Datum: 2020-06-03 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST Mälardalens högskola Författare: Jakob Hörling                     Filip Othberg                      940801                               960316 Handledare: Aija Voitkane Nyckelord:Positiv redovisningsteori, politisk påverkan, bonussystem, skuldsättningsgrad, FoU, aktivering av utvecklingsutgifter läkemedelsbranschen. Titel: Mythbusting: Positiv redovisningsteorins förmåga att förklara aktivering av utvecklingsutgifter Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur aktivering av                                            utvecklingskostnader kan förklaras med hjälp av PAT. Metod: Studien antar en kvantitativ metod med hypotesprövning genom regressionsanalyser och Pearsons korrelationstest. Slutsats: Studiens resultat utifrån de statistiska modellerna finner endast svagt stöd för studiens tre hypoteser. Varken förklaringsgrader, signifikansnivåer eller andra statistiska mätetal var tillräckliga för att anse att någon av studiens hypoteser stämmer. En slutsats dras då sammantaget för samtliga hypoteser att aktivering av utvecklingsutgifter inte kan förklaras på noterade företag inom läkemedelsbranschen under perioden 2012–2018 genom PAT.

No description available.

SAMMANFATTNING Forskningsfråga: Hur påverkar företagsstorlek, anläggningstillgångar och skulder valet mellan K2 och K3 bland svenska, mindre företag?  Syfte: Syftet med studien är att studera om företagets storlek och redovisade anläggningstillgångar samt skulder har ett samband med val av K-regelverk. Studien granskar årsredovisningar mellan åren 2015–2019 från mindre företag verksamma i Södermanland och Västmanland. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod i form av en innehålls-analys. Sekundärdata i form av företags årsredovisningar samlas in från databasen Retriever business. Data har manuellt samlats in gällande vilket regelverk respektive företag tillämpar, K2 eller K3. Statistisk analysmetod som appliceras är binär logistisk regression. Slutsats: Studien visar att företagsstorlek och immateriella anläggningstillgångar har en positiv påverkan på att frivilligt tillämpa K3. Ju högre värden, desto större sannolikhet för att tillämpa K3. Däremot visar studien att materiella anläggningstillgångar och skulder inte kan anses vara påverkande faktorer för val av K-regelverk. / ABSTRACT Research questions: How does company size, non-current assets and debt affect the choice between K2 and K3 among small Swedish companies? Purpose: The purpose of this study is to determine whether company size, non-current assets and debt are associated with the choice of accounting standard. This is conducted through the analysis of the financial statements between the years 2015-2019 of small companies active in Södermanland and Västmanland. Method: The study is conducted through a quantitative method of content analysis. Secondary data is compiled of the financial records of companies which are gathered from the database Retriever Business. Manually collected data in this study consists of which accounting standard each company applies, K2 or K3. The statistical method for analysis applied is binary logistic regression. Conclusion: This study reveals evidence that company size and intangible assets are positively associated with the voluntary choice of K3. The higher the values, the greater the probability to apply K3. However, the study finds that tangible assets and debt cannot be considered as influential factors in the choice of accounting standard.

Denna studie undersöker om faktorer som företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar svenska börsnoterade företags frivilliga redovisning av humankapital i årsredovisningarna. Data har samlats in från databaser samt från årsredovisningar med hjälp av ett egenkonstruerat index. Studien använder en regressionsanalys för att testa sambandet men finner inget signifikant resultat. Trots detta indikerar resultatet att det finns ett samband mellan stora företag och mer frivillig redovisning av humankapital, samt en indikation på att kunskapsintensiva branscher redovisar mer frivillig information om humankapitalet jämfört med resterande branscher. Vi kunde även konstatera att vissa företag tillhandahållit väldigt lite information om humankapitalet, vilket tyder på att företag i vårt urval saknar incitament att frivilligt redovisa denna information. Resultatet kan därmed bidra till diskussionen om införandet av ökade rapporteringskrav för humankapital. Framtida studier kan bygga vidare på denna undersökning, och det vore då lämpligt med ett större urval för att undersöka om företagsstorlek, branschtillhörighet och andra företagskaraktäriska egenskaper såsom skuldsättningsgrad, lönsamhet, företags ålder och ägarstruktur påverkar svenska börsnoterade företags frivilliga redovisning av humankapitalet. Språket i denna studie är svenska. / This study investigates whether factors such as company size and industry affect Swedish listed companies' voluntary disclosure of human capital in their annual reports. Data has been collected from databases and annual reports using a self-constructed index. The study uses a regression analysis to test the relationship but finds no significant result. Nevertheless, the results indicate that there is a relationship between large companies and more voluntary disclosure of human capital, as well as an indication that more knowledge-intensive industries disclose more voluntary information on human capital compared to other industries. We also found that some firms provide very little information on human capital, suggesting that firms in our sample lack incentives to voluntarily disclose this information. The results can thus contribute to the discussion on the introduction of increased human capital reporting requirements. Future studies can build on this study, and it would be appropriate to use a larger sample to investigate whether firm size, industry affiliation and other firm characteristics such as leverage, profitability, company age and ownership structure affect Swedish listed firms' voluntary disclosure of human capital. The language of this study is Swedish.

Forskningsproblem Earnings management, i studien uttryckt som resultatmanipulering, handlar om redovisningsval där företagsledningen vilseleder företagets intressenter om dess verkliga ekonomiska prestation. Behov finns att förklara skillnader i användandet av resultatmanipulering mellan länder. Syfte Syftet med denna studie är att förklara resultatmanipulering i nordiska börsbolag utifrån kulturens inverkan på redovisningsvalet. Metod Utifrån en deduktiv ansats härleds en hypotes som sedan prövas genom våra empiriska observationer. Observationerna samlas in genom en dokumentstudie av nordiska börsbolags årsredovisningar. Resultat Studiens resultat visar att resultatmanipulering är mer förekommande i norska än svenska bolag. Vidare visar resultatet att osäkerhetsundvikande kan förklara en del av användandet av resultatmanipulering, men att övriga kulturella dimensioner inte kan göra det. Kunskapsbidrag Studien bidrar till en ökad förståelse av redovisningsval i nordiska börsbolag. / Problem Earnings management is the common expression to explain the management’s use of accounting choices that mislead its stakeholders about the business performance. There are needs to explain differences in the use of Earnings management between different countries. Purpose The aim of this study is to explain the cultural factors impact on the use of Earnings management within Nordic stock exchange companies. Method Based on a deductive approach we have derived one hypothesis that is tested by our empirical observations. The observations are gathered through a document study of Nordic listed companies’ annual reports. Results The results indicate that Earnings management is more frequently used in Norwegian companies compared to Swedish. Uncertainty avoidance seems to explain some of the variation in Earnings management. However the remaining cultural dimensions fail to explain the variation between the Nordic countries. Contribution The contribution of the study is an increased understanding of accounting choices in Nordic listed companies.

Bakgrund Inför företagens bokslut år 2017 ska större företag även uppföra och presentera en hållbarhetsredovisning som komplement för de finansiella måtten. Företagen behöver dock inte följa regleringen om de förklarar varför. Undersökningar tyder ändå på brister i hållbarhetsredovisningen där informationen inte är komplett trots den nya regleringen. Genom systemorienterade teorier samt positiv redovisningsteori finns det förväntningar om hur företagens bolagsstyrningsmekanismer ska påverka hållbarhetsredovisningen. Syfte Syftet med studien är att förklara huruvida bolagsstyrningsmekanismer påverkar omfattningen av företags hållbarhetsredovisning. Metod Denna studie utgår från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Hypoteser har formulerats utifrån systemorienterade teorier och positiv redovisningsteori kopplat till tidigare forskning om bolagsstyrning. Studien utgår från en tvärsnittsdesign där det empiriska materialet utgörs av sekundärdata och undersökts genom regressionsanalyser. Slutsats Studiens resultat visar att det finns ett signifikant samband mellan utländskt ägande och hållbarhetsredovisningens omfattning. Till skillnad från tidigare studier finns det även ett svagt negativt samband mellan en kvinnlig VD och omfattningen. Till sist visar studiens resultat att det finns positiva samband mellan kontrollvariablerna revisorns uttalande samt applicering av GRI och omfattningen, där GRI resulterade i starka samband. / Introduction Ahead of company´s annual account for year 2017, larger companies will also construct and present a sustainability report as a complement to the financial measures. However, the companies do not have to follow the regulations if they explain why. Surveys nevertheless indicate shortcomings in the sustainability report where the information is not complete despite the new regulation. Through system-oriented theories and positive accounting theory, there are expectations as to how companies' corporate governance mechanisms will affect the sustainability report. Purpose The purpose of this study is to explain whether corporate governance mechanisms affect the extent of corporate sustainability report. Method This study has a deductive approach with a quantitative method. Hypothesis has been formulated through system-oriented theories and positive accounting theory connect with earlier research about corporate governance. The study has a cross-sectional design where the empirical data consist of secondary data and then examined in regression analyzes. Conclusion The study's results show that there is a significant correlation between foreign ownership and the extent of the sustainability report. Contrary to previous studies, there is also a slight negative correlation between a female CEO and the extent. Finally, the study's results show that there are positive correlations between the control variables auditor's statement and the application of GRI and the extent, where GRI resulted in strong relationships.

Titel: Resultatmanipulering vid VD-byte - En kvantitativ studie om big bath på Stockholmsbörsen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämne företagsekonomi  År: 2024, maj Författare: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Handledare: Asif M Huq Nyckelbegrepp: Resultatmanipulering, Big bath, VD-byte, Goodwillnedskrivning, Nedskrivningar, Forskning och utveckling, Immateriella tillgångar, Positiv redovisningsteori, IFRS.  Syfte: I studien undersöks det om ett företags redovisning förändras genom resultatmanipulering, i form av big bath. Syftet är således att studera om det föreligger något samband mellan nedskrivning av goodwill, FoU-utgifter samt andra immateriella tillgångar och VD-byte.  Metod: I studien används en kvantitativ metod där korrelationstest samt regressionsanalyser har använts för att besvara studiens hypoteser.  Teoretisk ansats: Hypoteserna formuleras utifrån teorin om big bath, agentteorin samt positive accounting theory. IFRS regelverk bidrar till förståelse av redovisning gällande nedskrivningar samt de incitament företag har att påverka redovisningen.  Empirisk grund: I uppsatsen studeras företag noterade på Stockholmsbörsens Small Cap, Mid Cap och Large Cap mellan åren 2010–2023.  Resultat och slutsats: Studien finner inget signifikant samband mellan nedskrivningar och VD-byte. Slutsatsen blir således att svenska börsnoterade bolag inte utför big bath vid byte av verkställande direktör. Testerna har dock visat signifikanta samband mellan de olika nedskrivningsposterna samt totala tillgångar, avkastning på tillgångar samt skuldsättningsgrad. / Title: Earnings management during CEO change - A quantitative study of big bath on the Stockholm Stock Exchange Level: Student thesis, final assignment for bachelor’s degree in business administration Year: 2024, May Author: Vanja Bodlund, Wilma Haglund Supervisor: Asif M Huq Key words: Earning management, Big bath, CEO change, Goodwill write-down, Write-downs, Research and development, Intangible assets, Positive accounting theory, IFRS. Purpose: The study investigates whether a company's accounting is changed through earnings manipulation, in the form of a big bath. The purpose is thus to study whether there is any connection between write-down of goodwill, R&D expenses and other intangible assets and CEO change. Method: The study uses a quantitative method where correlation tests and regression analyzes have been used to answer the study's hypotheses. Theoretical approach: The hypotheses are formulated based on the big bath theory, agent theory and positive accounting theory. IFRS regulations contribute to the understanding of accounting regarding write-downs and the incentives companies must influence accounting. Empirical basis: The essay studies companies listed on the Stockholm Stock Exchange's Small Cap, Mid Cap and Large Cap between the years 2010-2023. Results and conclusion: The study finds no significant relationship between write-downs and CEO changes. The conclusion is thus that Swedish listed companies do not carry out big baths when changing the managing director. However, the tests have shown significant relationships between the various write-downs and total assets, return on assets and leverage.

För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning. / In order to achieve harmonization and create a conformity of accounting standards in the European countries, the European Parliament in 2002 applied IASB standards and IFRS became mandatory regulations for listed companies in the EU from January 2005. Preparation of financial statements in accordance with a common and internationally accepted regulations would facilitate investors to evaluate companies in different countries. The introduction of IFRS in 2005 has meant that goodwill and other intangible assets are no longer amortized, but instead are tested annually for impairment, in line with IAS 36. Previous research has shown that there are difficulties with the implementation of IAS 36 since IFRS has been adopted as regulations for listed companies within the EU. There are no specific rules on how companies should do when they test goodwill for impairment which provides the management greater opportunities to influence the impairment of goodwill. The purpose of this study is to identify the factors affecting goodwill impairment in Swedish listed companies in the IT- and the telecommunications industry. A quantitative method and deductive approach has been used in this study. Data collection was based on the annual reports of listed companies in the IT- and the telecommunications industry on the Stockholm Stock Exchange, NASDAQ OMX during the period 2009–2015. Studies results have shown that there is a significant positive correlation between the change of CEO and goodwill impairment. This result has shown that there is an incentive for management to act in their own interest at the accounting choices and this can give a misleading picture of the company´s financial position.

Komponentavskrivning är ett relativt nytt redovisningssätt för den offentliga sektorn. 2014 kom Rådet för kommunal redovisning med nya direktiv om att införa komponentavskrivning i de kommunala verksamheterna. Harmonisering har visat sig vara en grund till de nya direktiven, vilket påverkar de svenska kommunerna. Syftet med studien är att försöka identifiera om det finns faktorer som påverkar om en kommun har implementerat komponentavskrivning eller inte. Den teoretiska referensramen, innehållandes av relevanta teorier och begrepp, har hjälpt till att uppnå syftet. Det huvudsakliga metodvalet var att samla in data från årsredovisningar på samtliga 290 kommuner. För att komplettera svaren utfördes en telefonenkät som 57 kommuner svarade på. Resultatet visade att endast ett fåtal faktorer påverkar implementeringen av komponentavskrivning. Något som tydligt påverkar valet att implementering är den fria strukturen och ekonomichefernas eget intresse. Studiens resultat antyder att kommunerna inte följer lagen och det finns indikationer på att alla kommuner inte kommer följa lagen fullt ut i framtiden. Resultatet visade även att det finns en osäkerhet i vad för nytta komponentavskrivning skulle ge. Studien ökar förståelsen kring den offentliga sektorns redovisning med inriktning på hur i vilken utsträckning kommuner har implementerat komponentavskrivning. Enkätundersökningen visade att teorin och praktiken inte överensstämmer med varandra. Studien gav även indikationer på att det finns osäkerhet hos kommunerna vilket bidrar till att de gärna tar lärdom av varandra. Framtida forskning skulle kunna ge djupare kunskaper i varför komponentavskrivning inte har införts. / Component depreciation is a relatively new accounting method for the public sector. 2014, the Swedish Council of Municipal Accounting introduced new directives about component depreciation in municipalities. Harmonization has proved to be the basis for the new directives, which affects the Swedish municipalities. The purpose of the study is to identify if there are factors that affect whether a municipality has implemented component depreciation or not. The theoretical framework, containing relevant accounting theories and concepts, has helped to achieve the purpose. The main methodology was to collect data from annual reports in all 290 municipalities. To complete the answers, a telephone survey was performed, where 57 municipalities responded. The result showed that only few factors affect the implementation of component depreciation. Something that clearly affects the choice of implementation is the accounting choice and the CFOs own interest. The results of this study indicate that municipalities do not comply with the law and there are evidence that all municipalities will not fully comply with the law in the future. The results also showed that there is uncertainty about what benefits component depreciation would provide. The study increases the understanding of the public sector accounting, focusing on in which extent municipalities have implemented component depreciation. The survey showed that the theory and practice did not match. The study provided indications that there are uncertainties in the municipalities, which means they would like to learn from each other. Future research could provide deeper knowledge of why component depreciation has not been introduced.

Bakgrund: Resultatmanipulering inträffar när bolagets ledning väljer att vilseleda intressenterna om bolagets ekonomiska ställning. När revisionsplikten för mindre bolag avskaffades 2010 valde övervägande del av bolagen bort revisor. Trots att forskning visar att revisorns granskning fyller en viktig roll för bolagets intressenter. Detta ledde till behovet av att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och revisor. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan resultatmanipulering och valet att anlita en revisor i mindre bolag. Metod: Denna uppsats är en kvantitativ studie som utgår från en deduktiv ansats. En hypotes har sedan prövas genom våra observationer. Observationerna har samlats in genom årsredovisningar från mindre bolag. En tvärsnittsdesign har använts för att studera resultatmanipulering vid en given tidpunkt. Resultat: Studiens resultat visar att det inte finns något negativt samband mellan resultatmanipulering och revisor i mindre bolag. / Background: Earnings management occur when firm's reported economic performance by insiders to mislead stakeholders. When the mandatory audit was abolished in 2010, the majority of companies chose to not have an auditor. Although research shows that the auditor fulfills an important role for the stakeholders. This led to the need to explain the association between earnings management and auditor. Purpose: The aim of this study to is to explain the relationship between earnings management and the choice to hire an auditor in small limited companies Method: This quantitative study is based on a deductive approach, were we have derived one hypothesis that is tested by our observations. The observations are gathered through annual reports. Cross – sectional design is used to study earnings management at a given time. Results: The results indicate that there is not a significant negative association between the choice of having an auditor and earnings management in small limited companies