Syftet med denna studie är att genom intervjuer med förskollärare få en inblick i hur de uppfattar barns lärande kring surfplattan. Barn kommer också att intervjuas och observeras för att se hur de uttrycker sig om sitt eget lärande och se om det framkommer ett lärande genom observationerna. Undersökningen har en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer. Barn som växer upp idag kommer tidigit i kontakt med olika medier och enligt tidigare forskning ger ny teknik tillgång till nya sätt att lära sig på. Resultatet har analyserat utifrån tre perspektiv, det sociokultuella, det kogntiva samt det pragmatiska perspektivet. Resultatet visar att lärandet framförallt sker i samspel med andra barn eller pedagoger. I studien framkommer det att förskollärarna har ett sociokulturellt synsätt då alla uttrycker att samspelet är en viktig del av lärandet kring surfplattan. Andra perspektiv går också att urskilja men det sociokulturella är det mest framträdande. Barnens syn på lärande är kopplat till spelen de spelar på surfplattan eftersom de berättar om vad som är lätt och svårt och hur man gör i spelen. Det sociokulturella perspektivet framkommer även i observationerna då barnen tillsammans provar sig fram och upptäcker hur man ska göra. Surfplattan kan öppna upp för ett lärande som barnen kan ta med sig till andra aktiviteter utanför surfplattan och på så vis blir surfplattan ett verktyg till lärande.

No description available.

Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen. Vidare visar resultatet att hälsa är ett prioriterat och centralt område men att lärarna upplever undervisningen som problematiskt även om Gy 11 har medfört att hälsoundervisningen blivit lättare att realisera och är mer framträdande idag än under Lpf 94.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan.

I denna studie undersöker jag vilka ritprogram som barn har tillgång till i en förskolaoch hur dessa används. Jag vill även få svar på hur barnens bildprocesser ter sig, vilkamotiv de väljer när de skapar med surfplattan dels när barnen själva får välja fritt ochdels vilka motiv de väljer under en styrande pedagogs medverkan. Studien belyserockså pedagogernas inställning till bildskapandet på surfplattorna. De traditionellapappersformat som gäller för bildframställning i skolor är oftast A4, A3 och A2, menmed surfplattornas intåg i bildskapandet begränsas motivens format, då en vanligsurfplattas skärm motsvarar ett A5 papper. Även tillgång till specialpennor kanpåverka bildernas resultat, för barnen. Med detta som bakgrund ville jag undersökaförskolebarns bildarbeten med surfplattans ritprogram som bildverktyg.Jag genomförde olika observationer under några dagar på en förskola, utöver dettagenomfördes också en intervju med den pedagog som var närvarande under barnensbildskapande. Dessutom har jag samlat in barnens bilder för denna studie. Resultatetvisar att surfplattans format påverkar barnens bildberättande, detaljrikedomen utebliroch tiden man ägnar åt varje bild blir kortare än under det traditionella bildskapandet.Det är från ett etnografiskt perspektiv som denna studie har genomförts på en förskolai Stockholm.Nyckelord:

Denna uppsats syftar till att undersöka upplevelser av distansutbildningar och dess begränsningar och möjligheter med fokus på lärande. Anledningen till inriktningen grundar sig i denna utbildningsforms konstanta förändring över tid, vilket idag berör många människors lärande. Detta skapar vidare ett behov av att undersöka fenomenet närmare, så att dess innehåll och kvalitet kan uppmärksammas och säkerställas. Kvalitativa intervjuer har använts som metod där tolkningsarbetet har utgått från en hermeneutisk ansats. Fem personer har intervjuats och resultaten har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt utifrån begreppen: distans i tiden, i rummet, i dialogen och i strukturen. Informanternas upplevelser av distansutbildningar och lärande har varierat i karaktär, dock finns det fyra återkommande teman som berör både positiva och negativa aspekter kring fenomenet. Dessa är betydelsen av lärarkontakt, den sociala kontexten, teknikens påverkan på situationen samt flexibiliteten. Uppfattningar kopplade till dessa områden tycks ha ett samband med utbildningens struktur, engagemang från läraren, en möjlighet till andra klasskamraters perspektiv på ämnet samt en variation i informationsteknikens innehåll.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem. Innebörden av negativ stress förstås genom tre beskrivningskategorier: arbetsförutsättningar, social miljö i personalgruppen och arbetsledning. Uppfattningen om hur negativ stress på arbetsplatsen kan förebyggas förklaras i kategorisystem två. Fyra beskrivningskategorier upprättades: förändring, viljan att förändra, trygghet och självinsikt. Dessa skapar möjlighet att förebygga negativ stress på arbetsplatsen.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv synliggöra genusmönster i skolans idrottsundervisning. Detta för att bidra till kunskap om och förståelse för hur genusmönster kan prägla idrottsundervisningen ur ett såväl barn- som genusperspektiv. Om tidigare könsmönster, speciellt i skolans idrottsämne, ska kunna förändras måste vi få mer kunskap om barns tankar kring detta. Enligt Halldén (2003) är barns inflytande betydelsefullt vid förändringar av barnens rätt i samhället. I studien problematiseras frågeställningarna enligt följande: Hur uppfattar pojkar och flickor i de tidiga åren i grundskolan skolans idrottsämne ur ett genusperspektiv? Vilka positioner och relationer skapas av pojkar och flickor inom ramen för skolans idrott i de aktuella klasserna? I studien användes kvalitativa undersökningar med observationer av idrottslektioner samt enskilda elevintervjuer för att få inblick i elevernas perspektiv på skolans idrottsämne. Resultaten av undersökningarna visar att elever uppfattar skolans idrottsämne som jämställt men att pojkar och flickor förväntas tycka om olika idrottsgrenar. Undersökningen visar hur bakomliggande förväntningar och normer är betydelsefulla för elevernas sätt att agera ur ett genusperspektiv. Skillnaderna tar dock inte sin utgångspunkt i elevernas intresse för olika aktiviteter utan de beror på skillnader i könens natur samt de normer som eleverna förväntas leva upp till.Ämnesord: Genus, jämställdhet, kön, könsroll, normer, barnperspektiv, idrottsundervisning, föreningsidrott

Syftet  med studien är att undersöka hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande  i  förskolan  samt  att  granska  likheter  och  skillnader  med förskollärares  perspektiv  på  detsamma.  Förskollärarnas  perspektiv  speglas genom resultatet av en tidigare pilotstudie och i föreliggande studie behandlas barns  perspektiv.  Studien  har  en  kvalitativ  ansats  och  utgår  från  intervjuer. Barndomssociologin  utgör  den  teoretiska  utgångspunkten  för  studien. Resultatet visar att förskollärare anser att barn ska ges möjlighet att  påverka i förskolan. Samtidigt visar det sig att rutiner och regler i förskolan kan begränsa detta.  Resultatet  visar  även  att barn  upplever  det  som  roligt  att  vara  med  och bestämma  i  förskolan  och  att  de  tycker  att  det  känns  bra  att  bli  lyssnade  till. Detta  är  dock  något  som  inte  alltid  sker  i  förskolan.  Då  barn  bemöts  med nyfikenhet och som viktiga informanter ses möjligheter för barn och vuxna att utvecklas  tillsammans.  På  detta  sätt  kan  barn  bli  mer  delaktiga  i  förskolans verksamhet.

Uppsatsen undersöker hur en av Stockholms kommuner arbetar brottspreventivt. Syftet är att få en ökad kunskap om och förståelse för hur Järfälla kommun arbetar brottspreventivt utifrån ett situationellt perspektiv och huruvida deras arbetssätt inkluderar någon vetenskaplig förankring. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara är: Arbetar Järfälla kommun utifrån ett situationellt perspektiv? Vilka situationella insatser är i så fall aktuella?  Hur förankras det brottspreventiva arbetet vetenskapligt? samt Vilka framtida insatser är aktuella eller önskvärda utifrån ett situationellt perspektiv? Den teoretiska utgångspunkten är Lawrence E. Cohen & Marcus Felsons rutinaktivitetsteori som innefattar följande tre element; motiverad förövare, lämpligt objekt samt avsaknad av kapabla väktare. Tidigare forskning inom det brottspreventiva området är omfattande både nationellt och internationellt men den forskning som ansetts relevant för uppsatsen har varit de studier som utgår ifrån ett situationellt perspektiv. Studien är deduktiv utifrån ovanstående teori och det kvalitativa angreppssättet är en triangulering bestående av intervjuer med tjänstemän inom kommunen samt granskning av Järfälla kommuns interna och externa dokument. Resultatet är indelat i fyra olika avsnitt utifrån frågeställningarna. Sammanfattningsvis visar resultatet på att det situationella tankesättet om brottsförebyggande arbete återfinns på många sätt i det praktiska arbetet i kommunen men att det råder osäkerhet om vad begreppen brottsprevention och situationellt perspektiv innebär. Det är också svårt att återfinna någon gemensam handlingsplan eller samlade riktlinjer för arbetet. Förslag på vidare forskning handlar framförallt om att vidga forskningen till flera kommuner och till hela landet samt att utvärdera effekter av arbetet.