Den här studien undersöker hur islamism som företeelse skildras på ledarplats i fyra dagstidningar: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Perioden som undersöks är från 1 januari till 20 september 2010. Kvantitativ metod används för att få fram när och hur ofta islamism skildras på ledarplats. För att sedan förklara och karaktärisera det väsentliga huvudinnehållet används kvalitativ textanalys.     Islamist definieras enligt följande: en person som anser att islam som trossystem har något viktigt att säga om hur politik och samhälle ska organiseras, och vilken söker implementera denna idé på något sätt. Islamism innebär hängivenhet till och innehållet av, denna idé. För att få fram vilka artiklar som handlar om islamism används flera sökord för att säkra att alla artiklar kommer med. Antalet artiklar som innehöll sökorden var 110. Efter noggrann genomläsning framgick det att 47 stycken berör islamism. Dessa kvantitativa frågor ställdes: Hur ofta och när förekommer islamism på ledarsidan i valda dagstidningar? Vilken attityd till islamism förmedlas i text? Är den positiv, nyanserande, neutral eller negativ? I vilka sammanhang skildras islamism? Svaret är att islamism skildras i 47 artiklar sammanlagt i de fyra dagstidningarna under tidsperioden. Attityden till islamism som förmedlas i text är mestadels negativ. Sammanhangen som islamism skildras i är ofta präglade av våld och hot.     Dessa kvantitativa frågor ställdes: Vad är det för bild av islamism som sammantaget framträder? Vilka likheter respektive skillnader finns det i skildringen av islamism i de olika dagstidningarna? Varför ser det ut som det gör? Svaret är att den bild av islamism som sammantaget framträder är negativ. Detta beror på att det främst är negativa händelser som har kommenterats på ledarsidorna. Skildringen av islamism är ungefär likadan oberoende ledarsida. Varför det ser ut som det gör beror antagligen på att alla har kommenterat samma händelser på ett liknande sätt, och sedan inte uppmärksammat något annat islamistiskt fenomen.

A large part of the Iranian population resented the west, in particular USA and Great Britain, during the Islamic revolution in Iran 1979. The people were also resenting the adverse effects of the trumped up frame made in Iran. The last shah of Iran, Mohammad Reza Pahlavi was detested by many in Iran for its west-oriented regime. The resentment among many Iranians is a consequence of the violations of e.g. the lack of political and civil rights, there were no existing legal security in the society, there were no economic distribution and the regime of Mohammad Reza Shah violated the human rights. The resolution from an Iranian perspective for riot is not new, during the last centuries the abomination against the despotic kings have been existing varyingly and big riots have been raised.  The Islamic revolution in 1979 was new because the revolution added adverse effects of west, the population detested west and expressed it by protesting through demonstration.  The significance of the revolution in 1979 was also attributable to Islam. The statements and onsets that raised against west by the citizens of Iran was not merely support of the regime from the west, nevertheless to the same extent also for the western culture and civilization. The proponents of the Islamic revolution were Islamic in spirit, and were against western values, culture, and civilization.  The proponents claimed that the Iranians should not inquire for western civilization. The ideals projected went back in time, namely to the beginning of Islam. The recent government hoped to deviate from the regime of the shah, the new government should be comprised by the divine laws. The thesis will depict why Khomeinism was growing fiercly and in addition illustrate the religious and theological doctrines of Khomeini.

This study investigates the foreign policy re-orientation Turkey has undergone since the Islamist AKP came to power in 2002. The analysis is conducted by way of a case study and use of the congruence method. The aim of the study is to explain the outcome on the basis of two competing theories, which may also be complementary. The first theory supposes that the re-orientation is a result of external events, while the other supposes that the re-orientation emanates from the political leadership’s ability to deal with intrinsic constraints in the domestic political system. Conclusions show that the domestic political order and the external development are heavily intertwined and affect one another. The conclusions may apply for states whose politics are affected by strong ideologies, and additionally waver between traditionalism and modernization.

<p>Jag har länge haft ett intresse för islam i Iran. För att komma närmre och förstå detta ämne så har jag valt att analysera romanen <em>Huset vid moskén</em> från 2008 av Kader Abdolah, som utspelar sig i Iran under tiden för den islamiska revolutionen 1978-79. Jag kommer att titta på hur religionen fungerar för några av karaktärerna och hur de olika funktionerna förändras genom revolutionen. För att kunna analysera detta kommer jag att studera religionens olika funktioner samt Irans politiska och religiösa historia. I analysen resonerar jag kring tre karaktärer som representerar tre olika förhållningssätt till religion: inre andlighet, religion som vägen till acceptans och våldsamt religionsförtryck.</p> / <p>For a long time, I have had an interest in Islam in Iran. To be able to learn more and understand this subject, I will analyze the novel <em>Het huis van der moskee</em> (<em>The House by the Mosque</em>, my translation) by Kader Abdolah, which takes place in Iran during the time of the Islamic revolution of 1978-79. I will study the importance of religion to a few of the characters, and how this changes during the course of the revolution. To do this, I will begin by studying the varying functions of religion, as well as the religious and political history of Iran. In the analysis I will discuss three characters who represent three different approaches to religion: inner spirituality, religion as a way towards acceptance and violent religious oppression.</p>

Jag har länge haft ett intresse för islam i Iran. För att komma närmre och förstå detta ämne så har jag valt att analysera romanen Huset vid moskén från 2008 av Kader Abdolah, som utspelar sig i Iran under tiden för den islamiska revolutionen 1978-79. Jag kommer att titta på hur religionen fungerar för några av karaktärerna och hur de olika funktionerna förändras genom revolutionen. För att kunna analysera detta kommer jag att studera religionens olika funktioner samt Irans politiska och religiösa historia. I analysen resonerar jag kring tre karaktärer som representerar tre olika förhållningssätt till religion: inre andlighet, religion som vägen till acceptans och våldsamt religionsförtryck. / For a long time, I have had an interest in Islam in Iran. To be able to learn more and understand this subject, I will analyze the novel Het huis van der moskee (The House by the Mosque, my translation) by Kader Abdolah, which takes place in Iran during the time of the Islamic revolution of 1978-79. I will study the importance of religion to a few of the characters, and how this changes during the course of the revolution. To do this, I will begin by studying the varying functions of religion, as well as the religious and political history of Iran. In the analysis I will discuss three characters who represent three different approaches to religion: inner spirituality, religion as a way towards acceptance and violent religious oppression.

Tal och texter kan innehålla så mycket; både uppenbara budskap och det som finns mellan raderna. Jag tror att vi kan lära oss mycket genom att ta del av andra människors ord och begrepp. Genom de begrepp vi använder uttrycker vi våra värderingar – det vi ser som bra och dåligt, viktigt och oviktigt. Människor i Västvärlden har genom historien generellt representerat ett idéarv som kan sägas vara specifikt för just Västvärlden. Ett sätt att tänka, se och tolka världen, som skiljer sig från människor i Öst. Annorlunda i Östs ögon. Och i Västs ögon är det Öst som är annorlunda. Där har man i generationer istället formulerat och omfamnat andra sätt att tänka, se och tolka världen. Ingen av dessa diskurser har förstås något självklart tolkningsföreträde och ingen kan ensam göra anspråk på sanningen. Men en tydlig konflikt existerar mellan de olika världsbilderna. Och den blir synlig bland annat i valen av ord och begrepp. Ord som frihet, framsteg, lydnad och rättvisa kan skapa olika associationer hos människor i Öst och Väst. Bakom orden och begreppen döljer sig de värderingar som är förhärskande i respektive diskurs. Jag har tittat närmare på några sådana värderingar för att se om de kan ge svar på frågor om orsakerna till konflikterna mellan Öst och Väst. Jag har härlett dessa värderingar bakåt i tiden för att komma åt de idéarv som två av diskurserna bygger på. Det är två diskurser med djupa rötter i historien – till synes oförenliga. Båda säger sig ha det rätta perspektivet och ofta även lösningar på världens problem. Men de tycks tala förbi varandra och se på varandra genom ett slags filter av fördomar, förutfattade meningar och oförsonlighet. När jag zoomat in några av dessa diskursers företrädare har jag sett att de båda diskurserna går att förstå och förklara genom att tillämpa teorier från idéhistorien. Jag har med hjälp av teorier om orientalism och occidentalism velat sätta fokus på politiska hållningar som kan uppfattas som ”extrema” och till synes liberala uppfattningar. Men vad är egentligen vad? Kan Usama Bin Laden hylla kärleken? Kan Tony Blair kräva lydnad? Det är angeläget att söka förståelse för de historiska sammanhang som ofta förblir outtalade eller ensidiga men som har betydelse för vår samtid. Jag är intresserad av hur Väst och Öst talar till och förhåller sig till varandra, med varandra och mot varandra. Med denna uppsats hoppas jag kunna bidra till lite större klarhet och insikt i den språkförbistring som orsakar konflikter i världen.

<p>The Islamic Republic of Iran‟s alleged pursuit of nuclear missile capabilities is proving in-creasingly problematic for the international community, which places the country in a sig-nificant position in world politics. In turn, the world‟s attention towards the thirty-year-old Republic established by the late Ayatollah Khomeini has resurged. The Republic of Iran based on Ayatollah Khomeini‟s interpretation of Islam has long stood in the spotlight of both public and scholastic scrutiny, particularly due to its perceivably radical manoeuvres on the international stage. However, as the focus of these scrutinizing views has been the Iranian unwillingness to subdue and conform to western norms, the issue of the „<em>Islamicness‟ </em>of the Republic has been overlooked.</p><p>Hence, this thesis seeks to draw further attention to this question - whether Iran can truly be regarded as an Islamic State - in order to ensure a deeper and more accurate under-standing of the Republic of Iran. The purpose of this paper is thus to investigate and re-flect on the theory of Islamic governance promoted by Ayatollah Khomeini and the politi-cal system of the Islamic Republic through the prism of Islamic history. The theory of the Islamic State and the Shia Islamic leadership has been and continues to be central in Aya-tollah Khomeini‟s and the Islamic Republic‟s official rhetoric, being claimed as the sole foundation of the „new‟ Iranian system. In consequence, this paper delves into the Islamic theory of State and the concept of the Imamate in order to critically analyze Ayatollah Khomeini‟s theory and the Islamic Republic. This is aimed at yielding a conclusion whether Iran is justly labeled an Islamic State.</p><p>By performing this norm-fulfilling analysis of the subject in question reliant on a qualitative data collection, the thesis has found that the correlation between the two theories of Islam-ic governance is one of considerable disputability. The paper has, based on the investigated material, been able to conclude that the Islamic Republic of Iran holds a political structure lent from non-Islamic sources, but that its personnel and political field of contest can still be considered Islamic. What the paper has thus revealed is that Khomeini‟s reasoning con-stitutes a novel and unique form of Islamic fundamentalism formed in conjuncture with political ideas of modern and non-Islamic nature. Hence, the results of the study suggests that the <em>Islamic </em>Republic of Iran is in need of serious reconsideration as the Iranian model of Islamic governance remains a source of contention because of the significant deviations from what it claims as its sole basis.</p> / <p>Den Islamiska Republiken Irans påstådda strävan att uppnå kärnvapen kapacitet har visat sig vara ett stort problem för det internationella samfundet, vilket har gett landet en bety-dande position i världspolitiken. Detta har i sin tur medfört att Iran återigen har fått värl-dens uppmärksamhet riktat mot sig, endast trettio år efter Ayatollah Khomeinis upprättan-de av den Islamiska Republiken. Irans statsskick, som uteslutet bygger på Ayatollah Kho-meinis egen tolkning av Islam, har länge stått i fokus för både offentlig och akademisk granskning, i synnerhet på grund av dess tillsynes radikala manövrar på den internationella scenen. Men eftersom fokuset för denna granskning har varit Irans ovilja att rätta sig efter västerländska normer så har frågan om Irans Islamiska natur förbisetts.</p><p>Utifrån detta så ämnar denna uppsats att uppmärksamma och belysa frågan om Iran verkli-gen kan betraktas som en islamisk stat, vilken är en nödvändighet för en djupare och mer korrekt förståelse av landet. Syftet med denna studie är således att undersöka och reflektera över teorin om Islamiskt styre som Ayatollah Khomeini främjar och hans senare republik genom att jämföra dessa med deras påstådda grundpelare: Islamisk statsteori och dess le-darskap. Islamisk statsteori och det shia Islamska ledarskapet har alltid varit centralt i Aya-tollah Khomeinis och den Islamiska Republikens officiella retorik, där de hävdas vara den enda inspirationen för Irans statsskick. Detta är dock något som denna uppsats ifrågasätter, och den har därav undersökt Islamisk statsteori och dess ledarskap för att i sin tur kritiskt granska Ayatollah Khomeinis teori och den Islamska Republiken Iran. Denna studie har därav gett upphov till en slutsats om Iran är rättvist märkt ‟en Islamisk stat‟.</p><p>Denna studie har genom att utföra en norm-uppfyllande analys av ämnet i fråga, vilande på en kvalitativ datainsamling, funnit endast en vag korrelation mellan de två modellerna för Islamiskt styre. Baserat på det undersökta materialet så har studien kunnat konstatera att Iran har en politisk struktur som lånats från icke-islamiska källor, men att dess aktörer och politiska ‟spel‟ trots det är av en islamisk natur. Vad som därav har påvisats i denna uppsats är att Ayatollah Khomeinis teori och stat utgör en ny och unik form av Islamisk fundamen-talism som skapats i konjunktur med moderna och icke-islamiska idéer. Resultaten av den-na undersökning indikerar på så vis att den Islamiska Republiken Iran är i behov av en om-prövning i förhållande till dess Islamiska natur, vilket är speciellt tydligt då Iran visar prov på betydande avvikelser från dess påstådda grundpelare.</p>

The Islamic Republic of Iran‟s alleged pursuit of nuclear missile capabilities is proving in-creasingly problematic for the international community, which places the country in a sig-nificant position in world politics. In turn, the world‟s attention towards the thirty-year-old Republic established by the late Ayatollah Khomeini has resurged. The Republic of Iran based on Ayatollah Khomeini‟s interpretation of Islam has long stood in the spotlight of both public and scholastic scrutiny, particularly due to its perceivably radical manoeuvres on the international stage. However, as the focus of these scrutinizing views has been the Iranian unwillingness to subdue and conform to western norms, the issue of the „Islamicness‟ of the Republic has been overlooked. Hence, this thesis seeks to draw further attention to this question - whether Iran can truly be regarded as an Islamic State - in order to ensure a deeper and more accurate under-standing of the Republic of Iran. The purpose of this paper is thus to investigate and re-flect on the theory of Islamic governance promoted by Ayatollah Khomeini and the politi-cal system of the Islamic Republic through the prism of Islamic history. The theory of the Islamic State and the Shia Islamic leadership has been and continues to be central in Aya-tollah Khomeini‟s and the Islamic Republic‟s official rhetoric, being claimed as the sole foundation of the „new‟ Iranian system. In consequence, this paper delves into the Islamic theory of State and the concept of the Imamate in order to critically analyze Ayatollah Khomeini‟s theory and the Islamic Republic. This is aimed at yielding a conclusion whether Iran is justly labeled an Islamic State. By performing this norm-fulfilling analysis of the subject in question reliant on a qualitative data collection, the thesis has found that the correlation between the two theories of Islam-ic governance is one of considerable disputability. The paper has, based on the investigated material, been able to conclude that the Islamic Republic of Iran holds a political structure lent from non-Islamic sources, but that its personnel and political field of contest can still be considered Islamic. What the paper has thus revealed is that Khomeini‟s reasoning con-stitutes a novel and unique form of Islamic fundamentalism formed in conjuncture with political ideas of modern and non-Islamic nature. Hence, the results of the study suggests that the Islamic Republic of Iran is in need of serious reconsideration as the Iranian model of Islamic governance remains a source of contention because of the significant deviations from what it claims as its sole basis. / Den Islamiska Republiken Irans påstådda strävan att uppnå kärnvapen kapacitet har visat sig vara ett stort problem för det internationella samfundet, vilket har gett landet en bety-dande position i världspolitiken. Detta har i sin tur medfört att Iran återigen har fått värl-dens uppmärksamhet riktat mot sig, endast trettio år efter Ayatollah Khomeinis upprättan-de av den Islamiska Republiken. Irans statsskick, som uteslutet bygger på Ayatollah Kho-meinis egen tolkning av Islam, har länge stått i fokus för både offentlig och akademisk granskning, i synnerhet på grund av dess tillsynes radikala manövrar på den internationella scenen. Men eftersom fokuset för denna granskning har varit Irans ovilja att rätta sig efter västerländska normer så har frågan om Irans Islamiska natur förbisetts. Utifrån detta så ämnar denna uppsats att uppmärksamma och belysa frågan om Iran verkli-gen kan betraktas som en islamisk stat, vilken är en nödvändighet för en djupare och mer korrekt förståelse av landet. Syftet med denna studie är således att undersöka och reflektera över teorin om Islamiskt styre som Ayatollah Khomeini främjar och hans senare republik genom att jämföra dessa med deras påstådda grundpelare: Islamisk statsteori och dess le-darskap. Islamisk statsteori och det shia Islamska ledarskapet har alltid varit centralt i Aya-tollah Khomeinis och den Islamiska Republikens officiella retorik, där de hävdas vara den enda inspirationen för Irans statsskick. Detta är dock något som denna uppsats ifrågasätter, och den har därav undersökt Islamisk statsteori och dess ledarskap för att i sin tur kritiskt granska Ayatollah Khomeinis teori och den Islamska Republiken Iran. Denna studie har därav gett upphov till en slutsats om Iran är rättvist märkt ‟en Islamisk stat‟. Denna studie har genom att utföra en norm-uppfyllande analys av ämnet i fråga, vilande på en kvalitativ datainsamling, funnit endast en vag korrelation mellan de två modellerna för Islamiskt styre. Baserat på det undersökta materialet så har studien kunnat konstatera att Iran har en politisk struktur som lånats från icke-islamiska källor, men att dess aktörer och politiska ‟spel‟ trots det är av en islamisk natur. Vad som därav har påvisats i denna uppsats är att Ayatollah Khomeinis teori och stat utgör en ny och unik form av Islamisk fundamen-talism som skapats i konjunktur med moderna och icke-islamiska idéer. Resultaten av den-na undersökning indikerar på så vis att den Islamiska Republiken Iran är i behov av en om-prövning i förhållande till dess Islamiska natur, vilket är speciellt tydligt då Iran visar prov på betydande avvikelser från dess påstådda grundpelare.