Det didaktiska ämnesfältet gör det möjligt att undersöka vilka metoder yrkesverksamma lärare applicerar i undervisningen i religionskunskap 1 för att uppnå de krav som ämnesplanen kräver. Denna kvalitativa och kvantitativa undersökning undersöker vilka utmaningar lärare ställs inför och hur dessa utmaningar kan tacklas i religionsundervisningen samt i mångreligiösa klassrum. Denna studie grundar sig i en diskursteori och utgår ifrån en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer som visar på vilka utmaningar som existerar inom ämnet samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien visar att tiden för undervisningen i ämnet religionskunskap 1 är bristfällig och att mycket stoff ska förmedlas på kort tid. De didaktiska metoder som lärare tillämpar berör kommunikationsfrågor, att arbeta ämnesöverskridande och att komprimera delar av material. Även elevperspektivet sätts i fokus som en didaktisk metod där undervisningen individanpassas. Studien visar också att det finns en osäkerhet kring vad lärare kan ta upp i religionsundervisningen i mångreligiösa klassrum och att lärare saknar ett stöd kring den didaktiska balansgång som råder.

Den här studiens syfte att är analysera den implicita ecklesiologi som kommer till uttryck i Engelbrektskyrkans kyrkobyggnad, kyrkorum och materialitet, sådan den var när den byggdes. Utgångspunkten är att kyrkobyggnaden, -rummet och kyrkans materialitet bär på ecklesiologisk information, som genom att synliggöras ger en bild av den syn på vad kyrkan är och bör vara som var rådande vid tiden för kyrkans byggande. Genom en begränsad fältstudie, litteraturstudie och en semi-strukturerad intervju avtäcks och analyseras den implicita ecklesiologi som kyrkan bär på. Studiens slutsats är ett synliggörande av en ecklesiologi där kyrkan är den plats som möjliggör mötet mellan Gud och människa. I Engelbrektskyrkan möter människan bilden av en undervisande, segrande och kärleksfull Kristus som har famnen öppen för sina barn. Både den bild av Kristus och den bild av kyrkan som framträder är bilden av det starka, vackra som inte är sårbart. Genom analysen av de konkreta uttrycken för kyrkan framträder också en ecklesiologi där ett statskyrkoideal bryter mot ett folkkyrkoideal.

The aim of this study is to examine and summarize what some Jewish, Christian and Islamic theologians answer to the question about why God created mankind. The theologians are divided in two categories. The first category deals with the time which the theologians are from; the medieval period and the modern period. The second is focused on the religions from which each one of them are a part of. The goal of this study is to reach an understanding of what different answers there are to this question and what can be concluded from what has been said. This study aims to solve this issue by working with three questions: What explanations and interpretations from medieval and modern theologians with Jewish, Christian and Islamic view give light to why God created man? What can be said of the examined answers to this question? What strategies can handle the problem of discord about why God created man? The conclusion of this study shows from the gathered data what can be said about human nature. The interpretations of the story of Adam and Eve for example, show that man and woman share a strong bond between each other due to having been created simultaneously and sharing one body. What this study contributes to as well is two alternative strategies that can help handle the problem of discord.

Som ung skådespelare var jag märkligt orustad inför mötet med de oundvikliga tomma mellanrum av ovisshet som väntade mig mellan uppdrag i mitt yrkesliv som frilansande skådespelare. Vem är jag när jag inte står på scenen? Som skådespelare behöver jag andra för att utöva mitt yrke, så när jag är ensam – vad är jag då? Hur handskas man med den här sidan av yrket och väl i arbete – hur handskas jag med den ovisshet och osäkerhet som är en förutsättning för konsten och kanske också för livet?  Genom att sätta ord på en praktisk erfarenhet av att arbeta som frilansande skådespelare och på det konkreta sceniska arbetet och genom att spegla denna erfarenhet i filosofisk litteratur lyfter jag den osäkra tomheten som möjlighet – kanske till och med som nödvändighet. En öppen tomhet.

The Islamic movement study mostly focused on radical, extremist, violent, or military aspects. The current research was carried out to examine the nonviolent elements of the Islamic movement. Based on the ethnographic photo research conducted in the Ethiopian Muslims Protest, the Islamic movements nonviolent aspect investigated. The Ethiopian Muslims were organized social media-led protests called Let Our Voices be Heard for their religious rights between 2011 and 2015. The study first examined where this Let Our Voices be Heard protest fits in civil resistance studies. Second, it investigated Facebook's role in initiating, organizing, and sustaining the nonviolent Islamic movement in Ethiopia. Using Johnston's defining terms of social movement theory, the Let Our Voices be Heard protest tested. The result shows that the protest well fit with the dimensions and components of social movement theory. The result indicates that the Let Our Voices be Heard protest exemplifies nonviolent Islamic movement in the Eastern Africa region, Ethiopia. The study further shows that Facebook, when used for a common goal, is a robust platform for successfully mobilizing nonviolent Islamic movements.

This thesis looks into a current trend within the Christian community online, namely Christian YouTube channels. The thesis revolves around the channel Coffee and Bible Time, a channel run by three women, and asks two main researh questions: 1. Which theological arguments or values are expressed in Coffee and Bible Time regarding God, the Bible, and view of women, and how does the channel argue for these? and 2. What criticism can be aimed at the channel from a queer-feminist theological perspective? The theory and perspective used to research these questions is a queer-feminist theology, mainly inspired by theologians Linn Marie Tonstad and Susannah Cornwall. For this thesis, an analysis of ideas is used as the method for discovering the channel's views. Regarding the result, in sum, the channel has a high regard of the Bible as the highest authority in life, which impacts their view of God and of women. God is also the one with power in relation to human beings, while humans are viewed as sinful and weak. Women are usually talked about in relation to men, in future marital relationships.  Coffee and Bible Time is an interesting example of women who have authority online, and who are theologically serious. Their theological background is Evangelical Christianity, which usually has a conservative view regarding same-sex relationships. The queer-feminist theological critique looks at the channel's upholding of gender binaries, how the women talk (or do not talk) about same-sex relationships, alternative interpretations of the Bible, and the (sometimes harmful) power of sexuality.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad som ligger bakom beslutet att välja ett liv inom en religiös traditionsbunden systerorden, i dagens samhälle där individualism, kommersialism och sekulära värden dominerar. Genom ett fokus på systerorden Daughters of Saint Paul och en kvalitativ analys av publicerat material i form av boken Millennial Nuns- reflections on living a spiritual life in a world of social media, samt det material de själva publicerat under hashtaggen #medianuns på plattformen Instagram, var syftet att försöka uttyda vilka motiv och drivkrafter som legat bakom systrarnas beslut att välja ett vigt religiöst liv där löftet om avhållsamhet, fattigdom och lydnad avges. Syftet har även varit att utröna vilka värden och normer dessa kvinnor ut millenniegenerationen vänder sig till respektive ifrån när de väljer ett liv som syster. Zygmunt Baumans perspektiv, genom boken Liquid Modernity, har tillsammans med tidigare forskning inom religionssociologi och religionspsykologi agerat som guide och tolk till det moderna samhället och i utforskandet av systrarnas bakgrund och omständigheter. Resultatet av undersökningen tyder på att gemenskap och det kollektiva gemensamma syftet, i form av Daughters of Saint Pauls mission genom diverse medier, är av större vikt än ett fokus på individualism. Att tydliga ramar i ett dogmatiskt religiöst sammanhang med ledarskap och vägledning i form av katolska kyrkans lära, vigningslöftets betydelse och en vilja att dedikera sitt liv till en gudsgestalt, väger tyngre än tvåsamhet, karriär och ett individfokus.

Once upon a time there was an oasis kingdom called Kroraina. It was situated in what is today the Xinjiang-region in China. In 1901 approximately one thousand Kharosthi documents was discovered under the sand in the ruins of the ancient lost city of Niya, Kroraina. The documents and artefacts reveal the everyday life of inhabitants and religious syncretism, in about the 3rd and 4th centuries C.E. Niya was abandoned shortly after it peaked, and much of its history is still a mystery, likewise the story of its women. The aim of this thesis is to examine the status of women in Niya, both in local society and in religions. To achieve this, I use a theory of social constructionism and a method of content analysis with a gender perspective. In the study of Kharosthi documents and graves of female mummies I discovered a connection. The result shows that the former high status of women in religion and society was decreasing, and a lower status of woman was at the time for Buddhist establishing in Niya. The time of witches was gone. The time of monks was coming. But different kinds of male-dominant religions in this syncretistic landscape contributed to this decline for women. It doesn´t matter if she is a witch, a female slave or even a queen. Womens position in Niya was a mix; high and low at the same time, and sometimes almost invisible.

Det fynd av sällsynta jordartsmetaller som gjordes i Kiruna i början av året 2023 hyllas för att ha potential att bidra till framväxten av grön teknik. Samtidigt skulle en gruva på denna plats klyva ett traditionellt renskötselområde i två separata delar. I uppsatsen tillämpas Politisk utilitarism och Rättvisa som Skälighet för att upptäcka möjliga riktlinjer för huruvida en gruva är tillåten på mark som redan används som renskötselområde. Då teorierna leder till två motsatta slutsatser presenteras ett förslag om att anta nerväxt som en alternativ strategi för att uppnå en grön omställning, vilket gör att beslutsproblemet tar en ny form och möjliggör för teorierna att mötas i sin vägledning.

Syftet med denna självständiga vetenskapliga uppsats är att undersöka, kritisk granska och reflektera över mitt samt mina förskollärarkollegors bemötande, handlande och agerande i rutin- och regelstyrda situationer i form av samlingar. Essäformen som metod har hjälp mig att undersöka och förstå vilka praktiska kunskaper som förskollärare skulle behöva för att kunna handla klokt och ta ”rätt” beslut gällande det enskilda barnet. Genom min berättelse samt genomförda deltagande observationer har jag kommit fram till att det är viktigt att kunna se, bemöta och stötta varje enskilt barn och dennes behov i komplexa situationer. Utgångspunkten i min uppsats är det enskilda barnet som har rätt att känna sig trygg, sedd, lyssnad på, förstådd och bekräftad. Därför har jag lagt stor vikt på förskollärarens, som professionsbärare, handlande och ansvarstagande. Jag har även kritisk granskat och ifrågasatt mitt och mina kollegors förhållningssätt till de rutinerna och reglerna som vi själva har skapat i åtanke av att bland annat bemöta och stötta barn som har andra förutsättningar och att kunna tillgodose deras behov. All litteratur och olika teoretiska perspektiv som jag har använt mig utav i mina undersökningar har hjälp mig att hitta nya perspektiv för att förstå mig, mina kollegor men framförallt det enskilda barnet och dennes behov.