Several quantitative studies show a significant association between the experience of childhood maltreatment and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD). Some researchers argue for the need of a more psychosocial approach in ADHD assessment of children partly because of the relationship between these variables. The purpose of the present study was to focus on psychologists working with ADHD assessment of children in Sweden and to examine their psychosocial approach and discretion.This study was based on six qualitative interviews which were analysed through thematic analysis. The theoretical framework used were Lipskys theory of street-level-bureaucracy as well as the Power Threat Meaning Framework. The results show that a psychosocial perspective is present during the assessment for instance when looking at the child’s history and when the ADHD-symptoms arose. However, the psychosocial focus is dictated by the amount of time and discretion the psychologist’s experience that they possess. The assessment is further affected by the psychologists characteristics such as knowledge and experiences. One of the main conclusions is that factors such as time, personal characteristics and a flexible discretion influence whether a more medical or psychosocial focus dominate the ADHD assessment.

Bakgrunden till studien baseras på aktuell forskning om barns hälsa, sociala utveckling och samspel. Barndomen kan vara avgörande för en individs framtida hälsa. Skolan är under denna tidsperiod en viktig arena som når ut till större delen av landets barn. Tidigare forskning om barn har till stor del utgått från ett vuxet perspektiv, vilket inneburit att den verkliga målgruppens upplevelser kan ha gått förlorade. Den här studien avsåg därför att belysa barns perspektiv. Studiens syfte var att undersöka elevernas egen uppfattning av skolrasten med en inriktning på socialt samspel elever emellan samt med vuxna. För att besvara syftet valdes en metod med kvalitativ ansats och fokusgruppsintervjuer som insamlingsmetod. Totalt fyra fokusgruppsintervjuer sammansatta av totalt 17 elever genomfördes. Studiens resultat presenteras under huvudkategorierna Socialt samspel i relation till vuxna samt Lek och gemenskap elever emellan. Det visade elevernas upplevelser av skolrasten och de samspel som uppstår elever emellan och med vuxna. Det framkom att den här period i livet är en tid för träning och inlärning av metoder för kommunikation och sociala normer. Både vuxennärvaro och makt att kunna påverka sin situation beskrevs som viktig faktorer för elevernas välbefinnande. Utifrån resultatet sammanställdes en konklusion som motiverar vikten av elevernas möjlighet att påverka sin situation för att de ska uppleva god hälsa. Rasten är viktig för eleverna och deras välbefinnande. Genom att prioritera hälsa tidigt hos barn ger bra förutsättningar för god hälsa genom hela livet. / The background to this study is based on current research about the health of children, social development and interplay. Childhood may be crucial to an individual’s future health. During this period of time school is an important arena that reaches most of the country’s children.  Previous research about children is mainly formed out of an adult perspective, and due to this the experience of the actual primary group may have been lost. Therefore, this study intended to illustrate the perspective of the children. The purpose of the study was to investigate the students’ own experiences of the recess in school with focus on the interplay between the students and to the adults. To answer the purpose of the study a method of a qualitative approach and focus group interviews were selected. A total of four focus groups composed out of 17 students were completed. The results of the study are presented under the main categories Social interaction in relation to adults as well as Play and solidarity between students. It shows the students experience of the recess in school and the interplay between the students and in relations to the adults. It appears that this period in life is a time for practice and learning methods for communication and social norms. It turns out that the presents of adults and the power to be able to affect your own situation both are important factors for the well being of the students. Based on the result a conclusion is compiled that motivates the importance of students possibility to affect their own situation and experience good health. The recess is important for the students and their well being. By making a health early among children a priority better presumptions for good health all through life is given.

I denna studie undersöks sambandet mellan ungdomars psykiska ohälsa, ofrivillig ensamhet och social isolering i ljuset av individens psykosociala miljö. Syftet är att utveckla en djupare förståelse för de dynamiska interaktionerna mellan dessa faktorer, och hur de bidrar till psykisk ohälsa och ökad ensamhet bland ungdomar. Vidare undersöker studien befintliga strategier och interventioner som kan hantera och minska ensamhet hos ungdomar, och deras effektivitet. Genom litteraturstudie belyser studien potentiella mekanismer bakom ensamhet hos ungdomar. Resultaten visar att ofrivillig ensamhet och/eller social isolering har en inverkan på psykisk hälsa och kan bidra till olika psykiska problem såsom depression och ångest. Det framkom att ingen enstaka variabel orsakar ensamhet, det är istället en mängd faktorer i individens psykosociala miljö som har inverkan. Ungdomar upplever olika typer av ensamhet, inklusive existentiell ensamhet, och uppfattningen av ensamhet är djupt subjektiv. Resultaten framhäver vikten av social inkludering/exkludering, familjens roll, kamratrelationers kvalitet samt betydelsen av mentorer, stödjande vuxna och professionella. Samtidigt lyfts bristen på specifika interventioner för att bekämpa ungdomars ensamhet. Trots detta påvisar studien att vissa interventioner, inklusive gruppbehandling, mindfulness och internetbaserade program, har positiva resultat. / This thesis aims to investigate the association between youths' mental health, involuntary loneliness, and social isolation, particularly focusing on the individual's psychosocial environment. Furthermore, this study examines existing strategies and interventions that can address and reduce loneliness among youths and the effectiveness of these interventions. Through a literature study of previous research, this study aims to deepen the understanding of the underlying mechanisms behind youths' loneliness. Findings demonstrate that involuntary loneliness and/or social isolation significantly impact mental health and can lead to various mental health disorders such as depression and anxiety. It is evident that there isn't a single variable causing loneliness, instead, several factors within the individual's psychosocial environment play a role. Youths’ experience different types of loneliness, including existential loneliness, and perceptions of loneliness are deeply subjective. The present thesis underscores the importance of social inclusion and exclusion, the role of the family, the quality of peer relations, and the significance of mentors, supportive adults, and professionals. It highlights the lack of specific interventions to combat loneliness among youths. Despite this, the study indicates that certain interventions, including group therapy, mindfulness, and internet-based programs, yield positive results.

Sammanfattning Förskollärares arbetsmiljö med fokus på stress är en masteruppsats i pedagogik med syftet att försöka belysa förskollärares egna uppfattningar. Det fanns många rapporter om förskollärare, arbetsmiljö och stress, på senare år larmrapporter. Därför undersöks också hur myndigheter och andra parter beskriver arbetsmiljöproblem. Varför syns inga förbättringar av arbetsmiljön och varför blev så många förskollärare sjuka? Hittades några svar hos förskollärare själva? Metoden blev en tematisk analys av kvalitativa intervjuer med 20 förskollärare i Stockholm. Studiens teoretiska perspektiv är ramfaktorteorin, sociokulturellt perspektiv, psykosocial miljö och stress inklusive krav-kontroll-stöd modellen. Några av de viktigaste resultaten blev: Förskolebarnen ingår inte i arbetsmiljölagen, det finns statistiska problem med att mäta barngruppers storlek 15 oktober bara varje år, det är problem att all statistik slår ihop förskollärare och fritidspedagoger, ska förskollärare undervisa 40 timmar/ vecka, det saknas likvärdighet för till exempel planeringstid och ökad arbetad tid hemma. Studien föreslår vidare forskning. / Abstract Preschool teachers 'work environment with a focus on stress is a master's thesis in pedagogy with the aim of trying to shed light on preschool teachers' own perceptions. There were many reports on preschool teachers, work environment and stress, in recent years alarm reports. Therefore, it is also investigated how authorities and other parties describe work environment problems. Why are there no improvements in the work environment and why did so many preschool teachers become ill? Were any answers found among preschool teachers themselves? The method was a thematic analysis of qualitative interviews with 20 preschool teachers in Stockholm. The theoretical perspective of the study is the framework factor theory, sociocultural perspective, psychosocial environment and stress including the requirements-control-support model. Some of the most important results were: Preschool children are not included in the work environment law, there are statistical problems with measuring the size of children's groups on 15 October only every year, it is a problem that all statistics combine preschool teachers and leisure educators, preschool teachers must teach 40 hours / week, it is missing equivalence for, for example, planning time and increased time worked at home. The study proposes further research.