Bakgrund: Rapportering av hållbarhetsfrågor är i dagsläget av frivillig natur i den svenska kommunsektorn. En pågående debatt har därför lyft frågan om huruvida kommuner borde omfattas av ett lagkrav på hållbarhetsrapportering. Den rapportering av hållbarhetsfrågor som sker idag skiljer sig mellan kommunerna gällande upplägg, innehåll och ambitionsnivå.    Syfte: Syftet med studien är att förklara omfattningen av och innehållet i svenska kommuners frivilliga hållbarhetsrapportering.   Metod: Studien är utförd med en deduktiv ansats och har en tvärsnittsdesign. Hypoteserna har utformats med ett eklektiskt angreppssätt. Sekundärdata har i huvudsak samlats in från årsredovisningar, vars kvalitativa data har kvantifierats genom en innehållsanalys.   Resultat: Studien visar att ett intresse för Agenda 2030, kommunens lokala redovisningsnätverk och kommunens val av revisionsbyrå påverkar mängden och innehållet i hållbarhetsrapporteringen. Ytterligare visar studien även att den politiska majoriteten har en viss påverkan på mängden hållbarhetsrapportering.   Kunskapsbidrag: Studien bidrar till den befintliga forskningen inom hållbarhetsrapportering genom att tillföra kunskap om vilka faktorer som påverkar hållbarhetsrapporteringen i den kommunala sektorn. I den svenska kontexten bidrar studien utöver att ge en uppdaterad bild av det empiriska läget även genom att addera faktorer som inte testats i den svenska kommunala sektorn.

Företag är idag ständigt granskade och kravet på att visa transparens blir mer och mer efterfrågat från företagets intressenter. Intressenters efterfrågan på kommunikation om hur företag arbetar med hållbarhet är inget undantag. Hållbarhetsredovisning är enligt svensk lagstiftning inte en speciellt detaljerad lag utan företag har stora möjligheter att kommunicera ut det som deras intressenter efterfrågar samt det som de själva önskar kommunicera. Under 2015 skapade FN Agenda 2030 som täcker vår världs stora ekonomiska, sociala och miljömässiga problem. Agenda 2030 grundas i 17 globala miljömål (SDG) som kan användas av företag och andra aktörer som ett redovisningsverktyg för att kommunicera deras ekonomiska, sociala och miljömässiga påverkan. Med detta som utgångspunkt har denna studie i syfte att undersöka hur företagens egenskaper samverkar med i vilken omfattning företagen redovisar SDG. Studien är en kvantitativ studie som med hjälp av en utformad bedömningsmall kodar 100 hållbarhetsrapporter hos företag noterade på Stockholmsbörsens mid och large caps listor. Med hjälp av bedömningsmallen skapades den beroende variabeln SDGpoäng som har använts för att testa samverkan med företagets egenskaper. Egenskaperna som testades var företagens storlek, lönsamhet, kapitalstruktur, könsfördelningen inom styrelsen och bransch. Genom statistiska tester kunde de givna hypoteserna besvaras och resultatet visar att egenskaperna storlek och bransch samverkar med i vilken omfattning företag redovisar SDG. Resultatet visar att branschen råvaror och material redovisar SDG i högst omfattning samtidigt som branscherna finans och hälsovård redovisar SDG i lägst omfattning. Studiens resultat bidrar till teorin om hur företagens egenskaper samverkar med redovisningen av frivillig hållbarhetsinformation. / Companies today are constantly audited and the requirement to show transparency is becoming more and more in demand from the stakeholders. The external demand for communication from the companies about how they work with sustainability is no exception. Sustainability reporting is, according to Swedish legislation, not a particularly detailed law so companies have a great opportunity to communicate what the stakeholders demand and what they themselves wish to communicate. In 2015, the UN created Agenda 2030, which covers our world's major economic, social and environmental problems. Agenda 2030 is based on the UN's 17 Sustainable Development Goals (SDGs) that can be used by companies and other organizations as an accounting tool to communicate their economic, social and environmental impact. With this as a starting point, this study aims to investigate how the companies' characteristics interact with the extent to which the companies report SDG. This study is a quantitative study that, with the help of a designed assessment template, encodes 100 sustainability reports from companies listed on the Stockholm Stock Exchange's mid and large caps lists. By using the assessment template, the dependent variable SDGpoäng was created, which has been used to test collaboration with the company's characteristics. The tested characteristics were the size of the companies, profitability, capital structure, gender distribution within the board and industry. Through statistical tests, the given hypotheses could be answered and the results show that the characteristics size and industry interact with the extent to which companies report SDG. The results show that the industry Basic materials reports SDG to the highest extent, while industries of finance and healthcare report to the lowest extent. The results of the study contribute to the theory of how companies' characteristics interact with the reporting of voluntary sustainability information. The study is written in Swedish.

Redovisningen syftar till att generera en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. Forskning visar att den principbaserade redovisningen ger en mer rättvisande bild av ett företag än den regelbaserade. Det är Bokföringsnämnden som skapar normgivningen för svenska företag som inte är tvingade att tillämpa IFRS. För mindre svenska företag finns möjligheten att tillämpa K2 som är ett förenklat regelverk och som anses regelbaserat. K3 ska tillämpas av större svenska företag och är ett principbaserat regelverk.  Syftet med studien är att ta reda på vilka motiv som finns bakom företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 samt om fler företag borde välja K3 framför K2. Studiens frågeställning besvarades genom en kvalitativ forskningsmetod där tre revisorer intervjuades. Studien visar att företag som planerar för en framtida försäljning väljer K3 för att generera mer information till sina intressenter. Tillväxtföretag väljer K3 för att komma in i rätt regelverk från start. Övriga motiv till frivillig tillämpning av K3 är att vara bäst i klassen, möjligheten till komponentavskrivningar på fastigheter, möjligheten att aktivera utvecklingskostnader inom forskning och utveckling, aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av uppskjuten skatt samt viljan att skydda det egna kapitalet. Studien visar inte att fler företag generellt borde välja K3 framför K2.  Studiens huvudsakliga bidrag är att öka förståelsen till varför företag frivilligt väljer ett mer avancerat regelverk i den svenska kontexten eftersom forskning främst finns på internationell nivå. Studien bidrar ytterligare till att ge revisorers syn på diskussionen kring huruvida fler företag borde redovisa enligt K3 i stället för K2. / Financial reports aim to generate a true and fair view of a company's financial position. Researchshows that principle-based accounting provides a more accurate picture of a company than rulebased accounting. It is Bokföringsnämnden that creates the standard setting for Swedish companies that are not forced to apply IFRS. For smaller Swedish companies, there is a possibility of applying K2 which is considered rule-based. K3 is to be applied by larger Swedish companiesand is principle-based. The purpose of the study is to find the motives behind companies that voluntarily choose to apply K3 and whether more companies should choose K3 over K2. The study's issues were answered through a qualitative research method where three auditors were interviewed. The study shows that companies planning for a future sale choose K3 to generate more informationto their stakeholders. Growth companies choose K3 to apply the right regulations from start. Other motives for voluntary application of K3 are the desire to be best in class, opportunities for component depreciation on properties, opportunities to capitalize development costs in research and development companies, capitalization of intangible assets, reporting of tax estimates and the desire to protect equity. The study does not show that more companies generally should chooseK3 over K2. The study's main contribution is to increase the understanding why companies voluntarily choose a more advanced regulatory framework in the Swedish context, as research is primarily available at an international level. The study also presents auditors’ views on the discussion about whether more companies should report according to K3 instead of K2.

Forskning och utveckling utgör den största posten bland egenupparbetade immateriella tillgångar. Inom bara Europa uppgick läkemedelsföretagens investeringar inom forskning och utveckling till 37 500 miljoner euro. Hur dessa utgifter ska redovisas har länge varit uppe för diskussion. Det finns två möjliga sätt att redovisa utgifter för forskning och utveckling. Antingen kostnadsförs utgifterna direkt i resultaträkningen eller så aktiveras utgifterna till immateriella tillgångar i balansräkningen. Aktivering förutsätter dock att vissa kriterier enligt IAS 38 är uppfyllda.  Studiens syfte är att undersöka hur skillnaderna mellan de olika redovisningsmetoderna för forskning och utveckling påverkar företagets långivare och investerare. Vidare syftar även studien till att undersöka vilken redovisningsmetod som är mest fördelaktigt för långivare och investerare. Detta har undersökts genom konstruerade typfall där IAS 38 och K3-regelverket för egenupparbetade immateriella tillgångar har tillämpats. Empirin från typfallen har analyserats utifrån relevanta nyckeltal, positiv redovisningsteori och redovisningens kvalitativa egenskaper.  Resultatet av studien visar att vald redovisningsmetod ger endast en liten påverkan på företagens finansiella ställning. Företag som tillämpar standarderna utgivna av IASB erfordras fler krav på antal upplysningar. Vid tidpunkten då ett projekt befinner sig i utvecklingsfasen har företaget kontroll över en resurs som kommer att inbringa framtida kassaflöden. Därför blir slutsatsen att IAS 38 bör tillämpas. Denna standard ger en mer rättvisande bild och speglar verkligheten bättre samt höjer kvalitén på de finansiella rapporterna. / Research and development constitutes the largest post among internally generated intangible assets. Investment in research and development among the pharmaceutical industry amounted to 37 500 million euros, solely in Europe. How these expenditures should be accounted for has been subjected to debate for a long time. Accounting for research and development is made feasible through two methods. The company can either classify the research and development expenses as any expenditure on the income statement or capitalize the internally generated assets on the balance sheet. However, according to IAS 38 companies are required to meet certain criteria before capitalizing the assets. The purpose of the study was to examine how the discrepancies between these accounting methods affected the company’s creditors and investors. Furthermore, the study aims to examine which accounting methods are most advantageous for the creditors and investors. The study has been executed through self-constructed cases where IAS 38 and K3 framework have been practiced. The empirical results from the cases have been analyzed with regards to relevant key figures, positive accounting theory, prudence concept and accounting qualitative characteristics. The result from the study demonstrated that accounting methods have little to no effect on the financial statements. Financial statements are affected marginally regardless of the chosen method. The results concluded that compliance with IAS 38 issued by IASB offers a fair presentation of the financials, which subsequently reflects the reality better as well as heightens the quality of the financial statements and shall therefore be practiced.

År 2005 infördes ett nytt regelverk inom redovisning för hantering av den immateriella tillgången goodwill vid namn IAS 36, som innebär att goodwill ska prövas för nedskrivning varje år. En nedskrivningsprövning ska upptäcka om en tillgångs redovisade värde inte längre överensstämmer med verkligt värde. Att värdena inte överensstämmer sker på bred skala under en ekonomisk kris. Regelverket har upptäckts tillåta en grad av subjektivitet som kan ge upphov till earnings management, manipulering av redovisade siffror, vilket är ett globalt problem och en viktig fråga inom etiken för finansiell redovisning. Syftet med den här studien är därför att undersöka nedskrivningen av goodwill hos ett urval av svenska börsnoterade företag under de två senaste stora ekonomiska kriserna, finanskrisen 2008–2009 och covidkrisen 2020 samt undersöka om det finns tecken på earnings management genom goodwillnedskrivningar. Författarna tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats och ett antal anova-test samt t-test har utförts. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan företags beteende när det gäller nedskrivningar av goodwill mellan de två undersökta kriserna, och att det sker få nedskrivningar. Dessutom tyder resultatet på att det finns ett möjligt tecken på earnings management genom goodwillnedskrivning. / In 2005, a new regulatory system in accounting for handling the intangible asset goodwill, called IAS 36, came into effect, which means that goodwill should be tested for impairment annually. An impairment test must detect if an asset's reported value no longer corresponds to fair value. That the values do not correspond occurs on a wide scale during an economic crisis. The regulations have been found to allow a degree of subjectivity which can give rise to earnings management, the manipulation of reported figures, which is a global problem and an important issue in financial accounting ethics. The purpose of this study is therefore to investigate the impairment of goodwill in a selection of Swedish listed companies during the two most recent major economic crises, the financial crisis 2008-2009 and the covid crisis 2020, and see if there are signs of earnings management through goodwill write-offs. The authors use a quantitative method and have had a deductive approach. A number of t-tests and anova tests have been performed. The result shows that there is no significant difference between companies' behavior in terms of impairment of goodwill between the two investigated crises, and that there are few goodwill write-offs. In addition, the result suggests that there is a possible sign of earnings management through goodwill impairment.

I början på år 2020 klassificerades spridningen av covid-19 som ett globalt hälsoproblem. I mars samma år fick utbrottet benämningen pandemi, vilket är den högsta nivån av en folksjukdom. Spridningen av covid-19 har inneburit stora konsekvenser som medfört omställningar för världens alla länder, företag och människor. Pandemins oförutsägbara framväxt resulterade i en ekonomisk kris, som innebär att en rubbning skett i marknadens finansiella funktion att tillgodose likviditetsbehov och omfördela risker inom ekonomin. Tidigare studier har påvisat att företag som befinner sig i ekonomiskt turbulenta perioder, likt kriser, har medfört att företagsledningar vänder sig till redovisningstekniker som medför positiva effekter i rapportsammanställningar. I vetenskapligt sammanhang benämns dessa redovisningstekniker som earnings management. Studiens syfte är att undersöka om earnings management förekommit i svenska marknadsnoterade företag åren innan utbrottet av covid-19. Dessutom ämnar studien till att kontrollera om pandemins utbrott ökat förekomsten av earnings management bland svenska börsnoterade företag.Studiens genomförande grundade sig i en kvantitativ forskningsansats där kvantifierbara data sammanställts genom företags årsredovisningar från börslistorna large cap, mid cap och small cap för urvalsperioden 2012 till 2020. Mätningen av earnings management har skett genom sammanställningar av godtyckliga periodiseringar framräknade genom den modifierade Jones-modellen. Studiens resultat visade att de analyserade företagen tillämpade earnings management under perioden innan utbrottet av pandemin. Vidare visade resultatet att tillämpningen av earnings management inte ökat signifikant efter utbrottet av pandemin, vilket gick emot författarnas antaganden baserade på tidigare forskning och studier. Resultatet visade däremot en signifikant skillnad på tillämpad earnings management med hänsyn till företagsstorlek, i enlighet med tidigare studier och redovisningsteorier. Studiens slutsats innebar att fenomenet earnings management förekommer i svenska marknadsnoterade företag. Studien har däremot inte kunnat påvisa en signifikant ökning av tillämpad earnings management efter utbrottet av pandemin. Dessutom har forskarna påvisat att mindre företag tillämpar earnings management i en större utsträckning i jämförelse med större bolag. / In early 2020, the spread of covid-19 was classified as a global health problem. In March of the same year, the outbreak was designated a pandemic, which is the highest level of a public disease. The spread of covid-19 has had a major impact that has caused upheaval for every country, business and person in the world. The unpredictable emergence of the pandemic resulted in an economic crisis, disrupting the financial function of the market to meet liquidity needs and reallocate risk within the economy. Previous studies have shown that firms in economically turbulent periods, like crises, have caused managers to turn to accounting techniques that produce positive effects in reporting summaries. In the scientific context, these accounting techniques are referred to as earnings management. The aim of this study is to investigate whether earnings management has occurred in Swedish listed companies in the years prior to the outbreak of Covid-19. In addition, the study aims to test whether the pandemic outbreak has increased the prevalence of earnings management among Swedish listed companies. The study was based on a quantitative research approach in which quantifiable data were compiled through firms annual reports from the large cap, mid cap and small cap listings for the sample period 2012 to 2020. The measurement of earnings management was done through compilations of arbitrary accruals computed by the modified Jones model. The results of the study showed that the analyzed firms applied earnings management in the period before the outbreak of the pandemic. Furthermore, the results showed that the application of earnings management did not increase significantly after the outbreak of the pandemic, which was contrary to the authors assumptions based on previous research and studies. However, the results showed a significant difference in the application of earnings management with respect to firm size, in line with previous studies and accounting theories. The study concluded that earnings management is a used phenomenon in Swedish listed companies. However, the study did not find a significant increase in the use of earnings management after the outbreak of the pandemic. In addition, the researchers have shown that smaller companies apply earnings management to a greater extent in comparison with larger companies. This master's thesis is written in Swedish.

Goodwill utgör idag 16,5 procent av svenska noterade företags totala tillgångar. Trenden är ökande och i vissa fall överstiger goodwill det egna kapitalet. Att goodwill utgör en så stor del, innebär en risk då nedskrivningar av goodwill slår direkt mot eget kapital. Turerna och diskussionerna om goodwill har varit många och är idag ett hett ämne inom redovisningsbranschen. Redovisningsforskare är tudelade om goodwill ska redovisas som en tillgång eller inte. Vissa menar att goodwill inte passar in på definitionen av en tillgång, samtidigt hävdar andra forskare att goodwill kan innehålla komponenter som inte är lönsamhetsdrivande. Dessutom visar ytterligare forskning att goodwill används som ett verktyg för resultatmanipulation. Studier i bland annat England, Tyskland och USA visar dock att goodwill tenderar att generera avkastning och styrker därmed argumenten för att goodwill är en vinstdrivande tillgång. Inga tidigare studier har specifikt studerat den svenska marknaden om hur goodwill påverkar lönsamhet, vilket är i fokus i den här studien. Syftet med studien är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går att identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång. För att svara på syftet haren kvantitativ undersökning genomförts där 106 företag på Large Cap och Mid Cap har studerats mellan 2010-2013, för att se om företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Det övergripande resultatet i studien är att företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill. Detta resultat är också helt i linje med vad tidig tidigare forskning funnit i andra länder. Dock visar studiens resultat att det inte finns ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid Cap-företagen studeras. Storleken på företag kan eventuellt ha en betydelse för om goodwill är en vinstgenererande tillgång eller inte. Vidare har studien också undersökt om det är så att företag som redan är lönsamma, förvärvar mer och därmed också ökar sin goodwillpost mer än andra företag. Studiens resultat kan dock inte bekräfta detta förhållande då det inte finns ett signifikant samband. / Goodwill represents 16.5 percent of Swedish listed companies' total assets. The trend is increasing, and in some cases exceeds the goodwill equity. Goodwill represents such a large part, implies a risk since amortization of goodwill strikes directly against equity. The discussions about goodwill have been many and has been a hot topic in the accounting industry. Accounting Researchers are dual of goodwill shall be recognized as an asset or not. Some argue that goodwill does not fit the definition of an asset, others argue that goodwill may contain components that not contributes to profitability. Furthermore, other research found that goodwill is used as a tool for earnings manipulation. Studies in Great Britain, Germany and the USA show that goodwill tends to generate returns and supporting the case for goodwill is a rent generating asset. No previous research has specifically studied the Swedish market and how goodwill affects profitability, which is the focus of this paper. The purpose of this paper is to improve the knowledge of goodwill by examining whether it is possible to identify goodwill as a rent generating asset. In relation to the purpose of this paper, a quantitative survey conducted in which 106 companies on the Large Cap and Mid Cap has been studied 2010-2013, to see if company with goodwill has better profitability than companies without goodwill. The main result of this paper is that companies with goodwill have better profitability than companies without goodwill. This result is also consistent with earlier research in other countries. However, this paper result shows that there is no significant correlation between goodwill and profitability when only the Mid Cap companies are analyzed. The size of the company may be of importance on whether goodwill is a rent generating asset or not. Furthermore, this paper also examined if companies that are already profitable, acquires more and consequently increases their goodwill more than other companies. This paper results cannot confirm this fact since there is no significant correlation.

När IFRS 3 gavs ut 2005 innebar detta att företag årligen skall pröva nedskrivningsbehovet enligt IAS 36 och överge den gamla avskrivningsmetoden. Detta innebar att företagsledare nu skulle bedöma huruvida det fanns ett nedskrivningsbehov för företagets goodwill, och bedömningen företagsledare skall utföra enligt IAS 36 medför subjektivitet och således även godtycke. Det subjektiva utrymmet kan användas av företagsledare för att manipulera resultatet opportunistiskt, något som kan påverkas av företagsledares löneincitamen, b.la. från aktier, och karaktärsdrag. Resultaten i tidigare forskning är inte enhetliga gällande sambandet mellan aktieinnehav hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivning, samtidigt som könet ser ut att spelar roll då tidigare studier visar att kvinnor tenderar att använda mer konservativ redovisning och justerar resultatet i lägre omfattning. Studiens syfte är således att undersöka om vd:ns aktierelaterade löneincitament påverkar goodwillnedskrivning, samt huruvida vd:ns kön har en modererande effekt på sambandet. En kvantitativ metod tillämpas i studien, där data inhämtas manuellt från företags årsredovisningar och genom Refinitiv under perioden 2016–2021. Studiens resultat visar ett positivt samband mellan aktieinnehavet hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivningar. Vidare påvisar resultatet i studien dessutom ett förstärkande positivt samband när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel för storleken på goodwillnedskrivningen, däremot visar studien ett insignifikant resultat gällande beslutet att skriva ned goodwill när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel. / When IFRS 3 was issued in 2005, this meant that companies must annually test the need for impairment according to IAS 36 and abandon the old depreciation method. This meant that company managers would now assess whether there was a need to write down the company's goodwill, and the assessment that company managers must perform according to IAS 36 entails subjectivity and thus also discretion. The subjective space can be used by company managers to manipulate the result opportunistically, something that can be influenced by company managers' salary incentives, i.a. from stocks, and character traits. The results in previous research are not uniform regarding the relationship between shareholdings of managing directors and goodwill write-downs, while gender appears to play a role as previous studies show that women tend to use more conservative accounting and adjust the results to a lesser extent. The purpose of the study is thus to investigate whether the CEO's share-related incentives affect goodwill impairment, and whether the CEO's gender has a moderating effect on the relationship. A quantitative method is applied in the study, where data is collected manually from companies' annual reports and through Refinitiv during the period 2016–2021. The results of the study show a positive relationship between the shareholding of CEOs and goodwill write-downs. Furthermore, the results in the study also demonstrate a reinforcing positive relationship when the CEO's gender is included as a moderating variable for the size of the goodwill write-down, in contrast, the study shows an insignificant result regarding the decision to write down goodwill when the CEO's gender is included as a moderating variable.

För att uppnå större harmonisering mellan länder och förenkla jämförelser mellan företag har ett antal internationella standarder för finansiell rapportering upprättats. Den senaste IFRS- standarden, IFRS 3, gavs ut år 2004 och infördes i Europa år 2005, vilket innebar att börsnoterade företag bland annat i Sverige skulle följa standarden när de upprättar sin koncernredovisning. I och med den nya standarden infördes nya regler för nedskrivning av goodwill som innebar att årliga avskrivningar ersattes med regelbundna tester för nedskrivning. Eftersom genomförande av nedskrivning i stor utsträckning är beroende av subjektiva bedömningar, uppstår möjligheten för företagsledningar att påverka den finansiella rapporteringen till sin egen fördel. Syftet i föreliggande studie är att utreda vilka faktorer som påverkar företagsledningen i sin bedömning vid nedskrivning av goodwill. Föreliggande studie har använt kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag i large cap på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq under perioden 2011-2014. Denna studies resultat har visat att det råder ett signifikant positivt samband mellan (1) byte av VD, (2) svaga resultat och nedskrivning av goodwill. Detta ger stöd till att det under vissa förhållanden finns incitament för företagsledningen att påverka redovisningen på ett sätt som inte nödvändigtvis avspeglar den verkliga finansiella situationen i företaget. Det är viktigt för företags intressenter och revisorer att ha kännedom om vilka incitament som kan föranleda påverkan av redovisningen. / In order to achieve greater harmonization between countries and facilitate comparisons between companies, a number of international financial reporting standards have been established. The recent IFRS standard, IFRS 3 was released in 2004 and was introduced in Europe in 2005, which meant that listed companies in Sweden would follow the standard when they prepare their consolidated accounts. With the new standard, new rules for the impairment of goodwill were introduced that replaced annual depreciation with regular testing for impairment. Since the implementation of the write-down is largely dependent on subjective judgments, the possibility arises that management manipulate financial reporting to their own advantage. The aim of the present study is to investigate the factors that influence the company management in assessing the impairment of goodwill. This study uses quantitative methods and has a deductive approach. The data collection is based on the annual reports of listed companies in the large cap on the OMX Nasdaq Stockholm Exchange during the period 2011-2014. The results in the study have shown that there is a significant positive relationship between (1) the replacement of the CEO, (2) weak earnings and impairment of goodwill. This supports that under certain conditions there is an incentive for management to manipulate accounting numbers in a way that does not necessarily reflect the real financial situation of the company. It is important for the company's stakeholders and auditors to have knowledge of what incentives can influence preparation of financial statements.

Bakgrund: Under 2020 drabbades hela världen av Covid-19, vilket påverkade världsekonomin negativt och satte företag i ekonomiska svårigheter. För att få bukt på dessa ekonomiska problem beslutades det i Sverige att företag skulle få möjlighet att söka korttidsstöd. Kortidsstödet skulle användas till att betala lönekostnader för anställdas minskade arbetstider. Korttidsstödet kom dock med vissa krav och om dessa inte uppfylldes behövde stödet betalas tillbaka, vilket benämns som återkrav. Eftersom Covid-19 innebar ekonomiska svårigheter för många företag, borde detta enligt tidigare forskning möjligen gett dem incitament att använda sig av Earnings Management (EM). EM är ett sätt att dölja sin sanna ekonomiska situation och innebär att chefer medvetet manipulerar företagets finansiella rapporter för att påverka resultat eller för att vilseleda intressenter. Accrual-Based Earnings Management (AEM), en typ av EM, innebär att resultatet manipuleras genom användandet av diskretionära periodiseringar (DP). Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur faktorer relaterade till Covid-19 påverkar användningen av Accrual-Based Earnings Management inom svenska aktiebolag efter Covid-19. Metod: Studien har en deduktiv ansats där hypoteser har härletts och processen för datainsamlingen har styrts utifrån den existerande teorin. Ett elektiskt angreppsätt med flera teorier har valts då studien har ett empiriskt fokus. För att förklara användningen av AEM vid en tidpunkt valdes en tvärsnittsdesign, där det empiriska materialet består av sekundärdata.  Resultat: Det finns inget signifikant samband mellan korttidsstöd och resultathöjande alternativt resultatsänkande AEM. Det finns inte heller något signifikant samband mellan återkrav och resultathöjande AEM.  Bidrag: Studien bidrar till komplettande forskning inom ett redan väletablerat ämne men under en annan tidsperiod och med andra faktorer. / Background: During 2020 the world was affected by Covid-19, which negatively impacted the world economy and put companies in financial difficulties. In order to overcome these financial problems, it was decided in Sweden that companies would be given the opportunity to apply for short-term support. The short-term support would be used to pay salary costs for employees' reduced working hours. However, the short-term support came with certain requirements and had to be paid back if these requirements were not fulfilled, which is referred to as “repayment”. Since Covid-19 meant financial difficulties for many companies, according to previous research, this should possibly incentivize them to use Earnings Management (EM). EM is a way to hide one's true financial situation and involves managers deliberately manipulating the company's financial reports to influence results or to mislead stakeholders. Accrual-Based Earnings Management (AEM), a type of EM, implies that the result is manipulated through the use of discretionary accruals. Purpose: The purpose of this study is to explain how factors related to Covid-19 affect the use of Accrual-Based Earnings Management within Swedish joint-stock companies after Covid-19.  Method: The study has a deductive approach where hypotheses have been derived and the process of data collection has been controlled based on the already existing theory. An eclectic approach with several theories has been chosen as the study has an empirical focus. To explain the use of AEM at one point, a cross-sectional design was chosen, where the empirical material consists of secondary data. Result: There is no significant relationship between short-term support and earnings-increasing or earnings-decreasing AEM. There is also no significant relationship between repayment and earnings-increasing AEM. Contribution: The study contributes to complementary research in an already well-established topic, but in a different time period and with different factors.