Prostitution är ett komplext, världsomfattande samhällsproblem som kan leda till flertalet negativa konsekvenser för den utsatta. I Sverige har köp av sexuella tjänster varit kriminaliserat sedan år 1999 och den svenska regeringen lägger stor vikt vid bekämpandet av prostitution. Trots detta är prostitution ett utbrett problem i Sverige. Flertalet kartläggningar indikerar att fenomenet ökar, framförallt via internet, samt att det tycks gå ner i åldrarna. Tidigare forskning inom området visar att svårigheter med att motverka problemet bland annat beror teknologins framväxt, attityder och normer i samhället och brist på resurser inom rättsväsendet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka svårigheter med att förebygga prostitution ur yrkesverksammas perspektiv, samt vad som kan göras för att förbättra det förebyggande arbetet. Genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och en tillämpning av rutinaktivitetsteorin besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att bristen på personal och kompetens, den ökade tillgängligheten via internet samt porrens påverkan på attityder och normer försvårar motverkandet av prostitution. Därtill visas att ytterligare åtgärder krävs, bland annat tidiga insatser gällande utbildning samt en omarbetning av sexköpslagen. / Prostitution is a complex, worldwide societal problem that can lead to several negative consequences for the victim. In Sweden, the purchase of sexual services has been criminalized since 1999, and the Swedish government allocates great importance to combat prostitution. Despite this, prostitution is a widespread problem in Sweden. Various studies indicate that the phenomenon is increasing, primarily via the internet, and that prostitution seems to be declining with age. Previous research in the field shows that difficulties in counteracting the problem are partly due to the development of technology, attitudes and norms in society and a lack of resources in the judicial system. The purpose of the present study is to investigate difficulties in preventing prostitution from the perspective of professionals, as well as what can be done to improve the preventive work. Through a qualitative method with semi-structured interviews and an application of the routine activity theory, the research questions are answered. The results show that the lack of personal with relevant skills, the increased accessibility via the internet and the impact of porn on attitudes and norms make it more difficult to counteract prostitution. In addition, it is shown that further measures are required, including early efforts regarding education and a adjustment of the Sex Purchase Act. / <p>2021-01-13</p>

Sexuellt våld bland ungdomar har den senaste tiden varit ett omdiskuterat ämne. Trots att den självrapporterade utsattheten är högst bland unga kvinnor i åldrarna 16-24, pekar forskning på att ungdomars utsatthet för sexuellt våld inte tas på lika stort allvar som vuxnas. Syftet med vår studie är att fördjupa kunskapen om ungdomars utsatthet för sexuellt våld. För att uppnå en fördjupad kunskap inom området efterfrågar vi professionellas erfarenheter och kunskap om ungas utsatthet samt vilket stöd professionella kan erbjuda ungdomar. För att besvara syftet med vår studie har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod. Vårt resultat visar att ungdomar idag söker stöd angående deras utsatthet för sexuellt våld i allt högre utsträckning än vad de gjorde förr. De professionellas handlingsutrymme påverkar vilket stöd ungdomar får. Sociala medier, pornografi och en bristande sexualundervisning är faktorer som de professionella identifierar och menar påverkar förekomsten av sexuellt våld bland unga.

Studiens syfte var att undersöka hur personal inom elevhälsan förhåller sig till ungdomars tankar och frågor om ämnen relaterade till pornografi. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med åtta kuratorer och skolsköterskor. Av intervjuerna framkom att det inte fanns någon enhetlig bild över hur arbetet med frågor relaterade till pornografi ska se ut i de aktuella skolorna och att förhållningssättet skilde sig åt mellan informanterna. Däremot beskrevs en pågående förändringsprocess, då informanterna beskrev sitt engagemang för att nå ut och sprida kunskap till ungdomar och andra pedagoger på skolan. Informanterna betonade vikten av att förmedla en nyfikenhet till ungdomars funderingar och arbeta förebyggande med frågor om pornografi, sexualitet, normer och jämställdhet. I resultatet framkom informanternas upplevelse av att ungdomar kan påverkas negativt av pornografikonsumtion eftersom det upplevs ge en skev syn på sexualitet, som bland annat förstärker de stereotypa könsnormer som råder i samhället. / The purpose of the study was to investigate how staff in school health services respond to young people's thoughts and questions on topics related to pornography. The study was conducted through qualitative interviews with eight professional school social workers and school nurses. The main results showed that according to the interviewees there were no general picture of how the work with questions related to pornography should be handled in their schools and the approach differs between professionals. On the other hand, an ongoing process of change was described, as the staff in school health services show a commitment to share their knowledge with the pupils and teachers at the school. The interviewees emphasized in particular the importance of conveying curiosity to the adolescents and to work preventively, with questions about pornography, sexuality, norms and gender equality. The informants' experiences were also that adolescents can be negatively affected by pornography consumption, as it is perceived to give a distorted view of sexuality, which, among other things, reinforces already existing gender stereotypes in the society.

Consuming pornography is common among Swedish men. The content is often problematized in the public debate because of the common reflection of it containing violence against women as well as depicting women as the subordinate gender. By conducting a quantitative content analysis, the study intended to examine the extent of degradation as well as depictions of physical and verbal aggression in mainstream pornography. An attempt was also conducted to assess whether pornography can be claimed to counteract a functioning consent culture by examining the extent of orchestrated consent expressed by the participating women. Out of 200 videos that were analyzed, degrading behavior and verbal and physical aggressions occurred in 114 (57%) videos. In total, 746 individual cases of aggressions and degradation were observed. Men were mostly the perpetrator committing 96.7% of the actions, whereas the victims were solely female. Consent was observed in 85.5% of the videos and was expressed mostly through a positive or neutral behavior by the woman. / Att ta del av pornografi är mycket vanligt bland svenska män. Innehållet problematiseras ofta i den offentliga debatten genom att det anförs innehålla våld mot kvinnor samt bidra till att reproducera föreställningar om kvinnors underordning. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks i vilken utsträckning förnedring samt fysiska och verbala aggressioner förekommer mot kvinnor i pornografiska videor av konventionell karaktär. Dessutom gjordes ett försök att bedöma huruvida pornografi kan sägas motverka en fungerande samtyckeskultur genom att undersöka i vilken utsträckning kvinnan uttryckte ett iscensatt samtycke i det pornografiska materialet. Av de 200 videor som analyserades förekom förnedring samt fysiska och verbala aggressioner i 114 (57%) av videorna. Sammanlagt observerades 746 fall av aggressioner och förnedring. Män var majoriteten av förövarna och begick 96.7% av handlingarna där de utsatta enbart var kvinnor. Samtycke observerades i 88.5% av videorna och då främst genom att kvinnan gett uttryck för ett positivt eller neutralt beteende.

Debatten om ungdomar och pornografi är starkt polariserad och det finns en utbredd oro hos allmänheten kring pornografins påverkan på ungdomar. Enligt tidigare forskning råder det ingen konsensus vad gäller pornografins eventuella konsekvenser. Det finns lite forskning kring hur professionella, som arbetar med ungdomar, förhåller sig till ämnet. Syftet med denna studie var därmed att belysa hur det sociala arbetet kan se ut gällande ungdomars exponering för och konsumtion av pornografi samt fördjupa förståelsen för huruvida det kan ses som ett socialt problem. Detta genomfördes med en kvalitativ metod, genom sex semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer som jobbar med ungdomar mellan 13 och 19 år. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av sociala problem som ett teoretiskt ramverk för att förstå huruvida ungdomars pornografikonsumtion kan ses som ett socialt problem utifrån skolkuratorernas perspektiv och erfarenheter. Resultaten visar på att arbetssätten kring ämnet skiljer sig åt mellan skolkuratorerna. En del berör ämnet som permanenta inslag i undervisningen, medan andra inte gör det. Gemensamt för de alla är att de betonar vikten av att ha ett öppet och icke-dömande förhållningssätt för att avlasta från skam. Resultaten visar även på såväl positiva som negativa aspekter av porrkonsumtion. Utifrån resultatet råder det oklarheter om ungdomars exponering för och konsumtion av pornografi kan förstås som ett socialt problem. Men samtidigt är det ett viktigt ämne att beröra för att förebygga och minimera eventuella negativa konsekvenser. / The debate regarding adolescents and pornography is highly polarized and there is a widespread concern amongst the general public regarding its influence on adolescents. According to previous research, there is no consensus regarding the possible effects of pornography, and the research on how professionals, working with adolescents, handle the topic is limited. ​​Therefore, the aim of this study was to examine and highlight social worker’s ways of working within the field of exposure and consumption of pornography amongst adolescents, and furthermore, to deepen the understanding of whether this should be considered a social problem or not. This was conducted through a qualitative method, with six semi-structured interviews with school counselors, working with adolescents between 13 and 19 years of age. The empirical data was analyzed using social problems as a theoretical framework to illustrate whether adolescents’ consumption of pornography is seen as a social problem from the school counselors’ perspectives. The results show that the methods used regarding the subject differs between the school counselors. However, they all emphasize the importance of having an open and non-judgmental approach in order to relieve the adolescents from shame. The results also show that there are both positive and negative aspects of pornography consumption. Based on the results, there is an uncertainty to whether the exposure and consumption of pornography amongst adolescents can be considered a social problem. However, it is important to discuss the topic with adolescents to prevent and minimize any negative consequences.

Bakgrund: Ungdomars tillgång till internet gör pornografin lättillgängligt och inflytelserik. I svenska skolor påvisas brister inom sex och samlevnadsundervisningen där elevhälsans personal oftast inte inkluderas. Utifrån skolsköterskans profession kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, har skolsköterskan en unik roll att främja elevernas hälsa.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid konsumtion av internetpornografi.Metod: Systematisk litteraturöversikt med deskriptiv design. Åtta kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet som analyserades enligt tematisk analys. Resultatet beskrivs narrativt.Resultat: I resultatet framkom teman; psykisk ohälsa och tvångsmässig användning av pornografi samt ökat sexuellt risktagande och sexuellt våld. Resultatet visar att symtom på ångest, depression samt psykosomatiska symtom sågs hos flickor vid högre pornografikonsumtion. Hos pojkar med låg självkänsla sågs en ökad risk att utveckla symtom på ökad och tvångsmässig konsumtion av pornografi. Vid högre grad av pornografikonsumtion sågs ett ökat sexuellt risktagande hos pojkar och en ökad riskfylld livsstil hos flickor. Resultatet visar att pojkar konsumerar mer pornografi med våldsinslag.Slutsats: Resultatet visar att ungdomars psykiska och sexuella hälsa påverkas vid pornografikonsumtion. Med stöd av resultatet kan skolsköterskeprofessionen bidra med kunskap kring pornografins påverkan hos ungdomar / Background: Young people´s access to the internet makes pornography easily accessible and influential. In Swedish schools there are shortcomings in sex and cohabitation education, where they often do not include student health staff. Based on the school nurse´s work with health promotion and prevention, the school nurse has a unique role in promoting students´ health.Aim: The aim of the study was to investigate how young people´s mental and sexual health is affected when consuming internet pornography.Method: Systematic literature review with descriptive design. Eight quantitative articles were included in the results, which were analyzed with thematic analysis and described narratively.Results: The results revealed two themes; mental illness and compulsive use of pornography and increased sexual risk-taking and sexual violence. The results show that symptoms of anxiety, depression and psychosomatic symptoms were seen in girls with higher pornography consumption. In boys low self-esteem there was an increased risk of compulsive consumption of pornography. With higher pornography consumption, there was an increased sexual risk-taking in boys and an increased risky lifestyle in girls. The results show that boys consume more pornography with elements of violence.Conclusion: The result shows that young people get affected in their mental and sexual health by pornography consumption. With the support of the results, the school nursingProfession can contribute with knowledge about the impact of pornography on young people.

The purpose of this essay is to investigate the opinions of pornography in the Swedish press 2016. To perform this, a quantitative method and discourse analysis on 139 published texts have been used. This study shows that the year of 2016 primarily is focused on a strong sence of concern about the effects of pornography rather than the industry itself, and the concerns are primarily rooted in anxiety of the effects on pornography-consumers, that is primarily young boys and men. The debate that is mainly represented by women with a great variety of work titles like scholars, criminologist, politicians, mothers, columnists, and film directors. The articles used for this study were found in newspapers and magazines from all over Sweden. When opinions about pornography is expressed it's usually a negative or critical opinions. If the opinion is positive or defending towards pornography it's usually a response to an already written negative or critical article. The critic is from different feminist theories, pro and counter arguments from both radical- and liberal feminism. Arguments that has its roots in the three counter waves during the 70's-, 80's- and 21's centrury is portrayed by the liberal feminist Petra Östergren in the publication Porr, Horor och Feminister. Some of the feminist arguments occur in contexts that describes the effects of pornography like something that inspire men and young boys to commit violent crimes. But there are also some arguments from the liberal feminist side that is more positive and that is arguing against the fact that women's pleasure is excluded from the male influenced debate. In the beginning of 2016 was the debate mostly focused on violence in pornography, that after a criminologist by the name Nina Rung published an article about sexuell crimes. During the summer the debate was mostly focused on sexual assaults due to the high numbers of assaults and harassments during the summer festivals. It will not be until october that the debate reached its heights, due to an article about the negative effects of pornography written by a group of politicians, tv-personalities and celebrities. Opinions that are possible to recognise during the rest of the year are adults and their concerns for kids and youths. A will to protect children and teenagers from pornography are strongly defined, but also a major discussion about sex norms and ideal in pornography are to be seen during 2016. The effect of pornography are also included in contexts like pornography- or emotional-impotence. An interesting part of the discourse analysis is the concept disclaimer. A linguistic discourse concept introduced by the researcher Teun A. van Dijk. The term have been used frequently by the counter porn critics. “I'm no moralist, but…” is an usual term used by the porn critics, something that could be used due to today's desire and habbit of building once’s own identity in our social media-opinion bubbles.

Pornografins påverkan på unga är ett omdiskuterat ämne som väcker starka känslor, ett ämne som ofta är polariserat både i offentlig debatt och inom forskningsfältet. Denna studie utgår från en debattartikel ur Dagens Nyheter i augusti 2023, där skola och ungdomsmottagningar kritiseras för att trivialisera frågor om pornografi och att de undviker att tala kritiskt om ämnet, trots revideringar i läroplanen. Med utgångspunkt i dessa ändringar, där det betonas att elever ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till framställningar i pornografi, är studiens syfte att undersöka om det finns en diskrepans mellan den offentliga debatten om pornografi och hur yrkesverksamma arbetar med, och förhåller sig till ämnet. Empirin består av tio intervjuer med yrkesverksamma inom skola och ungdomsmottagning. Resultatet visar att majoriteten av de yrkesverksamma har ett kritiskt förhållningssätt till pornografi samtidigt som deras främsta fokus är att inte döma och förmedla öppenhet. Unga tar sällan upp ämnet i samtal om inte den yrkesverksamma själv lyfter frågan vilket förmodas bero på skam- och skuldkänslor. Resultatet visar även att de yrkesverksamma har en varierande inställning till hur stort inflytande pornografi har på ungas relationer, där flera av intervjupersonerna gör kopplingar mellan pornografi, våld och sexuella övergrepp medan andra ser hur genusnormer i stort är vad som huvudsakligen påverkar. Flera av de yrkesverksamma önskar att nyansera den offentliga debatten om pornografi då den inte stämmer överens med deras praktiska erfarenheter. Hos majoriteten av de yrkesverksamma har revideringarna i läroplanen ännu inte lett till förändringar i deras arbete individuell eller organisatorisk nivå.

Pornografi och dess verkningar är ett ämne som varit mer eller mindre aktuellt ända sedan 1960-talet. I huvudsak har två sidor identifierats historiskt: de som är helt emot porrens existens och de som anser att det är upp till individen om den vill konsumera porr eller inte. På senare tid har även röster hörts som försöker nyansera bilden och skapa en diskussion kring ämnet snarare än debatt. Föremålet för den här uppsatsen är en radiointervju med en kvinnlig hardcoreporrskådis. Intervjun sändes i oktober 2018 i programmet Fråga vad du vill i Sveriges Radio P3. Syftet är att undersöka hur porrskådisens identitet konstrueras under intervjun och vilka föreställningar om porrskådisar och porrbranschen som kommer till uttryck under samtalet. En viktig utgångspunkt är att identitet är föränderligt och något vi både bär med oss och skapar i interaktion. Andra viktiga utgångspunkter är hur vi människor använder kategorier för att benämna och identifiera oss, samt radikalfeminismens inställning till pornografi och påverkan på debatten. Central metod för analysen är Membership Categorization Analysis (MCA) som fokuserar på vilka kategorier som görs gällande i en samtalssituation och hur deltagarna förhandlar kring dessa. Resultaten visar att identitetsarbetet troligen påverkas av diskursen som i sin tur styrs av vilka frågor som ställs under intervjun. Det mest framträdande är dock hur samhällets föreställningar om porrskådisar kommer till uttryck och hur dessa styr diskursen. Eftersom intervjuns syfte är att ta reda på hur det är att arbeta som hardcoreporrskådis så formas frågorna utefter den premissen – alltså vad frågeställarna kopplar ihop med pornografi och porrskådisar. Detta i sin tur påverkar vilka sidor av porrskådisen som blir relevanta i just det här samtalet.

<p>Through the collection and analysis of negotiations surrounding the gay magazine Destroyer, the intention of this paper is to identify norms of sexuality within a contemporary sex-radical discourse. These negotiations are collected from interviews with individuals whom, at the time of the inter-view, consider themselves or their politics sex-radical. In order to allow for a more general under-standing of the context in which these negotiations have come about, material about Swedish law is also included in this text, together with the interview material, and serves as a base for analysis through the application of Gayle Rubin’s theory on the hierarchical value system of sexuality.</p><p>Following, are the main themes throughout the paper: The meaning of the context; Sexualized children; The possibility to (not) participate: differences of power; The decision whether or not to sell the publication and The position of the pedophile and crossgenerational love/sexuality within the LGBTQ community.</p><p>Key words: sex radicalism, pornography, boy-love, kiddy porn, pedophilia, Destroyer, Gayle Rubin.</p>