Andréasson, M, Preoperativa förutsättningar och postoperativ smärta efter hysterektomi. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng, avancerad nivå (105-120 hp). Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Syftet med studien var att undersöka hur 50 patienter bedömer den preoperativa fasen inför en planerad hysterektomi och att beskriva eventuella samband mellan dessa aspekter och upplevd postoperativ smärta. I studien användes ett frågeformulär med strukturerade frågor och ordinalskalor samt VAS verbala smärtskala för att värdera den pre- och postoperativa omvårdnaden.Studien visar att 18 (36 %) patienter hade postoperativt ingen till måttlig smärta och 32 (64 %) patienter hade medelsvår till outhärdlig smärta. Trots detta tyckte 36 (72 %) patienter att den postoperativa smärtlindringen var tillräcklig medan 13 (26 %) tyckte den var otillräcklig. Abdominellt opererade patienter var dubbelt så nöjda med den postoperativa smärtlindringen än de som hade opererats laparoskopiskt (robotassisterade) och vaginalt. Patienter med myom upplevde postoperativt den högsta smärtnivån. Preoperativ oro påverkade inte postoperativ smärta och vaginalopererade patienter var mindre oroliga än de som opererades på annat sätt. Den preoperativa informationens kvalitet och begriplighet fick ett högt betyg av patienterna. / Andréasson, M, Preoperative conditions and postoperative pain after hysterectomy. Degree Project, 15 Credit Points, Advanced level (105-120 CP). Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.The purpose of the study was to examine how 50 patients experience the preoperational phase before a scheduled hysterectomy, and to describe any connection between these aspects and perceived post-surgical pain.In the study, a questionnaire with ordinal scales, VAS verbal pain-scale and struc-tured questions was used to evaluate pre- and postoperative care.The result was that postoperatively, 18 (36 %) patients had no pain to mild pain and 32 (64 %) patients had moderate to worst possible pain. Despite this, 36 (72 %) patients thought that their postoperative analgesia was sufficient and 13 (26 %) experienced it to be inadequate. Patients who had had abdominal operation were on average twice as satisfied with the postoperative analgesia than those who had laparoscopical (robotic assisted) or vaginal surgery. Patients with myoma experienced postoperatively the highest level of pain. Preoperative anxiety did not affect post-surgical pain, but patients who had been vaginally operated were less anxious than those who received surgery in any other way. The quality and comprehensibility of preoperational information were given a high rating by the patients.

”Bakgrund: Preoperativ bedömning syftar till att identifiera sjukdomar och risker för anestesiförfarandet och att planera anestesin. Syfte: Att beskriva hur ofta den planerade preoperativa anestesibedömningen ändras vid anestesi induktion. Specifika frågeställningar var om det fanns skillnader i antal ändringar mellan kön, ålder, ASA- klassificering och tid på dygnet för operation. Metod: Retrospektiv journalgranskning som redovisas med deskriptiv statistik. Resultat: Av 177 inkluderade journaler uppvisade 130 (73,4%) en avvikelse från den preoperativa planen till anestesi induktionen. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan antalet avvikelser för kön, ålder, ASA -klassificering eller tid på dygnet för operation. Slutsats: Den preoperativt planerade anestesimetoden ändrades vid majoriteten av anestesiinduktionerna.”

Bakgrund: Oro drabbar de flesta patienter inför operation. Det finns många faktorer som påverkar patientens upplevelser av oro både inom vården och det liv patienten befinner sig i. Det är av stor vikt att få en ökad förståelse av hur den preoperativa omvårdnaden kan minska patientens oro och lidande utifrån patientens perspektiv.  Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av oro i samband med den preoperativa omvårdnaden.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar valdes. Tjugo artiklar analyserades med en beskrivande syntes enligt Evans (2002).   Resultat: Det uppkom tre huvud teman och sex subtema; Tema ”Oro som är relaterad till operation” med subteman ”Faktorer som orsakar oro hos patienten innan operation” och ”Väntetidenspåverkan”, tema ”Behov av stöd för att vara delaktig” med subteman ”Individuellt anpassad information” och ”Informationsstöd från vårdpersonal och närstående”, tema ”Behov av trygghet och tillit” med subteman ”Bemötande” och ”Vårdmiljön”.   Slutsats: Upplevelsen av att känna oro innan operation var huvudsakligen ohanterbart och frustrerande på alla aspekter i patientens livsvärld. Med hjälp av ökad förståelse av patientens upplevelser av oro i förhållande till den preoperativa omvårdnaden kan operationssjuksköterskan minska detta lidande som är relaterad till vården. Det är viktigt för operationssjuksköterskan att reflektera över det stöd som patienter är i behov av med en helhetssyn. Nyckelord: preoperativ omvårdnad, upplevelse, lidande, oro, patient, kvalitativ / Background: Anxiety afflicts the majority of patients before an operation. There are many factors which affect the patient's experience of anxiety both within care and the stage of life in which the patient finds himself. It is of great importance to acquire an increased understanding of how pre-operative care can reduce the patient's anxiety and suffering from the patient's perspective.  Aim: To describe the patient's experience of anxiety in relation to pre- operative care.  Method: A descriptive literature study based on qualitative articles was chosen. Twenty articles were analyzed with a descriptive synthesis as according to Evans (2002).  Results: Three main themes and six sub-themes emerged. Theme “Anxiety related to operation” with the sub-theme “Factors which cause anxiety before an operation” and “The effect of waiting”, theme “The need of support to be involved” with the sub-theme “Personalized information” and “Information support from nursing staff and family”, theme “The need of security and trust” with the sub-theme “Personal treatment” and “Care environment”.   Conclusion: The experiencing of feelings of anxiety before an operation could not be addressed and was frustrating in all aspects of the patient's lifeworld. With the help of increased understanding of the patients’ experience of anxiety in relation to the pre-operative care, the operation nurse can reduce this suffering that is related to health care. It is important that the operation nurse reflects over the support the patient needs with a holistic approach. Keywords: preoperative care, experience, suffering, anxiety, patient, qualitative

SAMMANFATTNING Bakgrund: Ett bråck, också kallat aortaaneurysm på stora kroppspulsådern beror på en försvagning i kärlväggen och följden blir en onormal vidgning av kärlets diameter. Detta är en sjukdom som främst drabbar män över 65 år. Opereras inte dessa patienter är dödligheten hög, cirka 80 procent. En fungerande, för patienten tydlig kommunikation när den preoperativa informationen delges, har en central betydelse för patientens förståelse och för resultatet av vården.   Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur patienterna som genomgick elektiv endovaskulär operation upplevde information före och efter operationen.   Metod: En kvalitativ design användes. Fem patienter inkluderades i studien. Semistrukturerade intervjuer gjordes i ett tyst och avskilt rum på en kirurgavdelning.   Resultat: En värdefull preoperativ information är lagom och anpassad efter personens behov. Informationen bör bland annat innehålla uppskattad väntetid, operationstid samt eventuella risker med operationsmetoden. På internet kan man också själv söka fördjupad information. Känslorna inför operationen är av varierande orosgrad men oftast är det en lättnad att äntligen opereras. Informanterna vill helst sova under operationen. Bemötandet av personalen upplevs positivt.   Slutsats: Individanpassad information till patienter behövs då krav och förväntningar varierar. Modern teknik kan vara ett värdefullt komplement och hjälpmedel till den traditionella informationen. Informanterna var nöjda med den muntliga informationen och föredrog att få den genom ett personligt möte med personalen. Det behövs fler studier om hur informationen kan förbättras ytterligare.

Introduktion: Ångest inför operation är vanligt och kan bero på rädsla för operationen, smärta, att vakna upp under anestesin och döden. Ångesten är påfrestande för patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. För att lindra preoperativ ångest används oftast lugnande läkemedel och information till patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om det finns omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest, vilket skulle kunna ge möjligheter att individanpassa vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. 23 artiklar publicerade från år 2000 och framåt och som svarade mot syftet valdes ut och granskades. Resultat: Resultatet i denna litteraturstudie visar på att det finns flera omvårdnadsåtgärder som har god effekt vid preoperativ ångest. Dessa är utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi. Det framkom även i flera studier att de med högre preoperativ ångest fick bättre effekt av interventionerna. Slutsats: Denna studie visar att utökad information, musik, akupressur, akupunktur och aromaterapi är omvårdnadsåtgärder som med god effekt kan minska preoperativ ångest. Av dessa är utökad information och musik lättast att individanpassa och implementera i vården. Det visade sig även att patienter med högre ångest fick bäst ångestdämpande effekt och det gör att en viktig del i sjuksköterskans preoperativa bedömning blir att identifiera varje individs ångestnivå och behov. / Introduction: Anxiety before surgery is common and can be caused by a fear of the surgery, fear of pain, fear of waking up during the anaesthetic; and fear of dying. Anxiety is demanding for the patient and can lead to different postoperative complications. Treatment for preoperative anxiety is normaly information about the procceduer and sedative drugs. Aim: The aim of this study is to examine if there are nursing interventions with good effects on preoperative anxiety, which could make it possible to personalize healthcare. Method: A litterature review where articles have been found using databeses such as PubMed and CINAHL. 23 articles published after year 2000 corresponding with our aim were selected and scrutinized. Result: The result of this litterature review indicates that there are several nursing interventions that are effective in preoperative anxiety. These are enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy. Several studies also indicated that patients with higher preoperative anxiety had a better efficacy of the interventions. Conclusion: This study indicates that enhanced information, music, acupressure, acupuncture and aromatherapy are nursing interventions which with good efficacy can lower preoperative anxiety. Of these are enhanced information and music easiest to personalize and implement in healthcare. The study also indicate that patients with higher preoperative anxiety had the best anxiolytic effect. That makes it important for nurses to identify each indivdual’s anxiety level and needs during the preoperative assessment of the patient.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Inför en operation ska patienter erhålla preoperativ information som är essentiell och individanpassad, vilket genererar lugn och trygghet på operationsdagen. Enligt tidigare studier är den preoperativa informationen ej tillräcklig eller individanpassad. Detta resulterar i ökad oro och ångest inför kommande operation. Operationssjuksköterskan tillser att patienten under den perioperativa omvårdnaden upplever trygghet samt bli sedd och hörd som en individ utifrån personcentrerad vård (PCV). Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters känslor och förväntningar inför en operation baserat på tilldelad preoperativ information. Metod: Detta är ett kvalitativt deskriptivt arbete med induktiv ansats. Totalt 16 deltagare intervjuades från ett universitetssjukhus i Mellansverige. En kvalitativ analysmetod har använts för bearbetning av data. Resultat: Intervjusvaren indelades i fyra kategorier efter analysen; Känslor inför operationen, Personalens agerande gjorde deltagarna delaktiga, Inställning till den preoperativa informationen samt Deltagarnas förväntan på operationens resultat. Deltagarnas känslor påverkades om tillräcklig information givits preoperativt, personalens handlingar utifrån PCV och deras förväntningar om att bli bättre efter operationen. Personalens handlade resulterade i att deltagarna upplevde sig bekräftade, hörda och kunde ha en öppen dialog om sin operation. Slutsats: Arbetets kategorier påverkade varandra och påvisade att ett gott personcentrerat bemötande gav en god relation mellan personal och patient, men framförallt att erhålla en god och tydlig preoperativ information. En god relation ger en känsla av delaktighet, positiva känslor och förväntningar inför sin operation samt minskade negativa känslor som oro och rädsla hos patienterna. Personcentrerat bemötande och individanpassad information har en stor påverkan på patienternas känslor och förväntningar av sin operation. / ABSTRACT Background: Before an operation, patients should receive preoperative information that’s essential and individualized, which provides peace and security to the patients on surgery day. According to previous studies, preoperative information was neither sufficient nor individualized which resulted in increased anxiety prior to surgery. Surgical nurses ensure during perioperative care that the patients are seen and heard as individuals, based on person-centered care (PCC). Aim: The aim of this study was to describe the patient’s feelings and expectations before surgery based on provided preoperative information. Method: This was a qualitative descriptive study with inductive approach. Sixteen participants were interviewed from a university hospital in central Sweden. Qualitative content analysis was used for data processing. Results: Four categories appeared after analysis; Emotions Prior to Operation, Involvement of Participant’s by Staff, Attitude About the Preoperative Information and Participant’s Expectations of Operation Results. Participant’s emotions were regulated by sufficiently provided information, the staff’s actions based on PCC and their expectations of improvement after surgery. When staff acted after PCC, participants felt acknowledged and capable of having an open dialogue about their surgery. Conclusion: The categories influenced each other and demonstrates that person-centered approach provides a good relationship between staff and patient, but above all else the importance of providing quality preoperative information. Good relationships invite positive pre-surgery emotions, expectations, patient participation and reduces negative emotions like anxiety and fear. Person-centered care and personalized information have a positive impact on the patient’s emotions and expectations.

Anestesisjuksköterskan ska kunna värdera information om sjukdomar och medicinska faktorer som ska resultera i att korrekta omvårdnadsåtgärder och medicinska beslut tas i samarbete med anestesiologen för att öka patientsäkerheten. Begränsad mängd tidigare forskning finns om anestesisjuksköterskors känsla av trygghet och hur patientsäkerhet i den preoperativa fasen upplevs. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av trygghet och patientsäkerhet i det preoperativa omvårdnadsarbete. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod. Totalt intervjuades sex anestesisjuksköterskor, alla från olika sjukhus över hela Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sju kategorier; Behov av tydliga rutiner och kontroller, Skapa en lugn miljö, Vikten av god kunskap och erfarenhet, Möjlighet till egen reflektion, Vikten av teamarbete, Organisationens inverkan på patientsäkerheten samt Informationsinhämtning och planering för att skapa rätt förutsättningar. Teamarbete och Organisationens inverkan på patientsäkerheten framkom som två områden där anestesisjuksköterskan inte känner trygghet och där tydliga brister inom patientsäkerheten identifieras. Anestesisjuksköterskan upplever att det finns en tveksamhet hur organisationen värderar patientsäkerheten och hur anestesisjuksköterskan skall förhålla sig till detta, vilket orsakar en minskad känsla av trygghet. Även vid problem i teamet med samarbetet, påverkades anestesisjuksköterskans trygghet vilket kunde ses påverka patientsäkerheten negativt. Förslag på fortsatt forskning är att vidare undersöka anestesisjuksköterskans upplevda trygghet utifrån organisation och teamarbete.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar ca 7000 svenska kvinnor varje år. Tack vare regelbundna mammografiundersökningar som kvinnor över 40 år kallas till, upptäcks ofta cancern tidigt och kan behandlas. Hos författarna växte en vilja att veta hur kvinnorna upplever perioden mellan diagnos och operation. Det skapades en önskan att förstå hur kvinnorna upplever det att stå inför en mastektomi där hela bröstet ska tas bort och hur det inverkar på deras känslor och vardag. Syftet med studien är därför att belysa patienters upplevelser i väntan på en bröstcanceroperation. Detta kan skapa en ökad förståelse för kvinnorna med nydiagnostiserad bröstcancer samt förutsättningar för sjuksköterskan att på ett djupare plan hjälpa och stödja kvinnan under denna period. Metoden är en litteraturstudie. Tio kvalitativa och kvantitativa artiklar har inkluderats och analyserats. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Livsförändringar, Att vara i behov av andra och Att söka mening. Under dessa presenteras sju subteman: Att tappa fotfästet, Varför just jag?, Två bröst ska bli ett, Att blunda för sanningen, Att vårda relationen, Ljuset i tunneln och Upp till kamp. Tre av dessa subteman tas upp till diskussion då författarna anser dem vara intressanta och tankeväckande. I slutsatsen presenteras förslag på sjuksköterskans möjligheter att förbättra vården för kvinnan. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Ett stort antal barn opereras årligen i Sverige och cirka hälften av dem upplever oro i samband med operation. Barn som är oroliga preoperativt har större risk att få besvär postoperativt i form av sömnproblem, ökad smärta, svårt att få i sig mat och ökad oro. Oroliga barn samarbetar också mindre vid preoperativa förberedelser och vid anestesiinduktion. En minskad oro hos barnet leder till bättre samarbete och en mera följsam perioperativ process. Anestesisjuksköterskan har vanligtvis bara en kort stund på sig att minska barnets oro innan operationsstart och måste därför snabbt etablera en kontakt som bygger på förtroende. Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenheter att möta barn med oro i den preoperativa fasen. Kvalitativ metod tillämpades och sju stycken djupintervjuer genomfördes. Informanterna var verksamma anestesisjuksköterskor som arbetade på barnoperation. I resultatet beskrivs anestesisjuksköterskans erfarenheter att möta oroliga barn preoperativt utifrån kategorierna som framkom; medicinska omvårdnaden, anestesisjuksköterskans föreställningar, föräldrar, vårdmiljön och anestesisjuksköterskans omvårdnad. Existens framkom som övergripande tema. Mötet med oroliga barn handlar inte bara om åtgärder utan bör ses i ett bredare sammanhang som även omfattar tankar om det existentiella. Oro är en naturlig känsla som kan ses utifrån patientens uppfattning om existens. Preoperativ information till föräldrar är viktigt för att förbereda dem inför vad som ska hända och vad som förväntas av dem. Föräldrar kan då känna sig tryggare i sin stöttande roll till barnet. Det stärker även föräldrarnas självförtroende och anestesisjuksköterskan får en mindre stressig miljö att arbeta i. Öppenhet och ärlighet framkom som betydelsefulla strategier för att upprätthålla förtroendet för barnet och skapa bättre förutsättningar för framtida möten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

<p>Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik. Med hjälp av dessa omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan hjälpa patienten att reducera preoperativ stress och oro i god tid. Detta resulterar i att patienten upplever trygghet i sin omgivning, slappnar av och blir mottaglig för information. Om intensiteten av stress och oro reduceras preoperativt leder det till kortare sjukhusvistelse och därigenom lägre sjukhuskostnader. För att underlätta sjuksköterskans planering av omvårdnadsåtgärder kan patientdagbok vara till hjälp.<strong> </strong>Det behövs forskning kring sjuksköterskans upplevelse att arbeta utifrån dessa tre omvårdnadsåtgärder.</p>