Självstigma hos personer med allvarlig psykisk störning behöver undersökas med tanke på att den psykiska ohälsan ökar. Syftet med studien var att undersöka hur självstigma påverkat individer med allvarlig psykisk störning. Studien utfördes som en litteraturstudie och resultatet utgjordes av tre kategorier: Att bli sin diagnos, Att känna skam och Att känna hopplöshet. Självstigma påverkar personer med allvarlig psykisk störning genom att försvåra förutsättningarna till återhämtning. Kombinationen av en allvarlig psykisk störning och självstigma skapar negativa konsekvenser utifrån individens egna stereotypa och fördomsfulla föreställningar. Individerna har svårt att känna mening med livet och undviker att söka hjälp på grund av skam och hopplöshet. Detta i sin tur kan leda till förvärrade symptom och ökat lidande. Sjuksköterskan behöver därför vara medveten kring problematiken med självstigma och vara observant kring individens egna fördomar, skamkänslor och känsla av hopplöshet kring sin diagnos. Det är av vikt att skapa förutsättningar för empowerment i vårdsituationen. Interventioner och omvårdnad bör ha som målsättning att minska symptomen av självstigma hos individer med allvarlig psykisk störning. Interventioner torde kunna utformas, men behöver anpassas utifrån vilket samhälle som vården utförs i. Det finns begränsningar i aktuell forskning och fler studier där självstigma som fenomen belyses vore önskvärt, liksom longitudinella studier för att ge en djupare förståelse. / Severe mental illness is a growing health problem. Severe mental illness and self-stigma in combination needs to be examined to clarify what impact they have in combination for each individual. The purpose of this study was to examine what kind of impact self-stigma has to individuals with severe mental illness. The study was conducted as a literature review and the results consisted of three categories: Becoming ones illness Feeling of shame and Feeling of hopelessness. Self-stigma affects the individuals negatively and makes it harder for them to recover. The combination of severe mental illness and self-stigma creates negative consequences from the stereotypical and jaundiced. Individuals have problems with finding meaning of life and are reluctant to seek treatment for their symptoms because of the feeling of shame and hopelessness. In return the symptoms of the mental illness increases and provides more suffering and decreases the meaning of life. It is important that nurses are aware of and are mindful to the individuals prejudice, feelings of shame and hopelessness about their mental illness. Nurses need to make sure that it is possible to be empowered as a patient. Interventions and nursing that aim to reduce the symptoms of self-stigma in severe mental illness should be adapted to the prejudice of the society. More scientific research is needed because of the limited number of present studies concerning self-stigma. There is a need to further investigate self-stigma in severe mental illness. Preferably studies with longitudinal design that focus on the phenomenon self-stigma and how it affects people with severe mental illness, to give a greater understanding.

BACKGROUND: Having a parent with mental illness often means increasedresponsibility for the child, for example helping out at home or taking care of siblingsare common tasks. A constant feeling of having to be available in case anythinghappens makes it very unpredictable wich is described stressful by children. In themajority of science the children often falls behind.AIM: To describe a childs experience of living with a parent who suffer from mentalillness.METHOD: The literature consists of 8 articles with qualitative design of wich theresult has been quality examined, analysed and compiled. Searches were made in thedatabases of CINAHL, Pubmed and Scopus.RESULTS: The research emerged three clear categories in the result: Anxiety aboutthe parents mental illness, otherness of the family life and the need of support andinformation. Feelings like sadness, worries, fear, anger and envy was described inmany studies, while the love of the parent was strong despite the illness.CONCLUSION: A child to a parent with mental illness often tend to be neglected.To be able to deal with life and the consequenses of mental illness everyone in thefamily will need support in different ways. Parents and health professionals need tobe better informing the child about the illness, what it does and how it shows. / BAKGRUND: Att leva med en förälder som lider av psykisk ohälsa innebär mångagånger ett stort ansvar för barnen. Att hjälpa till med sysslor hemma eller ta hand omyngre syskon är vanligt förekommande. Att ständigt känna känslan av att behöva varatillgänglig om något händer är en oförutsägbarhet som beskrivs påfrestande avbarnen. Inom forskningen hamnar dock ofta barnens erfarenheter i skymundan.SYFTE: Att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder som lider avpsykisk ohälsa.METOD: Litteraturstudien innehåller 8 artiklar med kvalitativ design där resultatethar kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Sökningar gjordes idatabaserna CINAHL, Pubmed och Scopus.RESULTAT: Det framkom tre tydliga kategorier i resultatet: Ängslan för föräldrarnaspsykiska ohälsa, familjelivets annorlundaskap och behov av stöd och information.Känslor som sorg, oro, rädsla, ilska och avund beskrevs i flertalet studier, samtidigtsom kärleken till föräldern var stark trots ohälsan.KONKLUSION: Barn till en förälder med psykisk ohälsa hamnar ofta i skymundan.Det behövs stöd till alla inom familjen på olika sätt för att handskas med livet ochohälsans konsekvenser. Föräldrar och vårdpersonal behöver bli bättre på attinformera barnen om vad ohälsan gör och hur den visar sig.

No description available.

No description available.

Syftet med denna pilotstudie var att beskriva hur sjuksköterskor som arbetar som Case Managers uppfattar effekterna av denna arbetsmodell avseende medicinsk vård, social situation, missbruk, vård- och omsorgskvalitet samt samordning för patienter med missbruk och samtidig psykisk störning. Metoden var kvantitativ och genomfördes med en webbenkät. Resultatet visade att respondenterna anser att Case Management haft en positiv påverkan på patienternas medicinska vård och sociala situation. Det ledde också till en bättre kontakt med patienten, och förbättrad bedömning av patientens sammansatta situation. Sammantaget framkom en övervägande positiv uppfattning även av vård- och omsorgskvaliteten, samordningen och de arbetsmetoder som använts. Vad gäller missbruket uppgav en del av respondenterna att det påverkades positivt och en del av respondenterna uppgav att det inte påverkades alls. Vid en fullskalig studie hade det varit intressant att göra enkäten mer nyanserad med fler svarsalternativ och även ha med bakgrundsvariabler för att se samband och göra jämförelser. Pilotstudien indikerar att Case Management är en arbetsmodell som kan underlätta omvårdnadsarbetet för patienter med komplex problematik och stort behov av vård och stöd, och även vara en metod för att lättare samordna insatser från olika vårdgivare. Sjuksköterskan kan genom Case Management arbeta hälsofrämjande för att stödja patienter med missbruk och samtidig psykisk störning i olika områden som påverkar hälsan. / The aim of this pilot study was to describe how nurses who work as Case Managers perceive the effect of this approach for medical treatment, social status, substance abuse, quality of health care and coordination for patients with substance abuse and concurrent psychiatric disorder. The method was quantitative and was conducted with a web survey. The results showed that the respondents believe that case management had a positive impact on patients' medical care and social situation. It also led to a better contact with the patient, and improved assessment of the patient's complex situation. Overall, the answers also revealed a generally positive perception of the care quality, the coordination and used methods. As for the abuse, some respondents answered that Case Management had affected the abuse in a positive way, and others that it had not been affected at all. In a full scale study it would have been interesting to make the questionnaire more nuanced with more response options, and also have the background variables to make comparisons. The pilot study indicate that case management is an approach that can facilitate nursing care for patients with complex problems and need of care and support, and also be a method to help to coordinate the efforts of various health care providers. The nurse can through Case Management support patients with substance abuse and mental disorders in different areas of health.

I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt. / In the preparatory works to the laws of LVM and LPT it has been pointed out that there is a problem regarding the care of persons that both suffer from an addiction as well as mental illness. It appears that the cooperation between psychiatry and social services is deficient and that the users are falling through the cracks. The purpose of the study has been, through review of the sources of law, to find out and define what is to be considered a correct, application of the law for a person that suffers from an addiction as well as a mental illness. Is it to be admitted to compulsory care and treatment according LVM or LPT? The method and material used for this purpose is the sources of law. To broaden the picture a study of court cases has also been made, regarding how the legislation is applied by a lower administrative court. The results has been analyzed and reported through the legal method. Court cases has been thematized and presented in different diagrams. The study shows that the outcome of the law varies depending on the person’s situation. The main feature of the result is that if someone is suffering from serious mental illness, LPT should be chosen instead of LVM. Further it is possible, during a shorter time, to be treated according to both LVM and LPT simultaneously.

Enligt en brittisk undersökning bygger allmänhetens uppfattning om individer med psykisk störning främst på den information som förmedlas via film. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur fyra identifierade stereotyper inom ämnet psykisk störning framställs i filmerna: Mina, Jag och Irene (2000), Gökboet (1975), Primal Fear (1996) och När lammen tystnar (1991). Med Halls representationsteori som bas utgick studien från Dyers tankar om stereotyper, Goffmans stigmatiseringsteori samt Saids idé om en uppdelning mellan ”vi” och ”de Andra”. Genom att även inkorporera Berrittas syn på psykisk störning i film samt Bordwell och Thompsons filmteoretiska perspektiv kunde ovanstående teorier tydligt kopplas till studiens syfte. För att kunna genomföra undersökningen skapades en analysmodell där Labovs narrativa beståndsdelar operationaliserades via specifika frågor framtagna utifrån Selby och Cowderys ramverk för narrativa analyser. Resultatet visar att de identifierade stereotyperna huvudsakligen formas och framställs genom att dra en skiljelinje mellan normalt och avvikande. Filmtekniska komponenter tillämpas därefter utifrån vilka känslor filmskaparna ämnar framkalla hos åskådaren i relation till respektive identifierade stereotyp.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem. Attityder av negativt slag presenteras som en grund för stigmatisering som preciserades redan av de gamla grekerna. Integrationen av stigma är ett problem för samhället då det påverkar och influerar våra tankar och handlingar. Vidare kan det bidra till hur vårdrelationen kommer att se ut vilket i sin tur kan bli positivt eller negativt. Hur sjuksköterskan uttrycker sina attityder mot patienter spelar således en viktig roll. Detta för att kunna ge alla patienter den personcentrerade och goda vård de har laglig rätt till få. Syfte: Att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker deras attityder gentemot patienter med psykisk störning. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, Medline och PsycINFO. Resultat: Både positiva och negativa attityder återfanns i resultatet. Även stigmatisering av personer med psykisk ohälsa förekom. Patienter med psykiska störningar blev även misstrodda för sina fysiska symtom då de sökte somatisk vård. Attityder visade sig skilja sig beroende på erfarenhet, utbildning och var de arbetar. Det framkom en kunskapsbrist och ett kunskapsbehov. Vidare efterfrågas utbildning och mer träning i möten med personer med psykisk störning av hälso-och sjukvårdspersonal. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån bakgrunden samt Joyce Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen. I resultatet framkom att både positiva och negativa attityder uttrycks gentemot patienter med psykisk störning. Även stigmatisering förekom i form av uttryckta attityder och som strukturellt problem. Hälso-och sjukvårdspersonal lyfter deras kunskap om psykisk ohälsa som bristfällig och en önskan om att öka kunskapen. / Background: Mental illness is a growing problem in the society. Attitudes of negative character are presented as the ground for stigmatizing and since the old Greeks we have been forming the meaning of the word stigma. Stigma has become wider and more integrated in the society. The integration of stigma is a growing problem due to its impact and influence in the way we humans think and act. In addition this can be a contribution to how the healthcare relationship turns out, it may be positive or negative. However the expressed attitudes against patients play an important role in the hope of providing good care. Aim: The aim of this study is to describe how healthcare professionals express their attitudes towards patients with mental disorder. Method: The method used by the authors is a structured review of the literature using databases such as CINAHL Complete, Medline and PsycINFO. Results: The result showed that healthcare workers express both positive and negative attitudes, even stigmatization occurs. Patients with mental disorder were also misbelieved for their physical symptoms. Healthcare professionals mixed attitudes varied depending on work experience, education and place of work. The need for more education was expressed by a big number   of participants. Discussion: The result has been discussed based on the background and Joyce Travelbee’s theory, Human-to-Human Relationship. The result revealed both positive and negative attitudes towards people with mental illness. Also stigmatization was highlighted in the form of expressed attitudes and structural problem. Healthcare professionals also underline their knowledge of mental illness as being inadequate and a wish for increased knowledge was expressed.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning. Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas. Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien. Familj, vänner och vårdare bidrog samtliga till återhämtningsprocessen. Slutsats: Personerna upplevde en stigmatisering som bidrog till att försämra deras sociala situation, vilket bidrar till ökat lidande. Alla inom vården är en viktig del för att minska detta. Sociala relationer som medför att bli sedd och bekräftad som människa är viktigt för återhämtningen från allvarlig psykisk störning.

Syftet med denna kvalitativa innehållsanalys är att undersöka hur stereotyper, stigmatisering och trivialisering kring psykisk störning, närmare bestämt personer med dissociativ identitetsstörning, bibehålls genom gestaltningar i film, samt hur gestaltningen skiljer sig åt inom två filmer ur olika genrer, skräck- och komedifilm. Med filmerna Mina jag och Irene och Hide and Seek som analysunderlag, och med hjälp av ett representationsteoretiskt perspektiv, applicerades ett analysschema på sekvenser ur materialet som, genom de semiotiska analysverktygen denotation och konnotation, användes för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visade att båda filmerna upprätthöll stigmatiserande och/eller trivialiserande skildringar av dissociativ identitetsstörning men att de skiljde sig åt i sitt sätt att porträttera störningen. Dessa sätt leder till olika uppfattningar om störningen men har snarlika verkliga konsekvenser. / The purpose of this qualitative content analysis is to investigate how stereotypes, stigmatization and trivialization around psychological disorders, more specifically around people with dissociative identity disorder, are maintained through representation in films and how the representation differs within two different film genres, horror and comedy films. With the films Me, myself & Irene and Hide and Seek as the basis for the analysis and by using the theoretical concepts of representation, stigma and trivialization, an analysis scheme was applied to sequences from the material, which, through the semiotic analysis tools denotation and connotation, were used to answer the study's research questions. The results showed that both films maintained stigmatizing and/or trivializing depictions of dissociative identity disorder but that they differed in their way of portraying the disorder. These approaches lead to different perceptions of the disorder but have similar real-life consequences.