Studien är genomförd inom ramen för ett större pågående longitudinellt forskningsprojekt om teamarbete inom Lean Production i fordonsindustrin. Syftet är att studera sambanden mellan arbetets utformning, samspel inom team och samspelets betydelse för teamets proaktiva beteende. Resultatet  baserades på en tidigare genomförd enkätundersökning (N=352) och chefernas bedömning av teamets proaktiva beteende. Korrelationsanalyser visade att starkast signifikanta samband fanns det mellan arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team och chefernas skattning av teamens proaktiva beteende. Multipel Regression visade signifikant samband mellan chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende och teamens kognitiva process att skapa samsyn om arbetet med arbetets komplexitet i inte standardiserade arbetsuppgifter i team. Det var ett starkare samband med chefernas bedömning av teamens proaktiva beteende än motsvarande samband med individuell subjektiv skattning av proaktivt beteende.

Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott från gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet. Resultatet visar att alla de förbättringsförslag som förs fram återfinns på verksamhetsnivå. Informanterna önskar tydliga dokumenterade arbetssätt, ökat samarbete genom att integrera vägledning i hela skolan samt mer tid för studie- och yrkesvägledning för att utveckla det förebyggande arbetet. Slutsatserna är att om gymnasieskolan ska kunna minska studieavbrotten så behöver de arbeta mer proaktivt än reaktivt. För att undvika det reaktiva arbetet behöver skolorna kartlägga anledningar för att kunna utarbeta en plan för arbetet, utvärdera och revidera planen kontinuerligt. Dessutom behöver skolorna utveckla samarbetet med grundskolan och det omgivande samhället. Med andra ord bygga upp en fungerande verksamhet där skolan främst fokuserar på vad de kan göra för individen och inte hur individen bör anpassa sig till skolan.

Psychosocial work environment should be highly prioritized in the organization’s daily agenda. The aim of this qualitative study was to find out how Human resources employees in the private sectors work with the psychosocial work environment issues. This study has a qualitative approach with semi-structured interviews. A total of six Human resources employees were interviewed. The gathered data was analyzed through Braun & Clarke’s (2013) model for thematic analyze. The data from the interviews was transcribed and themes were created as a result. Three main categories were found; Human resource employee’s definition of psychosocial work environment, Human resource employee’s work with the psychosocial work environment and why the work with the psychosocial work environment is important. Within these three main chapters there are a few themes and sub themes. Factors that was found to be important were social support, good leadership and a welcoming culture in the organization. One of the conclusions with this study was that the organization’s work with the psychosocial work environment was relatively extensive but at the same time some flaws where found. Keywords: Psychosocial work environment, Human resource management, Proactive work, Social support.

I både samhällsdebatten och i media har det uppmärksammats att den självrapporteradepsykiska ohälsan bland barn och unga har ökat under de senaste åren. Enligt studiens tidigareforskning upplever många ungdomar att skolan är den största källan till stress. Många unga äroroliga över sina skolprestationer och sin framtid.Syftet med studien är att bidra med kunskaper om vilka faktorer i skolan som upplevs varaen bidragande orsak till den ökade självrapporterade psykiska ohälsan bland dagens elever. Vivill även synliggöra hur elevhälsan arbetar för att stärka elevernas psykiska hälsa utifrån ettsalutogent perspektiv. Frågeställningarna fokuserar kring vilka faktorer de olika professionernainom elevhälsan upplever vara mest avgörande för elevers psykiska hälsa. Hur elevhälsanupplever och beskriver att samverkan mellan olika organisationer/aktörer fungerar när det gällerelevers psykiska ohälsa samt hur elevhälsan beskriver att de arbetar för att främja och stärkaelevers psykiska hälsa.För att tolka det empiriska materialet användes Antonovskys salutogena teori och Karaseksoch Theorells krav-kontroll-stödmodell som teoretisk utgångspunkt. Dessa teoretiska modellerär valda för att de förklarar förhållandet mellan vilka faktorer som främjar hälsa respektiveorsakar ohälsa. tillsammans utgör de en empirisk grund för en analys av hälsofrämjande arbeteinom skolan.I studien har en kvalitativ ansats valts där 2 lärare, 6 personer som arbetar inom elevhälsani grundskolan och 2 specialpedagoger som arbetar i ett centralt team intervjuats.Respondenterna representerar både kommunala-och friskolor och skolorna är placerade ivarierade socioekonomiska upptagningsområden. För att kunna följa upp intressanta trådar iintervjuerna och ställa följdfrågor valdes semistrukturerade intervjuer, vilket gav ett riktmaterial.Studiens resultat visar att alla respondenter upplever att det skett en ökning av densjälvrapporterade psykiska ohälsan, vilket de menar kan bero på att det finns en stor okunskapbland unga kring vad psykisk ohälsa egentligen innebär. Därför är det av stor vikt att spridakunskap kring psykisk ohälsa både bland elever och övrig personal på skolan för att skapa en 4acceptans men även för att ta bort skammen och stigman kring ämnet. Vidare menarrespondenterna att det finns ett tydligt samband mellan skolprestationer och psykisk ohälsa ochatt kraven upplevs ha ökat både i skolan och i samhället i stort. Skolrelaterad ohälsa kan varaett resultat av obalans mellan skolrelaterade krav och individens resurser att hantera dem.Lärmiljön och goda relationer mellan elev-skolpersonal är två faktorer som respondenternalyfter fram som viktiga skyddsfaktorer men de kan även bli riskfaktorer när det inte fungerar.En lärmiljö som främjar de tre faktorerna begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet, bidrartill god hälsa hos eleverna. I resultatet framkom även att samarbetet och samverkan både inomorganisationen och med externa aktörer är av största vikt för att skapa ett helhetsperspektiv förelevens hälsa, utveckling och lärande, där elevens bästa är i fokus. Resultatet visar att detproaktiva arbetet ser olika ut på de olika skolorna då de har olika problematik ochförutsättningar. De är dock eniga i att det proaktiva arbetet kring psykisk ohälsa inte bör varaett isolerat arbete utan att det konstant ska genomsyra hela verksamheten.Specialpedagogen är en viktig aktör i det proaktiva arbetet där man utgår från detsalutogena perspektivet, det vill säga det friska och det som fungerar. Det handlar om attbibehålla eller stärka det psykiska, fysiska och sociala välbefinnandet genom att skapalärmiljöer och anpassningar som främjar elevernas hälsa, utveckling och lärande. Tillsammansmed övrig elevhälsa ska specialpedagogen identifiera, analysera och medverka i detförebyggande arbetet med att undanröja hinder och svårigheter för lärande och hälsa både påorganisations; grupp- och individnivå. Specialpedagogen tillsammans med övriga elevhälsanhar ett viktigt uppdrag i att skapa en samsyn kring psykisk ohälsa inom organisationen för attge pedagogerna det stöd, förutsättningar och kunskaper de förväntas behöva för att bemöta deelever som lider av ohälsa samt för att tidigt upptäcka de elever som riskerar att utveckla psykiskohälsa.

Förväntat kunskapsbidragStudiens resultat belyser variationen i det specialpedagogiska uppdraget mellan tre skolor. Genom analys av specialpedagogernas yrkesupplevelser bidrar studien med kunskap om vad det specialpedagogiska uppdraget kan inrymma i förhållande till den kunskapskompetens som förmedlas under Malmö högskolas specialpedagogutbildning. Syfte Studiens syfte är att belysa fem yrkesverksamma specialpedagogers upplevelse av sin dag-liga yrkesverksamhet i enlighet med tre centrala områden som anses viktiga för specialpeda-gogiska yrkesrollen ur Malmö Högskolas utbildningsplan för specialpedagogprogrammet. Identifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer, leda och delta i kvalificerade samtal samt delta i och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete (http://edu.mah.se/LASPP 170317.Frågeställningar1.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att iden-tifiera möjligheter i lär- och undervisningsmiljöer?2.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att leda och delta i kvalificerade samtal i olika pedagogiska frågor?3.Hur upplever specialpedagogerna i studien sina arbetsuppgifter i relation till att delta i, och leda skolutveckling och specialpedagogiskt förändringsarbete?TeoriStudiens teoretiska förankring förstås utifrån Bronfenbrenners systemteori samt det relation-ella respektive kategoriska perspektivet (Persson, 2013). Det analytiska arbetet utgår ifrån en Hermeneutisk ansats (Bryman, 2011, Thurén, 2014).MetodEmpiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer, (Bryman, 2011) med fem speci-alpedagoger/speciallärare på tre skolor i tre kommuner. ResultatResultatet visar att specialpedagogerna upplever att de ofta arbetar med, vad de själv be-nämner som specialläraruppgifter, som t.ex. undervisning av elever enskilt eller i grupp, ofta avskilt från ordinarie klassrumsundervisning. Samtliga informanter arbetar i hög utsträckning med dokumentationsuppgifter samt uttrycker vilja att arbeta mer proaktivt. Förmåga att skapa goda relationer till eleverna påtalar samtliga som en nödvändig kompetens (Juul &Jensen, 2009). Skolorna har tydliga skillnader i sin specialpedagogiska organisation. På en skola upplevs organisationen tydlig och välstrukturerad med arbetsbeskrivningar, tydligt mandat från led-ningen samt hög tillit från kollegor för specialpedagogens arbete. De andra skolorna uttryck-er behov och önskemål om att utveckla elevhälsoarbetet samt förbättra rutiner och struktur för specialpedagogiskt arbete. Dessa informanter uttrycker avsaknad av rektors delaktighet samt önskan om ökad förståelse för sitt uppdrag från övriga kollegor. Längtan att arbeta pro-aktivt med skolutveckling och förändringsarbete samt att arbeta med ”rena specialpedagog-uppgifter” finns hos dessa informanter. ImplikationerTrots specialpedagogprogrammets och speciallärarprogrammets nuvarande examensordning (2011:688) verkar arbetsuppgifterna för en specialpedagog fortfarande vara påfallande lika speciallärarens. I specialpedagogutbildningen påtalas vikten av att skillnaden mellan yrkes-rollerna måste förtydligas och stärkas för att båda professioner ska nå full potential. Detta behöver förtydligas även i grundskollärarutbildningen och i rektorsprogrammet. Dessutom bör förståelsen för allas yrkeskompetens inom verksamheten öka för att reell skolutveckling ska ske. SlutsatsInformanterna upplever otydlighet mellan specialpedagogens och speciallärarens arbetsupp-gifter. Tydlig arbetsbeskrivning för respektive uppdrag, mandat från rektor och tillit från kollegor visar på gynnsam upplevelse av möjligheten att utföra sitt uppdrag i enlighet med utbildningens innehåll. Ambition att få arbeta i enlighet med sin utbildning finns men får stå till sidan av olika anledningar. Viljan att arbeta proaktivt och hälsofrämjande med skolut-vecklingsfrågor, att stärka elevhälsoarbetet samt arbeta med specialpedagogiskt förändrings-arbete finns i olika grad hos samtliga informanter. Ökad tydlighet kring de olika yrkesroller-na i samtliga pedagogiska utbildningarna samt större skillnader i respektive examensordning (2011:688) skulle kunna bidra till ökad förståelse samt mer renodlade uppdrag utifrån kom-petenser i utbildningen.

Jenny, Jackler (2015). Rektorers och specialpedagogers upplevelser av proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan (Principals and special educators’ experiences of proactive identity strengthening work in elementary school). Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle – Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Denna studie avser att belysa och problematisera hur specialpedagoger och rektorer upplever att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan. Hur skolor arbetar med elevers individuella processer kopplade till de mål, där resultat kan vara svårare att uppvisa. Till exempel de mål och riktlinjer som går in under rubriken normer och värden i Lgr 11.Syftet med studien är att bidra med kunskap om rektorers och specialpedagogers arbete med elevers individuella processer kopplade till mål och riktlinjer i Lgr 11.Studien har två huvudsakliga frågeställningar:1. Hur kan begreppet, proaktivt identitetsstärkande, förstås hos specialpedagoger och rektorer?2. Hur upplever specialpedagoger och rektorer att de arbetar proaktivt identitetsstärkande med elever i grundskolan?Studien redogör för tidigare forskning, utifrån studiens nyckelbegrepp: Handledning, identitetsstärkande, inkludering, lärmiljö, proaktivt, samverkan, där varje begrepp även utgår ifrån Lgr 11.Likt mycket av den senaste specialpedagogiska forskningen kommer även denna studie att använda sig av förklaringsmodeller som härstammar ur flera olika teorier: Socialkonstruktionistisk teori, anknytningsteorier, identitetsteorier, KASAM och specialpedagogiska perspektiv. Studien använder denna teoretiska förankring som ett analysverktyg av de centrala begreppen.I förhållande till studiens två frågeställningar, har jag valt att använda mig av en kvalitativ och hermeneutisk ansats. Metod för insamling av empiri är halvstrukturerade intervjuer.Studien bygger på 5 halvstrukturerade intervjuer, med 2 rektorer och 3 specialpedagoger från tre olika skolor. Skolorna är valda, främst utifrån att få en spridning och variation; utifrån aspekterna, språkligt, kommunalt, privat, respektive storstad och mellanstor stad.Även resultatet redovisas och analyseras genom en tematiserad genomgång, utifrån studiens nyckelbegrepp. I analysen kopplas resultatet till syfte, frågeställningar, teorier och vetenskaplig ansats. Studiens resultat avspeglar komplexiteten omkring hur olika uppfattningar rektorer och specialpedagoger har omkring begreppen proaktivt identitetsstärkande arbete i grundskolan. Studien tolkar utifrån en kvalitativ och hermeneutisk ansats att resultatet är beroende av var respektive skola befinner sig i sitt utvecklingsarbete samt vilken skolkultur respektive skola har.Avslutningsvis diskuterar studien utifrån en resultatdiskussion, metoddiskussion, specialpedagogiska implikationer och ger slutligen förslag på fortsatt forskning.

Under de senaste åren har mobbningen uppmärksammats alltmer, såväl inom media som i skolans värld. Detta har bland andra fått Skolverket och Barnombudsmannen att framhäva mobbningen som ett ökat samhällsproblem. Skolverket framhäver en markant ökning av mobbning de senaste tio åren med en siffra på ca.60%. Till vilken grad detta är överstämmande med verkligheten är svårt att svara på och man kan vidare ställa sig frågan ifall mobbningen verkligen har ökat eller om det är den ökade medvetenheten kring mobbningsproblematiken som börjar göra sig synlig. Hur det än förhåller sig, är mobbning och kränkande behandling svåra problem som skolan måste ägna stort intresse. Som blivande lärare är vi medvetna om problematikens existens som vi med stor sannolikhet kommer att konfronteras med någon gång under vår valda yrkeskarriär. I denna forskning har vi därför fått anledning att förhålla oss till och förstå fenomenet mobbning. Detta forskningsarbete innehåller en rad undersökningar med syfte att fastställa omfattningen av skolmobbningen, vilket leder till ökad uppmärksamhet kring problemet. Ju fler undersökningar som genomförs desto mer uppmärksamhet får problemet. Följden blir att försöka förklara orsaker till förekomsten av skolmobbning. I detta arbete vill vi lyfta fram olika individers röster, både vuxna och barn inom skolan och deras åsikter och funderingar kring skolmobbning. Det är viktigt att se varje individ i skolan, att utgå från varje individs intresse och behov för att komma närmare problemet och förhoppningsvis närmare förslag till att motverka mobbning bland barn och ungdomar.

Språket har en viktig funktion för barnets helhetsutveckling och är viktigt för samhället i stort. Syftet med studien är att bidra med kunskap om specialpedagogikens roll i det proaktiva arbetet kring språkutveckling i förskolan och skolan. Studien vill vidare belysa värdet av tidiga insatser för att ge barnet/eleven goda förutsättningar i sin fortsatta språkutveckling samt i sin läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkt som vi valt vilar på Vygotskijs teori med det sociokulturella perspektivet i fokus. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med intervjuer av sex pedagoger varav fyra är speciallärare och två är specialpedagoger. Studien har en tolkande ansats. Resultatet visar att det tycks finnas en samstämmighet kring de tidiga insatserna i det proaktiva arbetet kring språkutveckling har en avgörande betydelse för barnens fortsatta språkutveckling samt att arbetet ger goda förutsättningar i barnens läs- och skrivutveckling. Resultatet visar också att det förekommer en mängd olika språkutvecklande metoder och arbetssätt men struktur går före aktivitet samt att språkscreeningar används som ett stöd i speciallärarens arbete gentemot pedagogerna. Till sist kan vi också se att speciallärarens roll i förskolan och skolan är viktig, dock har det i den här studien varit svårt att få syn på speciallärarens specifika roll i det proaktiva arbetet. Studien genomsyras av högläsningens betydelse för barns språkutveckling. En specialpedagogisk implikation som framkommer i vårt resultat är att vi som speciallärare i språk-, skriv- och läsutvecklingen har en viktig uppgift i att gestalta och tillföra specialpedagogisk kompetens i förskolan och skolan.

<p>Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. </p><p>Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt.</p><p>Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten:</p><p>– För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap</p><p>– För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.</p>

Detta arbete är tvådelat och syftar dels till att genom tematisk analys av den genererade empirin svara på frågan: Varför små och medelstora företag arbetar med Miljödiplom i Jönköpings kommun? och dels till att genom diskussionen belysa resultaten av denna analys och med utgångspunkt i Luhmanns sociala systemteori problematisera: Hur små och medelstora företag tolkar och arbetar med miljöfrågan på olika sätt. Empirin har insamlats genom kvalitativ intervjumetodik bland företag i Jönköpingsregionen som har viss koppling till miljöledningssystemet Miljödiplom, ett alternativt MLS enligt den s.k. Göteborgsmodellen. Genom den tematiska analysen visade resultaten på att de studerade företagen tolkar sitt miljöarbete genom ekonomiska incitament där insikten om att företaget måste arbeta med miljöfrågor kommer genom intressenters påverkan på verksamheterna. Temat ekonomiskt incitament kunde delas upp i två underkategorier där några av företagen tolkade miljöfrågan genom kostnader, och hade därmed ett reaktivt förhållningssätt, och några av företagen såg möjligheten att profilera sig med miljöhänsyn som argument, och därmed hade ett proaktivt förhållningssätt. Utifrån Luhmanns sociala systemteori kunde två praktiska slutsatser dras om vad man som företag bör tänka på i relation till de två olika förhållningssätten: – För att underlätta för den reaktiva verksamheten att bedriva ett effektivt miljöarbete krävs en större mängd formalisering och rutiner. Genom detta vävs miljöarbetet in i dagliga rutiner som inte kräver extra tid eller kunskap – För den proaktiva verksamheten är det viktigt att tydligt kunna definiera vad som är miljöarbete för deras verksamhet genom t.ex. miljö- och inköpspolicy. Detta hänger samman med att miljöfrågan inte har en generell kod i samhället och att den därför är systemspecifik för den proaktiva verksamheten.