Sverige har en arbetsmiljölag som syftar till prevention av olycksfall och ohälsa i arbetet, samt ämnar leda till en god arbetsmiljö. De faktorer som påverkar arbetsmiljön delas i, fysiska respektive psykiska. Där psykiska faktorer avser bland annat sociala relationer till andra anställda och meningsfullhet. Syftet med denna studie var att undersöka medarbetares upplevelser av psykosocial arbetsmiljö, med fokus på mångfald och särbehandling ur ett individ- och organisationsperspektiv. Elva strukturerade intervjuer genomfördes på ett industriföretag, och berättelserna analyserades med tematisk analys. Det arbetades fram 2 övergripande teman, Individ och Organisation, 6 subteman samt underkategorier. Studiens centrala resultat visar på att: (1) tydlig kommunikation ger mening, (2) socialt stöd ger trivsel/trygghet, (3) kompetens ger uppskattning, (4) närhet till chef är viktigt, (5) skilda arbetstider kan generera bristande delaktighet, (6) acceptans för mångfald är knutet till mental inställning. Vidare diskuteras hur teman, subteman och underkategorier hör samman, samt förslag till framtida forskning.

Support and Resistance discusses the interaction between pupils of different abilities and the school organisation. The dissertation has its point of departure in the views of pupils, both those with special support and their classmates. It outlines how school is – and how it should be – in the views of schoolchildren. The results show that the presence in a class of a child with disability correlates with better class climate. Contradictions between goals and values in the educational system are supposedly solved with a compartmentalisation of goals and values, in which the differentiated settings take more responsibility for the goals of socialisation and democratic participation, while the regular settings concentrate on the goals of selection and achievement. This tends to be unsatisfactory, however. The theoretical framework of the dissertation relates to concepts from the fields of sociology, group psychology, psychoanalysis, the history of ideas and the history of education. The empirical studies concern pupils’ self-concept, their perceptions of class climate and school in relation to organisational aspects of learning settings such as homogeneity/heterogeneity, the special support offered at school, the presence of differentiated settings and the opportunity of participation. These studies are based upon questionnaires and texts written by children in comprehensive schools, and on interviews and observations of educational settings. The results and their implications are related to the goals of socialisation, democratic education and social participation. This work is of interest to educators, school administrators, policy-makers and scholars in the fields of education, special education and disability research.

Tidigare studier visar att arbetsförhållandena för anställda inom psykiatrisk vård i Sverige har tydliga brister. Utifrån krav- och resursmodellen undersöktes hur krav respektive resurser påverkar psykiatripersonals arbetstillfredsställelse och arbetshälsa. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre psykiatrisjuksköterskor och fem skötare från sex olika slutenvårdsenheter runt om i Mellansverige. Materialet analyserades tematiskt. Studiens resultat belyser att de krav som påverkar personalens arbetsvillkor är: underbemanning, okunniga kollegor, emotionella krav, vårdtyngd, dokumentationskrav och hot och våld. Studiens resultat om resurser som kan underlätta arbetsvillkoren är: allians med patienter, kollegialt stöd, säkerhet och arbetsutrymme. Resultatet visade på att de krav som ställs på personal inom psykiatrisk vård var övervägande i förhållande till de resurser som fanns till hands. De krav som inte anpassades med adekvata resurser var underbemanning, dokumentationskrav och okunniga kollegor.

Syftet med vår studie är att undersöka huruvida det går att urskilja några generella villkor för konstruktiv konflikthantering. Utrymme ges också åt frågan om vilka återkommande mönster som kan finnas gällande psykologiska och relationella brister som försvårar konstruktiv konflikthantering och/eller stärker konfliktsituationer. Även frågan om lärande genom konflikterfarenheter berörs. Studien baserar sig på åtta stycken kvalitativa intervjuer med ett antal konsulter, en chef och några medarbetare. Studien har en hermeneutisk och induktiv ansats. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats utifrån ett kulturbiologiskt perspektiv på människan, utifrån Johan Asplunds teorier om problemlösning och social responsivitet, samt utifrån Thomas Jordans och Titti Lundins utvecklingspsykologiska perspektiv. Materialet visar att det verkar finnas generella, återkommande faktorer som måste ges utrymme för att en konstruktiv konflikthanteringsprocess ska kunna iscensättas. Ledarskap, ansvarstagande och bekräftelser är exempel på sådana faktorer, liksom känslan av delaktighet och öppen kommunikation. Materialet visar också att flertalet faktorer återkommer som tvärtom försvårar konstruktiva konflikthanteringsprocesser och/eller stärker konfliktsituationer. Inte minst återkommer kommunikationsbrister som avgörande faktorer. Slutligen visar materialet att konflikterfarenheter också tycks vara förbundna med olika typer av lärande, exempelvis fördjupad självinsikt. Frågan om utvecklingspotentialen i konflikter diskuteras som en viktig faktor för både den individuella och sociala utvecklingen. / The aim of our study is to investigate whether it is possible to discern general conditions for constructive conflict management. Space is also given to the issue of recurring patterns in terms of psychological and relational shortcomings that hinder constructive conflict management and/or strengthen conflicts. Also, the issue of learning through conflict experiences is regarded. The study is based on eight interviews with a number of consultants, an executive and some employees. The study has a hermeneutic and inductive approach. The empirical data have been analyzed and interpreted from the perspective of cultural biology, from Johan Asplund's theories about problem solving and social responsivity, and from Thomas Jordan's and Titti Lundin's developmental psychology perspective. The material shows that there seems to be general, recurring factors that must be given space in order to facilitate a constructive conflict management process. Leadership, responsibility and acknowledgements are examples of such factors, as well as a sense of participation and open communication. The material also shows that a number of factors recur that hinder constructive conflict management processes and/or strengthen conflicts. Not least do communication gaps recur as critical factors. Finally, the material demonstrates that conflict experiences also seem to be associated with different types of learning, such as increased self-awareness. The issue of developmental potentials in conflicts is discussed as an important factor for both individual and social development.

Syfte: Syftet med denna studie är att ge en ökad förståelse för ledningens avsikter och anställdas upplevelse gällande arbetsmiljö i det aktivitetsbaserade kontoret. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen grundar sig i två områden, fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Fysisk arbetsmiljö behandlar i denna studie faktorer som fysisk struktur, färger, ljud, ljus och växter. Den psykosociala arbetsmiljön i studien utgår från karaktärsdrag hos det aktivitetsbaserade kontoret, självständighet och gemenskap. Metod: Metodvalen i denna studie är semistrukturerade intervjuer och observationer. Intervjuerna och observationerna har genomförts på företagen Identity Works och SJ. Personal från ledning och övriga anställda från respektive företag har deltagit i intervjuerna. Empiri: Det empiriska materialet är insamlat från totalt sju intervjuer och två observationer. Två intervjuer har genomförts med personer från arbetsledningen för att ta reda på vad de har för avsikter. Fem intervjuer har genomförts med anställda för att ta reda på hur de upplever det aktivitetsbaserade kontoret. Observationerna har genomförts i syfte att uppleva kontoret och se hur människor arbetar där. Slutsatser: Studien kom kortfattat fram till att ledningens avsikter är att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för de anställda gällande hur de utformar kontoret, hur de arbetar med ljud och ljus samt vilken inredning och färger de väljer att ha. De anställda upplever det aktivitetsbaserade kontoret som positivt där de upplever en stor självständighet och gemenskap. / Purpose: The purpose of this study is to obtain an increased understanding of the management’s intentions and the employees’ experiences of the working environment in activity-based offices. Theoretical framework: The theoretical framework is divided in two parts, physical and psychosocial working environment. The physical working environment deals with factors such as physical structure, colors, sound, light as well as plants. The psychosocial working environment includes the characteristics of the activity-based office, autonomy and fellowship. Method: Semi-structured interviews and observations are conducted. The interviews and observations have been conducted at the companies Identity Works and SJ. The interviews have been conducted at both management level and with the employees at both companies. Empirics: The empirical material is collected from seven interviews. Two interviews with employees at the management level, to see what their intentions are with the activity-based office. Five interviews were conducted with employees to see how they experience the office. Conclusions: This study concludes that the management´s purpose is to create a good working environment for the employees. This is done through the design of the office, how they construct the office regarding sound, light, plants and colors. The employees experience the activity-based office positively where they sense a large degree of independence and fellowship.

Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts. I studien har 30 konsulter inom bemanningsbranschen intervjuats. Resultatet visar att de faktorer som uppfattas mest stödjande för utförandet av arbetet är ”Medlemskap i arbetsgrupp”, ”Interaktion med andra” samt ”Förväntningar i utförandet av arbetet”. De faktorer som uppfattades som mest hindrande för utförandet av arbetet var ”Arbetsuppgiftens krav”, ”Förmåner” samt ”Samspel med överordnade”. Sammanfattningsvis visade sig gemenskapen med andra, såväl med medarbetare som med kunder vara mest stödjande. De hindrande faktorerna utgjordes främst av ett bristande ledarskap från bemanningsföretagets överordnade, i form av stöd och uppskattning gentemot konsulterna. / The Swedish employment agency industry is expanding. Working as a consultant implies constant adjustments to new environments. The work environment consists of physical and psychosocial factors. Today, psychosocial problems in the work environment are more complex than in the 1990s. The aim of the study is to examine how people working in an employment agency that provides staff for warehouse, workshops and industries, perceive that their physical– and psychosocial work environment affects work performance and wellbeing at work and whether demographical factors influence how the work environment is perceived. The study is a crosssectional study, and the assessment tool Work Environment Impact Scale (WEIS) has been applied. In the study 30 consultants in an employment agency industry were interviewed. The result shows that environmental factors perceived as most supportive of work performance and wellbeing at work were ”Work group membership”, ”Interaction with others” and ”Work role standards”. The environmental factors of work that were perceived as most limiting of work performance, satisfaction, and wellbeing at work were “Task demands”, “Rewards” and “Supervisor interaction”. In conclusion, fellowship with others - co-workers as well as customers - was shown to be the most supportive environmental factor. The limiting factors were mainly failing leadership from the employment agency's superior, and lack of support and display of appreciation towards the consultants.

Omvårdnaden utgår ifrån det humanistiska perspektivet, som säger att människan skall ses i ett helhetsperspektiv och inkluderar även den miljö som människan befinner sig i. Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdmiljöns betydelse för patientens hälsa och välbefinnande, på institution. Människan påverkas av platser, lika mycket som människor påverkar varandra och därför är det av stor betydelse att omvårdnaden även inkluderar vårdmiljöns påverkan på patienten. Resultatet visade att olika faktorer i miljön, både i den fysiska och den psykosociala, kan underlätta för patienten och främja hans eller hennes hälsa och välbefinnande. De största faktorerna som kan underlätta patientens hälsa är interaktionen mellan patient och sjuksköterska, trygghet i den nya platsen, en hälsofrämjande estetisk vårdmiljö, kontinuitet genom en hemlik miljö, distraktion från sjukdomssituationen och underlättandet av känsla av kontroll hos patienten. Forskning påvisar att vårdmiljön inverkar på patientens hälsa och välbefinnande, dock finns inga klara generella riktlinjer för hur en god vårdmiljö skall kunna skapas i det praktiska vårdarbetet. Det skulle vara positivt för sjuksköterskans hälsofrämjande vårdarbete om mer kunskap och klarare generella riktlinjer med fokus på vårdmiljön togs fram. / Nursing care is based on the humanistic perspective, which says that man should be seen in a holistic way, in which the environment is included. The purpose of this study was to illuminate the meaning of the health facility environment to the patients’ health and well-being. People are affected by places, as much as people affect each other and therefore it is important that nursing care also includes the impact of health facility environment on the patient. The results showed that various factors in the environment, both in the physical and psychosocial, can help the patient and promote his or her health and well-being. The most significant factors that can facilitate the patients’ health is the interaction between patient and nurse in the environment, safety in the new place, aesthetics in the health-care environment, continuity from the safe location to the new environment, distraction from the disease situation and facilitation of sense of control within the patient. Research shows that healthcare environment affects patients' health and well-being, however, there are no clear general guidelines on how good a health care environment should be created in the practical nursing work. It would be good for the nurses’ health care work for more knowledge and clearer general guidelines with focus on health facility environment were developed.

<p> </p><p>Bemanningsbranschen i Sverige är expansiv. Arbetet som konsult innebär ständiga anpassningar till nya miljöer. Arbetsmiljön består av psykosociala och fysiska aspekter och idag är problemen inom psykosociala arbetsmiljön mer uttalade än på 1990-talet. Syftet med studien är att undersöka hur personer som arbetar på ett bemanningsföretag inom lager, verkstad och industri, uppfattar att deras fysiska- och psykosociala arbetsmiljö påverkar arbetsutförande och välbefinnande på arbetet samt om demografiska faktorer inverkar på hur arbetsmiljön uppfattas. Studien är en tvärsnittsstudie, där bedömningsinstrumentet Work Environment Impact Scale (WEIS) har använts. I studien har 30 konsulter inom bemanningsbranschen intervjuats. Resultatet visar att de faktorer som uppfattas mest stödjande för utförandet av arbetet är ”Medlemskap i arbetsgrupp”, ”Interaktion med andra” samt ”Förväntningar i utförandet av arbetet”. De faktorer som uppfattades som mest hindrande för utförandet av arbetet var ”Arbetsuppgiftens krav”, ”Förmåner” samt ”Samspel med överordnade”. Sammanfattningsvis visade sig gemenskapen med andra, såväl med medarbetare som med kunder vara mest stödjande. De hindrande faktorerna utgjordes främst av ett bristande ledarskap från bemanningsföretagets överordnade, i form av stöd och uppskattning gentemot konsulterna.</p><p> </p> / <p> </p><p>The Swedish employment agency industry is expanding. Working as a consultant implies constant adjustments to new environments. The work environment consists of physical and psychosocial factors. Today, psychosocial problems in the work environment are more complex than in the 1990s. The aim of the study is to examine how people working in an employment agency that provides staff for warehouse, workshops and industries, perceive that their physical– and psychosocial work environment affects work performance and wellbeing at work and whether demographical factors influence how the work environment is perceived. The study is a crosssectional study, and the assessment tool Work Environment Impact Scale (WEIS) has been applied. In the study 30 consultants in an employment agency industry were interviewed. The result shows that environmental factors perceived as most supportive of work performance and wellbeing at work were ”Work group membership”, ”Interaction with others” and ”Work role standards”. The environmental factors of work that were perceived as most limiting of work performance, satisfaction, and wellbeing at work were “Task demands”, “Rewards” and “Supervisor interaction”. In conclusion, fellowship with others - co-workers as well as customers - was shown to be the most supportive environmental factor. The limiting factors were mainly failing leadership from the employment agency's superior, and lack of support and display of appreciation towards the consultants.</p><p> </p>

Hensikten: med denne studien er å få kunnskap om lærernes og ledelsens oppfatninger av, og erfaringer med, tverrprofesjonelt samarbeid. Deres oppfatning av behovet for, og muligheter for, å implementere tverrprofesjonelt samarbeid i arbeidet med skolens psykososiale miljø, søkes også belyst. I tillegg undersøkes om motivasjon for et strukturert samarbeid påvirkes av tidligere erfaringer. Metode:Fenomenografi ble brukt som tilnærmingsmetode og fokusgruppeintervju som datainnsamlingsmetode. 15 ansatte i en ungdomsskole, fordelt på tre fokusgrupper, deltok i studien. Resultat:Det ble identifisert tre beskrivelseskategorier og seks delkategorier. Begrepet tverrprofesjonelt samarbeid oppfattes som lite kjent. Samarbeid med andre profesjoner beskrives som lite, til dels besværlig og preget av tilfeldigheter. Skolens rolle i forpliktende samarbeid oppfattes å forvanskes ved at det i utgangspunktet stilles mange krav til skolen. Det er vanskelig å prioritere mellom fagopplæring og tema som sorterer under sosial kompetanse og trivselsgivende tiltak. Motivasjon for samarbeid begrunnes i behov for økt kunnskap om faktorer som påvirker elevenes individuelle og totale opplevelse av skolen. De fokusgruppene som har hatt befatning med et strukturert tverrprofesjonelt samarbeid tilkjennegir en mer positiv holdning til samarbeid med andre profesjoner. Formelle rammer oppfattes som en begrensende faktor for samarbeid. Konklusjoner: Funn i studien indikerer et behov for å avklare meningsinnhold i begrep som beskriver samarbeid mellom ulike profesjoner og sektorer. Metoder og formelt grunnlag for å utvikle et godt psykososialt miljø i et tverrprofesjonelt perspektiv etterlyses. Det å ha en positiv erfaring fra et strukturert tverrprofesjonelt samarbeid, øker motivasjonen for ytterligere samarbeid. / Purpose: This study aimed to increase knowledge about teachers' and management's perceptions of, and experiences with, the concept of interprofessional collaboration. The study also sought to determine perceptions about the need and opportunity for implementing interprofessional collaboration in their work environment. Finally, the studie investigated whether past experiences influence motivation for structured cooperation. Method: This study used a fenomenografic approach and interviewed 15 employees of a Norwegian junior high school. Study participants were divided into three focus groups; participants from the management, teachers with experience from structured interprofessional collaboration and teachers without such experience. Results: Data analysis identified three categories and six subcategories. All participants described interprofessional collaboration as not well known and collaboration with other professions is described as rare, sometimes difficult, and random. They perceived the school's role in committed cooperation as difficult because it increases demands on the school. The study participants find prioritization between vocational training and topics that fall under the social skills difficult. Motivation for cooperation is based on a need for increased knowledge about the factors that influence students' individual and overall experience of school. Focus groups having greater experience with a structured interprofessional collaboratio, showed a more positive attitude toward cooperate with other professions. Participants perceived formal frameworks as a limiting factor for collaboration. Conclusions: This study showed a need to clarify the meaning of the term interprofessional collaboration. The school should work to develop a good psychosocial environment in an interprofessional perspective. A positive experience with structured interprofessional collaboration, increases motivation for further cooperation. / <p>ISBN 978-91-86739-35-5</p>

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer beskriver skolrelaterad stress hos barn samt hur de i sin yrkesroll arbetar med frågor som rör skolrelaterad stress hos barn. Metoden i studien var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer arbetandes inom grundskolan. Studiens teoretiska tolkningsram var känsla av sammanhang (KASAM) och socialt stöd för att få en vidgad förståelse för barns skolrelaterade stress och skolkuratorns roll i det psykosociala arbetet med frågor som rör barns skolrelaterade stress. Studiens resultat visade att skolkuratorerna såg en hög förekomst av skolrelaterad stress hos barn och då främst relaterat till det sociala samspelet, prestationskrav och förväntningar i skolarbetet samt skolans organisatoriska struktur. Av studien framkom att skolkuratorerna ansåg att frågor gällande skolrelaterad stress är viktiga att arbeta med, på individ-, grupp- och organisationsnivå. / The purpose of the study was to investigate how school counsellors describe school-related stress in children and how they work in their profession with questions related to school-related stress in children. The method in the study was qualitative and semi-structured interviews were conducted with school counsellors working in elementary school. The theoretical frame of the study was a sense of context (KASAM) and social support in order to gain a broader understanding of children's school-related stress and the role of the school-counsellor in the psychosocial work on children's school-related stress. The results of the study showed that school counsellors saw a high incidence of school-related stress in children, mainly related to social interaction, achievements and expectations in school work and the organizational structure of the school. The study found that school counsellors felt that school-related stress issues are important to work with at individual group and organizational levels.