Sammanfattning Denna uppsats undersöker hur olika lärare förhåller sig till elever som tappar sin koncentrationsförmåga, inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger på hur olika lärare agerar i bemötandet när en elev tappar sin koncentration, om det fanns några skillnader i hur lärare agerar när det gäller barn med generella koncentrationssvårigheter jämfört med barn utan generella koncentrationssvårigheter, samt vilken effekt lärarens agerande får för den fortsatta undervisningen. Metod Denna undersökning består av 14 strukturerade observationer, vilket innebär att vi på förhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera. Teoretiska perspektiv Det kategoriska och det relationella perspektivet är de två perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljön vara problemet. Syfte Syftet med undersökningen är att studera hur olika lärare förhåller sig till elever när de tappar sin koncentration inom ramen för skolans undervisningsverksamhet. Resultat Undersökningen visar på skillnader i elevers koncentrationsförmåga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass. Dessutom har vi hittat skillnader i hur lärare bemöter elever och vi kan se att detta påverkar elevernas förmåga eller vilja till fortsatt koncentration under lektionen. Ett lugnt förhållningssätt från läraren ger bättre koncentration bland eleverna än en affekterad hållning.

Verbal kommunikation är någonting som vi ägnar oss åt dagligen på arbetsplatser och det har visat sig vara en påverkande faktor för arbetsglädjen. Verbal kommunikation kan handla om olika aspekter som till exempel kommunikation mellan anställda, kommunikation med chefen eller till och med konflikter. Dessa exempel har en påverkan på arbetsglädjen i tidigare studiers resultat. Denna studies syfte är att se hur individer formas i samspel med andra genom att se kommunikationens påverkan på arbetsglädjen. Genom att gå in på djupet och se vad det är som gör att kommunikationen påverkar arbetsglädjen, istället för att bara konstatera det, kan det ses ur ett alternativt perspektiv för att skapa en större förståelse kring fenomenet. Metoden i denna studie bestod av intervjuer som utfördes på fyra anställda som alla jobbar på boenden för ensamkomna flyktingbarn. Studien resulterade i att en god verbal kommunikation hade en positiv påverkan på arbetsglädjen. Resultatet visar även att kommunikationen ser olika ut med olika personer av olika anledningar och detta har en avgörande roll för hur bra kommunikationen blir i slutändan. Det sociokulturella perspektivet visar bland annat att människan lär sig i samspel med sin omgivning som resulterar i ett visst beteende och detta ser olika ut från människa till människa. På detta sätt kan man förstå varför kommunikationen ser annorlunda ut med olika människor. Intersubjektiviteten visar bland annat vikten av ömsesidighet för att samordna tidigare erfarenheter och för att se resultaten av interaktionen mellan individer som har en gemensam förståelse kring någonting.

Lärplattan in the compulsory school mathematic education - how do the teachers use lärplattan and what opportunities and obstacles do they seeSmartphone, iPad, iPhone, computer, Smart board and other digital tools can be summarized with the concept of ICT (Internet, Communication, Technology). The fokus in this work is on lärplattan (iPad) and how it is used within the compulsory school as a learning tool in mathematic education. Teachers working in compulsory school were interviewed and they have given their views on the opportunities and obstacles for lärplattan in mathematics education. The study is made on the basis of a socio-cultural perspective. The results shows that teachers don´t see lärplattan as a learning tool in mathematic teaching because the absent of communication. But it is used in many other ways.

Detta arbete kommer att handla om barnens perspektiv på miljön i förskolan. Det vi ville ha fram med arbetet är hur barnen tolkar de olika miljöerna utifrån barnens perspektiv och hur barnen påverkas av de olika miljöerna och materialet. Miljöerna som vi tittat på är inomhus, ute på gården och i skogen. Vi har använt oss av intervjuer med femåriga barn och observationer av dem i de olika miljöerna på två olika förskolor. Vi har använt oss av kategoriseringar för att analysera barnens svar på intervjufrågorna i dessa kategorier framkom saker som man kan hålla i/ transportera, bli transporterade av/ bli buren av och saker som barnen saknar. Vi kom fram till att barnen saknar material i de olika miljöerna och att mycket material inomhus är platsbundet. Vi har sett att barnen är begränsade av både rummen och materialen. Vi såg även att barnen är mer rörliga utomhus och i skogen än de är inomhus enligt både intervjusvar och observationer. Vi har uppmärksammat att det finns mer behov av pedagogernas närvaro inomhus än i utomhusmiljöer. Vi har sett i våra observationer en koppling mellan hur barn leker och ytan som de har att använda sig av. Vi har uppmärksammat att läroplanen för förskolan inte har barnens perspektiv i fokus utan har enbart ett barnperspektiv.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie handlar om hur pedagoger på olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som är mer och mindre mångkulturella, vi har också jämfört arbetet på förskolor i två orter, dels i Uppsala som är en relativt stor stad och en mindre ort Sala.   Resultatet visar att det inte fanns några större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gäller pedagogers arbete med mångkultur eller förhållningssätt till barns skilda kulturer. Däremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mångkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istället är begränsad till enstaka aktiviteter och tillfällen.

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet. Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola.