Byggnader med kulturhistoriskt värde ger insikt i hur levnadsvillkor och synsätt från olika tider har förändrats över tid. För att ge kommande generationer möjlighet att ta del av denna insikt bör dessa byggnader bevaras och underhållas ändamålsenligt. En stor del av bevarandearbetet hamnar på kommunen och enskilda kommuntjänstepersoners uppfattning och värderingar. Denna studie syftar till att undersöka huruvida kommunerna arbetar proaktivt med att kartlägga byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessutom undersöks i vilken utsträckning tillsynskontroller utförs på byggnader med nekat rivningstillstånd. Målet med studien är att ge inblick i hur kommunerna i landet arbetar med att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde samt att kunna se eventuella skillnader i bevarandet gällande kommuners storlek och geografiska placering och/eller kommuntjänstepersonernas utbildning och erfarenhet. Genom ett enkätutskick till samtliga kommuner och följdfrågor kring enkäten till kommuntjänstepersoner kunde frågeställningen besvaras. Studien påvisar skillnader i det proaktiva arbetet kommunerna emellan. Större kommuner arbetar i större utsträckning proaktivt och kommuntjänstepersonerna i större kommuner är mer positivt inställda till detta arbetssätt. Korrelationer mellan kommunstorlek och resurstillgång vid bevarandet kunde också påvisas. Mindre kommuner ansåg i större utsträckning att resurstillgången begränsade bevarandearbetet. Studien visar även på geografisk skillnad där kommuner i norra Sverige utför tillsynskontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter. Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd. Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys. Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö. Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat. / <p>Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, KBT-steg 1, Stockholm</p>

Abstract/SammanfattningSjöbäck, Bim & Wallin, Maria (2010). Det finns andra sätt att bemöta elever på! En kvalitativ intervjustudie av lärares metoder för att inkludera elever som visar ett utagerande beteende i stor klass (There are other ways to meet students! A qualitative interview study of teachers' methods to include students with acting out behavior in large classes) Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte har varit att se olika sätt att bemöta elever som visar ett utagerande beteende i stor klass. Vi ville undersöka vilka metoder som används för att behålla elever i stor klass som visar ett utagerande beteende. Vi har undersökt hur det kan se ut för elever i åldrarna 7-13 år. Vi har valt att göra vår undersökning utifrån ett lärarperspektiv då vi saknade denna vinkling i litteraturen. Vi har gjort vår kvalitativa undersökning på fyra 1-6 skolor i en resurssvag stadsdel i en större stad. För att får svar på våra frågor har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att lärarna bemöter eleverna på olika sätt och på olika grund. Det finns inga universallösningar utan varje lärare är utlämnad till sin förmåga och kompetens. Vi tolkar att lärarnas syn på miljö påverkar hur och om de anpassar för elever som visar ett utagerande beteende. Många lärare menar att en elevassistent eller en placering i en liten grupp är lösningen när problemet blir för stort.

<p>Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen.</p><p>Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien.</p><p>Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet.</p><p>Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.</p>

Denna studie syftar på att ta reda på hur anställningsbarheten ser ut i förhållande till personlighet och sökbeteende. Studien vänder sig till tidigare studenter på det Arbetsvetenskapliga programmet på Högskolan i Halmstad. Finns det någon personlighetsprofil som är mer gynnsam i arbetssökningsprocessen? Hur ser kraven ut för tjänster inom yrkesområdet samt finns det något samband mellan personlighet, anställningsbarhet och beteende i sökprocessen. Genom att granska platsannonser sammanställdes vilka krav som krävs för tjänster inom yrkesområdet. En enkätundersökning skickades till personer som gått utbildningen. Även intervjuer gjordes med respondenter för att få ett djup i studien. Resultatet visar bland annat att det är egenskaper inom området samvetsgrannhet och extroversion som mest efterfrågas i platsannonser inom yrkesområdet. Över hälften av respondenterna som idag har arbete inom yrkesområdet har fått arbete genom sitt sociala kontaktnät. I intervjuerna framkom att respondenterna upplevt att personlighet är en viktig faktor som arbetsgivare tittar på vid rekrytering. Studien visar även att de som är arbetslösa är mer proaktiva än övriga. Dessutom finns ett tydligt samband mellan kön, familjesituation och geografisk rörlighet. Att vara en strategiker samt utarbeta ett stort och brett socialt nätverk har i denna studie visat sig viktigt på vägen mot drömmen om ett arbete, medan däremot skillnader inom gruppen verkar sakna betydelse.

Applikationsövervakning är en term för att i realtid övervaka applikationer och kunna upptäcka fel innan slutanvändaren märker av ett problem. Med övervakning av applikationer menas inte bara den enskilda programvaran utan allt som rör applikationen i fråga. Trafikverkets önskemål är att leverera en hög kvalité i sina applikationer. I nuläget har utvecklare ingen eller dålig insyn i hur en applikation levererar i en skarp miljö efter att de lämnat över ansvaret till drift. För att kunna hålla en bra kvalité i sina applikationer så vill de undersöka hur applikationsövervakning kan hjälpa till att se behov av ändringar i applikationer innan större problem uppstår. I en fallstudie bestående av intervjuer och dokumentstudier kommer genom användning av situationsbaserad FA/SIMM nuvarande arbetssätt fångas. Samt fånga mål och problem som uttrycks i verksamheten kring utveckling &amp; förvaltning och drift av applikationer. Dessa kommer sedan analyseras för att undersöka på vilket sätt applikationsövervakning skulle hjälpa utvecklare &amp; förvaltare, men även driftspersonal i deras arbete. Resultatet av detta visar att de problem och mål som tas upp dels är organisatoriska i sin natur och arbetssättet DevOps framhålls som en möjlig lösning. Även att applikationsövervakning de facto skulle kunna bidra till en ökad kvalité i applikationerna genom att tillföra en möjlighet att arbeta mer proaktivt. / Application monitoring is a term for real-time monitoring of applications to be able to discover faults before they reach the end-user. Application monitoring does not only mean the individual software but also everything surrounding it, which can have an impact on the application. Trafikverket wishes to deliver high quality in their applications. At present the developers have no or little insight in how an application delivers in a live environment after they handed over the responsibility to the operations. In order to maintain a good quality of their applications they want to explore how application monitoring may help to see changes in the needs of applications before major problems occur. In a case study consisting of interviews and document studies and through situation based FA/SIMM present ways of working will be produced. It will also identify wishes/concerns expressed by the developers and operations departments in the managing of existent applications. These will then be analyzed to examine in which way application monitoring would help developers, but also operations, in their work. The result shows that the problems which are brought forward are in a sense organizational of nature and that DevOps is a possible way for solution. But also that application monitoring could contribute to the delivery of high quality in applications in a proactive manor.

Studien är en intervjustudie om åtta specialpedagogers upplevelser och tolkningar kring specialpedagogiskt arbete i förskolan. Syftet är att undersöka hur specialpedagogers stöd i förskolan kan främja ett relationellt perspektiv och proaktivt arbete i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet ligger som en utgångspunkt i studien genom att lyfta samspelet mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och miljö. Det innebär att kunskap skapas i samspel, att människor lär i sociala sammanhang. En gemensam syn och god samverkan är en förutsättning för att alla barn ska få lyckas och må bra i verksamheten. Relationellt och kategoriskt är olika perspektivval som får konsekvenser utefter vilket perspektiv som antas. Perspektiven är två kontraster till varandra där specialpedagogisk verksamhet bör utgå ifrån ett relationellt perspektiv som bygger på interaktion med övrig pedagogisk verksamhet samt att det är av vikt vad som sker i interaktionen. Resultaten tyder på att specialpedagogiskt stöd enligt specialpedagogerna uppskattas av både förskolechefer och pedagoger och ses betydelsefullt för det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en vilja och önskan att arbeta utifrån det relationella perspektivet med ett proaktivt arbete, men att det idag ofta faller tillbaka mot det kategoriska perspektivet och åtgärdande insatser. Även lärmiljön är av stor vikt och har betydelse för alla. Det är något som specialpedagogerna försöker förmedla, men bristen på tid skapar mindre gynnsamma tillfälle.

Digitaliseringen sker i en rasande fart världen över, vilket resulterar i en ofantlig ökning av data som cirkulerar. Detta i sin tur både bringar nya möjligheter men också stora utmaningar för företag då man ständigt måste vara redo på det oväntade vilket inte minst märktes då Covid-19 pandemin slog till.  Organisationer tvingas stänga ner sina kontor och istället arbeta hemifrån, vilket innebär ännu större risker gällande hot och säkerhet om man inte var väl förberedd. Syftet i denna studie är att studera företag inom informations- och cybersäkerhetsbranschen och hur deras interna, proaktiva riskhanteringsarbete ser ut. Med grund i Covid-19 vill vi dessutom studera de lärdomar dessa företag tog med sig från pandemin. För att uppnå detta har vi genomfört en kvalitativ studie baserad på 9 intervjuer med individer inom branschen som fått berätta om deras tankar och åsikter kring proaktiv cybersäkerhet och Covid-19. Studien har resulterat i en sammanställning av de strategier och metoder som anses centrala för att bedriva en så framgångsrik riskhantering som möjligt med stort fokus på individen och dess medvetenhet och kunskap vilket anses vara en central del. Exempelvis kan företag arbeta efter Zero trust-principen för att verifiera och kontrollera vilka tillgångar en individ har, samt arbeta efter de fyra vanligaste arbetssätten; personalutbildning, etiska hackare, jaga hot och proaktiv övervakning av nätverk och slutpunkt, för att proaktivt reducera sannolikheten att exponeras för oönskade risker. / The digitalization develops at a blistering pace all around the world which results in an immense increase of circeling data. This in turn brings new possibilities but at the same time a lot of challenges for companies. They constantly have to be ready and expect the unexpected which was not least noticed when the Covid-19 pandemic hit. Organizations were forced to shut down their offices and work from home instead, which in turn implies even greater risks when it comes to threat and security if you are not prepared. The purpose of this study is to study companies in the information- and cybersecurity industry and how their internal, proactive risk management looks like. With Covid-19 as the foundation we also aim to study the lessons learned by companies as they emerged from the pandemic. To achieve this we have carried out a qualitative study based on 9 interviews with individuals in the industry which have had the opportunity to tell us their thoughts and opinions about proactive cybersecurity and Covid-19. The study has resulted in a compilation of the strategies and methods that are considered central to conducting as successful risk management as possible with a strong focus on the individual and their awareness and knowledge, which is considered to be a central part. For example, companies can work according to the Zero Trust principle to verify and control the assets an individual has, as well as work according to the four most common approaches: employee training, ethical hackers, threat hunting, and proactive monitoring of networks and endpoints, in order to proactively reduce the likelihood of being exposed to unwanted risks.

Intresset för elkvalitet har ökat då elektrisk utrustning, såsom omriktare, numera ger upphov till mer störningar. Elektrisk utrustning har också blivit mer känslig mot störningar samtidigt som industrier har blivit mindre toleranta mot produktionsstörningar. Traditionellt har felhantering i elnät skett när problemet redan uppstått och utgått från historiska data. Metrum har dock genom sin applikation PQ4Cast introducerat mönsterigenkänning för att prognosticera elkvalitetsparametrar samt aktiv effekt och i och med det bidra till ett proaktivt underhåll. Applikationen skapar en prognos för kommande vecka utifrån data för de senaste veckorna, under utveckling är även en funktion för trendanalys av bland annat effektförbrukning och spänningsnivå. Syftet med implementeringen av PQ4Cast är att få en högre tillgänglighet och minimera kostnader för underhåll och oplanerade avbrott. Ett andra syfte är att skapa ökad kontroll över variationer i effektuttag. Målet med detta examensarbete är att avgöra vilka avvikelser som är viktiga för Sandvik att ha kontroll över, ta fram metoder för att utvärdera applikationens funktionalitet samt ge underlag till hur prognoser från applikationen bör hanteras. Utöver det ska även nyttan med funktionen för trendanalys avgöras. Sandvik ser störst nytta med att få kontroll över framtida värden för aktiv effekt, reaktiv effekt samt variationer i spänningens effektivvärde. Av dessa borde variationer i aktiv samt reaktiv effekt vara mest lämpad för PQ4Cast att identifiera. För undersökning av överensstämmelse mellan prognos och verkligt utfall rekommenderas användning av korrelationskoefficient, determinationskoefficient samt signifikansnivå på fem procent. Användning av MAPE, Mean Absolute Percentage Error, rekommenderas också att användas för att kvantifiera prognosfelet. Vid god överensstämmelse rekommenderas prognoserna för aktiv effekt från PQ4Cast användas för veckoprognos till elhandelsbolaget Statkraft i kombination med temperaturprognos samt prognos över produktion kommande veckan. Trendanalysfunktionen visar ett medelfel med några procent för den aktiva effekten. Ytterligare undersökningar av funktionen rekommenderas och vid god överensstämmelse rekommenderas denna användas som grund för prognoser som ges till Statkraft samt används som grund för nytt effektavtal med Vattenfall i kombination med produktionsprognos. För analys av trend för spänningens effektivvärde är avvikelsen från prognosvärdet endast några tiondels procent och här rekommenderas fortsatta undersökningar och då specifikt vid del i nätet där installation av solcellsanläggning planeras. Applikationen PQ4Cast samt trendanalysfunktionen förväntas kunna leda till ekonomiska fördelar i form av minskade kostnader för inköp av el samt minskade elnätsavgifter och även betydande besparingar om störningar som kan leda till avbrott kan upptäckas i tid och avstyras. Kortvariga störningar, såsom spänningsdippar, är dock svåra för PQ4Cast att upptäcka i dagsläget. / Interest in power quality has increased as electrical equipment, such as inverters, nowadays emits more disturbances. Electrical equipment has also become less tolerant to disturbances, while industries have become less tolerant to disturbances in the production. Traditionally, fault diagnosis and handling have been performed when the fault has already arisen and has been based on historical data. Through its application PQ4Cast, Metrum have introduced pattern recognition to forecast power quality parameters and active power, and thereby contribute to proactive maintenance. The application creates a forecast for the coming week based on data for the last few weeks. Under development is also a function for trend analysis of, among other things, power consumption and voltage level. The objective with the implementation of PQ4Cast is to achieve higher availability and minimize costs for maintenance and unplanned interruptions. A second objective is to increase the control over variations in power consumption. The aim of this thesis is to determine which deviations are important for Sandvik, develop methods for evaluating the application’s functionality and provide a basis for how forecasts from the application should be managed. The aim is also to determine the usefulness of the trend analysis function. For Sandvik, the greatest benefit is seen in gaining control over future values for active power, reactive power and variations in the RMS value of the voltage. Of these, variations in active and reactive power should be most suitable for PQ4Cast to identify. For examination of the conformity between prognosis and actual outcome, the use of correlation coefficient, determination coefficient and significance level of five percent is recommended. Use of MAPE, Mean Absolute Percentage Error, is also recommended to quantify the forecast error. In the event of good conformity, the forecasts for active power from PQ4Cast are recommended for weekly forecasts to the electricity trading company, Statkraft, in combination with temperature forecasts and forecasts of production following week. The trend analysis function shows MAPE at a few percent for the active effect. Further investigations of the function are recommended and in case of good conformity, the prognosis is recommended as the basis for forecasts given to Statkraft and as the basis for new power agreements with Vattenfall in combination with production forecast. For analysis of the trend for the voltage's RMS value, the deviation from the forecasted value is only a few tenths of a percentage. Here further studies are recommended and then specifically at area in the grid where installation of solar power is planned. The application PQ4Cast and the trend analysis function are expected to lead to economic benefits, such as reduced costs for purchase of electricity, reduced electricity grid charges and significant savings if disturbances that may lead to interruptions can be detected and prevented. Disturbances of short duration, such as voltage dips, are however hard to detect with the current setup of the application.

Personal inom gymnasiesärskolan arbetar i en verksamhet som kan vara farlig. Det är inte så ovanligt att personal möts av hot och våld i sin vardag. Elever gör rätt om de kan och frustration och stress i situationer som de upplever att de inte kan behärska kan leda till utmanande beteenden. Det är därför personalens uppgift att arbeta förebyggande för att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Syftet med denna studie var således att få en fördjupad kunskap om hur personal inom gymnasiesärskolan kan arbeta proaktivt med elever och utmanande beteenden. Elever som upplever att lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfull behöver inte känna stress och frustration. För att uppnå studiens syfte utfördes intervjuer med elva personal inom två gymnasiesärskolor. I personalens beskrivningar av sin verksamhet visar de att de har ett proaktivt förhållningssätt och att de med metoder, strategier och i sitt bemötande av elever aktivt försöker reducera belastningar så att elever inte ska behöva känna stress och frustration. Det finns dock ramfaktorer som innebär att personalen inte alltid lyckas i det proaktiva arbetet. / Personnel in upper secondary schools for students with special needs work in a field that can be dangerous. It is not uncommon for personnel to be faced with threats and violence in their everyday lives. Students do well if they can and frustration and stress in situations that they find that they cannot master can lead to challenging behaviors. It is therefore the task of the personnel to work preventively so that students do not have to feel stress and frustration. The aim of this study was thus to gain an in-depth knowledge of how personnel in the upper secondary school for students with special needs can work proactively to avoid stress and frustration among students. Pupils who feel that the learning environment is understandable, manageable and meaningful need not feel stress and frustration. To achieve the aim, interviews were carried out with eleven personnel within two upper secondary schools for students with special needs. In the personnel's descriptions of their activities, they show that they have a proactive approach and that, with methods, strategies and in their treatment of pupils, they actively try to reduce pressure so that students do not have to feel stress and frustration. However, there are framework factors that mean that the personnel does not always succeed in the proactive work.