<p>The aim of this study was to examine if performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender predict the value of own or others life-stress (VLS). The aim was also to examine whether the variables were correlated significantly with each other. The investigation was conducted in a town in the mid-south of Sweden. The instrument consisted of two forms where the first measured Type A personality and the second tapped perform-ance-based self-esteem, perceived stress and the level of life-stress. The results showed that the level of life-stress could explain, on the basis of the predictors, performance-based self-esteem, personality (Type A), perceived stress, age and gender. Perceived stress was signifi-cantly correlated with VLS when Spearman’s test was performed but it was not a significant predictor in the MRA. Performance-based self-esteem and perceived stress were higher among the younger participants. Gender differences were found where men valued a higher level of a stressed life situation, more than women. The results also showed that a higher score on Type-A behavior resulted in a higher value of a stressed life situation.</p>

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka motivation till fysisk aktivitet hos individer med prestationsbaserad självkänsla (nedan benämnt som PBS) samt att se över skillnader mellan kön och ålder i dessa frågor. De frågeställningar vi vill studera är ”Vad motiverar individer med prestationsbaserad självkänsla till fysisk aktivitet?”, ”Finns det skillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Finns det könsskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”,” Finns det åldersskillnader på motivation till fysisk aktivitet hos individer med låg och hög prestationsbaserad självkänsla?”, ”Vilken grupp individer ägnar mest tid till vardagsmotion och fysisk träning?”.  Metod: Vi har använt oss av enkätfrågor från en studie om hjärnhälsa, utförd 2018 på Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH. Enkäterna mättes vid ett tillfälle (tvärsnittsstudie) där testpersonerna var kontorsanställda hos Intrum Justitia AB och Ica Gruppen AB i Stockholm. Deltagarna var i åldrarna 21-61 år och bestod av 189 kvinnor och 70 män. Data är analyserad i verktyget SPSS där vi har tagit fram variabler i Descriptive statics för att kunna analysera skillnader i medelvärden mellan utvalda kategorier. Med hjälp av Manova i SPSS tog vi fram medelvärdesskillnader mellan PBS, kön och åldersskillnader. Vi har studerat deltagarnas motivation till fysisk aktivitet, PBS, åldersskillnad och fysiska aktivitetsnivåer. De enkätfrågor vi studerat har inkluderat fyra frågor baserat på deltagarnas prestationsbaserade självkänsla, 14 frågor angående motivation till fysisk aktivitet och två frågor gällande upplevd nuvarande fysiska aktivitetsnivå, uppdelat på vardagsmotion och fysisk träning. Vi tog fram deltagarnas medelvärde i PBS-frågorna för att uppskatta PBS-nivåer (&lt;3,5=låg PBS, ≥3,5=hög PBS) och delade upp deltagarnas ålder i hög respektive låg baserat på medianåldern (&lt;42 år=låg ålder, ≥42 år=hög ålder), innan vi analyserade enkätsvaren.  Resultat: Hög PBS tenderar att bidra till ökade nivåer av skuldkänslor inför motivation till fysisk aktivitet, än för dem som har lägre PBS. Skillnad i PBS-nivåer mot motivationsfrågorna gav oss sex statistiskt signifikanta resultat. Hög PBS visade ökad andel skam  (F=14,125, p&lt;.01) och skuldkänslor (F=4,684, p&lt;.01) vid utebliven träning. De kände även yttre press från närstående att motionera (F=10,733, p&lt;.01) och motionerar för att andra säger att de borde (F=6,938, p&lt;.01) i större utsträckning än deltagare med låg PBS. Äldre oberoende PBS får skuldkänslor vid utebliven träning (F=6,032, p&lt;.01), är stolta när de håller igång (F=6,361, p&lt;.01) och anser att de endast kan vara stolta då de är fysiskt aktiva  (F=4,642, p&lt;.05) i större utsträckning än de yngre. Yngre motionerar för att de tycker att det är en skön aktivitet (F=5,586, p&lt;.01) något mer än de äldre. Kvinnor motionerar för att det är en del av deras identitet (F=6,477, p&lt;.01), är stolta när de håller igång (F=3,922, p&lt;.05) och anser att motion är en grundläggande del av den de är (F=3,943, p&lt;.05) i större utsträckning än män.  Unga kvinnor med hög PBS är den grupp som i högst grad styrs av kontrollerad motivation gällande fysisk aktivitet. Deltagare med hög PBS oberoende ålder och kön är dem som ägnar mest tid till fysisk träning och kvinnor oberoende ålder ägnar mest tid till vardagsmotion. / Aim: The aim of this study is to investigate the motivation for physical activity in individuals with performance-based self-esteem (PBS) and to review differences between gender and age in these issues. The questions we want to study are “What motivates individuals with PBS for physical activity?”, “Are there differences in motivation for physical activity in individuals with low and high PBS?”, “Are there gender differences in motivation for physical activity in individuals? with low and high PBS?”, “Are there age differences in motivation for physical activity in individuals with low and high PBS?”, “Which group of individuals spend the most time on everyday exercise and physical exercise?”.  Method: We have used questionnaires from a study on brain health, conducted in 2018 at the School of Gymnastics and Sports, GIH. The questionnaires were measured on one occasion (cross-sectional study) where the test subjects were office employees at Intrum Justitia AB and ICA Gruppen AB in Stockholm. The participants were aged 21-61 years and consisted of 189 women and 70 men. Data is analyzed in the tool SPSS where we have developed variables in Descriptive statics to be able to analyze differences in averages between selected categories. With the help of Manova in SPSS, we produced mean value differences between PBS, gender, and age differences. We have studied the participants' motivation for physical activity, PBS, age difference, and physical activity levels. The questionnaires we studied have included four questions based on the participants' performance-based self-esteem, 14 questions regarding motivation for physical activity, and two questions regarding perceived current physical activity level, divided into everyday exercise and physical exercise. We produced the participants 'mean value in the PBS questions to estimate PBS levels (&lt;3.5 = low PBS, ≥3.5 =high PBS) and divided the participants' ages in high and low based on the median age (&lt;42 years= low age, ≥42 years= high age), before we analyzed the questionnaire responses. Results: High PBS tends to contribute to increased levels of guilt prior to motivation physical activity than for those with lower PBS. The difference in PBS levels against the motivation questions gave us six statistically significant results. High PBS showed an increased proportion of shame (F=14.125, p&lt;.01) and feelings of guilt (F=4.684, p&lt;.01) in the absence of training. They also felt external pressure from relatives to exercise (F=10,733, p&lt;.01) and exercise because others say they should (F=6,938, p&lt;.01) to a greater extent than participants with low PBS. Elderly independent PBS have feelings of guilt in the absence of exercise (F=6,032, p&lt;.01), are proud when they keep going (F=6,361, p&lt;.01), and believe that they can only be proud when they are physically active (F=4,642, p&lt;.05) to a greater extent than the younger ones. Younger people exercise because they think it is a nice activity (F=5,586, p&lt;.01) slightly more than the older ones. Women exercise because it is part of their identity (F=6,477, p&lt;.01), are proud when they keep going (F=3,922, p&lt;.05), and believe that exercise is a fundamental part of who they are (F=3,943, p&lt;.05) to a greater extent than men. Young women with high PBS are the group that is mostly governed by controlled motivation regarding physical activity. Participants with high PBS regardless of age and gender are the ones who spend the most time on physical exercise and women regardless of age spend the most time on everyday exercise.

Förlossningsrädsla är vanligt förekommande hos gravida liksom icke-gravida kvinnor. Trots detta saknas mycket forskning i ämnet. Denna studie syftade till att undersöka förlossningsrädsla i relation till ett antal psykologiska faktorer. Tvärsnittsstudien samlade in data genom en digital enkätundersökning inriktad på upplevelser och förväntningar av graviditet och förlossning. Etthundra fyrtiotvå kvinnor i åldrarna 21-42 och i graviditetsvecka 28-41 besvarade enkäten. Resultatet visade att högre nivå av förlossningsrädsla samvarierade med lågt stämningsläge, smärtkatastrofiering, en aspekt av kontroll-lokus, lägre tilltro till egen förmåga, starka negativa attityder kring förlossning som en naturlig process och starkare positiva attityder kring vikten av den egna påverkan i förlossningssituationen. Stämningsläge var den enda variabeln med möjligt prediktivt värde för förlossningsrädsla. Vidare visade gruppen med kliniska nivåer av förlossningsrädsla högre förekomst av sänkt stämningsläge, smärtkatastrofiering, externt kontroll-lokus och starka positiva attityder till personlig påverkan i förlossningssituationen. Gruppen utan kliniska nivåer av förlossningsrädsla visade större tilltro till sin förmåga inför förlossning och något starkare positiva attityder till förlossning som en naturlig process. Dessa resultat kan bidra med implikationer kring viktiga områden att ta hänsyn till vid preventivt arbete och behandling av förlossningsrädsla. Ytterligare forskning behövs för att vidare kartlägga och förstå relationerna mellan förlossningsrädsla och olika psykologiska faktorer

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

Bakgrund: Flera organisationer runt om i Sverige använder sig idag av en prestationsbaserad lön för att motivera sina anställda att prestera bättre. I dagens samhälle har en rättvis lön blivit ett allt mer relevant område då priserna på livsmedel, drivmedel, el samt räntor har stigit markant. Inom Human Resources är det viktigt att veta hur de anställda motiveras för att de ska prestera i arbetet. Tidigare forskare har konstaterat att det finns en påverkan på individers motivation samt prestation när det kommer till prestationsbaserad lön. Det finns däremot en avsaknad av forskning som belyser hur motivationen och prestationen påverkas hos individer i en organisation som använder sig av ett löneupplägg med dels fast lön samt dels prestationsbaserad lön. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur prestationsbaserad lön samt fast lön kan påverka motivationen hos individer i en organisation som använder sig av båda löneuppläggen samt huruvida detta kan bidra till klyftor inom en organisation i Sverige. Metod: Studien har ett konstruktionistiskt och objektivt förhållningssätt samt en deduktiv forskningsansats. Forskningen har sin grund i två centrala teorier som är SDT samt Agency theory. Studien har vidare en kvantitativ forskningsdesign som baseras på en fallstudie. Insamlingen av empirin har samlats in med hjälp av en kvantitativ enkät, där vi har samlat svar från 72 respondenter. Svaren från enkäten analyseras sedan med tre olika analysmetoder i statistikverktyget SPSS. Slutsats: Studiens resultat förklarar att i en organisation som använder sig av dels en prestationsbaserad lön och dels en fast lön kan detta bidra till att de anställda med fast lön upplever en orättvisa kring lön samt bonusar inom organisationen. Detta i sin tur leder till minskad inre motivation hos dessa anställda. Resultatet förklarar även att den yttre motivationen hos dem med prestationsbaserad lön är högre. Det finns dock ingen tydlig indikation på att detta bidrar till klyftor inom organisationen. / Background: Several organizations around Sweden today use a performance-based salary to motivate their employees to perform better. In today's society, a fair wage has become an increasingly relevant area as the prices of food, fuel, electricity and interest rates have risen significantly. Within Human Resources, it is important to know how employees are motivated to perform at work. Previous researchers have established that there is an impact on individuals' motivation and performance when it comes to performance-based pay. There is, on the other hand, a lack of research that sheds light on how motivation and performance are affected in individuals in an organization that uses a pay structure with part fixed pay and part performance-based pay. Purpose: The purpose of the study is to explain how performance-based salary and fixed salary can affect the motivation of individuals in an organization that uses both salary arrangements and whether this can contribute to gaps within an organization in Sweden. Method: The study has a constructionist and objective approach and a deductive research approach. The research has its basis in two central theories which are SDT and Agency theory. The study also has a quantitative research design based on a case study. The collection of empirical evidence has been collected using a quantitative survey, where we have collected answers from 72 respondents. The answers from the survey are then analyzed with three different analysis methods in the statistical tool SPSS. Results: The results of the study explain that in an organization that uses partly a performance-based salary and partly a fixed salary, this can contribute to the employees with a fixed salary experiencing an injustice regarding salary and bonuses within the organization. This in turn leads to reduced internal motivation among these employees. The result also explains that the extrinsic motivation of those with performance-based pay is higher. However, there is no clear indication that this contributes to divisions within the organization.

Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och bidra med kunskap om ledarskap i provisionsbaserade yrken och ledarskapets betydelse för fastighetsmäklarens prestation.Metod: Studien har en kvalitativ utgångspunkt med en abduktiv ansats och består av sju semistrukturerade intervjuer som har genomförts med medarbetare verksamma i fastighetsmäklarbranschen.Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att ledaren har inflytande på en fastighetsmäklare och dennes prestationer. Det är framför allt nya fastighetsmäklare är i behov av mer stöd och hjälp av sin ledare för att kunna prestera, men resultatet visar även att erfarna fastighetsmäklare önskar tillgänglighet för stöd i vissa situationer som hjälper dem att prestera.Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om ledarskapets påverkan på prestation i säljande yrken, inriktat mot fastighetsmäklarbranschen. Studien visar i flera fall att ledarens ledarskap har inverkan på fastighetsmäklarens prestation, särskilt i början då fastighetsmäklarna var nya inom yrket. Studien visar även att vilket ledarskap fastighetsmäklaren önskar att deras chef ska använda sig av kan förändras över tid.Förslag till framtida forskning: Förslag till framtida studier är att genomföra liknande studier i olika sammanhang för att undersöka hur ledarskap påverkar prestation inom fastighetsmäklarbranschen. Det vore intressant att intervjua fastighetsmäklare på inom andra geografiska områden, till exempel mindre städer eller enbart fokusera på en storstad. Det vore även intressant att inkludera ett större antal fastighetsmäklare, för att kunna fördjupa sig i både de nyexaminerade fastighetsmäklarnas perspektiv och fastighetsmäklarna med längre erfarenhet.

Monetära belöningssystem är vanligt förekommande inom organisationer och implementeras vanligtvis för att öka motivationen hos medarbetare för att kunna påverka deras prestation, dock kan det finnas andra effekter som det inte tas någon hänsyn till. Syftet med studien är att skapa kunskap och en djupare förståelse om effekter av monetära belöningssystem i arbetslivet och hur monetära belöningssystem påverkar prestationen. Den teoretiska referensramen komponerades av tidigare studier på monetära belöningssystem och olika motivationsteorier, såsom Maslows behovshierarki och Vrooms förväntansteori. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer utförts med åtta informanter. Valet av informanter gjordes med vissa kriterier där kriterierna var att informanten skulle arbeta vid en arbetsplats där de hade ett monetärt belöningssystem som antingen baserades på individen eller gruppen prestation eller både individen och gruppen prestation. Studiens resultat visar att uppfattningen av det monetära belöningssystemet påverkas främst av hur trygg personen känner sig ekonomiskt. Det visar att det finns positiva effekter i form av ökad motivation, men att det även finns negativa effekter i form av minskad motivation i vissa fall. Studien visar även att det monetära belöningssystemet i vissa fall även kan bidra till stress, oro, rädsla för att misslyckas och försämrad kvalité i arbetsuppgifter som inte innefattas av det monetära belöningssystemet. I vissa fall visar resultatet även att samarbetet och kommunikationen blir lidande vid användning av ett belöningssystem som är baserat på individens prestation, medan i andra fall så påverkas inte samarbetet och kommunikationen av belöningssystemet som är baserat på individens prestation. Vi har kommit fram till att monetära belöningssystem har både positiva och negativa effekter och påverkar prestationen båda positivt och negativt och att det främst beror på hur ekonomiskt trygg personen känner sig. Organisationer behöver ta hänsyn till detta vid implementeringen av ett monetärt belöningssystem så att belöningssystemet kongruerar med organisationens intresse. / Monetary reward systems are common in organisations and are usually implemented to increase motivation amongst the employed. The goal is to have an impact on the performance, but there may be other effects that are not considered. The purpose of the study is to create knowledge and a deeper understanding of the effects of monetary reward systems in the working life and how monetary reward systems affect the performance. The theoretical frame of reference was composed of previous studies on monetary reward systems and various motivational theories, such as Maslow's hierarchy of needs and Vroom's expectancy theory. In order to collect data, semi-structured interviews have been conducted with eight informants. The selection was based on a few criteria where the criteria were that the informant would work at a workplace where they had a monetary reward system that either was based on the individual or group performances or both the individual and the group performances. The study's results show that the perception of the monetary reward system is affected primarily by how financially secure the person feels. It shows that there are positive effects like increased motivation, but that there are also negative effects in terms of reduced motivation in some cases. The study also shows that in some cases the monetary reward system also contributes to stress, concern, fear of failure and a deterioration in the quality of tasks that are not included in the monetary reward system. In some cases, the result also shows that the cooperation and communication suffer when using a reward system that targets the individual's performance, while in other cases the cooperation and communication of the reward system that is based on the individual's performance is not affected. We have concluded that monetary reward systems have both positive and negative effects and affect both performances positively and negatively and that it depends primarily on how financially secure the person feels. Organizations need to take this into account when implementing a monetary reward system, so that the reward system correspond with the organisation's interest

Undersökningen har studerat hur sex elitidrottande kvinnor upplever sin självkänsla kopplat till bas-självkänsla och prestationsbaserad självkänsla. Det tar utgångspunkt i att elitidrott är en prestationsinriktad miljö som med omgivningens krav ställer press på idrottarna. Undersökningen utgick från två olika perspektiv, de som är aktiva och de som inte är aktiva, där antalet var jämnt fördelat. Respondenterna delades sedan in i en av fyra grupper som mäter hur hög eller låg bas-självkänslan och den prestationsbaserade självkänslan är. Grupp 1 beskrivs som hög bas-självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla, grupp 2 beskrivs som låg bas- självkänsla och hög prestationsbaserad självkänsla. Resterande grupper 3 och 4 beskrivs antingen ha hög eller låg bas-självkänsla och låg prestationsbaserad självkänsla. Undersökningens resultat visade på att tre av respondenterna blev placerade i grupp 1 och tre respondenter i grupp 2. Resultatet av undersökningen menar på att samtliga respondenter upplever en hög prestationsbaserad självkänsla, som kännetecknas genom att de har en stark tillhörighet till sin idrott och upplever starka känslor för att prestera. Varje respondent påverkas olika men utgår efter liknande känslor och tankar vilket skapar en tydlig bild över att fenomenet kan skapa motivation till att prestera men också vara en faktor till att psykisk ohälsa existerar inom idrotten. / The study has shown how six women in elite sports experience their self-esteem based on basic self-esteem and performance-based self-esteem. This is developed on the premise that elite sports are a performance-oriented environment which, with the demands of the environment, puts pressure on the athletes. The study takes on two different perspectives, those that are active and those who are not active anymore, where the number is evenly distributed. The respondents were then divided into one of four groups, that measure how high or low the base self-esteem and the performance-based self-esteem are. Group 1 is described as high-base self-esteem and high-performance-based self-esteem, group 2 is described as low-base self-esteem and high performance-based self- esteem. Remaining groups 3 and 4 are described as having either high or low base self-esteem and low performance-based self-esteem. The results of the survey showed that three of the respondents were placed in group 1 and three of the respondents in group 2. The survey states that all respondents experience a high performance-based self-esteem, which is characterized by having a strong belonging for their sport and experiencing strong feelings for performing. Each respondent is affected differently but is based on similar feelings and thoughts. It creates a clear picture that the phenomena can be able to bring motivation to performance but also develop the mental illness that exists in sport.

Sammanfattning Stressrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen.   Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv.   Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor. Sju respondenter med utmattningssyndrom och närbesläktade stressrelaterade diagnoser deltog.   Resultatet visar att utlösande faktorer kopplade till bland annat arbetet är en orsak i utmatt-ningsprocessen, Studiens resultat visar också att bakomliggande faktorer är om möjligt ännu viktigare och som presenteras i Bohlin-Hogen-Henner modellen. Bakomliggande orsaker menar vi kan vara påfrestande och belastande livshändelser i uppväxten, vilka kan bidra till oförmåga att tillgodose egna behov och en prestationsbaserad självkänsla. Genomgående mönster har visat sig vara problematik med gränssättningen, det vill säga, dysfunktionell gränssättning som är en konsekvens av de olika bakomliggande faktorerna och har en avgörande betydelse för utmattningsprocessen. / Abstract Stress related psychological health-problems such as burn-out syndrome are complex issues which have been much debated. Much have been published on this topic but only a handful of studies have been conducted where individuals diagnosed with burn-out syndrome have been given the opportunity to describe the cause-effect of their condition. Different explanations and perspectives are described in the literature concerning this topic but the current view as to why people are afflicted by burn-out syndrome is based on a work-related perspective. We wanted to explore if the current view on the topic is in accordance with the diagnosed individuals view on the causes of their symptoms. Our intention was also to investigate into the possibility that there could be more or other causality behind the burn-out process.     The purpose of this study is twofold. First, to investigate how individuals with burn-out syndrome rate different causes in terms of importance to their process of burning out. Second, to try to describe and analyze these statements in a wider context.   For this study, we chose to use a qualitative methodology. Data were collected from interviews where adapted research questions were asked. Seven respondents diagnosed with burn-out syndrome or other stress related disorders participated.   The results show that work-related factors often are the triggers for the process of burning out, but hidden factors, such as conditions in the childhood and traumatic life events which can contribute to performance-based self-esteem, are even more significant. Overall patterns for burn-out syndrome show an inability to create personal boundaries, “dysfunctional personal boundaries”. This dysfunction is, in our opinion, the consequence of the hidden factors and in itself plays a crucial role in the burn-out process.

Sammanfattning - ”Effekter av belöningssystem och säljledare på försäljning av försäkringar              – Försäljningsservice i Bergslagen AB”   Datum: 28 Maj 2015   Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp   Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola   Författare: Abdo Ibrahim                       David Kaya                     1 December 1990                 18 Maj 1990   Handledare: Esbjörn Segelod   Titel: Effekter av belöningssystem och säljledare på försäljning av försäkringar – Försäljningsservice i Bergslagen AB   Nyckelord: Belöningssystem, motivation, belöningar, prestationsbaserad lön, fast lön, prestationer, säljcoach, lön och löneformer   Problem: Försäljningsservice i Bergslagen är beroende av sina försäkringsförmedlare för att kunna upprätthålla företagets försäljningsvolymer. För att få de anställda att arbeta mot verksamhetens uppsatta mål är det viktigt att rekrytera rätt personal men även att behålla nyckel personer i företaget. Belöningssystemet är en viktig del för att säkerställa detta. Belöningssystem innefattar bland annat belöningar som används för att styra medarbetarna mot att uppnå företagets syfte. Som ett ytterligare steg använder sig Försäljningsservice i Bergslagen av löneformerna prestationsbaserad lön och fast lön. För att motivera de anställda till att arbeta mer effektivt och öka sin försäljning, som gynnar det egna intresset, används den prestationsinriktade lönen. Utifrån detta valde vi att undersöka effekterna ut av belöningssystemet på försäljningskvantiteten samt prestationen och arbetstillfredsställelsen men även säljledarens påverkan på medarbetarnas försäljningsprestation.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur försäkringsförmedlarnas försäljningsvolym, prestationer och arbetstillfredsställelse påverkas av Försäljningsservice i Bergslagens belöningssystem samt säljledare.   Metod: En fallstudie har utförts med grund i informationsinsamling från personliga intervjuer samt enkäter. Intervjuerna gjordes med delägaren och försäljningschefen på Försäljningsservice i Bergslagen, Elin Gustin samt säljledaren på Försäljningsservice i Bergslagen, Linnea Héléne. Enkätundersökningen riktade sig mot samtliga medarbetare på Försäljningsservice i Bergslagen.   Slutsats: De slutsatser vi kommit fram till är att den prestationsbaserade lönen påverkar medarbetarnas försäljning positivt på grund ut av att den ökar motivationen. Även belöningarna är motivationshöjande och leder till ökade arbetsprestationer. Säljledaren påverkar via sitt arbete direkt säljarnas prestationer. / Abstract –”Effects of the reward system and the sales leader in the sale of insurance – Försäljningsservice i Bergslagen AB”   Date: 28 May 2015   Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 ECTS   Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University   Authors:      Abdo Ibrahim                     David Kaya                     1st December 1990              18th May 1990   Tutor: Esbjörn Segelod   Title: Effects of the reward system and the sales leader in the sale of insurance – Försäljningsservice i Bergslagen AB   Keywords: Reward system, motivation, rewards, performance related salary, fixed salary, performance, sales coach, salary and forms of wages   Problem formulation: Försäljningsservice i Bergslagen is dependent on their sales staff in order to maintain the company's sales volumes. To get employees to work towards the business goals it is important to recruit the right staff but also to retain key employees. The reward system is an important part in ensuring this. Reward system includes rewards that are used to control the employees to achieve the main purpose of the company. As a further step Försäljningsservice i Bergslagen uses forms of wages such as performance-based salary and fixed salary. To motivate employees to work more efficiently and increase their sales, which favors their own interests, they use performance-based salary. Based on this, we chose to examine the effects of the reward system on sales quantity, performance and job satisfaction, but also if the sales coach influence employee sales performances.   Purpose: The purpose of this essay is to study how the insurance intermediaries’ sales volume, performance and job satisfaction are affected by Försäljningsservice i Bergslagens reward system as well as the sales coach.   Method: A case study has been performed with basis in gathering information from personal interviews and a survey. Interviews were conducted with the co-owner and sales manager in Försäljningsservice I Bergslagen, Elin Gustin and sales coach in Försäljningsservice i Bergslagen, Linnea Héléne. The survey was handed to all employees in Försäljningsservice i Bergslagen.   Conclusion: We came to the conclusions that the performance-based salary affect employee sales volumes positively because it increases motivation. The rewards are also motivating and leads to increased job performance. The sales coach also influence directly, through her work, the sales staff performances.