Studien behandlar begreppet det kompetenta barnet och dess komplexitet. Denerfarenhet vi har genom att vara verksamma i förskolan innebär att vi uppleverbegreppet används utan någon större eftertanke eller notis av dess betydelse. Syfte medstudien är att förklara och förstå innebörden av begreppet det kompetenta barnet iförskolan. Studiens litteraturgenomgång berör aktuell forskning inom området,begreppet det kompetenta barnet och barnsyn. Datainsamlingen som ligger till grund förstudien består av åtta kvalitativa intervjuer med förskollärare och genomfördes med stödav fenomenografin. Resultatet visar att förskollärarna förklarar begreppet, detkompetenta barnet utifrån tre olika kategorier. Dessa tre kategorier är; det kompetentabarnet genom färdigheter och självständiga handlingar, det kompetenta barnet sommöjliggörs genom miljön samt det kompetenta barnet förklaras genom inneboende viljaoch drivkraft. Resultatet visar även hur det kompetenta barnet kommer till uttryck iförskolans verksamhet; Barnet som kompetent genom förskollärarens syn på barnetsamt barnet som kompetent genom hur förskollärare uppfattar sin egen yrkesroll. Idiskussionsdelen diskuteras hur begreppet det kompetenta barnet beskrivs avförskollärare och hur det kompetenta barnet kommer till uttryck i förskolansverksamhet. / The study focuses on the complexity of the concept the competent child. From ourexperience of working in preschool we have been aware of the fact that this concept isbeing used without any further consideration or observance of its true meaning. Thepurpose of this study is to explain and understand the signification of the concept thecompetent child in preschool. The literature on which the study is based concernscurrent research within the field, the competent child and outlook on children. Thecollections of data that the study is based on contains of eight qualitative interviewswith preschool teachers were made supported by phenomenography. The result showsthat preschool teachers explain the concept, the competent child by three categories.These three categories are; the competent child through skills and independent actions,the competent child who is made possible through the environment and the competentchild being explained through inborn will and driving force. The result also shows howthe competent child is expressed in the daily activities in preschool. The child ascompetent through the preschool teacher`s outlook on children and the child ascompetent through the way, in which the preschool teacher perceive her/his ownprofessional role. In the discussion part, the way preschool teachers explain the conceptthe competent child, is being discussed and how the competent child is expressed in thedaily activities in preschool.

This is a study where the purpose was to investigate whether preschool teachers have a positive or negative attitude to outdoor education. Their view of outdoors education is also treated. The methods used were questionnaires and semi-structured interviews. The survey was sent to all preschool teachers in three municipalities and on a social network. The interviews were conducted at a preschool, which had a form of outdoor profile. The survey shows that preschool teachers mostly have a positive attitude towards outdoor education but that there are also negative connections to it. They use both the material found in nature and takes the finished materials outside. My conclusion is that many see outdoor education as something positive, but it is still not many who consider themselves to use it in the preschool. / Detta är en undersökning där syftet varit att undersöka huruvida pedagoger har en positiv eller negativ syn på utomhuspedagogik. Deras syn på utomhuspedagogik behandlas även. Metoderna som använts är enkät och semistrukturerade intervjuer. Enkäten skickades ut till samtliga pedagoger i tre kommuner samt på ett socialt nätverk. Intervjuerna genomfördes på en förskola som hade en form av utomhusprofil. Undersökningen visar att pedagoger mestadels har en positiv inställning till utomhuspedagogik men att det även finns negativ koppling till det. De använder både material som finns i naturen och tar med sig färdigt material inifrån. Min slutsats som jag kan dra av denna undersökning är att många ser utomhuspedagogik som någonting positivt, men att det ändå inte är många som anser sig använda det i verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka lärarens arbete med lärplattor i förskolan. Studien har tre frågeställningar; 1) Hur beskriver förskollärarna sin syn på lärplattan som pedagogiskt verktyg? 2) Hur beskriver förskollärarna sitt arbete med lärplattan? 3) Hur beskriver förskollärarna lärplattans tillgänglighet för alla barn? Studien genomfördes på en förskola i Mellansverige. Intervjuer med fyra förskollärare genomfördes. Intervjuerna utfördes med en semistrukturerad design; en intervjuform där det finns goda möjligheter anpassa intervjun efter respondenten. Intervjuerna transkriberades för att senare bearbetas genom en tematisk analys ur vilket fyra teman framträdde som således utgör resultatet. Det mest framträdande resultatet var förskollärarnas positiva inställning till lärplattan samt deras uttryck för behov av fortsatt kunskap för att främja möjligheterna till utveckling av dess användande in förskolan. / The purpose of this research is to investigate the teacher’s work with digital notepads in preschool. The study has three questions: 1) How do preschool teachers describe their view of the digital notepad as a pedagogical tool? 2) How do preschool teachers describe their working with the digital notepad? 3) How do preschool teachers describe the availability of the digital notepad for all children? The research was conducted at a preschool in the middle of Sweden. Interviews with four teachers were conducted. The interviews were carried out through a semi-structured design; a form of interview where there is ample room to adapt the interview to the respondent. The interviews were transcribed in order to undergo a thematic analysis from which four themes emerged that thusly making out the result. The most prominent result was the preschool teachers’ positive attitude toward the digital notepad and their statements regarding further knowledge to promote the possibilities to develop its usability in preschool.

This study is about the preschool environment. Earlier studies show that preschool environment affect children’s development and learning. This study will exemplify the perspective of active preschool teachers of how they see at preschool play environment. The aim of this study is to bring insight and understanding on how preschool teachers see upon their play environment and the play that occurs. The survey methodology is interviews with four preschool teachers from four different departments who tell their view on preschool play environment. The result of the study show that preschool teachers consider that play environment should be changeable, inspiring, allowing and adapted for the children. When preschool teachers design the play environment, they start with watching the children’s play. Through the play the preschool teachers see the children’s needs and interests and from there they can start design the play environment. Preschool teacher sees the importance to create independent children and a tool for that is to have an allowing and inspiring play environment. To conclude there is a discussion on the significance of weakly and strongly coded rooms.

The purpose of this essay is to explore why some children are having a hard time playing together with other children, while others have the ability to play for a long time without interruptions due to conflicts. The stepping stone to this essay has been my thoughts concerning play, which has been inspired foremost by Birgitta Knutsdotter Olofsson. The essay starts with two stories about two children, one of whom is having particular difficulties playing with other kids without getting into conflict. From these examples I turn to three different play theories: play as communication (Bateson and Olofsson), play as transition (Winnicott) and play as developement (Vygotskij). Thereafter comes a reflection, where I examine my stories from the viewpoint of these three theories. But to be able to give the whole picture of play and its conditions, comes another section of theory concerning peer cultures and empathy. The essay then continues into an overlapping reflection, where I scrutinize and critically question my own actions from all these theories. This critical reflection emanates from my own experiences and observations and is also turned against the ways us teachers are acting in general. Working with the essay has given me many new thoughts in how to work with children, such as the importance of being aware of childrens peer cultures, but above all pinpointing on the importance of a present teacher.

Förskollärarens inställning och arbetssätt till interkulturell undervisning Sex förskollärares inställning till och arbetssätt med interkulturell undervining.    Preschool teacher's attitude and approach to intercultural education Six preschool teachers' attitudes and approaches to intercultural undervining   Syftet med studien är att visa vilken inställning förskollärare har till  interkulturell undervisning i förskolan och vilka arbetssätt de använder sig av. Vi har gjort en kvalitativ studie där sex förskollärare intervjuades. Det teoretiska ramverket för studien utgår från Banks  fem dimensioner av interkulturell undervisning  Studiens resultat påvisade likheter och skillnader mellan förskollärares inställning till interkulturell undervisning. De likheter som framhävdes var förskollärarnas goda intentioner när det gäller att möta alla barn oberoende av kultur, etnicitet och religion. Förskollärare var positiva och intresserade till den interkulturella undervisningen. Skillnaden var förskollärarnas kunskap kring interkulturell undervisning där förskollärarna som arbetar på homogena förskolor påtalade brist på kunskap och utbildning till interkulturell undervisning. Vidare tydliggörs förskollärarnas arbetssätt med interkulturell undervisning. Resultatet påvisade att förskollärarnas inställning till interkulturell undervisning inte särskiljs av förskollärarens arbetsplats, etniskt homogen förskola eller interkulturell förskola. Data som samlades in och transkriberades visar att förskollärarna anser att interkulturell undervisning i förskolan är viktig för att ämnet ska vidare utvecklas. Vidare talar resultatet om förskollärarens känsla av brist på kunskap om undervisningsområdet och att det saknar riktlinjer och arbetssätt i styrdokumenten som presenterar hur förskolläraren ska agera i sitt uppdrag för att gynna barns integration.   Studien presenterar olika sätt för förskollärare att arbeta med interkulturell undervisning i förskolan.

This independent project is about child poverty from a preschool teacher perspective. The aim of the study is to examine how a team of preschool teachers converse about the concept of child poverty, and how they discuss their professional role, in relation to children who live in economic vulnerability. Questions of the study are: What image of the concept of child poverty appears in the preschool teachers’ conversations? How do the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility, in relation to children who live in economical vulnerability? The results of the study were gathered through the method of focus group and the results processed through a qualitative content analysis. Conclusions show that the representation of child poverty that appears in the preschool teachers’ conversation, indicates that it is an invisible phenomenon that is hard to define, and that it strongly connects to expected feelings of shame among children and parents. This representation is setting the frame of how the preschool teachers regard their room for manoeuvre and their social responsibility. Foremost they express difficulties in supporting the economically vulnerable children and their families in a way that is non demonstrative and in the same time retains a relation of confidence to the parents. / Detta examensarbete handlar om barnfattigdom ur ett förskollärarperspektiv. Syftet för studien är att undersöka hur ett arbetslag av förskollärare samtalar om begreppet barnfattigdom, och hur de diskuterar sin professionella roll, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet. Studiens frågeställningar är: Vilken bild av begreppet barnfattigdom framträder i förskollärarnas samtal? Hur ser förskollärarna på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar, i relation till barn som lever i ekonomisk utsatthet? Studiens resultat samlades in genom metoden fokusgrupp, och resultatet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Slutsatserna visar att den bild av barnfattigdom, som framträder i förskollärarnas samtal, indikerar att det är ett svårdefinierat och osynligt fenomen, som starkt kopplas till förväntade skamkänslor hos barn och föräldrar. Denna bild sätter sedan ramarna för hur förskollärarna ser på sitt handlingsutrymme och sociala ansvar. Framförallt uttrycker de en svårighet i att kunna stödja de ekonomiskt utsatta barnen och deras familjer på ett sätt, som inte är utpekande och som samtidigt bevarar en förtroendefull relation till föräldrarna.

The purpose of this study is to take a closer look into preschool teachers interest of ICT, how often do they use digital tools in their practice and what do they think of implementing ICT into their daily work. I’m also interested to see if a certain culture that either is positive or negative towards the use of ICT develops in preschools. What interest do preschool teachers have for ICT? Do preschool teachers think they have sufficient knowledge about ICT? Is a certain culture created within preschools that either is positive or negative towards the use of ICT? I used a quantitative survey as my method. 64 preschool teachers took part in it, 63 were female and one was male. The age range from 24 to 61 and the average age was 44 years old. The survey contained of 12 questions about their attitude towards the use of ICT in preschools. The data collected from the survey was analyzed and presented as diagrams. Constructivism is my theoretical framework on this study because it’s a good way to analyze the results from the study to see if some preschools have develop a culture that have a certain attitude towards ICT. The results show that majority of preschool teachers have a positive attitude towards the use of ICT but their knowledge about it is quite unimpressive. There is a strong majority that is willing to improve their knowledge. The use of ICT isn’t that widespread and only around 30 % uses ICT at least some time every week. When you look at the results you can see that there is a certain culture that has develop on certain preschools. Mostly the culture has a positive attitude towards ICT but in some cases it’s a negative one and that is problematic.

Syftet med studien är att undersöka några förskollärares inställningar till barns bildaktiviteter och konstmöten i förskolan,och söka samband till hur ämnet enligt dem tar plats i verksamheten.Genom studien söks också inblick i deras egen syn på vald roll när bildaktiviteter utförs och konstmöten skapas i den pedagogiska verksamheten.Metoden för studien är kvalitativ och fem intervjuer har utförts.Resultatet visar att samtliga intervjuade förskollärare ser bildskapande och konstmöten som betydelsefullt och viktigt för barns utveckling.Resultatet visade att ämnet ofta fungerar som estetisk lärprocess för matematik,musik och biologi.Rollerna som förskollärarna väljer i samband med ämnet är varierande och en osäkerhet verkar finnas om vad som är pedagogiskt.Under studiens gång framkommer att konstmöten är svårare att berätta om och relatera till.Konstmöten utanför verksamheten uteblir även på fyra av de fem förskolorna. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Syftet med studien är att utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationersom syftar till lärande. Undersökningsfrågan studien lutar mot är; Kan förskollärarenstödja barns lärande genom skapande av relationer mellan förskollärare och barn? Föratt utveckla kunskaper om hur förskollärare uppfattar relationer som syftar till lärandehar en kvalitativ metod använts där förskollärare intervjuats. Begrepp som använts istudien är empati, omsorgsrelation, undervisningsrelation, intimitetszon och lyhördhet.Resultatet beskriver att ett empatiskt bemötande kan ses vara gynnande för relationenmellan barnen och förskollärarna. Vidare påvisas i resultatet att relationerna har olikakaraktär. Innehållet i kategori ett i resultatavsnittet påvisar en omsorgsrelation vilkenkan ses vara nödvändig för att en undervisningsrelation ska ges möjlighet att byggas. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>