Orientador: Nelson Filice de Barros / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciências Médicas / Made available in DSpace on 2018-08-22T04:41:41Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Otani_MarciaAparecidaPadovan_D.pdf: 1715002 bytes, checksum: a71381f401364370e4f70974f43dc023 (MD5) Previous issue date: 2013 / Resumo: A comunicação entre profissionais de saúde e pacientes constitui uma dimensão central do cuidado, especificamente em situações de doenças graves ou de longa duração, como o câncer, em que os pacientes e suas famílias têm sua vida modificada pela doença, pelo tratamento prolongado e pelos sentimentos de medo e incertezas. A comunicação humana é um tema complexo e, de acordo com a literatura recente, nem sempre a comunicação entre profissional de saúde e paciente resulta em satisfação, apontando a necessidade de implementar estratégias que favoreçam maior conhecimento das preferências, expectativas dos pacientes e participação de pacientes e familiares na tomada de decisão. O objetivo desta pesquisa é analisar as percepções das mulheres portadoras de doença oncológica de mama em relação à comunicação com os profissionais de saúde. Trata-se de uma pesquisa qualitativa, que utiliza a perspectiva da Teoria Fundamentada nos Dados para desenvolver o processo de coleta, organização e análise dos dados, e a Análise de Conteúdo para a interpretação dos dados. Participaram do estudo treze mulheres em tratamento ativo em um dos serviços de oncologia de uma cidade do interior do Estado de São Paulo. Os dados foram coletados por meio de entrevista semi-estruturada e notas de observação. Na análise foram identificados três temas, com suas categorias e subcategorias: a experiência da doença, abordando os sentimentos gerados pela doença e o significado do câncer para as mulheres; as mobilizações pessoais em decorrência da doença, como a mudança de valores e a vivência da espiritualidade e; a comunicação entre profissional de saúde e paciente na percepção das mulheres, destacando os sentimentos, as expectativas e os fatores que facilitam e dificultam a comunicação. Os dados mostram que, quando o profissional de saúde utiliza comunicação adequadamente e interage com as mulheres, considerando-as como um ser social, elas se sentem mais seguras e têm maior confiança neles. Dentre os fatores que facilitam a comunicação dos profissionais, as mulheres destacam a afetividade, a atenção e a capacidade do profissional para lidar com as pessoas de forma humanizada. Quanto aos fatores que dificultam, destacam os aspectos ligados à personalidade do profissional, a falta de conhecimento para lidar com as emoções e o pouco tempo destinado à consulta médica. Os resultados reforçam a importância da comunicação como elemento fundamental no cuidado às pacientes com câncer, seu impacto para as mulheres e a necessidade de sua valorização por parte dos profissionais de saúde. Além disso, apontam a necessidade de capacitação para desenvolver as habilidades de comunicação durante a formação acadêmica e para os profissionais de saúde que atuam na área de oncologia / Abstract: Communication between health professionals and patients is a central dimension of care, specifically in situations of serious or long-term diseases like cancer, where patients and their families have their lives changed by the illness, by the long treatment and by the feelings of fear and uncertainty. Human communication is a complex topic and according to the recent literature the communication between healthcare provider and patient not always results in satisfaction, pointing out the need to implement strategies that promote greater understanding of the patients preferences and expectations and patient and family participation in the decision making. The objective of this research is to analyze the perceptions of women with breast cancer disease in relation to the communication with their health professionals. This is a qualitative research which uses the Grounded Theory to develop the process of collection, organization and data analysis and on the Content Analysis for data interpretation. Thirteen women in active treatment at an oncology service of a city in the State of São Paulo in Brazil participated of this study. The data was collected through semi-structured interview and observation notes. The analysis identified three themes with their categories and subcategories: the experience of the disease, focusing on the feelings generated by it and the significance of cancer for these women; personal mobilizations as a result of the disease, like the change of values and the spirituality experience; communication between health professional and patient on their perception, highlighting the feelings, expectations and the factors that facilitate and make the communication difficult. The data show that, when the healthcare provider uses proper communication and interact with these women, considering them as a social being, they feel safer and have more confidence in them. Among the factors that facilitate communication, these women highlight affection, attention and the professional's ability to deal with people as a human being. As for the factors that make it difficult they highlight aspects related to the professional personality, the lack of knowledge to deal with emotions and the short time for the medical appointment. The results reinforce the importance of communication as a key element in the care of patients with cancer, its impact to these women and its need to be valued by the health professionals. In addition, highlight the need of training to develop the communication skills while they are at the Medical School and training for health care professionals who work at the Oncology area / Doutorado / Ciências Sociais em Saúde / Doutora em Saúde Coletiva

Bakgrund: HIV är en kronisk immunsjukdom. Idag lever cirka 40 miljoner av världens invånare med HIV. Dagens effektiva behandlingsmetoder innebär att människor med HIV kan vara helt symtomfria utan risk att föra smittan vidare. Personer med HIV upplever att sjukdomen påverkar livssituationen på flera plan då stigmatisering och diskriminering fortfarande är vanligt förekommande i samhället. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten genomfördes enligt Fribergs metod, där databassökning genomfördes i Medline och Cinahl Complete. Sökningarna resulterade i tio artiklar som besvarar studiens syfte. Artiklarna var både av en kvalitativ och kvantitativ design som genomgick en noggrann kvalitetsgranskning. Detta inkluderade även etiska aspekter för att säkerställa att artiklarna höll en hög vetenskaplig standard. Resultat: Resultatet visar att personer med HIV har upplevt både negativa och positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa möten orsakades av ett dåligt bemötande, stigmatisering och diskriminering samt bristfällig kommunikation och information. Positiva möten byggdes på goda kunskaper, lyhördhet, empati samt stöd. Resultatet presenteras i fem teman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån vårdrelationens betydelse för omvårdnad. Konsensusbegrepp, Travelbees omvårdnadsteori samt hur information och kunskap påverkar patientens upplevelse av vårdmötet låg även i fokus för diskussionen. / Background: HIV is a chronic immune disease. Around 40 million people live with HIV in the world today. The effective treatments that exists today means that people with HIV can be completely symptom-free without the risk of passing on the disease. People with HIV feel that the disease affects different aspects of their lives, due to the fact that stigma and discrimination are still common in today's society. Aim: The aim is to describe how people with HIV experience the encounter with healthcare personnel. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, where the database search was carried out in Medline and Cinahl Complete. The searches resulted in ten articles that answered the aim of the study. The articles were of both a qualitative and quantitative design that underwent a thorough qualitative review. Results: The results show that people with HIV have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. Negative encounters were caused by poor attitudes, stigmatization, discrimination, inadequate communication and information. Positive meetings were built on good knowledge, responsiveness, empathy and support. The results are presented in five themes. Discussion: The results were discussed based on the importance of how the relationship between healthcare personnel and patients’ effects nursing and how information and knowledge among healthcare personnel affects the patient's experience of care. Consensus Concepts and Travelbee's nursing theory were also used in the discussion.

Bakgrund: Fetma är ett kroniskt hälsotillstånd som ökat kraftigt i alla delar av samhället. Det leder till en rad hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Studier visar att patienter med fetma ofta utsätts för stigmatisering i vården och att det påverkar vårdkvalitén. För att kunna ge optimal vård är det av vikt att förstå vårdpersonalens erfarenheter av att vårda patienter med fetma. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med övervikt och fetma. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier publicerade 2010–2020. Litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Analysen gjordes enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Utifrån analysen skapades två huvudteman med tre underteman vardera. Resultatets huvudteman är: Kunskap och färdigheter samt Rädsla, osäkerhet och frustration.  Konklusion: Vårdpersonal upplever vårdandet av patienter med fetma som svårt och det försvåras ytterligare av organisation och samhällsaspekter. En högre prioritering av fetma, tydliga riktlinjer och samarbete inom vård och samhälle behövs för att förbättra vårdupplevelsen för både vårdpersonal och patient. Mer forskning och en aktiv debatt kring vårdandet av patienter med fetma behövs       Nyckelord: Erfarenheter, fetma, hälso- och sjukvårdsprioriteringar, vård av fetma, vårdpersonal-patientrelationer / Background: Obesity is a chronic health condition that has increased in all parts of society in later years. Obesity leads to many health issues such as cardiovascular diseases and diabetes. Studies has shown that patients with obesity are often stigmatized in a health care setting, which effects the quality of the care provided. It is of importance to understand health care professionals’ experiences of providing care to patients with obesity. Aim: The aim of this study was to describe health care professionals’ experiences of providing care to overweight and obese patients. Methods: A literature review based on nine qualitative studies published 2010-2020. Studies were found in the databases PubMed and CINAHL. The analysis was conducted using Freberg's five step model. Results: The analysis provided two main themes with three subthemes each. The themes were: Knowledge and skills and Fear, insecurity and frustration. Conclusion: Health care personnel experience providing care to patients with obesity as being difficult and made harder by organizational and societal aspects. A higher priority of obesity as well as clear guidelines and increased cooperation in health care and society is needed to improve both the care provided and the experience of providing care.  More research and an active debate relating obesity care is needed.         Keywords: Experience, Health Priorities, obesity, obesity care, professional-patient relations

Bakgrund: Transpersoner har betraktats som en marginaliserad och utsatt grupp i samhället. Det har framkommit exempel på diskriminering och stigmatisering från samhällsstrukturer och normer. Både från omgivningen och internaliserat. Vidare har det visat sig leda till att transpersoner löper ökad risk för psykisk ohälsa och missbruk utöver deras transspecifika omvårdnadsbehov. Syfte: Litteraturstudien beskrev transpersoners erfarenheter av bemötandet i hälso- och sjukvården. Metod: Studien var en beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: De mest framträdande fynden i resultatet innefattade kommunikationen mellan vårdgivare och transpersoner. Negativa upplevelser av vårdmöten karaktäriserades av när transpersonerna blev bemötta respektlöst utifrån affirmerat pronomen och identitet. Negativa upplevelser präglades även av vårdpersonalens egna värderingar, där transfobi beskrevs, eller en skillnad i kunskap mellan vårdgivare och transpersonen gällande transhälsa. Resultatet av respektlösheten kunde i sin tur leda till att vården fick minskad kvalité eller uteblev. Goda upplevelser i möten präglades av respekt för individen, kunskap om transhälsa samt acceptans och förståelse. Slutsats: Hur transpersoner bemötts inom hälso- och sjukvården har präglats av positiva och negativa erfarenheter. Att vårdpersonalen haft transhälsorelevanta kunskaper och förmåga att möta transpersonen med ett holistiskt och personcentrerat förhållningssätt har potential att kunna bidra till att öka hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Transgender people have been seen as a marginalized and vulnerable group in society. Examples of discrimination and stigmatization have emerged from societal structures and norms. Both from the environment and internalized. Furthermore, it has been shown that transgender people are at increased risk of mental illness and substance abuse in addition to their trans-specific nursing needs. Aim: The literature study described transgender persons experiences of professional-patient relations in health care. Method: The study was a descriptive literature review. Main results: The most prominent findings included communication between caregivers and transgender people. Negative experiences of care meetings were characterized by when the transgender people were treated disrespectfully by not referring to their affirmed pronoun and identity. Negative experiences were also characterized by the care staff's own values, where transphobia was described, as well as a difference in knowledge between caregivers and the transperson regarding transhealth. The result of this disrespect could in turn lead to quality of care being reduced or care being not available. Good experiences in meetings were characterized by respect for the individual, knowledge of transhealth as well as acceptance and understanding. Conclusion: How transgender people have been treated in health care has been characterized by positive and negative experiences. The fact that healthcare staff have had transhealth-relevant knowledge and the ability to meet the transgender person with a holistic and person-centered approach has the potential to contribute to increasing health and preventing ill health.

Purpose: To describe the experience of managing relapsing-remitting multiple sclerosis among adult women users of injectable disease modifying drugs, including day-to-day management, medication beliefs, and health care provider influence. Rationale/Significance of the study:Approximately 85% of the 400,000 Americans with multiple sclerosis have relapsing-remitting multiple sclerosis (RRMS), characterized by unpredictable relapses and partial or full remissions of neurological symptoms. Untreated, RRMS may progress to permanent, irreversible disability and decreased quality of life. Current guidelines recommend immediate and sustained treatment with injectable disease modifying drugs (DMDs). However, despite pronounced modest benefits, approximately 30%-62% of patients are not undergoing DMD therapy. A small number of quantitative studies have identified factors that predict adherence to injectable DMDs. However, little is known about injectable DMDs from patients’ perspectives. It is important to develop an understanding of the experience of managing RRMS among adult users of injectable DMDs in order for health care providers to provide ongoing education, counseling, and support. Organizing Framework:The framework, Beliefs About Medicines, was used to guide the study. Design: Qualitative descriptive design. Setting: Data were collected from adult women with RRMS who received care from an MS clinic, a neurology practice, and through snowball sampling. Sample: Purposive and theoretical sampling was used to recruit 32 women with RRMS. Maximum variation sampling ensured the appropriate breadth and depth of experiences. Women currently undergoing injectable DMD therapy (n = 25), as well as women who either discontinued (n = 6), or never used (n = 1) injectable DMDs were interviewed. Methods: A qualitative descriptive design was utilized. Verification occurred through trustworthiness of data, including rich, thick description from qualitative interviews; field notes and memoing; and member checks. Simultaneous data collection, analysis, and interpretation facilitated interview revision in order to elicit or expand emerging themes. Content analysis inductively derived themes and patterns within and across categories. Participant quotes substantiated particular themes. Confirmability of the data analysis process was undertaken in consultation with the research advisor. Implications: Findings elucidated adult women’s subjective experiences concerning management of RRMS among users of DMDs, including day-to-day management, medication beliefs, and health care provider influence. Results from this study can be used to educate, counsel, and support women in the management of RRMS.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Trygghet kan beskrivas som en säkerhet som varje person kan lita på och som medför en skyddande känsla. Patientens upplevelse från ambulansen har en stor påverkan på välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Varje vårdsituation i den prehospitala vårdmiljön är unik, vårdmiljöns utformning har en direkt koppling till patientens hälsa.    Syfte: Syftet var att beskriva patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö.   Metod: Den valda metoden var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats där både kvalitativ och kvantitativ forskning använts. En strukturerad sökning genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades efter att de analyserats och genomgått kvalitetsgranskning. Resultatet är främst baserat på kvalitativ forskning.     Resultat: Resultatet i studien syntetiserades till två huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av trygghet; mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna innefattar underkategorierna ambulanspersonalens yrkesskicklighet, deras förmåga till att ge information, skapa förtroende och bedriva en personcentrerad vård. De yttre faktorerna innefattar underkategorierna den prehospitala miljön i sig, patientens exponering av smärta och värme.   Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade på patientens upplevelse av trygghet i prehospital miljö via huvudfynden mellanmänskliga faktorer och yttre faktorer. De mellanmänskliga faktorerna beskrivs i större omfattning med direkt påverkan på upplevelsen av trygghet genom ambulanspersonalens uppträdande. De yttre faktorerna beskrivs indirekt påverka upplevelsen av trygghet via frihet från lidande. Upplevelsen från ambulansen har påverkan på hur patienten upplever välbefinnande och livskvalitet efter vårdtidens slut. Hur patienten känner är en av de största informationskällorna för att kunna avgöra hur upplevelsen har varit i ambulansen. Hälso- och sjukvårdsbarometern ges ut årligen i Sverige för att inventera förtroendet för somatisk slutenvård, primärvård eller somatiska specialiserade mottagningar. Förtroende har i litteraturstudien identifierats som ett huvudfynd när det gäller upplevelse av trygghet. / Background: Safety can be described as a security that every person can rely on and that brings a protective feeling. The patient's experience from the ambulance has a major impact on well-being and quality of life after the end of the care period. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. Every care situation in the prehospital care environment is unique, the design of the care environment has a direct link to the patient's health.   Purpose: The purpose was to describe the patient's experience of safety in the prehospital environment.   Method: The method chosen was a general literature review with inductive approach where both qualitative and quantitative research was used. A structured search was performed in the PubMed and Cinahl databases. 15 scientific articles were included after being analyzed and subjected to quality review. The result is mainly based on qualitative research.   Results: The results of the study were synthesized into two main categories that described the patient's experience of safety; interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors include the subcategories of the ambulance staff's professional skills, their ability to provide information, create confidence and conduct a person-centered care. The external factors include the subcategories of the prehospital environment itself, the patient's exposure to pain and heat.   Conclusion: The results of the literature study showed the patient's experience of safety in the prehospital environment via the main findings of interpersonal factors and external factors. The interpersonal factors are described to a greater extent with direct impact on the experience of security through the behaviour of ambulance personnel. The external factors are described indirectly affecting the experience of safety through freedom from suffering. The experience from the ambulance has an impact on how the patient experiences well-being and quality of life after the end of care. How the patient feels are one of the biggest sources of information in order to determine how the experience has been in the ambulance. The health barometer is issued annually in Sweden to inventory confidence in somatic inpatient care, primary care or somatic specialized clinics. In the literature study, confidence has been identified as a key finding when it comes to experiencing safety.

Det finns många fördelar med att amma varför amning är förstahandsvalet. Antalet kvinnor som helammar sitt nyfödda barn minskar trots att majoriteten av svenska kvinnor planerar att helamma. WHO rekommenderar att barnet helammas till sex månaders ålder. Trots rekommendationen helammas 44 procent av barnen globalt vid sex månaders ålder. Amning är en del av barnmorskans kompetensområde vilket innebär att de ska främja amning. Barnmorskor har en plikt att genomföra amningsrådgivning till samtliga kvinnor. Många kvinnor upplever initialt amningssvårigheter och för att förhindra tidigt amningsstopp är barnmorskans amningsstöd grundläggande. För att utveckla barnmorskans amningsstöd är det därför viktigt att ta reda på hur kvinnor upplever att det är att ta emot amningsrådgivning. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelse av amningsstöd och amningsinformation från barnets födelse till sex månaders ålder. Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk metod. Studier med kvalitativ och mixad metod inkluderades och endast kvalitativa data användes i resultatet. Databassökning genomfördes i Pubmed och Cinahl. Därefter kvalitetsgranskades artiklarna och endast de som uppfyllde kvalitetskraven inkluderades i resultatet. Vald data analyserades sedan genom integrerad analys. I resultatet inkluderades femton artiklar. Likheter och skillnader i hur kvinnor upplevde amningsstödet identifierades och utformade subkategorierna: kontinuitet inom vårdkedjan, tid för amningsstöd, praktiskt amningsstöd, betydelsen av bekräftelse och uppmuntran samt information och rådgivning. Utifrån subkategorierna identifierades sedan kategorierna kontinuitet och tillgänglighet samt vårdpersonalens bemötande. Slutsatsen indikerade att kvinnorna hade både positiva och negativa upplevelser av amningsrådgivning. I resultatet framkom faktorer som barnmorskor kan påverka kvinnans amningsupplevelse på egen hand genom sitt bemötande. Vidare urskildes faktorer som barnmorskorna inte kan påverka, såsom barnmorskeutbildningens innehåll och tidsbrist. Resultatet ger en bredare förståelse för vad som behöver utvecklas för att amningsrådgivningen ska förbättras. / There are many benefits to breastfeeding and it is the preferred choice. Despite the majority of the Swedish women intending to exclusively breastfeed, the numbers are decreasing. WHO recommends exclusive breastfeeding until six months, however only 44 percent globally follow through. Midwives are experts in the field of breastfeeding, they should promote and provide efficient support. Many women experience initial difficulties with breastfeeding, and to prevent early disruption of breastfeeding, the midwife's support is essential. Understanding women's perception of breastfeeding advice is key to improving midwives' support. The aim of the study was to examine women's experiences of breastfeeding support and breastfeeding information from birth to six months of age. The method was a literature review using a systematic approach. Studies with qualitative and mixed methods were included, and only qualitative data were used in the results. A database search was conducted in PubMed and Cinahl. The articles were quality-reviewed, and only those meeting the quality criteria were included in the results. The selected data was then analyzed through integrated analysis. The results included fifteen articles. Similarities and differences in how women experienced breastfeeding support were identified and constituted the subcategories: continuity within the healthcare chain, time for breastfeeding support, practical breastfeeding support, the significance of affirmation and encouragement and information and guidance. Based on the subcategories, these categories where formulated: continuity and accessibility, as well as healthcare professionals' approach. The conclusion indicated that women had both positive and negative experiences of breastfeeding advice. The results revealed factors that midwives can independently influence women’s breastfeeding experience with their approach. Furthermore, factors were identified that midwives cannot change on their own, such as the content of midwifery education and time constraints. The results provide a broader understanding of what needs to be developed for breastfeeding advice to improve.

Bakgrund   Långvarig smärta är smärta som varat längre än tre månader, och utgör ett folkhälsoproblem som medför stora kostnader för samhället. Dessutom har tillståndet hög samsjuklighet vad gäller psykisk ohälsa och påverkar livskvaliteten negativt. Vårdpersonal upplever att de saknar kunskap om långvarig smärta och ser patientgruppen som komplex. De barriärer som finns i vårdandet av patienter med långvarig smärta kan leda till brister i såväl bemötandet som i det personcentrerade förhållningssättet. Syfte Syftet var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Designen icke-systematisk litteraturöversikt användes för att besvara syftet. Datainsamlingen skedde genom sökning efter artiklar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades innan det slugiltiga urvalet. Resultaten från 15 artiklar analyserades enligt en integrerad analysmetod. Litteraturöversikten utfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen.    Resultat Resultatet presenteras i fyra kategorier som beskriver upplevelser kring olika aspekter av bemötande ur patienternas perspektiv. Kategorin om upplevelser av kommunikation handlade om samtalet och informationen från personalen. I kategorin om partnerskapet beskrevs upplevelser av delaktighet, tillit, stöd och kontinuitet. I en kategori beskrevs känslan av att inte vara önskad inom vården som kom från att patienterna kände sig förminskade, missförstådda, ifrågasatta samt övergivna av hälso- och sjukvården. I samma kategori framkom att patienterna kände att de måste agera på ett visst sätt och att det fanns en kunskapsbrist hos personalen. Patienterna hade även en önskan att bli sedda som individer och att bli tagna på allvar, vilket beskrevs i den sista kategorin. Slutsats Patienterna hade blandade negativa och positiva upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. De brister som fanns i bemötandet kan förklaras som en avsaknad av ett personcentrerat förhållningsätt. Möjligen påverkas bemötandet negativt av kunskapsbrist och omedvetna fördomar hos hälso- och sjukvårdpersonalen. Även organisatoriska brister skulle kunna bidra till ett försämrat bemötande av patienter med långvarig smärta. / Background Long-term pain is pain that has lasted for longer than three months. It is seen as a public health issue and comes at a large cost to Swedish society. The condition also has a high comorbidity especially with psychiatric disease, and a negative impact on quality of life. Health professionals experience that they have a lack of knowledge about long term pain and view the patient group as complex. The barriers that exist in caring for these patients can lead to a lack of person-centered care.  Aim The aim was to describe how patients with long-term pain experience their meetings with health professionals. Method A non-systematic literature review design was used for this study. The data was collected from two databases, CINAHL and PubMed. A review of the quality of the articles was carried out before the final selection. The results from 15 articles were analysed using an integrated analysis. The literature review was made in accordance with the Declaration of Helsinki.  Results The results are presented using four categories describing different aspects of meetings between patients and health professionals. The category relating experiences of communication included conversation with and information from the staff. Within the category about partnership between patients and health professionals, experiences of participation, trust, support, and continuity were described. In one category the patient’s perception of not being wanted in healthcare was described, it came from feelings of being diminished, misunderstood, questioned, and abandoned by the health-care system. It emerged that long-term pain patients felt they must act in a certain way and also that there was a lack of knowledge on the part of the staff. The patients also wanted to be seen as individuals and taken seriously, which was described in the last category. Conclusions The patients had both negative and positive experiences of their meetings with health professionals. The shortcomings that existed in the meeting can be explained by a lack of a person-centered approach. It is also possible that meetings are negatively affected by a lack of knowledge and by unconscious prejudices among health professionals. Organizational shortcomings could also be contributing to less successful meetings with patients suffering from long-term pain.

Bakgrund   Övervikt och fetma är ett hälsoproblem som ökat världen över. Personer som lider av detta har utsatts för både diskriminering och stigmatisering, vilket är något som påvisats inom vården. Att det sker diskriminering av personer med övervikt och fetma inom hälso-och sjukvården är inte något nytt, då det är ett fenomen som kunnat påvisas sedan flera årtionden tillbaka. Genom att sammanställa redan gjord forskning inom ämnet kan det leda till mer kunskap och bättre förståelse hos vårdpersonal. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter hos personer med övervikt eller fetma vid mötet med hälso- och sjukvården. Metod Studien genomfördes som en icke-systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metod-ansats. Artiklarna som analyserades inhämtades genom litteratursökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna granskades med hjälp av Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. En integrerad dataanalys tillämpades för att sammanställa och analysera artiklarna som ingick i denna litteraturstudie. Resultat Resultatet sammanställdes till två huvudkategorier: Erfarenheter av resurser i mötet med hälso- och sjukvården samt Erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med hälso- och sjukvården. Resultatet pekar på att personer med övervikt och fetma upplever resursbrister i form av kunskap hos personal, inställning hos personal och storleksanpassad utrustning. Resultatet visar också på att personer med övervikt och fetma har ett behov av att bli sedda som en hel person, att få relevant information och god kommunikation. Slutsats Studien visade behovet av ökad kunskap hos vårdpersonalen, särskilt kring läkemedelsbiverkningar, fördomar, orsaker, användning av utrustning och individuellt anpassade råd. Bristen på att se personerna som en hel individ, ha en dialog kring vikten och användningen av olämplig terminologi ledde till stigmatisering och minskat förtroende för vården, samt undvikande av vård. / Background Overweight and obesity is a problem that has increased worldwide. People who suffer from this have been exposed to both discrimination and stigmatization, which is something that has been seen in healthcare. The fact that there is discrimination against people with overweight and obesity in health care is nothing new, as it is a phenomenon that has been evident for several decades. By compiling research that has already been done on the subject, it can lead to more knowledge and better understanding among healthcare professionals. Aim The aim was to shed light on the experiences of people with overweight or obesity in their encounter with healthcare. Method The study was conducted as a non-systematic literature review based on 15 scientific articles with a qualitative, quantitative, and mixed-method approach. The analysed articles were obtained through literature searches in PubMed and CINAHL. The articles were reviewed using Sophiahemmet University's assessment documents for scientific classification and quality. An integrated data analysis was applied to compile and analyse the articles included in this literature review. Results The results were compiled into two main categories: Experiences of resources in the encounter with health care and Experiences of person-centered care in the encounter with health care. The results indicate that people who are overweight and obese experience resource shortages in the form of staff knowledge, staff attitude, and size-appropriate equipment. The results also show that people who are overweight and obese need to be seen as a whole person, receive relevant information, and have good communication with healthcare professionals. Conclusions The study showed the need for increased knowledge among healthcare professionals, especially regarding drug side effects, prejudices, causes, use of the equipment, and individually adapted advice. The lack of seeing the person as a whole individual, having a dialogue about weight, and the importance and the use of inappropriate terminology led to stigmatization and reduced trust in care, as well as avoidance of care.

Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.