The discourse on Norrland (literally ‘North land’ in English) as essentially ‘different’ has been(re)produced in literature, politics and science for as long as the idea of ‘Norrland’ has existed. Thus,when investigating the discourse that constructs the identity of Norrland in opposition to a Swedishnational identity, it is important to connect these representations to their contemporary (andchanging) political-economic contexts. The aim of this thesis is to analyze contemporaryrepresentations in news, film, advertising and interviews to show how representations constructstereotypes informed by neoliberal ideals and internationally familiar stereotypes of a traditionalintransigent population positioned in Norrland and a modern and progressive population in theurban South. The findings in this thesis can be summarized as follows. First, Norrland has beenconsistently reproduced, resisted and reworked through various discursive networks and practicesover centuries, as simultaneously authentic and obsolete. Drawing on these discourses makes therepresentations of Norrland in the news become part of a wider discursive network that representsNorrland as an ‘internal other’ within Sweden. Secondly, discourses on Swedish modernity and onneoliberal growth and competition reproduce Norrland and its people as inferior to the rest ofSweden. These representations are reworked and resisted and result in ‘real’ material effects in, forinstance, the news media, place marketing and film. Thirdly, in order to resist these representationsand become part of the ‘modern’, progressive world, places and people need to adjust to neoliberalideals of competitiveness and growth. And, finally, people’s identities are affected by theseneoliberal ideals as they have to relate and react to the representations of different places andpeople and the discourse on the urban as progress. This results in different strategies in theconstruction of narrative identities. I conclude by arguing that these representations serve not onlyas contrasts but also as strategies in the quest to scapegoat certain groups for problems that initiallyoriginated in unequal opportunities and structures of power related to, for instance, ethnicity, class,gender and disabilities – something that is exacerbated by neoliberalist policies and ideologies. Themore pressure is put on individuals and places to produce constant growth, the more certain peopleand places are viewed as ‘unproductive’ and problematic. The problems of depopulation anddiminishing job opportunities in the inland areas of Norrland are thus blamed on the population through the representations of Norrland as an internal ‘other.’ / Away from the periphery – migration, livelihood strategies and place discourse in the periphery of Norrland

Den här uppsatsen handlar om vilken betydelse platsmarknadsföring har för den kommunala fysiska planeringen. Syftet med undersökningen är att redogöra för avsikten, processen och mottagandet av platsmarknadsföring. Studien genomförs genom att undersöka hur Stockholms stad och Solna stad har använt sig av platsmarknadsföring för Hagastaden utifrån olika analysteman. Hagastaden är ett relativt nytt område som ligger mittemellan Stockholm och Solna och vars syfte är att knyta ihop de två kommunerna i ett nytt kluster för life science, vilket innebär att stadsdelen ska bli en vetenskapsstad. Området valdes ut som analysfall eftersom arbetet med platsmarknadsföring har varit en central del i arbetet med förnyelsen av området. De teman som ligger till grund för analysarbetet valdes ut i syfte av att bryta ner den process som ligger bakom marknadsföringen av Hagastaden, vilka mottagare marknadsföringen har nått, eller önskade nå, samt hur platsens identitet påverkats och förändrats av den nya marknadsföringsstrategin. Uppsatsens problemformulering bygger på den ökande användningen av platsmarknadsföring och hur detta påverkar planeringen och dess mottagare. Det finns ofta ett bakomliggande syfte med platsmarknadsföring, vilket är att öka platsens attraktivitet och konkurrenskraftighet. Under de senaste åren har allt fler städer, kommuner och regioner börjat att använda sig utav platsmarknadsföring för att locka till sig investerare, besökare och nya invånare i hopp om att sätta just deras stad/plats på kartan. Varför det är på detta sättet finns det flera teorier bakom, men i den här studien fokuserar vi på globalisering, planeringsprocessen och politik, samt platsmarknadsföringens initiativtagare och mottagare. För att besvara syftet med studien och våra forskningsfrågor undersöker den här studien hur arbetet med platsmarknadsföring av Hagastaden sett ut genom att analysera processen, mottagarna av platsmarknadsföring samt platsens förändrade identitet. Resultatet av den här studien visar att Solna stad och Stockholms stad har använt sig av platsmarknadsföring i flera plandokument som berör projektet Hagastaden. Den gemensamt framtagna visionen om att skapa en modern och innovativ stadsdel har varit vägledande för arbetet, och samarbetet kan sammanfattas som väl fungerande. Det har dock funnits en obalans i beslut och genomförande, sett till de enskilda kommunerna. Projektet har även bestått av en marknadsföring som inte riktat sig lika mot alla målgrupper, vilket också är en komplicerad fråga eftersom många projekt automatiskt kan vara uteslutande beroende på vad som byggs. Det har även skett en drastisk förändring av områdets identitet i och med det koncept som marknadsförts. Det blir intressant att diskutera huruvida platsmarknadsföringen genomförts i en rättvis process, bemött olika målgrupper och kunnat påverka platsen i den utsträckningen som gjorts.

Diploma thesis is focused on marketing strategy of the company. Thesis was created in cooperation with Motor-Car Trenčín s.r.o. company, which is the authorized dealer of the Mercedes-Benz automobiles. The theoretical part is focused on the treatment of the theoretical knowledge. The analytical part of work i sused for the analysis of the company and marketing research. Proposal part of the thesis contains specific proposals to improve the existing marketing strategy of the company in the field of product, price, place and promotion.

<p>Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare.</p><p>Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor.</p><p>Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare. Samtliga intervjurespondenter påpekar att den svaga infrastrukturen och den dåliga imagen som landet har i världen, försvårar för utländska investeringar. Faktorer som upplevs som hinder för utländska investerare bottnar främst i det fattiga företagsklimatet och det otillräckliga stödet från regeringen och andra statliga institutioner. Vissa framsteg har gjorts i detta avseende, men för närvarande är det svårt att göra landet konkurrenskraftigt när det gäller att attrahera utländska investerare. Avsaknaden av ett generöst heltäckande incitamentsprogram gör det omöjligt att framhäva de fördelar som finns. Det geografiska läget kan inte utnyttjas med den undermåliga infrastrukturen och de skatteincitamenten som erbjuds får föga effekt när affärsklimatet upplevs som oattraktivt med krångliga regler och långa procedurer. Detta beror på att landets tillgångar inte är identifierade och att få resurser används för att utveckla effektiva strategier för att marknadsföra dem. Uppgiften att förbättra landets image blir därför svår med de förutsättningar som ges.</p> / <p>Background: To become an economically self-sustainable country Bosnia and Herzegovina needs to create the necessary conditions for an accelerated economic recovery, an integration in the world economy and to create a business environment that promotes FDI. Because of the hard competition among countries there is a need to enhance the capacity to attract FDI. Each country has to develop efficient strategies in order to be competitive.</p><p>Purpose: The purpose of this essay is to examine what Bosnia and Herzegovina does to attract FDI and to identify those factors that are important in determining investment decisions and that influence the environment for conducting business in Bosnia and Herzegovina.</p><p>Method: In order to attain the purpose of the essay the authors have used a triangulation of methods consisting interviews with experts, a survey of companies that have made foreign investments in Bosnia and Herzegovina and a participant observation.</p><p>Results and Conclusions: The study identifies several available advantages for foreign investors in Bosnia and Herzegovina. There is a potential in industries based on natural resources, but there is also a potential for tourism. The macroeconomic stability is also seen as an advantage for the country. The results of the study also show that there are many obstacles for foreign investors. The interview respondents saw the undeveloped infrastructure and the bad image of the country as factors that aggravate the possibility to attract FDI into the country. The poor business environment and the weak support given from the government and other public institutions have been identified as those factors that mainly influence investment decisions negatively. Progresses have been made in Bosnia and Herzegovina, but not enough to be strongly competitive when it comes to attracting FDI. The lack of a general incentive program makes it difficult to emphasise the existing advantages. The weak infrastructure makes it hard to promote the favourable geographic position, and the tax incentives that are offered can hardly be used to attract FDI, because of the unattractive business climate with long administrative procedures. The assets in Bosnia and Herzegovina have not been recognized and there is no general strategy to promote them. Because of these conditions it’s difficult to improve the image of the country.</p>

Bakgrund: En av de viktigaste förutsättningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt, är att landet integreras i världsekonomin och skapar ett klimat som främjar utländska investeringar. Idag råder det hård konkurrens mellan länder när det gäller att attrahera utländska investerare, och det är upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utländska direktinvesteringar. Vidare är vårt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har på utländska investerare. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen används en metodtriangulering bestående av intervjuer med experter, en enkätundersökning av utländska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga källor. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utländska investerare, framförallt naturresurser, men även turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs även som mycket fördelaktig. För närvarande finns det däremot fler hinder än fördelar för utländska investerare. Samtliga intervjurespondenter påpekar att den svaga infrastrukturen och den dåliga imagen som landet har i världen, försvårar för utländska investeringar. Faktorer som upplevs som hinder för utländska investerare bottnar främst i det fattiga företagsklimatet och det otillräckliga stödet från regeringen och andra statliga institutioner. Vissa framsteg har gjorts i detta avseende, men för närvarande är det svårt att göra landet konkurrenskraftigt när det gäller att attrahera utländska investerare. Avsaknaden av ett generöst heltäckande incitamentsprogram gör det omöjligt att framhäva de fördelar som finns. Det geografiska läget kan inte utnyttjas med den undermåliga infrastrukturen och de skatteincitamenten som erbjuds får föga effekt när affärsklimatet upplevs som oattraktivt med krångliga regler och långa procedurer. Detta beror på att landets tillgångar inte är identifierade och att få resurser används för att utveckla effektiva strategier för att marknadsföra dem. Uppgiften att förbättra landets image blir därför svår med de förutsättningar som ges. / Background: To become an economically self-sustainable country Bosnia and Herzegovina needs to create the necessary conditions for an accelerated economic recovery, an integration in the world economy and to create a business environment that promotes FDI. Because of the hard competition among countries there is a need to enhance the capacity to attract FDI. Each country has to develop efficient strategies in order to be competitive. Purpose: The purpose of this essay is to examine what Bosnia and Herzegovina does to attract FDI and to identify those factors that are important in determining investment decisions and that influence the environment for conducting business in Bosnia and Herzegovina. Method: In order to attain the purpose of the essay the authors have used a triangulation of methods consisting interviews with experts, a survey of companies that have made foreign investments in Bosnia and Herzegovina and a participant observation. Results and Conclusions: The study identifies several available advantages for foreign investors in Bosnia and Herzegovina. There is a potential in industries based on natural resources, but there is also a potential for tourism. The macroeconomic stability is also seen as an advantage for the country. The results of the study also show that there are many obstacles for foreign investors. The interview respondents saw the undeveloped infrastructure and the bad image of the country as factors that aggravate the possibility to attract FDI into the country. The poor business environment and the weak support given from the government and other public institutions have been identified as those factors that mainly influence investment decisions negatively. Progresses have been made in Bosnia and Herzegovina, but not enough to be strongly competitive when it comes to attracting FDI. The lack of a general incentive program makes it difficult to emphasise the existing advantages. The weak infrastructure makes it hard to promote the favourable geographic position, and the tax incentives that are offered can hardly be used to attract FDI, because of the unattractive business climate with long administrative procedures. The assets in Bosnia and Herzegovina have not been recognized and there is no general strategy to promote them. Because of these conditions it’s difficult to improve the image of the country.

It is increasingly important for cities to attract visitors, potential new residents and businesses. Jönköping is one of the cities working with place marketing, a strategy that intends to mediate a positive image of the city, in order to accomplish just that. People often have a need to preserve the memory of a trip into something tangible. Anyone visiting Jönköping encounters a souvenir choice, much like the one in many other cities. Linked to the idea of positive place marketing, our work aims to investigate how we as product developers can create a product that en¬hances the image of Jönköping based on the thought that all residents are con¬sig¬nors. Accordingly, we develop three different products from the residents' own image of the city. Our research questions are: Based on the photographs, what image of Jönköping do the ambassadors mediate of their own city? As designers, what in Jönköping's history versus the image of Jönköping today, can we seize in order to give products for visitors a sense of authenticity? As designers, how can we use knowledge of place branding in the development of souvenirs? We performed interviews within three different aspects: history, souvenirs and place branding, all focused on the city of Jönköping. The interviews and a work-shop formed the basis for the further design process. This work has resulted in three products: the matchbox Det nya Jönköping i en historisk förpackning, highlights an important part in the city's history and becomes a conversation piece. Lek dig genom Jönköping want to show visitors what the city offers, and distinguish it from others, from the on-site. Detaljerna gör staden is an every¬day object and function can get residents to begin to discover the details of their own city. Through the use of knowledge and theories of place branding and souvenirs, we would argue that we have found a way to actually catch the residents' image of the city in a number of products. We also believe that it would be able to apply this type of project in other locations to create more authentic and at the same time innovative souvenirs. / Det blir allt viktigare för städer att locka till sig besökare, potentiella nya invånare och näringsliv.  Jönköping är en av de städer som arbetar med plats­marknads­föring, en strategi som handlar om att förmedla en positiv bild av staden, i syfte att åstadkomma just detta. Människor har ofta ett behov av att bevara minnet av en resa i något materiellt. Den som besöker Jönköping möts av ett souvenirutbud likt det i många andra städer. Kopplat till idén om positiv platsmarknadsföring syftar vårt arbete till att undersöka hur vi som produktutvecklare kan skapa en produkt som stärker bilden av Jönköping utifrån tanken om att alla stadens invånare är avsändare. I detta tar vi fram tre förslag på produkter utifrån Jönköpingsbornas egen bild av staden. Våra frågeställningar är: Utifrån fotografierna, vilken bild av Jönköping förmedlar ambassadörerna av sin egen stad? Vad kan vi som designers ta till vara på i Jönköpings historia kontra bilden av dagens Jönköping för att ge produkter avsedda för besökare autenticitet? På vilket sätt kan vi som designers använda kunskaper inom place branding vid utveckling av souvenirer? Vi har genomfört samtalsintervjuer utifrån tre olika aspekter: historia, souvenirer och platsmarknadsföring, alla med fokus på staden Jönköping. Intervjuerna och en workshop låg till grund för den fortsatta designprocessen. Arbetet har resulterat i tre produkter: tändsticksasken Det nya Jönköping i en historisk förpackning, lyfter fram en viktig del i stadens historia och blir en conversation piece. Spelet Lek dig genom Jönköping vill visa besökaren vad staden erbjuder och särskiljer den från andra, under tiden den används på plats. Underläggen som namngetts Detaljerna gör staden har en tydlig vardagsfunktion och kan få in­vån­ar­na att börja upptäcka detaljer i sin egen stad. Genom att använda oss av kunskaper och teorier inom place branding och souve­nirer vill vi hävda att vi har hittat en väg för att faktiskt fånga Jönköpings­bornas bild av staden i ett antal produkter. Vi tror också att man skulle kunna applicera denna typ av projekt på andra platser för att skapa mer autentiska och samtidigt nyskapande souvenirer.

Syfte Vårt syfte är att se hur musikfestivaler kan bidra till och påverka en orts platsmarknadsföring och platsvarumärke.Forskningsfrågor vi har formulerat är följande: Hur kan en musikfestival påverka en ort? Hur kan en ort dra nytta av en musikfestival i sin platsmarknadsföring? Varför skapar sig orter ett platsvarumärke? Metod Vi har utfört en kvalitativ studie. Vi började med att leta upp passande teori för musikturism då det området intresserar oss, efter det skapade vi syfte och forskningsfrågor. Därefter har vi har valt att utföra åtta delvis strukturerade intervjuer för insamling av empiri. Vi har med hjälp av den insamlade empirin skapat en teoretisk och empirisk analys. Slutligen kunde vi presentera våra slutsatser. Slutsatser Vi har efter slutfört arbete fått bekräftat att en musikfestival faktiskt påverkar en ort på olika vis. Den största påverkan vi uppmärksammat är den ekonomiska som bidrar till investeringar och utveckling av näringslivet på orten. Andra tydliga effekter är hur ortens invånare och samhället i stort påverkas. En musikfestival bidrar till en känsla av gemenskap bland invånarna och detta i sin tur bidrar till engagemang och stolthet runt festivalen. Orter väljer gärna att förknippas med festivaler i den mån det går i sin marknadsföring, dels befinner de sig på plats under festivaldagarna för att sprida information om orten bland festivalbesökarna. Dels väljer de att i sin egen marknadsföring använda sig av festivalens varumärke och värdeskapande associationer. Fördelen med att skapa ett platsvarumärke är att orten kan skapa en identitet som de sedan väljer att lyfta fram för att locka besökare och särskilja sig ifrån andra orter. / The purpose of this study is to examine the effects a music festival has on the cities where they take place. Before this study we thought there would be effects but we wanted to distinguish these effects. We were also interested to see how the cities could use the music festival to their advantage in a marketing perspective, and if they choose to so. We also wanted to see if this could help a city to create a place brand. To help us examine this we constructed the following three questions; How can a music festival affect a city? How can a city take advantage of a music festival in their marketing? Why do cities choose to create a place brand? We have conducted a qualitative research, where we started by doing research to narrow down our questions and purpose. After this we created an interview guide and then performed eight interviews. These interviews have been the foundation for our study and are combines with theory in an analysis chapter. From our collected information and analysis we were able to draw conclusions. We have confirmed that a music festival will actually have on cities in various ways. The biggest effect we observed is the economic effect that contributed to investments and business developments in the city. Other noticeable effects are how the local residents and the wider community were affected. A music festival creates a sense of community among residents and this in turn contributes to the dedication and pride surrounding the festival. Cities often choose to be associated with festivals as far as possible in their marketing, and one way to do that is to attend the festival to spread information about the city and municipality to the festival visitors. We also see that cities can choose to take advantage of the associations surrounding the festival and its brand to use it in their own marketing. The benefits from creating a place brand is that the place can create an identity by which they choose to highlight what is unique there to attract visitors and distinguish it from other cities.

Öland’s Business Office is on the verge of developing a strategy for the island’s future tourism. Before any work with developing Öland can be carried out, it is essential to gain an understanding of how the place is perceived today. The purpose of this essay is to study the island’s current image and make recommendations for how the place brand could be developed. The methods used are literature studies and qualitative group interviews. The participants have been inhabitants of Öland and returning visitors from the Kalmar region. The main theories used involve place branding and place marketing. Our analysis shows that Öland’s image is of mixed status. Öland summer time and Öland winter time are two contrasting places. An extended tourism season would be preferable. The essay concludes with a SWOT-analysis and a list of recommendations for how to develop Öland’s brand.

Baigiamajame magistro darbe plačiau aptariamos kultūros paveldo (dėmesys fokusuojamas į architektūros paveldą) integracijos į šiuolaikinės taip vadinamos tinklaveikos visuomenės ekonominę ir socialinę sistemą. Darbe laikomasi principinio požiūrio, kad šiuolaikinis darbo, laisvalaikio organizavimas ir individų identitetai sąveikauja nuolatinio tapsmo sąlygomis ir yra priklausomi vieni nuo kitų. Vietos įvaizdis šiuo požiūriu tampa itin svarbus miesto/regiono/valstybės savęs reprezentacijos įrankis šiuolaikinėje žinių valdymu grįstoje visuomenėje. Šioje postruktūralistinėje vartotojų visuomenėje architektūros paveldas ir naujos architektūros intervencijos gali būti vienas esminių įrankių komunikuoti žinių pertekliaus epochoje. Pagrindinis tyrimo tikslas apibrėžti Kauno miesto patirtis ir galimybes reprodukuoti ir publikuoti žinių bagažą konceptualiai pristatant vietą. Todėl trijose darbo dalyse, naudojant specialiai susiformuotus teorinius tyrimo metodus aiškinamasi vietos įvaizdžio sampratos kaita pereinat iš industrinės į postindustrinę epochas, taip įvaizdžio diegimo problematika. Vėliau pereinama prie Kauno miesto patirčių ir potencialo analizės, paradomi charakteringi pavyzdžiai atitinkantys tiek vakarų vartotojiškos kultūros modifikacijas, tiek postkolonialinias įtakas vienaip ar kitaip formuojančias tiek vietos identitetą, tiek kultūros paveldo apsaugos/niokojimo apraiškas. Trečioji dalis skirta Kauno miesto kaip vietos naratyvo kūrimo galimybėms ir problematikai... [toliau žr. visą tekstą] / The thesis is to be about the first deeper glance in Lithuania issueing the place image throught architectural and cultural heritage management. The key factor is to challange the paradigma of how individual or scietist perceive architectural processes due side effets of changing World. Nevertheless, cultural heritage in Lithuania has a feature in academical field to be self-centered so hardly ever usefull for wider sociocultural progress if we consider that tourism or old town vitality is based not on heritage management itself, but depends on traditionally perceived which are the best routes for tourists or traditional area of walking around. This issue claims that in so called network society the most important is to recognise the possibilities and threats for architectural heritage to become an actine participator of network progress. It is clarely seen, that internet technologies and communicational options is to be elimate a traditional urban space out of field of public interest. However, city image is about to sell a place no matter in digital or either in real dimentions. Master work is solving the issue how the Kaunas could work and produce its image via architectural representation‘s forms and manners. First part of work is to describe early perception of place image in western countries. As a matter of fact, there‘s notice made that place image should meet an expectation. Since public realtions have became part of everydays expeirience and its self being... [to full text]

Basée sur une recherche-intervention effectuée dans le cadre d’une thèse CIFRE au sein l’association « Auvergne Nouveau Monde » (ANM), l’objectif de cette thèse consiste à identifier, comprendre et évaluer les déterminants sur lesquels repose la participation des parties prenantes (PP) à la démarche de marketing territorial de la marque de territoire ANM. Ressaisis dans les champs de la démocratie participative et du marketing territorial, les enjeux de la participation des PP d’une marque de territoire sont explicités ainsi que leurs fondements conceptuels. Puis, le terrain de recherche et la démarche méthodologique d’étude (7 études) sont exposés : cette dernière est constituée, d’un travail de contextualisation de la participation des PP de la démarche d’ANM (1, 2, 3, 4) puis, d’une étude qualitative réalisée auprès de 25 entretiens d’adhérents de l’association (5), et, enfin, du test par l'approche PLS (Partial Least Squares) de deux modèles d’équations structurelles (études 6 (adhérents) et 7 (ambassadeurs citoyens auvergnats)) des déterminants de la participation des PP de la marque ANM à la démarche de marketing territorial mise en œuvre. Enfin, les résultats de la validation des deux modèles d’équations structurelles (295 répondants) sont présentés puis discutés afin d’en délimiter les apports, les limites, les implications managériales et les perspectives de recherche. Les résultats obtenus démontrent que l’attachement à la marque ANM a une influence positive sur la participation des PP étudiées ; corrélativement, les résultats indiquent que cet attachement à la marque est influencé positivement par le sentiment d’appartenance régionale, l’implication organisationnelle (adhérents) et la satisfaction à l’endroit de l’association ANM porteuse de la marque. / Based on a research-intervention carried out as part of a CIFRE thesis within the association "Auvergne Nouveau Monde" (ANM), the objective of this thesis is to identify, understand and evaluate the different determinants on which lies the participation of the stakeholders in the place marketing process of the "ANM" brand of territory. In order to do this, in a first part, in the fields of participatory democracy and place marketing, the meaning, scope and stakes of the participation of the stakeholders of a brand of territory are explained as well as their conceptual foundations. Then, in a second part, the field of research and the methodological approach to study the participation of the stakeholders of the brand "Auvergne Nouveau Monde" are exposed: the latter consists, first, of a contextualization work on the participation of stakeholders in the ANM place marketing approach and then, secondly, of a qualitative study carried out through 25 interviews with members of the association ANM, and, thirdly, the PLS (Partial Least Squares) approach to two models of structural equations (a model for the members of the ANM association and a model for the brand ambassadors, citizens of Auvergne) of the determinants of the participation of ANM brand stakeholders in the implemented place marketing approach. In a third part, the results of the validation of the two structural equation models of the determinants of participation based on a total sample of 295 respondents are presented and then discussed in order to delineate both the inputs, limitations, managerial implications and research prospects. The results show that attachment to the ANM brand has a positive influence on the participation of the stakeholders studied; correspondingly, the results indicate that this attachment to the brand is positively influenced by the feeling of regional belonging, organizational involvement (for members) and satisfaction with the ANM brand association