The purpose of my study was to investigate the child's gross motor movement activities as well as study of the educators planning of gross motor movement activities, and if so, how they are implemented. Methods used in the study is observational and interview. I observed children aged 3-6 years and interviewed two preschool teachers in two different kindergartens in a small municipality in northern Småland. The results showed that the teachers see positively movement in kindergarten and they work daily on children's gross motor skills most unplanned but even with a few planned activities during the week. In kindergarden there are many opportunities for children to exercise gross motor movement activities .

The purpose of this study is to examine preschool teachers attitude how a tablet can be used to arouse children's interests and curiosity when it comes to science and technology. To examine this, interviews with six preschool teachers from five different preschools in three municipalities implemented. Qualitative semi-structured interviews were chosen to find out their personal views and thereby increase the possibilities to get as detailed and complete answers as possible. The results of this study show that preschool teachers have a positive attitude about the tablet in preschool. According to all interviewed preschool teachers, the tablet device is used to search for information and documentation within subjects such as science and technology. The result of this study also shows that the preschool teacher’s competence has been a significant factor in how the tablet is used in preschool. Preschool teacher who have worked the shortest time in preschool and have a further education sees more opportunities and have a higher competence around how the tablet can be used as an educational tool in their education. / Studiens syfte är att undersöka förskollärarens inställning till hur en surfplatta kan användas till att väcka barns intressen och nyfikenheter när det gäller naturvetenskap och teknik. För att ta reda på detta har intervjuer med sex förskollärare ifrån fem olika förskolor inom tre olika kommuner genomförts. Kvalitativa semistrukurerade intervjuer valdes för att kunna ta reda på deras personliga uppfattningar och därmed öka möjligheterna till att få så detaljerade och innehållsrika svar som möjligt. Resultatet från denna studie visar att förskollärare har en positiv attityd kring surfplattan i förskolan. Enlig samtliga förskollärare används en surfplatta till informationssökning och dokumentation inom ämnen som naturvetenskap och teknik. Resultatet visar dessutom att förskollärarens kompetens har en betydande faktor i hur surfplattan används. Förskollärare som arbetat kortast tid i förskolans verksamhet samt har en vidare utbildning, ser fler möjligheter och har en högre kompetens kring hur en surfplatta kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.

This study makes the starting point in pre-school children's inclusion in their play and preschool teacher's role and responsibilities in it. I will begin with a review of previous research and literature that are available around topics like children's play and social interactions, preschool teacher's inclusion in children's play and play-environment in the preschool. By using this research and literatur the study will have a socio-cultural basis. The study was conducted with semi structured interviews together with five preschool teachers. The results show that the majority of the respondents answers about how they see their role, their responsibility and their course of action in children's play match with their misson in preschool and the previous research in the sociocultural theory. / Denna studie gör avstamp i förskolebarns inkludering i lek och förskollärarens roll och ansvar i den. Jag börjar med en genomgång av tidigare forskning och litteratur som finns kring barns lek och sociala samspel, förskollärarens roll samt lekmiljö i förskolan. Genom att ha använt mig utav denna forskning och litteratur så kommer studien få en sociokulturell utgångspunkt. Studien genomfördes på en förskola där semistrukturerade intervjuer genomfördes tillsammans med fem förskollärare. I resultatet framgår det att majoriteten av respondenternas svar kring sin roll, sitt ansvar och tillvägagångssätt i barns lek stämmer överens med förskolans uppdrag samt tidigare forskning kring den sociokulturella teorin.

Studiens syfte handlar om huruvida kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel när en kommun har för avsikt att attrahera och behålla förskollärare. Bakgrunden inleds med vilka kompetenshöjande insatser kommunen arbetat med för att bli en attraktiv arbetsgivare. Det efterföljs av en teoretisk beskrivning om hur kompetensutveckling kan fungera som konkurrensmedel samt skolan som attraktiv arbetsgivare. Metoden som användes vid insamlandet av data var semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen inspirerades av fenomenologin och styrde sedan arbetet med insamlandet av data samt val av analysmetod. Då urvalet innefattade två grupper; förskollärare och förskollärarstudenter skapades en intervjuguide för respektive grupp som utformades efter studiens syfte och frågeställningar. I studiens resultat framkommer samtliga intervjupersoners upplevelse av att kompetensutveckling är något positivt. Förskollärarna såg det som en avgörande faktor vid val av arbetsgivare medan förskollärarstudenterna värderade exempelvis lön som en faktor av större betydelse. I resultatet lyfts andra övergripande faktorer som exempelvis arbetsklimat, stöd från chef och storlek på barngrupper vilka även styr intervjupersonernas val av arbetsgivare. Det lyfts också möjliga kommunspecifika utvecklingsområden samt generellt för förskolor. / The purpose of the study is to explore whether competence development can serve as a competitive advantage when a municipality intends to attract and retain preschool teachers. The theoretical background begins with which competence enhancements the municipality has worked with to become an attractive employer. Then follows a theoretical description of how competence development can serve as a means of competition and schools as attractive employers. The method used in the collection of data were semi-structured interviews. The research approach was inspired by phenomenology and functioned as a guideline during the work with the collection of data and choice of method of analysis. Since the selection of participants for the study consisted of two groups; preschool teachers and preschool teacher students, an interview guide for each group was created that was shaped by the study's purpose and questions. The result presents the interviewees' experiences of competence development as a positive thing. The preschool teachers expressed it to be a deciding factor in their choice of employer while the preschool teacher students stated that salary is a factor of major importance. The result also presents other general factors that are of great importance; work environment, support from managers and size of child groups which all also affect the interviewees' choice of employer. Other potential areas to further develop for the municipality and its kindergartens are also brought up.

The purpose of the study is to visualize how four preschool teachers working with multilingual preschool children. The study's problem consists of the following questions:  How do pre-school teachers work with the aspect of language of multi-lingual chrildren? How is the use of mother tongue/native language perceived by pre-scool teachers? The methodological approach is qualitative, and all data is collected through qualitative method - interviews. The interviews was conducted in two different preschools, with two pre-school teachers from each kindergarten. We call one of the preschools Glädjen, which is more centrally located in a multicultural area where many of the children are multilingual. While the other preschool we call the preschool Delfinen, which is more centrally located in a Swedish dominatinged area. The theoretical basis I am using to support my study is Vygotsky's socio-cultural perspective and previous research by Anne Kultti (2012), Anders Skans (2011) and Polly Björk-Willén (2006).

The purpose of this study is to investigate young children’s possibility to participation and influence in preschool settings. The specific questions were:  If and how do preschool teachers work with young children's influence and participation? In what way is the preschool teachers approach closely related to young children's opportunity to influence and participate? The results show that preschool teachers do work with young children’s influence and participation by keeping them involved in the preschool settings and considering their interest when planning the activities. The teachers also interpret the children’s ability to express their wishes and needs through nonvocal communication such as gestures and body language. The teacher's approach was shown as closely connected to the children opportunity to influence and participate in consideration to how close the teacher was to the child’s perspective and how they viewed the child. In summary this study concludes that the children’s ability to exert influence and participation will increase by endeavouring to come close to the child’s perspective and balancing the routines of the preschool settings as well as taking the child’s individuality into consideration.

Abstract The aim of this study is to find out how preschool teachers interpret their role in supporting speech development for children with Swedish as their second language. The curriculum indicates that the preschool should support children who speaks other languages than Swedish to develop both Swedish and their mother tongue. This can become difficult since it means that a teacher often is commissioned to support a language that he or she does not speak. The objective of this study is to find out how preschool teachers interpret and describe their role when they don ́t speak the languages that is represented in the class. The purpose is to find out how the environment can be meaningful without verbal understanding between the child and teacher, as well as between the children. The data is collected with qualitative interviews that has been analysed with a social- constructionist perspective and theories of multilingual development for young children. The results show that the preschool teachers prioritize the support of the Swedish language to achieve multilingualism. They want the children to develop their mother tongue as well, but for this they often rely on parents. The teachers describe that a meaningful environment can be created by letting the children show what subjects is the most interesting, and plan for the basis of playfulness. The mother tongue is considered as meaningful to the child ́s identity and it is important that the child is permitted to be proud of his or hers language.

The purpose of this study is to find out if dolls are used as an artifact in preschools for communication, language and identity development - based on previous research. It also examines the teachers' opinions about what a doll or puppet is. To be able to look in to this I sent out a survey with questions and got responses from 176 informants within the preschool. The result shows that dolls are frequently used by many preschool teachers, but around 40-50% had not taken part in any research or education on the subject. The result also shows that the teachers usually associates the word ‘doll’ with baby dolls”. Some conclusions I can see after this study is that the dolls place in the preschool is determined based on adults' opinions about it. The doll is often used as a communicative tool but not always consciously or with a basis in research. / Syftet med denna studie är att undersöka om dockor används inom förskolan som en artefakt för kommunikation, språk och identitetsskapande utifrån tidigare forskning. Den undersöker även pedagogers svar om vad en docka respektive puppet är. Detta behandlas genom svar på enkäter från 176 informanter inom förskolan varav 138 är utbildade förskollärare och 38 är utbildade barnskötare.    Resultatet visar att dockor används frekvent av många förskollärare och barnskötare men runt 40–50% har inte tagit del av forskning eller utbildning inom ämnet. Resultatet visar också att pedagogerna oftast tänker på dockan i form av bebisdockor vid ordet ’docka’. Några slutsatser jag kan se efter denna studie är att dockans plats på förskolan avgörs utifrån vuxnas åsikter om den. Dockan används ofta som ett kommunikativt redskap men inte alltid medvetet eller med grund inom forskning.

Till sommaren 2019 börjar den nya Läroplanen för förskolan att gälla. I den skrivs begreppet undervisning fram. Det saknas idag en tydlig definition av begreppet vilket gör att förskollärare känner en osäkerhet kring undervisning. Studiens syfte är därför att utifrån ett didaktiskt perspektiv bidra med kunskap om förskollärare och barnskötares diskussion om undervisning i förskolan. Det sker genom att studera förskollärare och barnskötares tal om möjligheter och begräsningar för lärande i samling i förhållande till de pedagogiska atmosfärerna. De frågeställningar som studien bygger på är: I vilket syfte genomförs samlingar? Hur planerar förskollärare undervisning? och Vad kan möjliggöra och begränsa barns lärande i samlingen? För att samla in data genomfördes tre fokusgrupper med totalt åtta deltagare. Sex deltagare är förskollärare och två är barnskötare. Undersökningen genomfördes på tre olika förskolor. Resultatet visar i huvudsak på att begreppet undervisning är svårtolkat. Förskollärarna och barnskötarna menar att begreppet har diskuterats mycket men att det fortfarande saknas en tydlig definition. Samlingen används inte för undervisning i första hand utan undervisning sker i mindre grupper. Läroplanen ligger till grund för planering. Resultatet visar att förskollärare och barnskötares pedagogiska atmosfär påverkar vilka möjligheter och begränsningar som finns för lärande. Nyckelord: Undervisning, samling, förskollärare, barnskötare, pedagogisk atmosfär

<p>The aim of this paper was to contribute to knowledge about how preschool-teachers work with the development of children’s spoken language in preschool.The study was conducted through interviews with four preschool-teachers working at the same preschool with one to five year old children. Through the interviews I came to learn about the preschool teachers experience concerning their work with development of children’s spoken language.The results show that the preschool teachers used pedagogical tools like songs, movements, rimes, jungles and stories in their work to develop the children’s spoken language. They said that conflicts and exclusion among children in a group could be a result of differences in language skills. These results point to the importance of being aware of language skills as an eventual cause of conflicts among preschool children. The study also points at larger groups of children and fewer preschool teachers as a problem in preschools today. The preschool teachers in the study pointed this out and emphasized the importance of having enough time and resources for each child in order to work with their language development. It was emphasized by the preschool teachers that if they themselves show their joy and engagement in their work with the children then the children will acquire language skills with laughter and joy. It is in the fun the moments together with friends and adults that the children learn the most. Learning is important, but most important is to have fun while learning.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete var att bidra med kunskap om hur förskollärarna arbetar med utvecklingen av barns talade språk i förskolan.Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra förskollärare på en förskola med barn i åldrarna ett till fem år. Genom en intervjustudie fick jag möjligheten att få veta hur förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med barns språkutveckling såg ut.Resultatet av intervjuundersökningen visar att användning av pedagogiska verktyg, så som sånger, rörelser, rim och ramsor samt sagor och berättelser utvecklar barns språk på ett lustfyllt sätt. Om barnen i gruppen på förskolan har ett språk som inte har utvecklats i samma nivå, kan konflikter och utanförskap uppstå. Det kan därmed vara viktigt att ha en medvetenhet om att konflikter mellan barn kan bero på olikheter i förmåga att uttrycka sig. Resultatet av undersökningen visar också att barngrupperna med åren blir större och större och förskollärarna färre och färre. Det är viktigt att få mer tid till det enskilda barnet och tillgång till resurser, för att på så sätt arbeta ytterligare med deras språk. Om förskollärare visar sitt engagemang och sin glädje kring sitt arbete med barnen, lyser detta igenom och barnen lär sig i samband med skratt och glädje. Det är de stunder då barnen tillsammans med kamrater på förskolan samt de vuxna har roligt tillsammans som de lär sig som mest. Lärandet är viktigt, men det viktigaste är att ha roligt när lärandet sker.</p>