Syftet med denna studie är att få inblick på hur lärare i årskurs 1–3 ser på användandet av digitala verktyg för att främja elevers lärande inom programmering i matematikundervisningen. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av kvalitativ karaktär. Deltagande lärare som har medverkat kommer från olika skolor i mellersta Sverige och är utbildade inom matematikämnet i årskurs 1–3. Den insamlade data har analyserats genom både SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition) -  modellen som handlar om hur lärarna använder sig av digitala verktyg i undervisningen och Finger och Houguets konceptuella ramverk för utmaningar vid införande av teknologi i undervisning. Resultatet av denna studie visar att de berörda lärarna tycker att digitala verktyg är en viktig komponent till programmering och att de kan underlätta i programmeringsundervisningen på grund av de möjligheter som det digitala kan erbjuda. / The purpose of this study is to gain insight into how teachers throughout grades 1 – 3 view the use of digital tools to encourage student learning about programming within the subject of mathematics in addition to possibilities and challenges. The study has been accomplished using semi-structured interviews of a qualitative nature. The contributing teachers derive from multiple schools throughout central Sweden and are trained in mathematics through grades 1–3. The collected data has been analyzed using both the SAMR (Substitution, Augmentation, Modification, Redefinition)- a model which deals with how teachers utilize digital tools to educate, and Vinnervik's translated framework for challenges when implementing technology education. The results show that affected teachers believe that using digital tools is an essential factor when learning programming due to the possibilities they provide.

I denna kandidatuppsats undersöktes vilka typer av problem mjukvaruutvecklare i team på företag i Sverige anser finns när det gäller samarbete med andra mjukvaruutvecklare. Empiriska data samlades in genom intervjuer med utvecklare och en kvalitativ dataanalys genomfördes sedan. Med hjälp av en taxonomi för teamprocesser kunde de upplevda problemen härledas till vissa typer av teamarbete. Uppsatsens slutsatser är att de intervjuade mjukvaruutvecklarna upplevde problem som kan kopplas till teams förmågor att ge varandra understöd, att koordinera arbete, hålla koll på sina framsteg, hantera konflikter och att skapa strategier och planer. Ett teoretiskt förslag till när det kan vara troligt att dessa problem inträffar presenterades också men detta kräver vidare undersökningar. Studiens resultat bedöms kunna utgöra möjliga utgångspunkter för vidare studier för att exempelvis undersöka hur frekventa de typer av upplevda problem som uttrycktes i denna undersökning är. / This bachelor’s degree project constitutes a study of which types of problems software developers in teams at companies in Sweden believe exist regarding teamwork with other software developers. Empirical data was collected through interviews with developers and qualitative data analysis was then conducted. Using a taxonomy of team processes the perceived problems could be tied to certain types of teamwork. The conclusions of the study are that the interviewed software developers perceived problems that can be tied to team’s abilities to give each other backup, to coordinate work, keep track of their progress, managing conflicts and creating strategies and plans. A theoretical suggestion as to when it might be likely that these problems occur was also presented but this requires further investigation. The result of this study is regarded by the author to form a possible basis for further studies to for instance investigate how frequent the types of perceived problems mentioned in this study are.

The Stream API was added in Java 8. With the help of lambda expressions (anonymous functions), streams enable functional-style operations on sequences of elements. In this project, we evaluate how streams perform in comparison to imperative loops in terms of execution time, from the perspective of how streams are commonly used in public GitHub repositories. Additionally, two algorithms are implemented with and without streams, to assess the impact of stream usage on algorithmic performance. Parallel streams are only examined briefly due to their infrequent usage. We find that sequential streams in general are slower than imperative loops. However, stream performance heavily relies on how many elements are being processed, which is referred to as input size. For input sizes smaller than 100, most stream pipelines are several times slower than imperative loops. Meanwhile, for input sizes between 10 000 and 1 000 000, streams are on average only 39% to 74% slower than loops, and in some cases, they even slightly outperform them. Additionally, we observe that using streams when implementing algorithms in some cases leads to much slower execution times, while in other cases, it barely affects the execution time at all. We conclude that stream performance primarily depends on input size, presumably because of the high overhead abstraction cost of creating streams, but their performance also depends on other factors, such as operation type and pipeline length. / Med Java 8 introducerades streams. Med hjälp av lambda-uttryck (anonyma funktioner) möjliggör streams användandet av funktionella operationer på sekvenser av element. I detta projekt mäter vi hur streams presterar i jämförelse med imperativa loopar med hänsyn till exekveringstid, från perspektivet av hur streams vanligen används i publika GitHub-projekt. Parallella streams undersöks endast i begränsad utsträckning, på grund av hur sällan de används. Resultaten visar att streams överlag är långsammare än imperativa loopar. Skillnaden i prestanda beror dock starkt på indatastorleken, det vill säga hur många element som streamen bearbetar. För indatastorlekar mindre än 100 element är streams ofta flera gånger långsammare än deras imperativa motsvarigheter. Samtidigt är streams i genomsnitt endast 39% till 74% långsammare än imperativa motsvarigheter för indatastorlekar mellan 10 000 och 1 000 000 element, och i några fall är de till och med något snabbare än imperativ kod. Vidare observerar vi att användning av streams vid implementation av algoritmer i vissa fall leder till mycket längre exekveringstider, medan det i andra fall knappt påverkar exekveringstiden alls. Vi drar slutsatsen att prestandan av streams främst beror på indatastorlek, men också på andra faktorer, såsom operationstyp och hur många operationer som används i en pipeline.

Mobile manipulators are changing the way companies and industries complete their work. Untrained end users risk facing unfunctional and nonuser- friendly Graphical User Interfaces. Recently, there has been shortages of people and talent in the heathcare industry where these applications would benefit in being used to accomplish easy and low level tasks. All these reasons contribute to the need of finding functional robot-user ways of communicating that allow the expansion of mobile manipulation applications. This thesis addresses the problem of finding an intuitive way to deploy a mobile manipulator in a laboratory environment. This thesis has analyzed whether it is possible to permit the user to work with a manipulator efficiently and without too much effort via a functional graphical user interface. Creating a modular interface based on user needs is the innovation value of this work. It allows the expansion of mobile manipulator applications that increases the number of possible users. To accomplish this purpose a Graphical User Interface application is proposed using an explanatory research strategy. First, user data was acquired using an ad hoc research survey and mixed with literature implementations to create the right application design. Then, an iterative implementation based on code-creation and tests was used to design a valuable solution. Finally, the results from an observational user study with non-roboticist programmers are presented. The results were validated with the help of 10 potential end users and a validation matrix. This demonstrated how the system is both functional and user-friendly for novices, but also expressive for experts. / Mobilmanipulatorer förändrar sättet som företag och industrier utför sitt arbete. Otränade slutanvändare och särskilt de utan programmeringskunskap kommer att bemötas av icke-funktionella och användarovänliga grafiska användargränssnitt. Den senaste tiden har det varit brist på specialiserad personal inom hälsovårdsindustrin som har resulterat i ett beroende på dessa applikationer för att genomföra enkla uppgifter samt uppgifter på låg nivå. Alla dessa faktorer bidrar till det ökande behovet att hitta ett funktionellt sätt att kommunicera mellan robot och slutanvändare vilket tillåter expansionen av mobilmanipulatorapplikationer. Arbetet som beskrivs i denna avhandling adresserar problemet att finna ett intuitivt sätt att använda en mobilmanipulator i ett laboratoriemijö. Möjligheten att tillåta användaren att på ett enkelt och effektivt sätt arbeta med en manipulator via ett funtionellt grafiskt användargränssnitt analyseras. Innovationsvärdet och detta examensarbetes bidrag till nuvarande kunskap betraktar möjligheten att skapa ett modulärt gränssnitt baserat på användares behov. Detta möjliggör expansionen av mobilmanipulatörers applikation vilket ökar antalet möjliga användare. En förklarande forskningsstrategi används för att föreslå en grafisk användargränssnittsapplikation för att uppnå detta mål. Först användes data från ad hoc-undersökningar blandat med litteraturimplementeringar för att skapa den rätta applikationsdesignen. En iterativ implementering baserad på kodskapande samt tester användes sedan för att designa en värdefull lösning redo att testas. Slutligen presenteras resultat från en användarobservationsstudie med icke-robotikprogrammerare. De insamlade resultaten som samlades in under valideringsstadiet tack vare en grupp bestående av tio potentiella slutanvändare har analyserats genom användandet av en valideringsmatris som är baserad på tre parametrar. Detta demonstrerade hur systemet är både funktionellt och användarvänligt för nybörjare men också expressivt för experter.

This paper explores how to optimally distribute vaccines by deciding what middle warehouses to use for storage. For this purpose, a network has been designed with a central warehouse, a set of middle warehouses and a set of local hospitals. The supply has been defined by two different types of vaccines to incorporate their logistical requirements, and the demand has been defined by the elderly population of Sweden. The model was constructed as a mixed-integer program in the optimisation programming language GAMS. The results was a set of 13 middle warehouses allocated such that the total distances when distributing the vaccines are minimised. It was also identified how much of each type of vaccines that was being shipped. The integer program was then relaxed to test whether the optimal value was in fact a global optima. Both the objective value for the original problem and for the relaxed problem was 10189.8 km, which means that it could be identified as a global optima. Furthermore, this paper explored ways to mitigate the supply chain risks with the help of mathematical methods and supply chain management literature. This paper presents scenario-based stochastic programming, how to construct a supplier portfolio, reliability engineering and distribution-based stochastic programming as useful methods when dealing with the risks.  In essence, the purpose of this paper was to evaluate modeling opportunities for distributions of vaccines rather than the quantitative results since the data was limited. The aim was to present a general model that could be used with different sets of data, and provide the most optimal allocation of warehouses. Recommended improvements to the paper are greater accuracy in data, in probability distributions and expansion of model with consideration of time. / Detta arbete utforskar hur man kan optimera distributionen av vaccin genom att bestämma placering av en mängd mellanlager. I detta syfte har ett nätverk designats med ett centrallager, en utspridd mängd mellanlager och en mängd lokala sjukhus. Utbudet har definerats som två olika typer av vaccin för att ta hänsyn till deras olika logistiska krav och efterfrågan har definerats som Sveriges äldre befolkning. Modellen var konstruerad som ett blandat heltalsproblem i programmeringsspråket GAMS. Resultatet blev 13 mellanlager som är optimala för en så effektiv distribution av vaccin som möjligt. Resultaten visar också vilken typ av vaccin som ska skickas var. Heltalsprogrammet använder sedan relaxation för att undersöka om resultatet är ett globalt optimum och inte endast ett lokalt optimum. Målfunktionens värde är 10189,8 km både för det ordinarie problemet och för det relaxerade, vilket inneär att man kan dra slutsaten att värdet är ett globalt optimum. Dessutom utforskars sätt att mildra försörjningskedjans risker med hjälp av matematiska metoder och litteratur inom logistik av försörjningskedjor. Denna uppsats presenterar scenariobaserad och distributionbaserad stokastisk programmering, konstruktion av leverantörsportföljer och tillförlitlighetsteknik som användbara metoder för att hantera riskerna.  Sammanfattningsvis är detta ett arbete som utforskar möjligheter med modelleringen av vaccindistribution snarare än en rigid kvantitativ analys eftersom datan är begränsad. Syftet var därför att utveckla en generell modell som med olika dataset kan ge den optimala allokeringen av mellanlager. De förbättringar av arbetet som rekommenderas är mer noggrann data, exakthet kring sannolikhetsfördelningarna och en expansion av modellen som tar hänsyn till tid.

Managing the respiratory diseases could be hard for many patients. Usually patients use the inhaler to administrate medicine on a regular basis. Even though the inhaler guideline is well-accepted, most patients make mistakes. In the recent years, smart inhalers with sensors have shown a great potential of guiding the daily use of the inhaler and better understanding the diseases. KTH MedTech startup Andning Med AB specializes on developing smart add-on hardware device to the inhaler. This thesis work is the continuation of the prototyping of the embedded software for the add-on device. The main goal of the thesis work is to develop a robust software for the hardware device to guide the inhaler use in real time, and collect and manage the inhaler data. To approach the problem, I use the Finite-state machine modelling and the object-oriented programming mindset. After the software development and testing, all the designed functionalities are achieved. The user could be visually guided by the device. The inhaler data could be correctly collected and uploaded to the mobile device. The thesis work could serve as a basis for further embedded software development for the device that will end up in the smart inhaler market in the future. It could also give reference to the similar IoT device development. / Att hantera luftvägssjukdomarna kan vara svårt för många patienter. Vanligtvis använder patienter inhalatorn för att administrera medicin regelbundet. Även om inhalatorns riktlinje är väl accepterad gör de flesta patienter misstag. Under de senaste åren har smarta inhalatorer med sensorer visat en stor potential att vägleda den dagliga användningen av inhalatorn och bättre förstå sjukdomarna. KTH MedTech startup Andning Med AB har specialiserat sig på att utveckla smarta tilläggsutrustning till inhalatorn. Detta examensarbete är en fortsättning på prototypframställningen av den inbäddade programvaran för tilläggsenheten. Huvudmålet med examensarbetet är att utveckla en robust mjukvara för hårdvaruenheten för att styra inhalatoranvändningen i realtid, samt samla in och hantera inhalatordata. För att närma mig problemet använder jag Finite-state maskinmodellering och det objektorienterade programmeringstänket. Efter mjukvaruutveckling och testning uppnås alla designade funktioner. Användaren kan visuellt guidas av enheten. Inhalatordata kunde samlas in korrekt och laddas upp till den mobila enheten. Examensarbetet kan fungera som en grund för ytterligare inbäddad mjukvaruutveckling för enheten som kommer att hamna på marknaden för smarta inhalatorer i framtiden. Det kan också hänvisa till liknande utveckling av IoT-enheter.

In recent years, sustainable investments have risen in popularity as a result of climate change. However, there is a shortage of reliable tools to aid investors in allocating their funds more sustainably, while still ensuring maximum profitability. Another issue introduced in connection with climate change is greenwashing - companies falsely marketing themselves as sustainable without working on minimizing their environmental impact. The aim of the project is to solve the aforementioned problems and investigate the cost of deterring from profitability for sustainability.  This paper explores if there is a way to allocate a stock portfolio to ensure optimally while taking sustainability into account. The method features predicting the future revenue of stocks, evaluating and quantifying sustainability from companies, and optimizing the portfolio in order to find the optimal set of stocks. The optimization is performed using dynamic programming by treating the problem as a Knapsack Problem. The algorithm is evaluated for two investor profiles - with focus on profitability and with focus on sustainability. The results concluded in a set of shares following a stationary distribution for both investment profiles. Consequently, it is reasoned that Dynamic Programming is a suitable method of optimization within the scope of the thesis however it is also reasoned that improvements can be made to include more sophisticated optimization methods. The cost of selecting the more sustainable option is determined to adhere to a linear relation for all budget levels. / Under de senaste åren har intresset ökat för hållbara investering till följd av klimatkrisen. Den snabba förändringen har emellertid medfört att det inte finns tillförlitliga hjälpverktyg tillgängliga för investerare att fördela sin tillgångar. Ännu ett problem som har dykt upp i samband med klimatkrisen är greenwashing - att företag marknadsför sig som miljövänliga, utan att försöka minska sin klimatpåverkan. Projektets mål är att försöka lösa dem nämnda problemen, samt att undersöka förlusten av att prioritera hållbarhet före lönsamhet.  Syftet med denna uppsats är att utforska möjligheterna med att optimera en aktieportfölj när hållbarhet betraktas som värderingsfaktor. Metoden omfattar att bestämma aktiernas förväntade framtida avkastning, utvärdering och modellering av företags hållbarhetsarbete samt optimering av portföljen. I detta projekt tillämpades dynamisk programmering som optimeringsmetod. Algoritmen utvärderas för två investerings profiler - en som prioriterar lönsamhet och en som prioriterar hållbarhet. Undersökningsresultaten visar att den optimala portföljen följer en stationär fördelning i båda fallen. Följaktligen dras slutsatsen att dynamisk programmering är en tillräckligt bra optimeringsmetod inom undersökningens avgränsningar men att det i framtiden går att införa förbättringar för att ta hänsyn till mer sofistikerade optimeringsmetoder. Det visas även att kostnaden för frångå lönsamhet beskrivs av ett linjärt samband på ala budgetnivåer.

In connection with the world becoming more digitalized, the need for competence within Computer Science and IT has simultaneously increased, in which programming and mathematics are fundamental competences. At the same time digital music and headphones may enable students within these fields of knowledge to regularly listen to their prefered music while studying without disturbing their surroundings. The purpose of this study is to examine if the short-term performance of mathematics and programming is improved by listening to preferred music during examinations. Furthermore, to find out if the results can be explained by the following seven parameters: the perceived achievement, difficulty, focus, working memory, stress, anxiety and motivation. The participants completed tests in math and programming in two music conditions: with preferred study music and in silence. Moreover, they were given surveys concerning the seven parameters and their general relation to music as it regards their studying. The results showed that the participants performed better while listening to music for both math and programming. With an increase of 10.43% for mathematics and 12.47% increase for programming. However, more evidence is needed to conclude the causation. The underlying factors are unclear. While the mean value and the median value for the parameters show minimal differences between the musical conditions, with the exception of the perceived difficulty, it appears that several participants felt that the music aided in blocking surrounding noises and contributed to a better mood and focus. The increase in performance can also have been affected by other factors than the music. / Digitaliseringens framväxt har lett till att efterfrågan och behovet av att utbilda akademiker med kompetens inom datavetenskap och IT har ökat, där programmering och matematik är grundläggande kunskaper. [9] Samtidigt kan digital musik och hörlurar underlätta för studenter inom dessa kompetensområden att regelbundet lyssna på sin favoritmusik under studierna utan att störa omgivningen. Syftet med arbetet är att undersöka om den kortsiktiga prestationen, under examination inom matematik respektive programmering, förbättrades vid musiklyssnande och ifall resultatet kan förklaras med hjälp av sju olika parametrar: deltagarnas upplevda prestation, svårighetsgrad, fokus, arbetsminne, stress, ångest samt motivation. Experimentet gick ut på att låta deltagarna skriva prov inom matematik respektive programmering både med och utan musik, samt svara på enkäter kopplade till de sju parametrarna och deras relation till musiklyssnande under studerandet. Resultaten tyder på att musiklyssnande under testerna förhöjde deltagarnas prestation inom matematik och programmering med en procentuell ökning på 10,43% respektive 12,47%. Dock behövs mer underlag för att konstatera ett orsakssamband. Resultaten för bakomliggande faktorer är otydliga. Medelvärde och median för parametrarna ger inte klara samband varken musiklyssning eller utan. Utöver upplevd svårighetsgrad, så ger de flesta parametrarna minimala skillnader. Deltagarna meddelade att musiken underlättade att filtrera bort bakgrundsljud som kan förbättra fokuset och bidragit med bättre sinnesstämning. Ökningen i prestation kan också ha påverkats av flera andra faktorer än just musiklyssning.

Forecast and estimation on transmission line losses is a vital task in the daily operation and planning of the Swedish power system. The aim with this thesis is to design a new line loss prediction model at Svenska kraftnät (Svk), which provides a hourly forecast of the transmission line losses the next day for the Swedish bidding areas (SE1-SE4). The final goal is to reduce the additional cost related to inaccurate predictions. The developed model is based on regression analysis on historical line losses and estimated exchange flows between the adjacent bidding areas computed by linear programming. Simulation results for 2015 show that it is, with rather simple estimates and assumptions, possible to increase the prediction accuracy with up to 27% compared with the existing method and to reduce the related costs in a similar way. The study also shows that future modelling has potential to increase the precision even further and recommends a Neural Network approach as the next step. / Prognoser och estimering av stamnätsförluster är en central del i den dagliga driften av det svenska kraftsystemet. Den här uppsatsen har därför syftat till att utveckla en simuleringsmodell som ger en timvisprognos över morgondagens förluster i varje elområde (SE1-SE4). Detta verktyg är senare tänkt att precisera den dagliga upphandlingen av förluster och därmed minska kostnaden kopplad till osäkra prognoser. Den utvecklade modellen bygger på en regressionsanalys av tidigare uppmätta förluster och uppskattade transmissionsflöden mellan de närliggande elområdena beräknad med linjär programmering. Simulerignar för 2015 visar att, det med föhrhållandesvis enkla antaganden och uppskattningar av indata, går att precisera förlusterna med uppemot 27% jämfört med dagens prognos och därmed minska kostnaderna i liknande omfattning. Studien visar också att förbättringspotentialen är stor och rekommende-rar fortsatta studier utifrån en Neurala Nätverk modell.

The problem of fleet design and fleet modelling; for decades problems regarding determining fleet sizes and optimized routing problems have formed the groundwork into the fleet design and fleet optimization for a wide range of business sectors. In most of these problems only single entities or fixed design resources are optimized for a certain route and delivery objective based on minimizing operational costs. In the naval industry, there has been a growing need for numerical methods that are able to predict what kind of fleets, in terms of size and capabilities, would be suited to achieve certain operational needs. Further than that, for shipbuilders and designers, what kind of design requirements the individual vessel platforms in such a fleet must contain constitutes the bridge in translating operational needs to ship design and system integration requirements. Especially in an era where technology advances more quickly than it takes to design a naval vessel, creating tools that are able to predict something about future fleet resilience could become an effective asset for future naval fleet development. For this, studies that contribute to developing methods that can evaluate the combined effect of individual vessel platforms from a fleet perspective are still fairly limited. The overall goal of this study was to determine how the development and application of fleet modelling tools can contribute to designing naval fleets that are more robust against future threats and missions. The objective was to extend and build on a fleet modelling method based on Systems Engineering, that is able to generate fleet compositions and produce basic individual platform design requirements for early-stage design phases of naval fleets through scripted naval scenario's. The aim was to construct a functional numerical simulation model through Mixed Integer Linear programming and extend the abilities of the method to be able to include 'future' technologies, with UXV's receiving the main focus. The overall potential and results that the numerical model produces are interesting, through an optimization process it is able to build a fleet from a wide range of platform choices and deliver basic platform design requirements. Actual combat performance of the fleets that are generated, is debatable and needs to be further investigated and tested/verified through different means. The conclusion from the study is that to design future resilient fleets, more research and development is needed in the area of naval fleet modelling and simulation since the functionality of tools available can not overcome the amount of uncertainty that the future brings. Besides that, the method under review does make it able to generate interesting fleet combinations that could spark new ideas on how we could regard the future potential of uprising technology and their combined capabilities with naval vessel platforms. / Problemet med flottdesign och flottmodellering; i årtionden har problem med att bestämma flottans storlek och optimerade routingproblem bildat grunden för flottans design och flottans optimering för ett brett spektrum av affärssektorer. I de flesta av dessa problem är mätvärden för enkel design eller fasta fartyg optimerade för en viss rutt och antal hamnar baserat på minimering av driftskostnader. Inom marinindustrin har det funnits ett växande behov av numeriska metoder som kan förutsäga vilken typ av flotta, när det gäller storlek och kapacitet, som skulle vara lämplig för att möta vissa operativa behov. För varvsbyggare och konstruktörer fungerar dessutom att tillskriva designkrav till enskilda fartygsplattformar i en sådan flotta som bron som översätter operativa behov till krav på fartygsdesign och systemintegration. Särskilt i en tid där tekniken går snabbare än vad som krävs för att utforma ett marinfartyg kan skapandet av verktyg som kan förutsäga motståndskraften hos en framtida flotta vara en effektiv tillgång för framtida marinutveckling. För detta är studier som bidrar till att utveckla metoder som kan utvärdera den kombinerade effekten av enskilda fartygsplattformar ur ett flottperspektiv fortfarande ganska begränsade. Det övergripande målet för denna studie var att avgöra hur utvecklingen och tillämpningen av verktyg för modellering av flottor kan bidra till att utforma marinflottor som är mer robusta mot framtida hot och uppdrag. Målet var att utöka och bygga på en flottmodelleringsmetod baserad på Systems Engineering, som kan generera flottanheter och producera grundläggande individuella plattformskrav för designfasen i de tidiga stadierna av marina flottar genom scenarier för manusskrivning. Syftet var att konstruera en funktionell numerisk simuleringsmodell genom Mixed Integer Linear Programmering och utöka metodens förmåga för att kunna inkludera 'framtida' teknologier, med UXV: er som huvudfokus. Den övergripande potentialen och resultaten som den numeriska modellen ger är intressanta, genom en optimeringsprocess kan den bygga en flotta från ett brett spektrum av plattformsval och leverera grundläggande krav på plattformsdesign. Den faktiska stridsprestandan för de genererade flottorna kan inte bedömas och måste undersökas vidare och testas / verifieras med olika metoder. Studien drar slutsatsen att utformning av framtida motståndskraftiga flottor kräver mer forskning och utveckling inom marinmodellering och simulering, eftersom funktionaliteten hos nuvarande tillgängliga verktyg inte kan övervinna osäkerheten i framtiden. Förutom det gör metoden under granskning det möjligt att generera intressanta flottkombinationer som kan utlösa nya idéer om hur vi kan betrakta den framtida potentialen för upprorsteknologi och deras kombinerade kapacitet med sjöfartygsplattformar.