Bakgrund   ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.” (Lpfö98, 2010)  Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan. Med utgångspunkt från vår egen praktik och i arbetet med barn och läroplan ville vi synliggöra om barnen verkligen uppfattar oss pedagoger som engagerande och som kan se till varje barns och barngrupps livsvärld.  Syfte  Syftet med studien är att få en inblick i barns upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. Vi har satt fokus på barn i åldrarna fyra och fem år, vi använde oss av mindre gruppkonstellationer för intervjuer. Detta gör vi genom tre frågeställningar som behandlar; Barnens upplevelser om pedagogernas medverkan i leken, barnens beskrivningar av pedagogernas roll i leken samt på vilket sätt barnen upplever att de har inflytande och makt över sin lek. Vår studie har ett fenomenologiskt perspektiv.  Metod  Tanken med studien är att undersöka hur barn upplever pedagogernas medverkan i leken. Metoden utgörs av gruppintervjuer med barn samt ljudinspelning under intervjuerna. Vi har sammanställt, analyserat och kategoriserat alla intervjuer genom att lyssna på samtalen och skrivit ut dessa i pappersform. Sammanlagt har 22 barn deltagit i studien. För att alla barn skulle få komma till tals i grupperna minimerade vi grupperna till att vara ca 4-5 barn i varje intervjugrupp. Studien är en kvalitativ studie.  Resultat  Utifrån de resultat som vi kom fram till i studien kan man se att barnen har olika upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. En del av barngrupperna menar att pedagogerna var bra på att leka och var involverade i leken samtidigt som de underkastade sig de roller som barnen ville att de skulle ha i en lek. En barngrupp ansåg att pedagogerna absolut inte kunde leka utan hellre gjorde andra saker som att stå vid datorn eller prata med kollegor. Ett tydligt mönster som vi såg från alla intervjugrupper var att barnen upplevde att de fick bestämma när de skulle leka och vilka regler som gällde i leken, men att det även fanns regler på förskolan som bara fanns där.

No description available.

Till akutmottagningen kommer en stor variation av patienter med olika sorters skador/sjukdomar. Många är oroliga över sitt tillstånd och för många är det den första kontakten med sjukvården. Vårdpersonalens bemötande är därför av stor betydelse. Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie med svenska och engelska vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom det att den medicinska vården prioriterades högre än den omvårdnadsmässiga. Patienterna kände rädsla, oro och ovisshet i många situationer på akutmottagningen, men det visade sig också att de hade en förståelse för personalen och deras arbetssituation.

No description available.

Kan det vara så att extramuralt lärande i forskarmiljö för elever vid gymnasiets naturvetenskapliga program kan öka motivationen till vidare studier inom naturvetenskap? Extramuralt lärande innebär allt lärande som sker under aktiviteter utanför skolan. Jag har i den här studien följt och intervjuat en klass i åk 2 som tillbringat en vecka på forskarskola i Garpenberg. En av frågorna i denna studie var om arbetssättet påverkat dem, och i så fall hur, om det har lockat eller avskräckt? Resultatet visar att alla elever i den här studien tyckte att forskarveckan var rolig och intressant. Ungefär 80% hade redan innan bestämt sig för att läsa vidare, men ca 45% ansåg att deras motivation till att läsa vidare hade ökat i och med forskarskolan. Höstens resultat ligger lite över genomsnittet som visar att ca 31% av gymnasieeleverna som under de sex åren som forskarskolan funnits har upplevt en ökad studiemotivation. En internationell studie från England inom extramuralt lärande visar på att många elever tycker att skolundervisningen är tråkig, irrelevant och för gammal och att den har en design som endast tilltalat ett fåtal elever. Däremot tycker eleverna att extramuralt lärande vid s k Science centers, botaniska trädgårdar och museum m fl presenterar vetenskapen på ett intressant och inspirerande sätt. Jag försöker i den här studien att se lärandet ur ett sociokulturellt perspektiv samt dra paralleller mellan tidigare studier om Science centers och min undersökning om forskarskolan som båda erbjuder extramuralt lärande. Jag anser dock att forskarskolan gör det lite mer konkret eftersom eleverna får genomföra ett projekt som de sedan redovisar inför alla forskare och övriga elever. Upplägget för ett besök på ett museum eller vetenskapscentra ser lite annorlunda ut. De allra flesta eleverna i studien insåg nyttan med att läsa ämnen som matematik, fysik, kemi och biologi, och de tyckte att arbetsformen att kombinera fältstudier med teori och laboratorieverksamhet var mycket givande. Eleverna ansåg att de under forskarskolan fått en inblick i hur det kan vara att arbeta som forskare men det var endast en elev som kunde tänka sig det yrket i framtiden. Studiens resultat gäller endast för de elever som deltagit i enkätundersökningen och kan inte sägas vara generaliserbart för alla elever på gymnasiets NV-program.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur ambitionerna i skolans styrdokument gällande inkludering praktiseras på en skola i Sverige med fokus på elever med koncentrationssvårigheter. För att kunna besvara mina frågeställningar har litteratur om inkludering och elever med koncentrationssvårigheter gåtts igenom samt att observationer och intervjuer har utförts. Dessa metoder har valts för att kunna få en helhetsbild över hur lärarna jag besökte på den valda skolan praktiserar inkluderingsbegreppet samt hur de hanterar elever med koncentrationssvårigheter. I detta arbete har jag utgått från olika specialpedagogiska perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Resultaten av mina analyser visar att de lärarna jag valt att intervjua följer många av styrdokumentens ambitioner gällande inkludering och delaktighet men på dels skilda sätt samt i olika stor utsträckning.

Bakgrund Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2011) har skolan i uppdrag att främja den harmoniska utvecklingen hos eleverna genom att erbjuda arbetsformer som är varierade samt balanserade. För att växa med sin uppgift ska bland annat de estetiska aspekterna användas för att stimulera eleverna. Genom att använda sig utav drama, bild och musik ska eleverna få uppleva olika kunskapsuttryck. I denna undersökning har det studerats närmare på hur pedagogerna kan använda sig av musik i syfte att underlätta lärandet i matematik. Syfte Syftet med undersökningen är att studera möjligheten att med hjälp av musik underlätta lärande i matematik för elever i förskola till årskurs 3 (F-3). Frågeställning  På vilket sätt anser pedagogerna att undervisningen påverkas av att kombinera musik och matematikämnena? Metod Intervjuer samt observationer har använts som metod i denna undersökning. Intervjuerna samt observationerna genomfördes med pedagoger på deras arbetsplatser. Resultat Det som tydligast framkom i undersökningen som lärandefaktorer för matematik inom musik var vikten av att kroppen, fantasin och rummet var delaktiga i undervisningen för att underlätta lärandet i matematik. Detta görs genom att eleverna praktiskt får använda sina kunskaper som de får med sig från matematiksalen in i musiksalen när musik och matematik integreras med varandra. Eleverna lär lättare när olika undervisningsformer används.

I dagsläget existerar ingen enhetlig definition av fenomenet "matturism" men i huvudsak innebär det att den primära reseanledningen för en turist är mat som finns på en speciell plats (läs Long, 2004, Richards, 2002, och Hall & Sharples, 2003, för att se varianter på allmänt brukade definitioner). I en genomgång av det utbud som researrangörer presenterar i sina kataloger eller på sina hemsidor blir det också tydligt att mat har kommit att bli allt vanligare som turistattraktion och som marknadsföringmaterial för researrangörer.  Både nationellt och internationellt kan det noteras hur länder, regioner och städer lägger kraft på att marknadsföra sig via mat. Enligt Quan & Wang (2004) beror det främst på att mat idag är att betrakta som en primär reseanledning bland turister. I Sverige lyftes ämnet "matturism" först år 2008 då regeringen skapade en vision vilken skulle resultera i fler jobb. Den kallades ”Sverige – det nya matlandet” och syftade till att kombinera den växande turismsektorn med råvaruproduktion och livsmedelsförädling på grund av att dessa näringar ansågs vara viktiga beståndsdelar i utvecklingen av landsbygden.  Idag är det möjligt att se avknoppningar av de satsningar som genomfördes på matturism på grund av visionen. Exempel som kan lyftas är satsningar som Try Swedish (Visit Sweden; Business Sweden, u.d.) och Västsverige (Turistrådet Västsverige, u.d.). Hallands län var ett av de områden i Sverige som tog avstamp i visionen och som därför på olika sätt att satsat på matturism, både via projektstöd i olika form och genom företagsstöd. Laholms kommun är ett av de områden som tagit del av de projekt- och företagsstöd som utdelats i Hallands län. Med utgångspunkt i det och med anledning av en förändring i kommunens offentliga struktur har det skapats ett starkare intresse i kommunen att satsa på matturism. Sedan några år tillbaka har kommunen därför testat att genomföra olika projekt men inte riktigt lyckats. Därför söker de nu kunskap om vad som krävs för att skapa en framgångsrik matdestination. Vad gäller forskningen knuten till detta är det svårt att finna fram allmängiltig kunskap kring utvecklingsfaktorer. Därför kommer fokus för denna uppsats vara de resurser och förmågor som krävs för att utveckla ett utbud samt att skapa förståelse för hur dessa påverkar en eventuell utveckling av matturism. Genom en granskning av tidigare forskning, inom ämnet matturism visar det sig finnas ett hål i forskningen om vilken betydelse utbudssidan har i utvecklingen av en matdestination. Det betyder att forskning angående en destinations resurser och förmågor, samt hur dessa kan påverka en utveckling av utbud och tjänster, är näst intill obefintlig och att det som finns är dåligt underbyggt. Därför är det av intresse att undersöka hur en utveckling av en matdestination kan se ut med utgångspunkt i ett resursbaserat perspektiv.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien är följande: Hur uppfattar förskollärare vad pedagogisk dokumentation är? Syftet med studien är att få en inblick i hur verksamma förskollärare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollärare. Det sociokulturella perspektivet har präglat arbetssättet med pedagogisk dokumentation vilket innebär att lärande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har även det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven påverkat arbetssättet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen är att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lärande som sker i verksamheten är något som många litteratörer anser. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod, en semistrukturerad intervju metod och fältanteckningar för att få svar på problemformuleringen. Resultaten som vi fann med hjälp av intervjumetoden och fältanteckningarna var intressanta då det visade positiva men även negativa aspekter hos förskollärarna kring arbetet med pedagogisk dokumentation. Dessa aspekter diskuteras med utgångspunkt ur litteraturen som styrker det som sägs men även tvärtom. Några förskollärare saknar till en viss del den rätta kompetensen kring arbetet, detta är något vi uppfattar utifrån resultaten samt diskussionerna.

Människor är i behov av hopp under helalivstiden och ett liv utan hopp kan ses sommeningslöst. Hopp är ett mångdimensionellt,komplext begrepp som förändras över tiden ochblir särskilt märkbart vid sjukdom. Syftet var attbelysa upplevelsen av hopp hos patienter. Studiengenomfördes som en litteraturstudie där resultatetutgjordes av elva vetenskapliga artiklar. Känslorsom oro, rädsla kunde bli märkbara vid sjukdomoch känslor av hopplöshet dominerade. Hoppetansågs vara framåtdrivande och gav motivationatt kämpa vidare. Anhörigas stöd var viktigt föratt känna värde och stödet inifrån varbetydelsefullt för att finna hoppet.Sjuksköterskans inbringade hopp genom närvaro,aktivt lyssnande och uppmuntrande handlingar.Hopp var något som fanns inom varje patient ochupplevdes på liknande sätt oberoende avsjukdom. Det är av stor betydelse att belysa hoppi sjuksköterskeutbildningen, metoder för attinbringa hopp bör utvecklas och användas iklinisk verksamhet.