Syftet med studien var att undersöka vilka stöd som matematiklärare erbjudits relativt programmering i matematikundervisningen. Därtill avsåg studien att undersöka vad matematiklärare önskar av ett stöd relativt programmering i matematik. Två datainsamlingsmetoder användes: en webbaserad enkät, och en semistrukturerad intervju. 29 enkätsvar erhölls och tre intervjuer genomfördes. Urvalspopulationen för dessa var matematiklärare i Stockholmsområdet. De insamlade data bearbetades med kvalitativ innehållsanalys där olika kategorier med tillhörande koder framkom, för att beskriva lärares uppfattningar av begreppet lärarstöd samt lärarnas åsikter om lärarstöd. Av enkätsvaren erhölls att 11 av 29 lärare upplevde att de inte erbjudits stöd för programmering i matematikundervisningen. Baserat på studiens resultat utvecklades ett lärarstödförslag vars syfte är att motsvara lärarnas önskemål på lärarstöd. Lärarstödförslaget består av ett upplägg för kompetensutveckling och lektionsplaner. / The purpose of the study was to examine which aids relative to programming in mathematics education the mathematics teachers have been offered. Moreover, the study sought to examine the desiderata of the mathematics teachers, relative to aid in programming in mathematics education. Two means of collecting data were used: a web based questionnaire, and a semi structured interview. 29 responses to the questionnaire were collected and three interviews were conducted. The sample population for the study was mathematics teachers in the Stockholm region. The collected data were processed with qualitative content analysis where different categories and codes emerged. The categories and codes describe the teachers’ understanding of the term teacher-aid, and the teachers’ opinion of teacher-aid. The questionnaire responses indicate that 11 of 29 teachers did not perceive that they were offered aid relative to programming in mathematics education. A teacher-aid-proposal with the purpose to match the desiderata of the teachers with respect to teacher-aids. The teacher-aid-proposal consists of a competence development arrangement and lesson plans.

Vid projektering av ett byggnadsverk är det viktigt att ta hänsyn till miljöpåverkan och kostnader under hela konstruktionens livslängd. Detta görs genom så kallade livscykelanalyser (LCA) och livscykelkostnadsanalyser (LCC-analys). En LCA berör miljöaspekter och potentiell miljöpåverkan genom en produkts hela livscykel d.v.s. ”från vaggan till graven”. I en LCC-analys summeras investeringskostnad samt kostnader för drift och underhåll under produktens livslängd. BIM 3D-modelleringsverktyg används för att modellera flertal olika byggkonstruktioner. Det optimala vore om det gick att utnyttja de kraftfulla BIM-verktygen tillfullo och kunna använda den information som redan finns i modellerna för att utföra LCA och LCC-analyser. Önskvärt vore om det även gick att koppla till företagsinterna moduler, t.ex. i detta projekt Trafikverkets Klimatkalkyl (ett verktyg som baseras på den vedertagna metoden för LCA). Syftet med examensarbetet är att integrera kostnad och miljöpåverkan i tidigt projekteringsskede genom automatisering av koppling mellan BIM-program och LCA-/LCC-verktyg. Genom automatisering av denna process kan optimering av konstruktioner effektiviseras. Ett Excelark har skapats genom programmering i Visual Basic for Applications (VBA) som hämtar materialmängder från antingen Tekla Structures, Excel eller genom manuell inmatning och sedan generar LCA- och LCC-rapporter. Dessa har sedan jämförts med tidigare genomförda LCA och LCCanalyser för att säkerställa utfallets reliabilitet. Resultatet av arbetet visar att framtagna LCA- och LCC-rapporter kan bidra till en effektivare projekteringsprocess för optimering av konstruktioner med hänsyn till miljö och kostnad. Excelarkets användarvänliga uppbyggnad gör det möjligt för personer med begränsad kunskap inom LCA och LCC att göra mer hållbara val vid projektering av en konstruktion. Detta bidrar till att främja hållbarhetstänk i företag och uppmuntrar anställda att arbeta mot ett gemensamt mål om en koldioxidneutral infrastruktursektor. / While carrying out structural design work, it is important to take into consideration the environmental impacts and costs throughout the life time of the structure. This is done through life cycle assessment (LCA) and life cycle cost analysis (LCC analysis), respectively. LCA addresses the environmental aspects and potential environmental impacts throughout a product’s life cycle i.e. from cradle to grave. An LCC analysis summarizes the investment cost and costs for operation and maintenance during the life time of the product. BIM 3D modeling tool are used for modeling several different types of buildings and civil works. Ideally, digital information readily available through these powerful BIM tools, should be reused to perform LCA and LCC analyses. It would also be beneficial if it was possible to connect it to a company’s internal systems for instance in this study, the Swedish Transport Administration's “Klimatkalkyl” (a tool based on the method for LCA). The purpose of the thesis project is to integrate cost and environmental impact into the early design phase through an automated connection between BIM programs and LCA / LCC tools. By automating this process, optimization of structures can be made more efficient. An Excel sheet has been created through programming in Visual Basic for Applications (VBA) which retrieves quantities from either Tekla Structures, Excel or manual input and then generates LCA and LCC reports. These have then been compared with existing LCA and LCC analyses to ensure the program's quality. The result of the work shows that produced LCA and LCC reports can contribute to a more efficient structural design process for optimizing structures regarding environmental impacts and investment cost. The Excel sheet's user-friendly structure also enables people with limited knowledge in LCA and LCC to make more sustainable choices when undertaking structural design tasks. This helps to promote sustainable thinking in companies and encourages employees to work towards a common goal of a carbon-neutral infrastructure sector.

Studien genomfördes på industriföretaget Gränges Finspång AB som är en producent av valsade aluminiumprodukter för värmeväxlare vilka används som komponenter främst inom bilindustrin och värme, ventilation och luftkonditionering. Aluminium är en miljöeffektiv råvara tack vare materialets naturliga egenskaper samt dess återanvändbarhet vilket har lett till att allt fler företag vill ta vara på dessa egenskaper vid tillverkning av klimatsmarta produkter. För Gränges Finspång AB har materialets aktualitet på marknaden inneburit en ökad efterfrågan på företagets produkter vilket i sin tur har satt ökad press på företagets produktionseffektivitet. Den produktionsprocess som studerades på företaget var en uppsättning maskiner – även kallade kallvalsverk – vilka kan liknas med en funktionell verkstad. Syftet med studien var att, med hjälp av optimeringsmetoder, ta fram en modell som kan användas som beslutsunderlag för sekvensering av produkter i företagets kallvalsverk. Utifrån intervjuer, granskning av interna dokument och en kvantitativ dataanalys genomfördes en kartläggning av Gränges Finspång AB:s hela produktionsflöde såväl som de processer unika för kallvalsprocessen. För sekvensering av företagets produkter tillämpades en linjär heltalsmodell vilken anger optimum för maximalt 14 produkter. Studien bekräftar att företagets kallvalsning är ett komplext produktionssystem ur ett schemaläggningsperspektiv. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Beslutsfattare i Sverige och internationellt har kommit fram till att undervisning i programmering är viktigt. I Sverige infördes således 2018 programmering i den svenska läroplanen där delar av programmeringsundervisningen ska bedrivas i matematikämnet. Många matematiklärare känner sig dock osäkra på hur denna undervisning ska utföras rent praktiskt. Syftet med detta arbete är att studera programmering i matematikämnet ur högstadieelevers perspektiv, och speciellt vad gäller matematiskt lärande och att lära sig hur man tänker vid programmering (datalogiskt tänkande). Detta görs som en fallstudie i en niondeklass som undervisades i programmering under 6 lektioner vid 5 tillfällen. Studien består av klassrumsobservationer, korta enkäter samt intervjuer med eleverna. Slutsatsen av fallstudien är att eleverna är övervägande positiva till programmering i matematik och ser det som något nytt och annorlunda. De ser programmeringen som kreativ jämfört med andra matematiklektioner och uppskattar den direkta responsen datorerna ger. Däremot har de svårt att se direkt lärande i matematik, förutom att de får använda variabler. Det räcker inte att programmeringsuppgifterna innehåller matematik för att eleverna ska uppleva att de lär sig matematik när de programmerar. Vilka tecken på datalogiskt tänkande som visar sig efter programmeringslektionerna beror på hur datalogiskt tänkande definieras. I detta arbete indelas datalogiskt tänkande i sex huvudkoncept: abstraktion, algoritmiskt tänkande, automatisering, nedbrytning i komponenter, felsökning och generalisering, varav eleverna i detta arbete visar tecken på algoritmiskt tänkande, uttrycker att de uppskattar automatisering och lär sig arbeta genom felsökning. Dessutom beskriver de att de samarbetar och kommunicerar mer på programmeringslektionerna än på andra matematiklektioner och uppskattar att få skapa egna programmeringsuppgifter och arbeta med öppna problem. / Decision makers in Sweden and internationally have come to the conclusion that teaching programming is important. In Sweden, programming was thus introduced in the Swedish curriculum in 2018, where parts of the programming education will be conducted in the subject of mathematics. Many mathematics teachers, however, feel uncertain about how this teaching should be carried out. The purpose of this work is to study programming in the subject of mathematics from the perspective of students in year 7-9, and especially in terms of mathematical learning and how to think when programming (computational thinking). This is done as a case study in a class in ninth grade that was taught programming during 6 lessons on 5 occasions. The study consists of classroom observations, short questionnaires and interviews with students. The conclusion of the case study is that the students are predominantly positive about programming in mathematics and see it as something new and different. They see programming as compared to other math lessons and appreciate the direct response the computers give. However, they have difficulty seeing direct learning in mathematics, except that the use of variables. It is not enough that the programming tasks contain mathematics for the students to experience that they learn mathematics when they program. What signs of computational thinking appear after the programming lessons depends on how computational thinking is defined. In this work, computational thinking is divided into six main concepts: abstraction, algorithmic thinking, automation, decomposition, troubleshooting and generalization, of which the students in this work show signs of algorithmic thinking, express that they appreciate automation and learn to work through troubleshooting. In addition, they describe that they collaborate and communicate more in the programming lessons than in other mathematics lessons and appreciate being able to create their own programming tasks and work with open problems.

Game engines are well known for their use in the gaming industry but are starting to have an impact in other areas as well. Architecture, automotive, and the defence industry are today using these engines to visualise and, to some extent, test their products. In this thesis, we have examined how the game engine Unity could be used for simulating a radar with the purpose of detecting and measuring sea clutter. Following a pre-study examining different implementation approaches, it was decided to use ray tracing. The radar itself is simulated by using the camera to emit rays and having a plane object directly behind it act as a receiver. Rays are then individually traced for each pixel, propagating throughout the scene and saving information such as hit coordinates, distance travelled, and direction. By using the total travel distance of each ray that returned to the receiver, the phase of each ray is calculated. This is then used to compute the total amplitude, which represents the returned signal strength. Using a compute shader, most of the computations are done in parallel on the GPU, enabling millions of rays to be traced. As measuring sea clutter was an objective of the study, tests measuring the ocean were carried out. These used ocean surfaces with two different sea states, using the Phillips spectrum to generate realistic waves. A ship object was then tested in free space and on two different ocean surfaces. The calculated amplitude and the number of rays returned were used to determine the signal strength returned and the RCS of the object. The purpose of this was to compare with other results of sea clutter studied, observed both in the real world and in simulated scenarios, and determine if our approach could be a valid choice for the industry. Some results matched the findings of a similar study that used a professional radar simulation tool called OKTAL. Other results of sea clutter were found to not be realistic due to certain limitations. The current main limitation of our implementation is not being able to trace a large enough ocean surface with the finer details needed for realistic results. However, this could be solved by creating a better implementation. These findings suggest that simulating radar and sea clutter in Unity is a feasible approach worth continuing to explore. / Spelmotorer är välkända för sin användning inom spelindustrin men har också fått genomslag inom andra områden. Arkitektur, fordonsindustrin och försvarsindustrin använder idag dessa verktyg för att visualisera och till viss mån, även testa sina produkter. I detta examensarbete har vi undersökt hur spelmotorn Unity kan användas för att simulera en radar i syfte att detektera och mäta sjöklotter. Efter en förstudie där olika implementeringsmetoder undersöktes, beslutades det att använda strålspårning (eng. ray tracing). Själva radarn simuleras genom att använda kameraobjektet i Unity för att sända ut strålar. Bakom kameran finns ett planobjekt som fungerar som mottagare. Strålar spåras sedan individuellt för varje pixel och sprider sig genom en given scen. Samtidigt sparas information såsom träffkoordinater, den totala färdsträckan samt riktning. Genom att använda det totala färdavståndet för varje stråle som återvänt till mottagaren kan fasen för varje stråle beräknas. Detta kan sedan användas för att beräkna den totala returnerade amplituden, vilket motsvarar den returnerade signalstyrkan. Med hjälp av en "compute shader" kan databeräkningarna göras parallellt av GPU:n vilket underlättar när så många strålar ska spåras. Eftersom syftet med uppsatsen var mätning av simulerat sjöklotter, genomfördes tester för att mäta på ett simulerat hav. Havsytorna hade två olika sjöstadier, vilka genererades med Phillips-spektrumet för att få realistiska vågor. Ett fartygsobjekt testades sedan i frirymd och sedan även i de två olika havsytorna. Amplituden och mängden strålar som returnerades användes för att bestämma den totala returnerade signalstyrkan och "Radar Cross Section" (RCS) för objektet. Syftet med detta var att kunna jämföra med andra studier gällande sjöklotter, både simulerade som verklighetsbaserade och avgöra om vårt tillvägagångssätt kunde resultera i ett användbart verktyg för branschen. De olika amplituder och antalet strålar som vi fick tillbaka varierade beroende på vilka vinklar och havsytor som användes.Vissa resultat var inte realistiska jämfört med verkliga mätningar av sjöklotter. Det beror främst på våra nuvarande begränsningar i att inte kunna spåra en tillräckligt stor och tillräckligt detaljerad havsyta, vilket behövs för att mätningarna ska vara mer realistiska. Däremot matchade vi några resultat med de från en liknande studie, där verktyget OKTAL, som är ett professionellt radarsimuleringsverktyg, användes. Detta i kombination med möjligheterna för en förbättrad implementation tyder på att användningen av en spelmotor som Unity är ett intressant verktyg värd att vidareutforska radarsimuleringar med.

Programmering spelar idag en oumbärlig roll för samhällets funktioner men det finns en kvinnlig underrepresentation både inom branschen och på utbildningar relaterade till programmering. Denna studie ämnar undersöka hur kvinnor reagerar på marknadsföring för programmeringsutbildningar och hur marknadsföringen skulle kunna förbättras. Detta i syfte att locka fler kvinnor till utbildningarna och potentiellt öka jämställdheten inom IT. I teorin konstateras att det finns en stark stereotyp kring programmerare, vilken kvinnor inte identifierar sig med. Ökad representation, gemenskap och kreativitetsbetingade utbildningstitlar identifieras i tidigare studier som förslag på marknadsföringsåtgärder för att utjämna könsfördelningen. För att undersöka uppfattningen kring programmeringsutbildningars marknadsföring utfördes fokusgruppsintervjuer. Baserat på svaren utformades en enkät vars resultat skulle bekräfta eller dementera fokusgruppernas påståenden. Kvinnor hade en positiv reaktion när kreativt betingade ord användes och när det fanns bred representation av kön och etniciteter. Negativa reaktioner uppstod när homogena grupper av stereotypiska programmerare porträtterades. Ett återkommande önskemål var att få se utbildningen i ett större sammanhang och att få se konkreta exempel på utbildningsmoment och framtida arbetsuppgifter. / Programming today plays an indispensable role for society's functions but there is a underrepresentation of women both in the industry and in educations related to programming. This study aims to examine how women respond to marketing for education related to programming and how marketing could be improved. This is to attract more women to the educations and potentially increase gender equality in IT. In theory, it is stated that there is a strong stereotype about programmers, which women do not identify with. Increased representation, community and creativity-related educational titles are identified in previous studies as proposals for marketing measures to even out the gender distribution. To investigate the perception of the marketing for educations related to programming, focus group interviews were conducted. Based on the answers, a questionnaire was designed whose results would confirm or deny the focus groups' statements. Women had a positive reaction when creative words were used and when shown broad representation of gender and ethnicities. Negative reactions arose when homogeneous groups of stereotypical programmers were portrayed. A recurring wish was to see the education in a larger context and to see concrete examples of educational elements and future occupational tasks.

Röststyrning och rösttolkning är ett gränssnitt mellan användare och dator som blivit vanligare i kommersiella produkter. Gränssnittet används i digitala assistenter, det vill säga en mjukvarubaserad tjänst utformad för att hjälpa användare att utföra digitala uppgifter. Dessa uppgifter inkluderar att svara på frågor, hantera scheman, hemkontroll, spela musik och mycket mer. Eftersom digitala assistenter är relativt nya så finns det ett behov av mer kunskap om hur man kan skapa applikationer för plattformen.Rapporten ger kunskap om hur utvecklingsprocessen ser ut för en röststyrd ap- plikation till Google Assistant. Detta görs med en fallstudie som ger en inblick i de olika design- och arkitekturval som ingår i mjukvaruutvecklingen. Resultatet beskriver lämpliga konversationsmönster för röstgränssnitt i röststyrda applikationer och ett lämpligt arkitekturmönster för kodbasen. Med hjälp av studien drogs slutsatser om vilka begränsningar som finns hos röststyrda applikationer. / Voice control and voice interpretation is an interface between users and computers that have become more common in commercial products. The interface is used in digital assistants, which is a software-based service designed to help users perform digital tasks. These tasks include answering questions, managing their schedules, home control, playing music and more. Because digital assistants are relatively new, there is a need for more knowledge about how to create applications for the platform.The report provides information on how the development process looks like for a voice-controlled application for Google Assistant. This is done by a case study that provides insight into the various design and architecture choices that are included in the software development. The result describes a suitable conversation pattern for voice interfaces in voice-controlled applications and an appropriate architecture for the codebase. The study draws conclusions about the limitations of voice-controlled applications.

Dometic är ett stort industribolag som tillverkar lösningar främst för mobila hem. Fem procent av bolagets omsättning utgörs av en typ av kylbox, så kallad TE-box. TE-boxar består av kropp och ett lock där kylteknologin finns. Långa genomloppstider har resulterat i svårigheter med höga kostnader, långa ledtider från beställning till kund samt svårigheter att hantera fluktuationer i efterfrågan och planera lager. Syftet med detta arbete är att analysera Försörjningskedja för TE-boxarna och föreslå eventuelle förändrings- och förbättringsåtgärder gällande, material-, information- och penningflöde (direkta kostnader). Arbetet är utformat som en fallstudie hos Dometics huvudkontor i Solna strand. Metodvalet för att skapa en förståelse kring operationerna blev möten med intressepersoner. För att skapa en djupare förståelse kring hur problematiken och vilka delar av Supply Chain som är intressanta att undersöka användes teorier inom verksamhetsledning. För att lösa problem användes metoder från optimeringslära och systemteknik. All data som används i studien har tillhandahållits av olika representanter för Dometic. Resultatet visar att informationsflödet bör effektiviseras och att ledtiderna kan sänkas genom att ställa krav på underleverantörer att hålla råvarulager. Det visar även att den nuvarande placeringen av produktionsenheter är den optimala om man väger in olika kostnader och jämför med andra alternativ. Om resultatet skall användas som ett verkligt beslutsunderlag bör fler intressepersoner vara inblandade då man viktar kostnaderna. / Dometic group is a company that produces and sells products for mobile lifestyles. One of many products is a type of coolingbox, called TE-box. The TE-box stands for approximately five percent (5%) of Dometics revenue. Long lead times and presumably avoidable high costs are some problems connected to the production of TE-bxes. There are also imposing difficulties of meeting changes in demand and planning stock. The main purpose of this paper is to examine the supply chain of Dometic, with the TE-box in focus. Recommendations including improvement strategies with respect to material, information and money flows. These will be based on the results of our mathematical analysis and approach to the presented problem. The framework of this paper is the application of relevant mathematical theory to this real-life industrial problem. The models are derived from optimization and systems theory. Data was received directly from the source.

Vi lever i ett samhälle där datorer och annan digitalteknik blir allt mer central i vår vardag. Sveriges regering har därför ålagt Skolverket att stärka elevernas digitala kompetens. Som en del av detta införs programmering som ett digitalt verktyg i matematikundervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. Det krävs dock i nuläget inga kurser i programmering för att bli en legitimerad matematiklärare. Syftet med undersökningen som presenteras i denna rapport är att undersöka matematiklärares uppfattningar som uppkommit på grund av att Skolverkets revidering av läroplanerna i matematik. Denna revidering innebär att vissa matematikkurser på gymnasiet innefattar att programmering skall användas som problemlösningsverktyg. Underlaget till denna undersökning är en transkribering och tematisering av kvalitativa intervjuer med tio matematiklärare, samt tidigare forskning. Undersökningen fann en viss oro bland lärarna som till stor del handlade om bristande kunskap i programmering samt problematiken med att hinna med att få in ytterligare ett moment i undervisningen. Under intervjuerna framgick det att lärarna var allmänt fundersamma om vilka digitala verktyg de skulle använda för att lösa detta nya krav. En majoritet av lärarna förordade dock Excel och Geogebra. Det framkom ett visst missnöje med att detta nya krav infördes med mycket kort varsel. Många lärare förväntade sig och litade på att läroboksförfattarna skulle komma med en uppdatering av läroböckerna i matematik. En uppdatering som förväntades innefatta programmering och som därmed skulle lösa den nya pedagogiska utmaningen. / Computers and other digital technology are becoming increasingly important in our society. Due to that, the Swedish Government has instructed their National Agency for Education to strengthen the students' digital competence. One outcome of this was that programming become a part of teaching mathematics both in primary and upper secondary school. Programming is not a part of the mandatory studies needed to become a certified mathematics teacher. The purpose of this study is to investigate the ideas, attitudes and ideas of mathematics teachers that have arisen because of the National Agency for Education's revision of the curricula in mathematics. According to this revision of the curricula, students should use programming as a problem-solving tool. The basis for this study is a transcription of qualitative interviews with ten mathematics teachers and an examination of previous research. This study found that there was some concern among the teachers. Most of the concern was about lack of knowledge in programming. The majority of teachers preferred to use Excel and Geogebra as a digital tool to teach programming. Many teachers expressed spontaneously a general dissatisfaction with the impact that calculators already have in mathematics education. There was some dissatisfaction with the introduction of this new requirement at very short notice. Many teachers expected and trusted that the textbook authors would come up with an update of the textbooks in mathematics. An update that would thus solve their new educational challenge.

Scheduling problem and shift design problems are well known NP-hard problems within the optimization area. Often time, the two problems are studied individually. In this thesis however, we are looking at the combination of both problems. More specifically, the aim of this thesis is to suggest an optimal scheduling policy given that there are no predefined shifts to begin with. The duration of a shift, along with the start and end time may vary. Thus we have proposed to split the problem into two sub-problems: weekly scheduling problem and daily scheduling problem. As there are no exact solution methods that are feasible, two meta-heuristics method has been employed to solve the sub-problems: Simulated Annealing (SA) and Genetic Algorithm (GA). We have provided proofs of concepts for both methods as well as explored the scalability. This is especially important as the number of employee is expected to grow significantly throughout the year. The results obtained has shown to be promising and can be built upon for further capabilities. / Schemaläggning och skiftdesignsproblem är välkända och välstuderade NP-svåra beslutsproblem inom optimeringsområdet. Oftast så studeras dessa problem enskilt, men i detta arbete så studeras en kombination av båda problemen. Mer specifikt är målet med detta arbete att föreslå ett förnuftigt handlingsätt till att skapa ett veckoschema där skift inte är predefinierade för alla veckor. Starttiden, sluttiden och varaktigheten av ett skift kan förändras från vecka till vecka. Därför har problemet delats upp till två delar: Veckoschemaläggnings- och dagsschemaläggningsproblem. Trots uppdelningen så är båda delproblem för komplexa för att lösas exakt. Därför har två metaheuristiska metoder använts som lösningsmetoder: Simulerad Glödgning och Genetisk Algoritm. I detta arbete bevisas båda lösningsmetoderna till att vara bra nog, och dessutom studeras även skalbarheten av modellen. Detta senare är särskilt viktigt eftersom antal anställda som ska schemaläggas förväntas att öka genomåren. De erhållna resultaten har visat sig vara lovande och bevisligen så kan modellen expanderas med er villkor