Bakgrund: Prestationsmätning syftar till att implementera ett företags strategi. För att lyckas med det krävs tillgång till relevant information för att ta rätt beslut. Nya alternativa organisationsformer som shared service centres har lett till en ökad efterfrågan på ny anpassad ekonomistyrning. En förfrågan om att utvärdera P2P-processens prestationsmätningssystem på IKEA AB, Finance Services ledde till utvärderingsstudien. Syfte: Syftet med utvärderingsstudien är att utveckla en modell med dimensioner, för att analysera prestationsmätningssystem på shared service centres. Analysmodellen kommer appliceras på P2P-processen inom IKEA AB, Finance Services. Om brister identifieras finns avsikten att föreslå hur de bör åtgärdas. Metod: Undersökningsdesignen för studien är en utvärderingsstudie. Empiriskt material har hämtats in genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Avsaknaden av mål leder till otydlighet gentemot intressenter. Samtidigt görs en generalisering där samtliga mått benämns som KPIs för att förenkla styrningen. Det påverkar verksamheten eftersom det saknas riktlinjer för hur prestationer bedöms och om de ligger på en rimlig nivå. En tydligare uppdelning av prestationsmåtten skulle leda till en bättre styrning av verksamheten och lägga mer fokus på att nå övergripande mål. / Background: The purpose of a performance measurement system is to implement a business strategy. In order to successfully implement this will the resources of relevant information be required. New options of organization structures creates an increasing demand of suitable financial control systems. A request to evaluate the performance measurement system on the P2P-process on IKEA AB, Finance Services made this evaluation study possible. Purpose: The purpose with this evaluation study is to develop a model with dimensions, used for an analysis of performance measurement systems on shared service centres. The model will be used to evaluate the P2P-process on IKEA AB, Finance Services. If deficits are detected we intend to suggest solutions for these problems. Method: The method used in this study is an evaluation study. The empirical data was gathered through semi-structured interviews. Conclusion: The absence of concrete goals creates vagueness to stakeholders. In addition, all the performance measures is named KPIs to make the financial control easier for employees. This affects the business because it lacks to provide guidance regarding how to assess performances and whether the performances seems to be at reasonable levels. A transparent distinction between the performance measures would create a better operations management and focus more on achieving strategic goals.

Problembakgrund: Val av leverantör är det som anses påverkar ett företags produktkvalitet mest. När man söker nya leverantörer är det viktigt att veta vilka typer av kvaliteter man önskar hos dessa och vilken relation man vill ha till dem. Att ha ett mindre antal leverantörer skapar logistiska fördelar. Syfte: Syftet med studien är att ta fram en mall för hantering av leverantörer för mindre konkurrenskraftiga mekanikföretag som ämnar öka sin leverantörssamverkan med fokus på bedömning och val.  Metod: För att uppnå syftet med studien kommer vi använda oss av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Fokus kommer ligga på en fallstudie som är uppdelad i tre delar. Resultat: Val av leverantör har skett med hjälp av insamlad data från intervjuer och enkäter. Ett steg i det planerade utförandet av fallstudien uteblev. Slutsats: Syftet med studien anses ha uppfyllts efter att val av leverantör har gjorts efter leverantörsbedömning i fallstudien. Studien har bidragit med en mall för mindre konkurrenskraftiga mekanikföretag som önskar se över sina leverantörsmöjligheter.

Bakgrund: Hållbar utveckling är en högaktuell och väsentlig del för den gemensamma framtiden. I Sverige är den kommunala sektorn en av de främsta aktörerna för dess uppfyllelse. Genom appliceringen av Agenda 2030 inom prestationsstyrningen möjliggörs prioritering och utvärdering av de kommunala hållbarhets insatserna.  Syfte: Denna studie tolkar fyra kommuners redogörelse av Agenda 2030 genom att studera hur agendan genomsyrar kommunens vision och styrning. Vidare åskådliggörs kommunernas prestationsstyrning mot Agenda 2030 genom en analys av prestationsmått. Metod: Data insamlades genom dokumentanalyser och semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Agenda 2030 är implementerad efter kommunernas redan befintliga styrning. Tre av fyra kommuner visade en anpassning till agendan, istället för att begränsas till agendans ramar. En av fyra kommuner applicerade agendan generellt i sin vision och redogjorde inte för lokala utmaningar, därmed förblir Agenda 2030 ett värdegrundskoncept inom styrningen. Studien upptäckte vidare att två av fyra kommuner valt att utforma kommunala delmål som förankrats i agendan, vilket gav en djupare förståelse för dess implementering. Måtten varierade kommunerna emellan. En av kommunerna hänvisade till standardiserade mätvärden för agendan medan två andra utformade mätsystem baserat på egna mått hämtade från den gemensamma databasen. Det egna mätsystemet jämför ett antal liknande kommuners data, vilket är mer konkret än förhållningen till databasens stadardierade värden. Det upptäcktes även en brist på prestationsmått för två av agendans sjutton mål, vilket lett tre av fyra kommuner till att utelämna dessa mål eller som i det fjärde fallet utformat egna bedömningar. Kommunernas respondenter uttrycker en avsaknad av specifika prestationsmått i databasen samt svårigheten med mätning av grupper i samhället till följd av regleringar. / Background: Sustainability is essential for a common future. Local municipalities are one of the main actors in Sweden for its fulfilment. The application of Agenda 2030 in Performance Management enables the prioritisation and evaluation of municipal sustainability initiatives. Purpose: The study interprets four reports on Agenda 2030 regarding how the agenda characterises the municipalities' vision and management. Furthermore, the Performance Management towards the agenda is illustrated by an analysis of performance measurements. Method: Data were collected through document analysis and semi-structured interviews. Conclusion: Agenda 2030 is implemented according to the municipalities' already existing management. Three out of four, showed an adaptation, instead of a limitation to the agenda’s framework. One in four municipalities applied an overall vision to the agenda but did not apply it locally, hence the agenda remains as a value​​ based concept in their management. In addition, two out of four municipalities chose to create sub-goals which are anchored to the agenda and provide a deeper understanding of its implementation. The measurements varied between the municipalities. One of them referred to standardised measurement ​​for the agenda, while two others created measurement systems based on specific performance measures. This measurement system compares the data of similar municipalities, which is more tangible than the relation to the database's standardised measures. A lack of performance measurements was found for two of the agenda's seventeen goals, which led the municipalities to omit these goals or to create assessments. The municipalities' expressed a lack of specific performance measurements in the database and the difficulty of measuring groups in society as a result of regulations.

Få studier är genomförda på området om hur kapitalförvaltare skapar och mäter överavkastning i praktiken, och ännu färre avseende svenska kapitalförvaltare. Det finns främst kvantitativa studier inom detta område vilket har lett till ett forskningsgap avseende kvalitativt inriktad forskning. Vidare är oroligt börsklimat en stor faktor för kapitalförvaltare att hantera, vilket innebär att de fortfarande behöver prestera under dessa perioder för att behålla sina kunder. Detta har lett till forskningsfrågan “Hur arbetar svenska kapitalförvaltare i praktiken för att skapa överavkastning och skiljer sig detta vid oroligt börsklimat?”. Kapitalförvaltare behöver också mäta prestationen för att kunna analysera den, men även för att visa befintliga och potentiella kunder tidigare resultat. Detta har resulterat i studiens andra forskningsfråga “Vilka prestationsmått används för att mäta överavkastning av svenska kapitalförvaltare och varför har de valt att använda dem?”. Denna studie är på grund av de två forskningsfrågorna både kvalitativ och kvantitativ. Detta åstadkoms genom att intervjua kapitalförvaltare men även genom en enkätundersökning för att besvara båda forskningsfrågorna. Sex kapitalförvaltare har deltagit i intervjuundersökningen och 37 kapitalförvaltare har svarat på enkätundersökningen. För enkätundersökningen motsvarar detta en svarsfrekvens om 38,5 % av de företag som kontaktats. Respondenterna i studien är anonyma och har tilldelats fiktiva namn, deras deltagande har dessutom varit frivilligt. Resultatet av denna studie visar att svenska kapitalförvaltare använder olika investeringsstrategier för att skapa överavkastning. Både fundamental och kvantitativ analys används, även om de används i kombination med varandra i olika utsträckning. Gällande ett oroligt börsklimat fokuserar respondenterna på att minska den tagna risken och att se till att vara väl diversifierad. För att mäta överavkastning är Sharpekvot och Informationskvot de mest frekvent använda prestationsmåtten i praktiken, i absoluta respektive relativa termer. Dessa har valts på grund av de är enkla och generellt sätt lätta att förstå även för mindre kunniga kunder. / Few studies have been made on the subject of how asset managers in practice create and measure performance and even fewer regarding Swedish asset managers. There are mainly quantitative studies made in this area, which has left a qualitative gap to research. Furthermore, a troubled stock market climate is a big factor for asset managers to deal with, which means that they still need to perform during these periods of time to keep their customers. This has led to the research question “How do Swedish asset managers work in practice to create excess return and does it differ during a troubled stock market climate?”. Asset managers also need to measure their performance to be able to analyze it, but also show existing and potential customers past results. This resulted in the study's second research question “Which performance measures are used to measure excess return by Swedish asset managers and why are they chosen?”.   This study is as a result of the two research questions both qualitative and quantitative. This is accomplished by having interviews with asset managers and also by performing a survey to answer both research questions. Six asset managers have participated in the interview survey and 37 asset managers have answered the survey. The survey has had a participation rate of 38,5 % of the companies that were contacted. The respondents in this study are anonymous and have been given fictional names, their participation have in addition been voluntarily.   The result of this study shows that Swedish asset managers are using different investment strategies to create excess return. Both fundamental and quantitative analysis are used, though these strategies are commonly used combined to varying extent. Regarding a troubled stock market climate, the respondents focus on lowering the risk taken and to make sure they are well diversified. To measure excess return Sharpe ratio and Information ratio are the most commonly used performance measures in practice, in terms of absolute and relative performance. These are chosen due to their simplicity and are overall easy to grasp even for less knowledgeable customers.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur aktivt förvaltade fonder presterar jämfört med indexfonder, när avkastningen har justerats för förvaltningsavgiften. Indexfonden representeras av ett jämförelseindex och studien omfattar en tioårsperiod, 2000-2009. Det faktum att en apa vann aktie SM 1993, framför professionella placerare, visar att aktiekurser är slumpmässiga. Varför ska en investerare då lita på att en förvaltare är bättre på att utvärdera marknaden och dess placeringsmöjligheter än andra? Metod: En kvantitativ metod har använts i uppsatsen, där data har erhållits från Morningstar och SIX Telekurs. Det insamlade materialet har bearbetats i Microsoft Excel för att beräkna fondernas avkastning och prestationsmått. Resultatet har redovisats i tabeller och diagram i empirikapitlet, för att sedan analyseras och jämföras med den teoretiska referensramen. Resultat & slutsats: Endast en av tio aktivt förvaltade fonder överträffar index, därmed dras slutsatsen att indexfonder är ett bättre investeringsalternativ än aktivt förvaltade fonder. Resultatet visar därmed att den högre förvaltningsavgiften som fondbolagen kräver från sina kunder inte är berättigat. Förslag till fortsatt forskning: Baserat på de resultat som kommit fram i uppsatsen, voredet intressant att genomföra en kvalitativ studie där fondförvaltarens åsikter är i fokus. Hur motiveras den höga förvaltningsavgiften, när de inte överträffar index? / Aim: The fact that a monkey won the Swedish Championship in stocks in 1993, ahead of professional investors, shows that stock prices are random. Why should an investor trust that a professional manager is better on evaluating the market and its investment opportunities than others? The purpose with this thesis is to investigate how active managed funds perform compared to index funds, after subtraction of the management fee. The index fund is represented by a “comparison index” and the research covers a period of ten years, between 2000 and 2009. Method: A quantitative method has been used in this study, where the information has been received from Morningstar and SIX Telekurs. Microsoft Excel has been used to process the collected data in order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in diagrams and charts in order to analyse and compare it with the theory. Result & Conclusions: Only one out of ten active managed funds outperform index,therefore draws the conclusion that index funds is a better investment option than active managed funds. The result shows that the higher management fee that stock exchange companies claims is not appropriate. Suggestions for future research: Based on the results in this thesis, it would be interesting to do a qualitative research where the focus is on the fund managers’ opinions. How can they motivate the high management fee, when they don’t outperform index?

Earnings Management är ett begrepp som syftar till diskretionär redovisning som innebär manipulering av ett företags resultat. Resultatmanipulering kan ske både uppåt och nedåt. När manipulering sker uppåt syftar det till att höja det redovisade resultatet medan manipulering nedåt syftar till att sänka resultatet vilket benämns Big Bath Accounting. Det finns flera forskare som har studerat detta område över tid och som har kommit fram till motstridiga resultat. Vissa forskare menar att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer i stor utsträckning då företag erbjuder bonusprogram som baseras på företagets resultat samt om VD-byte har skett. Andra forskare är av en annan uppfattning. De finner inga statistiska bevis för att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer vid bonusprogram och VD-byten. Vissa av dessa forskare menar även att Earnings Management har avtagit avsevärt eller till och med försvunnit under de senaste åren. Tidigare forskning visar även motstridiga bevis kring användningen av Earnings Management under finanskriser samt bonusprogram. Studiens syfte var således att undersöka faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering. Resultat från tidigare forskning ligger till grund för studiens teoretiska referensram som mynnade ut i tre hypoteser. Dessa hypoteser testades via multipel regressionsanalys samt en tidsserieanalys. Studiens urval omfattade företag på den svenska marknaden på OMX Stockholmsbörsen Large Cap under åren 2007-2015. Det ursprungliga urvalet omfattades av 747 observationer men då ett visst bortfall ägde rum kvarstod 547 observationer för hypotesprövning ett och två samt 567 observationer för hypotesprövning 3. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan resultatmanipulering och bonusprogram, dock fann vi inget säkerställt samband mellan resultatsänkande periodiseringar och VD-byten. Däremot fann vi stöd för vår tredje alternativhypotes att finanskrisen påverkade Earnings Management under åren 2008-2009. Vår slutsats blev således att de faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering är bonusprogram och finanskrisen. / Earnings Management is a term aimed at discretionary accounting which involves manipulation of a company's results. Earnings Management can be done either upwards or downwards. When manipulation occurs downwards with the aim of lowering the result, it´s called Big Bath Accounting. There are several researchers who have studied this area over time and have come up with conflicting results. Some researchers believe that Earnings Management and Big Bath Accounting occur to a large extent when companies offer bonus programs based on company performance and whether CEO turnovers has occurred. Other researchers have a different opinion. They do not find any statistical evidence that Earnings Management and Big Bath Accounting occurs when the CEO has changed and companies have bonus programs. Some of these researchers also believe that Earnings Management has diminished significantly or even disappeared in recent years. Previous research also shows conflicting evidence about the use of Earnings Management during financial crises and bonus programs. The purpose of the study was thus to investigate factors that underlie Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that may affect the management of a company to apply the theory. Results from previous research form the basis of the theoretical framework of the study, which emerged in three hypotheses. These hypotheses were tested by multiple regression analysis as well as a time series analysis. The study's selection was limited to companies in the Swedish market on the OMX Stockholm Stock Exchange's Large Cap in 20072015. The original sample was comprised of 747 observations, but when a certain loss occurred, 547 observations remained while testing hypothesis one and two and 567 observations remained while testing hypothesis three. The result showed a statistical correlation between performance manipulation and bonus programs, but we found no statistical correlation between profit-decreasing accruals and CEO turnover. On the other hand, we found support for our third alternative hypothesis that the financial crisis affected Earnings Management during 2008-2009. Our conclusion thus became that the factors underlying Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that could affect the management of a company to apply the theory are bonus programs and the financial crisis.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för ekonomistyrning hos små och medelstora företag genom att undersöka hur och varför de arbetar med ekonomistyrningens formella styrmedel. Metod Studien har sin utgångspunkt i teori och använder en kvalitativ metod där data samlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta olika företag. Vid val av informanter genomfördes ett strategiskt urval. En förklaring av studiens olika steg presenteras för att tydliggöra hur arbetet sett ut praktiskt. Slutsats Studien visar att formella styrmedel används inom SMF, men att utformningen av praktiska arbetet kan variera. Vad för typ av verksamhets som bedrivs har en stor inverkan på hur arbetet ser ut. Kontroll och uppföljning lyfts fram som huvudsakliga syften med styrningen. / Purpose The purpose of this study is to create a deeper understanding of management accounting in small and medium-sized enterprises by examining how and why they use the formal control systems of management accounting. Method The study has its base in theory and uses a qualitive method where data is collected through semi-structured interviews. A strategic selection was used when choosing the informants for the study. All steps are explained and presented to clarify how the study was conducted. Conclusion The study shows that formal control systems are used by SME, but how they are applied can variegate. The kind of business has a big impact on how the formal control systems are being used. Control and follow-up are presented as the main reasons for management accounting.

Prestationsmätning och daglig styrning är två frekvent förekommande styrmedel i verksamheter oavsett bransch. I samband med att styrmedel ifrågasätts blir förändringsprocesser aktuella för företag. En vanligt förekommande förändringsprocess idag är en omorganisering. I denna fallstudie identifieras faktiska insikter om prestationsmätning och daglig styrning i en koncern med olika verksamheter. Syftet är att analysera samt förklara utformning och användning av prestationsmätning och daglig styrning på enhetsnivå i en verksamhet som genomgått en omorganisation. Studien bygger vidare på tidigare studiers slutsatser om målöverensstämmelse med prestationsmätning efter en omorganisation och har sin teoretiska utgångspunkt i målstyrning tillsammans med målsättningsteorin. Studiens metod är kvalitativ med inslag av deduktion och induktion. I fallstudien används semistrukturerade intervjuer vid insamling av empiri. Studien visar att det finns ett samband mellan utformning samt användning av prestationsmätning och daglig styrning trots att det är olika verksamheter som bedrivs. Sambandet mellan utformning och användning grundar sig i att båda faktorerna är beroende av ett företags målstyrning och hur de bryts ner för respektive verksamhet. Hur en verksamhet utformar och använder prestationsmätning och daglig styrning beror på verksamheten som bedrivs. Följaktligen utformas och används olika kombinationer av finansiella, icke-finansiella, individuella samt kollektiva mål och mått. Studiens slutsatser är att målstyrning är en viktig faktor när ett företag utformar samt använder prestationsmätning och daglig styrning. Omorganisering är en mindre yttre faktor men kan vara bidragande för att identifiera samordningsvinster som inte tidigare existerade. / Performance measurement and daily control are two frequently occurring policy instruments in businesses regardless of industry. In connection with the questioning of instruments, change processes become relevant for the business. Today, a well-known change process is a reorganization. This case study identifies actual insights about performance measurement and daily control in a group with various businesses. The purpose is to analyze and explain the design and use of performance measurement and daily control at unit level in a business that has undergone a reorganization. The study isfurther based on previous studies’ conclusions about goal congruence with performance measurement after reorganization and the theoretical framework used is management by objectives combined with the goal-setting theory.The method of the study is qualitative with elements of deduction and induction. In the case study, semi-structured interviews are used for collecting empirical data. The study shows that there is a connection between design and the use of performance measurement and daily control, even though different businesses are conducted. The connection between design and use is based on the fact that both factors depend on a company's management by objectives and how they are broken down for each business. How a business designs and uses performance measurement and daily control depends on the business being conducted. Consequently, different combinations of financial, non-financial, individual and collective goals and measures are designed and used. The study concludes that management by objectives is an important factor when a company designs and uses performance measurement and daily control. Reorganization is a minor external factor but can help in identifying synergy effects that did not previously exist.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur processen ser ut då organisationer rekonstruerar sina belöningssystem. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Studien är baserad på fyra semistrukturerade intervjuer med franchisetagare för mäklarorganisationer i Gävle. Resultat & Slutsats: Med en utgångspunkt i det empiriska materialet och teorin som grund har en modell utformats för att besvara hur samspelet mellan ledning och medarbetare påverkar rekonstruktionen av mäklarorganisationers belöningssystem. Denna modell kan redogöra för hur ledningen gör avvägningar mellan organisationens mål och medarbetarnas åsikter för att nå målkongruens. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med en förståelse för hur processen går till hos mäklarorganisationer gällande rekonstruktion av deras belöningssystem. Studien visar samspelet som finns mellan ledning och medarbetare och hur denna detta spelar en stor roll för rekonstruktionen. Studien skapar en förståelse för Principal-agentteorin och Kontingensteorins roll inom organisationer vid rekonstruktion av belöningssystem. Förslag till fortsatt forskning: På grund av att studien endast studerar en specifik bransch kan det med säkerhet inte svara på om resultatet hade varit detsamma om det applicerats inom en annan bransch. Förslag till vidare forskning är således att testa vår modell för att undersöka hur samspelet mellan ledning och medarbetare påverkar rekonstruktionen av organisationers belöningssystem inom andra branscher. / Aim: The aim with this study is to examine how the process looks like when organizations reconstruct their reward systems. Method: The study applies a qualitative research method with an abductive approach. The study is based on four semi-structured interviews with franchisees for real estate organizations in Gävle. Result & conclusions: Based on the empirical material and the theoretical background a model has been reconstructed to answer how the interplay between governance and coworkers affect the reconstruct of real estate organizations reward systems. With this model we can see how the governance makes trade-offs between the goals of the organizations and the coworkers’ opinions to achieve goal congruence. Contribution of the thesis: The study has contributed with an understanding for how the process works in real estate organizations regarding their reward system. The study shows the interplay between management and employees and how this dynamic plays a major role in the reconstruction. The study provides an understanding of the Principal Agent theory and Contingency Theory’s role within organizations when they reconstruct their reward systems. Suggestions for future research: Due to the fact that this study only examines one industry we cannot with certainty know if the results would be the same if applied in another environment. A suggestion for further research is thus to test our model to examine how the interplay between governance and coworkers affect the reconstruction of an organization's reward system within another industry.

Prestationsmått och dess formulering tillsammans med målsättningsteorin är två vanligtförekommande begrepp i de flesta produktionsenheter. Syfte med studien är att beskrivaoch förklara hur prestationsmått formuleras i en ny produktionsenhet. Examensarbetetbeskriver vikten av medskapande mellan företag och dess kunder. Forskningsområdet äri ett tidigt skede som trots det kan förklara de ytterligare värdeskapande som sker närkunderna samarbetar nära ett tillverkningsföretag. Studien följer en abduktivforskningsansats och utgår från tidigare studier för att utforma en teoretisk referensramsom stöd för detta examensarbete. Insamlingen av primärdata utgick från semistrukturerade intervjuer med öppna frågor som hållits med relevanta aktörer ifallföretaget. För att analysera empirin följer studien Eisenhardts sätt att skapa kunskap.Studien genomfördes vid Northvolt Ett i Skellefteå, en produktionsenhet inom NorthvoltAB som tillverkar litiumjonbatterier till framför allt bilindustrin. Analysen visade att detfinns en interaktion mellan företag och kunder i formuleringsprocessen av prestationsmåttgenom bindande av avtal. Genom empiriska intervjuer har vi lyckats dokumentera attformuleringen delvis utgår från de möten som kontinuerligt sker mellan de som påverkasav och påverkar prestationsmått. Det identifierades även en accepterad risk att användaprestationsmått från ansvariga trots att de inte upplevde mätningarna som fullständigttillförlitliga. I slutsatsen blev medskapande målstyrning en central del avprestationsmåttsformuleringen för företagets produktionsenhet genom samarbete medavtalskrav. / Performance indicators and their formulation together with goal-setting theory are twocommon concepts in most production units. The purpose of this study is to describe andexplain how performance indicators are formulated in a new production unit. The studydescribes the importance of co-creation between companies and their customers. The areaof research is in an early stage but could explain the further value creation that occurswhen customers cooperate with a manufacturing company. The study follows anabductive method of research and emanates from earlier studies to create a theoreticalframework to support this thesis. The collection of primary data emanated from semistructured interviews with open-ended questions with relevant actors in the casecompany. To analyze the findings, the study follows Eistenhards method of creatingknowledge. The study was conducted in Northvolt Ett in Skellefteå, a production unitwithin Northvolt AB that manufactures lithium-ion batteries mainly for the automotiveindustry. The analysis showed that there were interactions between company andcustomers within the process of formulating performance indicators through the terms ofcontracts. Through empirical interviews, we were able to document that the formulationparty emanates from meetings that continuously occur between those who affect and areaffected by performance indicators. It was also identified that there was a certainacceptance to risk in using performance indicators from the managers despite them notperceiving the measurements as completely reliable. In the conclusion, co-creation was acentral part of the formulation of performance indicators for the company’s productionunit through cooperations with terms of agreement.