurse, one has access to various workplaces and opportunities, meaning they will encounter different types of patients in their profession. In the care of kidney donors, person-centered care stands as a crucial cornerstone. Beyond this principle, the nurse´s other core competencies are paramount. Collaborating within a team is essential since the patient requires not only the nurse´s support but also assistance and interaction with other healthcare professionals such as physicians, specialized nurses, psychologists, and counselors. The bachelor's degree nurse plays a pivotal role in this collaboration, being responsible for ensuring seamless cooperation while no aspect of care is neglected. Therefore, it is crucial for the bachelor's degree nurse to have knowledge of kidney donors´experiences both pre- and post-operatively. Aim: The aim of the literature study was to illustrate the pre-and postoperative donation experience of donors who voluntarily donate a kidney. Method: The research was conducted as an approach to a qualitative systematic literature review, drawing from ten peer-reviewed original articles. The Articles underwent analysis following a specific model for content analysis. Result: Three main categories define the donors' experiences of the pre- and post-operative donation process; “Donors’ reasons for donating”, “Meaningful with emotional support and understanding” and “Stress and complications”. Conclusion: Kidney donors` experiences are predominantly positive but are characterized by intense emotions such as joy and pride, while at the same time they experience nervousness and stress before being accepted as a donor. Sufficient support and understanding from healthcare staff and relatives facilitates the handling of the emotional strain. For nurses, the insight into donors´experiences is essential to provide person-centered care and prepare both health care professionals and donors for potential consequences, promoting higher quality of care and quality of life for the donor. Keywords: Registered nurse, experiences. kidney donation, kidney transplantation, person-centred care.
|
148 |
Intersections between culture, sociodemographic change and caring: a qualitative study of current and prospective family caregivers in mainland China.Bifarin, Oladayo O. January 2022 (has links)
Aim: As the ageing population in China increases, support required from family caregivers for older relatives living with long-term health conditions also increases. This being so, this thesis explored the experiences and perceptions of current and prospective family caregivers, under the culture of Xiao (孝; filial piety).
Design and Methods: Phase 1 was conducted with 19 Chinese students using 3 focus groups to gain greater familiarity with the culture and inform the main study (Phase 2). Adopting a social constructivist philosophical position, data for Phase 2 were obtained from three generational sub-samples: only-children affected by the One-Child Policy (OCP), parents affected by OCP, and family caregivers in the workforce, totaling 23 participants through virtual in-depth interviews with participants in mainland China. Interviews were translated, transcribed, and analysed using reflective thematic analysis.
Findings and Conclusion: Phase 1 confirmed the centrality of the concept of Xiao to attitudes and beliefs around future caregiving for parents. Phase 2 findings’ overarching theme was ‘Competing pressures’, which comprised of three inextricably linked themes: (i) Caregiving beliefs, (ii) Contextual factors, and (iii) Caregiving conditions. Participants expressed meaningful desires to fulfil obligations, reflecting value-based convictions, stemming from their socio-cultural environment. Stressors experienced reveals structural and personal barriers to seeking support. Ultimately, extensive demands and limited coping strategies could diminish meaning in caregiving. This thesis makes a novel contribution on perceptions and experiences of family caregivers of older relatives within China as a collectivist society. Findings have implications for research, policy, and practice, highlighting the need for culturally attuned services to build resilience.
|
149 |
Erfarenheter av personcentrerad vård vid kompetensmix : En intervjustudie med sjuksköterskor på medicinska vårdavdelningar / Experiences of person-centred care in case of skill mix : An interview study with registered nurses conducted in medical wardsEkholst, Egeskog, Egeskog, Katarina January 2023 (has links)
Bakgrund: Etiken inom vården går mot en personcentrering där varje patient ska ses som en unik person med resurser och behov. Samtidigt saknas det vårdpersonal. För att möta rekryteringsbehovet som finns har förändringar varit nödvändiga. Förändringar av kompetensmixen kan medföra att vården blir fragmenterad och helhetsbilden över patienten går förlorad. Det finns en kunskapslucka angående personcentrerad vård på vårdavdelningar som genomfört kompetens-mix.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård på medicinska vårdavdelningar som genomfört kompetensmix.Metod: En kvalitativ metod med datainsamling genom tolv enskilda semistrukturerade intervjuer användes. Materialet analyserades med en induktiv ansats. En innehållsanalys av det manifesta innehållet genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier “Att etablera relationer”, “Att utforma vården i partnerskap” och “Att vårdkontexten påverkar” och tio underkategorier. Relationen mellan patient och sjuksköterska sågs som viktig för att kunna anpassa vården efter person. Flera utmaningar för personcentrerad vård lyftes där det framkom att såväl organisationen som vårdpersonal behöver skapa förutsättningar för att möjliggöra personcentrerad vård.Slutsats: Det upplevs positivt att bli avlastad av farmaceut och servicepersonal men sjuksköterskorna har helhetsansvaret över patienterna och har erfarenheter av att det främst är antalet patienter per sjuksköterska som behöver minska för att möjliggöra personcentrerad vård. / Background: Ethics in healthcare is moving towards a person-centred approach where each patient is to be seen as a unique person with resources and needs. At the same time, there is a lack of nursing staff. In order to meet the recruitment needs, changes have been necessary. Changes to the skill mix can mean that care becomes fragmented, and the overall picture of the patient is lost. There is a knowledge gap regarding person-centred care in medical wards that have imple-mented skill mix.Aim: The aim was to illustrate nurses' experiences of person-centred care in medical wards that have implemented skill mix.Methods: A qualitative method with data collection through twelve individual semistructured interviews was used. The material was analyzed with an inductive approach. A content analysis of the manifest content was carried out.Results: The analysis resulted in three main categories "To establish a relationship", "To design care in partnership" and "That the care context has influence" and ten subcategories. The relationship between patient and nurse was seen as important in being able to adapt care to the individual. Several challenges for person-centred care were raised, where it emerged that both the organization and health care professionals need to create conditions to enable person-centred care.Conclusion: It is perceived positively to be relieved by the pharmacist and service staff, but the nurses have overall responsibility for the patients and have experience that it is mainly the number of patients per nurse that needs to be reduced to enable person-centred care.
|
150 |
Vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 : En litteraturöversikt med kvalitativ ansats / Adult patients' experiences of self-care in type 1 diabetesJohansson, Mathilda, Vikström, Elsa January 2022 (has links)
Bakgrund: Orsaken till diabetes typ 1 är i dagsläget okänt, vilket innebär att sjukdomen är obotlig och kan medföra allvarliga komplikationer. Patientens egenansvar är därav nödvändigt i egenvården med stöd från hälso-och sjukvården. Sjuksköterskans roll är betydelsefull för att ge patienten stöd och kunskap som kan främja patientens egenvård samt hälsa. För att patienten ska få makt och kontroll över hälsan utgör begreppet empowerment en betydande del i egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 i vardagen. Metod: Litteraturöversiktens design var kvalitativ med en induktiv ansats, där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades som publicerades mellan 2015–2022. Använda databaser var CINAHL och MEDLINE. Analys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Första huvudkategorin blev strategier med underkategorierna; hanteringsstrategier i egenvården, rutinernas betydelse i vardagen, den mentala inställningens påverkan på egenvården samt teknikens betydelse i egenvården. Andra huvudkategorin blev utmaningar med underkategorierna; svårigheter att hitta balans i vardagen samt faktorer som kan påverka egenvården negativt. Tredje huvudkategorin blev stöd med underkategorierna; påverkan från familj och vänner samt påverkan från vårdpersonal. Slutsats: Genom strategier och stöd kan egenvårdens utmaningar hanteras, vilket kan främja en god egenvård.
|
Page generated in 0.0751 seconds