Background and research issue: The financial result in a non-profit organization is of secondary importance when the organization is missing a purpose to make profit. Instead, the organization’s work to accomplish its mission is of greater importance for the stakeholders. The annual report is a significant document for the organization in strengthening the accountability to its stakeholders. Previous research in the non-profit field argues that the non-profit sector meets difficulties in being accountable to a range of stakeholders and in measuring the organizations performance in terms of output and outcome. Furthermore, previous literature in the non-profit field have focused on understanding the performance measurement practices of non-profits. Less explored is how non-profits use performance measures and if the measures give any essential value. Purpose: The purpose of the essay is to generate detailed knowledge about and compare how Swedish non-profit organizations report their performance in the annual report to strengthen the accountability to their stakeholders. Method: The study is based on a qualitative method. Through a multiple comparative case study, primary data were used based on semi-structured interviews with six non-profit organizations and secondary data based on the organizations’ annual reports. Empiricism: The empirical evidence shows that four performance perspectives were reported by the majority of the associations, which was as follows: input, output, capacity and inter-organizational networks. Result: The results of the study show that the majority of the organizations report the more traditional measures input and output in their annual report. There is therefore a clear connection between the performance measures that the organizations report and the accountability that the study has identified, a functional accountability. The results of the study also show that there is still a challenge in reporting performance regarding outcome and public value. Accordingly, the results highlight difficulties for non- profit associations to design tools to measure these two perspectives that are connected to a social accountability towards stakeholders. / Bakgrund och problemformulering: Ideella föreningar kanliksom vinstdrivande företag vara bokföringsskyldiga och omfattas av olika regelverk för hur den löpande bokföringen ska avslutas. Då dessa föreningar saknar ett vinstsyfte blir det finansiella resultatet mindre intressant. Ett resultat kopplat till hur föreningen verkar för sitt ändamål blir istället av vikt för organisationens intressenter. Genom att organisationer mäter och rapporterar om sin prestation legitimerar de sin verksamhet och stärker redovisningsansvaret gentemot sina intressenter. Tidigare forskare menar att den ideella sektorn möter svårigheter i att stärka redovisningsansvaret gentemot flera intressenter och i att mäta faktisk prestation i form av resultat och effekter. Prestationsmätning har dominerats av normativa argument för vad organisationer bör inkludera i sin mätning av prestation, vad för mått de ideella organisationerna faktiskt använder och huruvida måtten tillför någon nytta är mindre studerat. Syfte: Uppsatsens syfte är att generera detaljerad kunskap om och jämföra hur ideellaföreningar redovisar sin prestation i årsredovisningen för att stärka redovisningsansvaret till sina intressenter. Metod: Studienär baserad påen kvalitativ metod. Genom enkomparativflerfallsstudieanvändes dels primärdata i form av semistrukturerade intervjuer med sex ideella föreningar, och sekundärdata i form av föreningarnas årsredovisningar. Empiri: Studiens empiri visar på att fyra prestationsperspektiv redovisades av majoriteten av föreningarna, vilket var följande: insatser, verksamheten som skapats av insatserna organisationen fått, kapacitet samt nätverk. Resultat: Studiens resultat påvisar att majoriteten av organisationerna redovisar de mer traditionella måtten insatser och verksamheten som skapats av insatserna i sin årsredovisning.Det förekommer därför en tydlig koppling mellan prestationsmåtten som organisationerna redovisar och det redovisningsansvar som studien identifierat, funktionellt redovisningsansvar. Studiens resultat påvisar även att det kvarstår en utmaning i att redovisa prestation gällande resultatet av aktiviteterna samt åstadkommande av samhällsnytta. Därmed belyser resultatet svårigheter för ideella föreningar att utforma verktyg för att mäta dessa två perspektiv somär kopplade till ett socialt ansvar gentemot intressenterna.

Bakgrund: Prestationsmätning syftar till att styra organisationen i en riktning som ligger i linje med företagets övergripande mål och strategi. Det är ett styrmedel som initialt designades för industrisektorn, vilket resulterat i att frågor ställts huruvida mätningen kan appliceras på tjänsteverksamheter. Revisionsbranschen är en form av professionell tjänsteverksamhet, där många immateriella faktorer involveras i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur prestationsmätningen är utformad inom revisionsbranschen, ur revisorns perspektiv. Ytterligare fördjupning inom produktivitet kommer att genomföras, för att se hur revisionsbyråer arbetar med mätning kring detta. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med auktoriserade revisorer. Detta med syftet att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare förståelse för prestationsmätning inom revisionsbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att fokus gällande prestationsmätningens utformning inom revisionsbranschen ligger på icke-finansiella mått på operativ nivå och att finansiella mått utgör en större del högre upp i organisationen. Att utvärdera och motivera är två framträdande anledningar till att mäta prestation. Vidare är debiteringsgrad ett frekvent använt mått för att mäta produktivitet. / Background: Performance measurement aims to steer the organization in a direction that is in line with the company’s overall goals and strategy. It is a control tool that was initially designed for the industrial sector, which resulted in questions being asked as to whether the measurement can be applied to the service sector. The auditing industry is a form of professional service business, where the work consists of many intangible factors. Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe how performance measurement is designed within the auditing industry, from the auditor’s perspective. Further deepening in efficiency will be carried out, to see how audit firms work with measurement around this. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted with certified auditors. This with the aim of getting answers to our questions and gaining a deeper understanding of performance measurement in the auditing industry. Conclusions: We can conclude that the focus regarding the design of performance measurement in the auditing industry is on non-financial measures at the operational level and that more focus is on financial measures higher up in the organization. Evaluating and motivating are two prominent reasons for measuring performance. Furthermore, utilization rate is a frequently used metric to measure productivity.

In order to fulfill stakeholder requirements whilst aspiring for long term competitiveness, industrial firms are aiming for increased incorporation of sustainability practices in their operations, set up by lean practices. At the same time, there is a potential inconsistency when working in accordance to lean practices whilst applying a sustainable approach, given e.g. the end-user focus of lean and post-consumption focus of sustainability (Machado et al., 2014). With performance measurement being the tool for evaluating the impact of sustainability practices, the purpose of this study is to increase the knowledge of performance measurement for incorporating sustainable practices in a lean production organization. With the intention of fulfilling the objective, the research is based on empirical evidence gained through a single case study of a leading product company in the industrial tools and equipment industry. The case study comprised multiple sources of data collection methods (e.g. interviews and observations), for identifying variables and conflicting interests among priorities, processes and people. It was found that the performance measurement structure does not support the incorporation of sustainable practices in operations in some of the dimensions studied due to i) misalignment between organizational placement of the measure and the power of the resources, ii) supplier feedback neglecting and iii) limited maturity level regarding the differences between sustainability and lean practices. The contribution to research and practitioners accentuates that while there are differences between lean and sustainability practices in some performance dimensions, some of the differences have limited impact on the performance measurement level, but more on a performance management level given their strategic prominence. / I  syfte  att  uppfylla  intressenters  krav  och  uppnå  en  långsiktig  konkurrenskraft   eftersträvarindustriföretag att inkorporera hållbarhetsprinciper i sin operativa verksamhet. Den operativa verksamheten präglas i sin tur präglas av lean metoder. Det finns dock en inkonsekvens när man arbetar både i enlighet lean metoder och hållbarhetsprinciper. Exempelvis fokuserar lean metoder på slutanvändaren medan hållbarhetsprinciper också beaktar vad som händer efter konsumtionen av en produkt (Machado et al., 2014). Med prestationsmätning (performance measurement) som ett verktyg för att utvärdera effekterna av hållbarhetsprinciper, syftar denna studie till att öka kunskapen om prestationsmätning för att stödja inkorporeringen av hållbarhetsprinciper i en produktionsorganisation som arbetar enligt lean metoder. För att uppnå syftet, baserades denna studie på empiriska bevis från en fallstudie på ett ledande produktbolag som tillverkar industriverktyg. Fallstudien omfattade olika datainsamlingsmetoder som t.ex. intervjuer och observationer, för att identifiera variabler och motstridiga intressen bland prioriteringar, processer och människor. Studien visade att resultatmätningsstrukturen (performance measurement structure) inte stödjer inkorporeringen av hållbarhetsprinciper i den operativa verksamheten i ett antal olika dimensioner på grund av i) förskjutning mellan placering av mätetal (performance measure) och resurskontroll,ii) försummad återkoppling från leverantör och iii) begränsad insikt att det råder skillnaderna mellan hållbarhetsprinciper och lean metoder. Bidraget till forskning och utövare understryker att även om det råder skillnader mellan lean metoder och hållbarhetsprinciper i vissa prestationsaspekter, har några av dessa skillnader en begränsad inverkan på prestationsmätningen. Desto större är deras inverkan på performance management nivå, givet den strategiska betydelsen av skillnaderna.

En konkurrenskraftig strategi kan vara en avgörande faktor för ett företags framgång. En formell företagsstrategi ser till att både de som deltar i den strategiska planeringen och i genomförandet följer samma mål. Det riktas kritik mot hur företag använder sig av strategisk planering och den största utmaningen för företagen ligger i att implementera strategin i verksamheten. Ett problem som är kopplat till strategier är att organisationers sätt att skapa konkurrensfördelar förändras snabbt. Företagen måste på grund av detta skapa förutsättningar för en ständigt pågående strategisk dialog.Syftet är att undersöka hur små och medelstora företag (SMF) arbetar med den strategiska planeringen i verksamheten och hur de kontrollerar att de strategiska aktiviteterna verkar i linje med det långsiktiga målet. Syftet med studien är även att ta reda på vilka faktorer som bidrar till en lyckad strategisk planering och implementering hos SMF. För att besvara vårt syfte har en multipel fallstudie gjorts på två SMF i Sjuhäradsområdet. Personliga intervjuer har genomförts med personer från företagens ledningsgrupp och styrelse.SMF har gemensamma karaktärsdrag gentemot stora företag och följande områden har undersökts: omgivningsfaktorer, organisationsmiljö och ledningen. Storleken på företaget har en betydande roll när det kommer till hur stor påverkan omgivningen har på ett företag. SMF har mer begränsade resurser vilket bidrar till större osäkerhet i omgivningen och att hålla koll på bland annat andra konkurrenter. Organisationsstrukturen hos SMF kännetecknas av en platt struktur med få ledningsnivåer vilket bidrar till en hög flexibilitet och förmåga att anpassa sig till marknaden. De få ledningsnivåerna bidrar till att antalet mellanchefer är färre och kravet på Vd:ns ledningsexpertis ökar.The Closed-Loop Management System är en modell som föreslås användas vid strategisk planering hos företag. Modellen består av fem steg: utveckla strategin, översätta strategin, planera handlingar, kontrollera och lär samt testa och anpassa strategin. Modellen beskriver hur företag ska gå tillväga från att formulera och uttala strategin till att implementera och kommunicera den i verksamheten och har använts som underlag för att undersöka hur SMFs arbetar med strategisk planering och strategisk kontroll i praktiken. För att säkerställa att implementering av strategin blivit lyckad behöver företagen utföra strategisk kontroll. Ett sätt att utföra strategisk kontroll är genom att använda sig av integrerad prestationsmätning. Det innebär en balanserad styrning mellan finansiella och icke-finansiella mått där orsak- och verkansamband mellan de olika måtten kartläggs och har undersökts på företagen i studien.Slutsatser som kan dras av studien är att tre viktiga faktorer som bidrar till strategisk framgång i SMF är: inställningen hos de anställda, val av organisationsstruktur och tydlig kommunikation. För att genomföra den strategiska planeringen används ett metodiskt arbetssätt för att strukturera upp aktiviteter och delmål som finns för att uppnå det övergripande målet. Genom att bryta ned det övergripande målet i delmål och aktiviteter säkerställer företagen att de kortsiktiga handlingarna verkar i linje med den långsiktiga strategiska planen. Det är även viktigt för företagen att kontrollera och mäta dessa aktiviteter. Finansiella och icke-finansiella mått används för strategisk kontroll men studiens resultat visar att de finansiella måtten är dominerande. / A competitive strategy is essential for a corporate’s success in their industry. The challenge is not only to design the strategy; it is to spread it throughout the organization. An integrated measurement system refers to support and control the activities and goals that leads to strategic success. Thus, earlier studies have shown that integrated measurement systems have contributed to improve large enterprises’ performances when applied in their businesses. However, this study refers to the gap of research on the use of integrated measurement systems and its impact on small and medium-sized enterprises (SME). This study focusses on two Swedish SMEs and research what characterize their qualities that contributes to strategic success. The study will also focus on how the SMEs apply strategic planning and strategic control in their business’s.The study was based on previous studies in the context of strategy. The interviews were conducted on two Swedish SMEs, and the respondents were people that are a part of each company’s management team that possess both knowledge and insight to the company’s strategic work.Our findings suggest that factors contributing to strategic success in SME’s are: the communication approach, the attitude of the employees and the organizational structure. The strategic planning in SME wasn’t based on a specific model to support the strategic planning. However, they use a similar methodical approach to implement the activities in the strategic planning process. Finally, the study also shows that SMEs use integrated measurement in terms of financial and non-financial measurements, where the financial measurements had a greater impact on the SME business’s.

Bakgrund: Prestationsmätning utgör ett grundfundament i ekonomistyrning och avser styra i riktning mot långsiktiga mål. Vidare bör prestationsmätningen vara sprungen ur såväl långsiktiga mål som strategier där det på koncernnivå är av vikt att kongruens råder mellan moder- och dotterbolag. Vid utformning av en standardiserad modell för prestationsmätning måste hänsyn tas till rådande organisationsstruktur och företagsunika förutsättningar. Representerade mätetal avser påvisa kritiska områden med förhoppning att vidareutveckla verksamheten. Problemdiskussion: Koncernen Emballator Plastics & Innovations utgör tillsammans med underliggande dotterbolag ett konglomerat med koncerngemensam lean-strategi. Koncernen erhåller på månadsbasis rapporter över dotterbolagens prestationsmätning vilka upprättats utan direktiv ifrån koncernen och därmed är av särskiljande karaktär. Ett behov har uppkommit att låta standardisera en modell för prestationsmätning som samtliga dotterbolag kan nyttja för att enklare kunna skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Prestationsmätningsmodellen skall vara standardiserad men samtidigt inte förbise företagsspecifika förutsättningar detta för att tillföra nytta på såväl koncern- som dotterbolagsnivå. Syfte: Denna studie syftar att utveckla en standardiserad prestationsmätningsmodell till Emballator Plastics & Innovations, vilken tar hänsyn till koncernens konglomerat och lean-strategi. Utvecklad prestationsmätningsmodell ämnar skapa en övergripande bild samt tillföra nytta på såväl moder- som dotterbolagsnivå. Metod: Detta är en fallstudie med kvalitativ ansats. Tillvägagångssätt för analys har varit av deduktiv karaktär där den teoretiska grunden i huvudsak baseras på vetenskapliga artiklar. Insamling av empiriskt material har erhållits via dokument samt intervjuer av övervägande semistrukturerad karaktär. Respondenter innefattar verkställande direktörer på koncern- liksom dotterbolagsnivå. Slutsats: Kongruens mellan långsiktiga mål och strategier på Emballator Plastics & Innovations och underliggande dotterbolag har identifierats. Med anledning av identifierad kongruens har förutsättningar funnits att utforma en standardiserad prestationsmätningsmodell. Väsentliga mätetal har utkristalliseras i avseende att skapa en övergripande bild över dotterbolagens prestationer. Modellens utformning främjar konglomeratet. / Background: Performance measurement is a basic foundation in financial management and control, where the intention is to fulfill long-term objectives. Performance measurement should therefore be developed with consideration to long-term objectives and strategies. Consequently, there is a need of congruence between the parent- and subsidiary level. When developing a standardized model for performance measurement, the current organizational structure and conglomerate needs to be considered. Represented key performance measurement aim to demonstrate the critical areas with the intention to influence improvements within the corporation. Problematization: Emballator Plastics & Innovations, is a composition of underlying subsidiaries, characterized of conglomerate and lean-strategy. The corporation receives monthly reports of the subsidiaries’ performance measurement, which have been constructed without directives from the corporation and this resulted in reports of distinctive character. Consequently, the need of a standardized model of performance measurement with the aim to easier receive a comprehensive picture of the subsidiaries' overall performance has arisen. However, the remaining problem is how to develop a standardized performance measurement model, which is beneficial for both parent- and subsidiary level, without ignoring the conglomerate. Purpose: This study aims to develop a standardized performance measurement model to Emballator Plastics & Innovations, where the corporations conglomerate and lean- strategy is taken into account. The developed performance measurement model intends to create an overall picture and bring benefits to both parent- and subsidiary level. Methodology: This is a case study with a qualitative approach. Procedure for analysis has been of deductive character where the theory is mainly based on scientific articles. Collection of empirical data has been obtained through documents and interviews with semi-structured character. Respondents include chief executives at parent- and subsidiary level. Conclusion: Congruence between long-term objectives and strategies at Emballator Plastics & Innovations and subsidiaries has been identified. Regarding to the identified congruence, potentials to develop a standardized performance measurement model have been secured. Significant key performance measurements have been detected, this with aim to receive an overall picture of the subsidiaries' performance. Finally, the design of the model has been designed in consideration of the conglomerate.

Bakgrund: Valet av leverantör är ett väldigt viktigt sådant för inköpare för att säkerställa strategisk konkurrenskraft och ökade krav på hållbarhet har försvårat det ytterligare. För företag som anser sig värna om social och miljömässig hållbarhet går det inte längre att bara fokusera på leverantörer som erbjuder de billigaste priserna.                                         Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur Hydroware och andra företag inom tillverkningsindustrin hade kunnat förändra sitt sätt att välja och utveckla leverantörer för att uppnå en mer hållbar verksamhet.                Metod: Studien har genomförts som en fallstudie, med en kvalitativ forskningsmetod och deduktivt angreppssätt. Datainsamlingen har gjorts genom semi-strukturerade intervjuer, både på plats samt via telefon. Resultat: Hydroware rekommenderas att först och främst implementera en tydligare process vid valet och utvecklingen av leverantör för att därefter kunna införa tydligare mått och kriterier ur hållbarhetssynpunkt. Ett supplier scorecard har även tagits fram för att underlätta för Hydroware att mäta och bedöma leverantörernas prestationer i syfte att uppnå en mer hållbar verksamhet. Modellen bidrar med ett systematisk tillvägagångssätt för att följa upp leverantörerna, men innehåller även en viss grad flexibilitet. Vikterna som kriterierna tilldelas kan justeras och kriterier kan antingen adderas eller reduceras beroende på eventuella marknadsförändringar eller ändrade prioriteringar. / Background: Supplier selection is a very important choice for buyers to ensure a strategic competitiveness and increased demands on sustainability have made that choice even harder. Companies that consider themselves safeguarding social and environmental sustainability  can no longer just focus on the suppliers that offers the lowest prices. Purpose: The purpose with this study was to investigate how Hydroware and other companies within the construction industry could change their way of selecting and developing their suppliers to achieve a more sustainable business. Methodology: The study was conducted as a case study with a qualitative research method and deductive approach. The data has been collected through semi-structured interviews, both onsite and by phone. Conclusion: Hydroware is primarily recommended to implement at clearer process regarding supplier selection and development, in order to later introduce more defined measurements and criterias regarding sustainability. A supplier scorecard has also been presented in order to simplify the measurement and evaluation of their suppliers with the purpose to achieve a more sustainable business. The model will contribute with a systematic approach to follow-up on their suppliers but also with a degree of flexibility.  Because the weights assigned to the criterias can be adjusted and the criterias can be added or reduced based on possible changes in the market or changed priorities.

<p>Detta arbete inom prestationsmätning av effektiv logistik är utfört på Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar på europamarknaden, från plåtrulle till färdigmålad hyttkaross. Produktionsenheten MB består av en pressverkstad, en karossverkstad och ett måleri.</p><p>Uppgiften i detta arbete är att utveckla ett antal mätetal för prestationsmätning av MB:s internlogistik, och utifrån dessa ge förslag på förbättringsmöjligheter i verksamheten.</p><p>Uppgiften löses genom att använda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mätetal, så som en framgångskarta för den kritiska framgångsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mätetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angående mätetal och arbetssätt vad det gäller prestationsmätning, avser att spegla moderna tillvägagångssätt för prestationsmätning och för implementering av dessa i ett företag.</p><p>De mätetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet är trucktimmar per hytt, leveranspålitlighet, lageryta, energianvändning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbättringsförslag rekommenderas också vad det gäller den förbättringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion på MB. Vidare ges också förslag på system- och rutinförändringar som kan genomföras för att ge mer tillförlitlig information för prestationsmätning och skapa mer effektiv logistik.</p> / <p>This master thesis within performance measurement of logistic efficiency is carried out at the Scania production unit MB in the city of Oskarshamn. This production unit manufactures the cab body to heavy trucks for the European market, from metal coil to painted cab body. The production unit consists of one press shop, one body shop and one paint shop.</p><p>The mission of the thesis is to develop a few Key Performance Indicators (KPIs) for performance measurement of MB’s logistics and with these KPIs as a base, point out potential improvements at the production unit.</p><p>The task was fulfilled through the use of Bourne and Neely’s methods for developing KPIs, such as a success map based on the critical success factor, efficient logistics combined with their record sheet for developing and defining each KPI. This together with Parameter’s definition regarding KPIs and guidelines for performance measurement should present a modern approach of how to implement performance measurement in a company.</p><p>The KPIs which is recommended for implementation in MB’s logistic operations is forklift hours per cab, delivery reliability, storage area, energy consumption by transports per cab and material handling costs per cab. Several improvements are suggested when it comes to the benefits of a common material handling organization which serves all MB operations. Also suggestions are made regarding the information system and routine changes which aim to give more reliable information for performance measurements and as a mean to create more efficient logistics.</p>

Detta arbete inom prestationsmätning av effektiv logistik är utfört på Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar på europamarknaden, från plåtrulle till färdigmålad hyttkaross. Produktionsenheten MB består av en pressverkstad, en karossverkstad och ett måleri. Uppgiften i detta arbete är att utveckla ett antal mätetal för prestationsmätning av MB:s internlogistik, och utifrån dessa ge förslag på förbättringsmöjligheter i verksamheten. Uppgiften löses genom att använda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mätetal, så som en framgångskarta för den kritiska framgångsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mätetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angående mätetal och arbetssätt vad det gäller prestationsmätning, avser att spegla moderna tillvägagångssätt för prestationsmätning och för implementering av dessa i ett företag. De mätetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet är trucktimmar per hytt, leveranspålitlighet, lageryta, energianvändning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbättringsförslag rekommenderas också vad det gäller den förbättringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion på MB. Vidare ges också förslag på system- och rutinförändringar som kan genomföras för att ge mer tillförlitlig information för prestationsmätning och skapa mer effektiv logistik. / This master thesis within performance measurement of logistic efficiency is carried out at the Scania production unit MB in the city of Oskarshamn. This production unit manufactures the cab body to heavy trucks for the European market, from metal coil to painted cab body. The production unit consists of one press shop, one body shop and one paint shop. The mission of the thesis is to develop a few Key Performance Indicators (KPIs) for performance measurement of MB’s logistics and with these KPIs as a base, point out potential improvements at the production unit. The task was fulfilled through the use of Bourne and Neely’s methods for developing KPIs, such as a success map based on the critical success factor, efficient logistics combined with their record sheet for developing and defining each KPI. This together with Parameter’s definition regarding KPIs and guidelines for performance measurement should present a modern approach of how to implement performance measurement in a company. The KPIs which is recommended for implementation in MB’s logistic operations is forklift hours per cab, delivery reliability, storage area, energy consumption by transports per cab and material handling costs per cab. Several improvements are suggested when it comes to the benefits of a common material handling organization which serves all MB operations. Also suggestions are made regarding the information system and routine changes which aim to give more reliable information for performance measurements and as a mean to create more efficient logistics.

Kandidatuppsats 15 hp, Civilekonomprogrammet, controller fördjupningen, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö. Titel: Hållbarhet – en integrationsfråga Kurs: 2FE24E Ämne: Ämnesfördjupande arbete, ekonomistyrning Författare: Elin Jönsson, Erik Krantz, Philip Lordh Handledare: Karin Jonnergård Bakgrund: Skogsbranschen upplever idag stort tryck gällande hållbarhetsarbetet och hållbarhet ligger i fokus i dagens samhälle. För att företag ska lyckas med sitt hållbarhetsarbete krävs det en anpassning i den interna styrning och att hållbarhet involveras i företags prestationsmätning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och jämföra utformning, förmedling och uppföljning av mål och mått, samt undersöka vilka motiv som ligger bakom valet att arbeta med hållbarhet. Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsdesign och ett iterativt tillvägagångssätt. Flerfallstudier har använts och det empiriska materialet är insamlat genom semi-strukturerade intervjuer med relevanta personer på de företag i skogsbranschen som vår studie berör. Den teoretiska referensramen är insamlad utifrån böcker och vetenskapliga artiklar. Vidare ligger en analysmodell till grund för den analys som gjorts. Slutsats: Den slutsats som kan dras är att företag inom skogsbranschen integrerar mål och mått med hänsyn till hållbarhet i sin interna styrning genom sin styrmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, informationsförmedling och uppföljning. De har ett väl utvecklat hållbarhetsarbete och där integreringen av hållbarhet i den interna styrningen är framgångsrik på flera punkter. Nyckelord: Skogsbranschen, hållbarhet, intern styrning, prestationsmätning, externa motiv, interna motiv, informationsförmedling, uppföljning. / Bachelor Thesis 15 hp, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö. Title: Sustainability – a question of integration Course code: 2FE24E Subject: Subject Profounding Work, Management Accounting Authors: Elin Jönsson, Erik Krantz, Philip Lordh Advisor: Karin Jonnergård Background: The forest industry is currently experiencing great pressure on their sustainability work and sustainability is a hot topic in today’s society. In order for companies to succeed in their sustainability efforts, there has to be an adjustment in their internal management and that sustainability is involved in companies performance measurements. Purpose: The purpose of this study is to analyze and compare the design, instrumentality and follow-up of goals and measurements, as well as investigate the motives behind the choice of working with sustainability. Method: The study is based on a qualitative research design and an iterative approach. Multivariate studies have been used and the empirical material is collected through semi- structured interviews with relevant individuals in the forest industry. The theoretical frame of references is collected from literature and scientific articles. Furthermore, an analysis model forms the basis for the written analysis. Conclusion: The conclusion is that companies within the forest industry integrate goals and measurements with regard to sustainability in their internal management through their management environment, risk assessment, control activities, instrumentality and follow-up. They have a well-developed sustainability work and the integration of sustainability in the internal management is successful in several areas. Keywords: Forest industry, sustainability, internal management, performance measurements, internal motives, external motives, instrumentality, follow-up.

Bakgrund: Socialt företagande är en slags organisatorisk hybridform som växt fram under de senaste decennierna. Dessa organisationer bygger sina affärsmodeller med syfte att både generera vinst och skapa nytta för samhället. I och med detta står organisationer inom socialt företagande för utmaningar som berör prestationsmätning och beslutsfattande. Det finns därför ett behov att öka förståelsen för hur dessa typer av organisationer arbetar med prestationsmätning och vad beslutfattandet grundas på. Syfte: Studien ämnar bidra med ökad förståelse för prestationsmätning och internt beslutsfattande inom socialt företagande. Metod: Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där utgångspunkt tagits i det konstruktivistiska perspektivet. Genom semistrukturerade intervjuer med tre olika företag har ett empiriskt material uppnåtts som bidragit till en nyanserad bild av det studerade området. Slutsats: Socialt företagande arbetar med prestationsmätning, men på olika sätt. Prestationsmätning och beslutsfattande genomsyras främst av de sociala värderingar som finns inom dessa organisationer. Det finns dock en komplexitet vad gäller prestationsmätningen och det interna beslutsfattandet på grund av organisationernas hybridkaraktär. Till exempel kan det vara svårt för dessa organisationer att uppfylla socialt värdeskapandet samtidigt som de finansiella målen måste tas hänsyn till. / Background: Social enterprises are a kind of organisational hybrid form that has emerged in recent decades. These organisations build their business models with the purpose of both generating profits and making benefits for society. As such, social enterprises face a variety of challenges, which affect performance measurement and decision-making. There is therefore a need to increase the understanding of how these types of organisations work with performance measurement and what factors underpin their decision-making. Aim: The aim of the study is to contribute to an increased understanding of performance measurement and internal decision-making in social enterprises. Methodology: This study has a qualitative research approach based on the constructivist perspective. Through semi-structured interviews with three different companies empirical material has contributed to a nuanced aspect of the studied area. Conclusion: Social enterprises work with performance measurement, but in different ways. Performance measurement and decision-making are predominantly influenced by the social values found within these organisations. However, complexity arises in terms of performance measurement and internal decision-making due to the organisations' hybrid character. For example, it may be difficult for these organisations to fulfill social value creation while taking the financial goals into account.