Bakgrund: Antalet äldre personer i befolkningen ökar. Många äldre i livets slutskede har ofta komorbiditet vilket ställer krav på hög kompetens hos sjuksköterskor i omvårdnadsarbetet. Det är oundvikligt att nyutexaminerade sjuksköterskor träffar äldre i livets slutskede inom slutenvården, men studier visar att de dock inte har tillräckligt med kunskap att vårda denna patientgrupp. Forskningen inom området är dock begränsad och så även svenska studier. Syfte: Syftet med studien var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre personer i livets slutskede inom slutenvård. Metod: En intervjustudie genomfördes med elva nyutexaminerade sjuksköterskor på tre medicinavdelningar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys inspirerade av Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Resultatet av studien presenterades i fyra huvudkategorier: Mötet med anhöriga, vikten av teamarbete, behovet av kunskap och vårdmötet med den döende patienten. Resultatet visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde att det var svårt att bemöta anhöriga och samtala med dem om döendeprocessen. Nyutexaminerade sjuksköterskor uttryckte att de saknade tillräcklig kunskap, tid och erfarenheter att vårda äldre i livets slutskede. En förutsättning för att den döende patienten skulle få en värdig död var ett välfungerande teamsamarbete. Slutsats: Genom mer träning med erfarna sjuksköterskor och internutbildning på avdelningarna kan nyutexaminerade sjuksköterskor få bättre förutsättningar och skaffa sig erfarenhet och därmed öka sin kompetens inom vård av äldre i livets slutskede. / Background: The number of older people in the population is increasing. Many elderly people at the end of life often have comorbidity, which requires high levels of expertise among nurses in nursing work. It is inevitable that newly graduated nurses will meet the elderly at the end of life in the hospital, but studies show that they do not have enough knowledge to care for this patient group. However, research in this area is limited and so are even Swedish studies. Aim: The aim of the study is to illustrate newly graduated nurses´ experiences of caring for elderly people in the final stages of life in the hospital. Method: An interview study was conducted with eleven newly graduated nurses at three medical departments. The interviews were analyzed with qualitative content analysis inspired by Elo and Kyngäs (2008). Results: The results of the study were presented in four main categories: the meeting with family members, the importance of teamwork, the need for knowledge and the care meeting with the dying patient. The result showed that newly graduated nurses found it difficult to meet family members and talk to them about the dying process. The newly graduated nurses expressed that they lacked sufficient knowledge, time and experience to care for the elderly at the end of life. Prerequisite for the dying patient to receive a dignified death was well-functioning team collaboration. Conclusion: Newly graduated nurses can have a better opportunity to increase their skills in the care of the elderly at the end of life through more training with experienced nurses and internal education in the medical department about how to care for the elderly at the end of life.

Many people with the incurable and often times fatal motor neuron diseases have pain, but there is lack of knowledge about people’s experiences of living with pain. Further, the correlation between pain and their quality of life is not well understood, and previous studies have not used individual quality of life, namely that people with their own words express what quality of life is.   The aim of these studies was to explore the experiences of pain and the association between pain and quality of life in people with MND. Methods: Study I was explorative about the individual experience of pain, while study II was correlational between pain, pain severity, disease severity and IQOL. Study I was qualitative, whereas study II used both qualitative and quantitative analysis. Results and conclusions: People with motor neuron diseases experienced pain to have multiple characteristics and impact. However, the results emphasise that the individual experienced some pain characteristics as difficult and that pain could worsen functions that were already affected by the disease. The experience was also that it could be challenging to manage pain. However, the symptom of pain could pass unnoticed in contacts with healthcare professionals (study I). The three most important areas for individual quality of life in both participants with and without pain were: Social relations, followed by Activities for amusement and relaxations, and Being in the outdoor environment. Individual quality of life was noticed to be good regardless of pain. Pain and pain severity were not found to be associated with satisfaction of individual quality of life in patients with motor neuron diseases, neither was disease severity. The results support previous findings, that strong associations between symptoms of MND and IQoL are not obvious. However, this does not infer that pain in people with MNDs should be neglected and undertreated. On the contrary, it seems to be important for healthcare to pay more attention to pain in people with motor neuron diseases and that pain continuously is measured, individually treated and followed. Regardless of whether persons with MND have pain or not, the results point to the importance of healthcare professionals providing support to not only the patient but also the patient’s family and friends, as well as assisting in various forms of relaxing activities and possibility of being in the outdoor environment.

Bakgrund Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor beskriver det första året som mycket utmanande. Dåliga erfarenheter liksom avsaknad av stöd och återkoppling hindrar intensivvårdssjuksköterskan från att känna sig trygg i sin yrkesroll med följden att man lämnar sin anställning. Syfte Syftet med studien var att beskriva den nyutbildade intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att arbeta på intensivvårdsavdelning. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer från nio intensivvårdssjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet i denna studie baserades på två̊ huvudkategorier, "Att använda sin kunskap och utvecklas" och "Att arbeta i en god psykosocial arbetsmiljö". De två huvudkategorier har vardera två underkategorier; "Att erhålla klinisk erfarenhet", "Att lita på sin egen förmåga", "Att arbeta med skicklig personal" samt "Att känna kollegialt stöd". Slutsats För att uppleva sig trygg i sin yrkesroll måste den nyutbildade intensivvårdssjuksköterska förvärva kunskap och lära sig att lita på sin egen förmåga. En god psykosocial arbetsmiljö framkommer som en betydande aspekt. Att få känna sig respekterad och vara en del av arbetsgruppen är fundamentalt. En god psykosocial arbetsmiljö främjar pedagogiska samtal och utbyte av kunskap, där nyutbildade intensivvårdssjuksköterskor tillåts utvecklas under trygga omständigheter. / Background Newly trained intensive care nurses describe the first year as very challenging. Bad experiences such as lack of support and feedback prevent the intensive care nurse from feeling confident in their professional role with the result of leaving their employment. Aim The purpose of the study was to describe the newly trained intensive care nurse's experience of working in the intensive care unit Method The study is based on a qualitative method. With the help of semi-structured interviews, material was collected from nine intensive care nurses and then analyzed with qualitative content analysis. Results Finally, the results of this study are based on two main categories, "Using one's knowledge and developing" and "Working in a good psychosocial work environment". The two main categories each have two subcategories. Conclusion In order to feel confident in her professional role, the newly trained intensive care nurse must acquire knowledge and learn to trust her own abilities over time. The importance of a good psychosocial work environment emerges as an important aspect in most of the interviews. To feel respected and to be part of the working group is fundamental. A good psychosocial work environment promotes pedagogical conversations and the exchange of knowledge, where newly trained intensive care nurses are allowed to develop in safe circumstances.

Aims/Objectives: The objectives of this thesis were to examine and discuss the existing information and communication technology (ICT) tools used in the healthcare sector for older adults with dementia, the benefits and challenges of using these ICT tools from the perspective of older adults with dementia and their health care providers. Research methods: Data was collected using semi-structured interviews with older adults with dementia and health care providers and managers at a nursing home in Nigeria. All interviews were audio recorded with the consent of the research participants and then transcribed verbatim. All interview transcripts were analyzed using qualitative content analysis using the deductive approach. The coding scheme used for data analysis was derived from an existing framework called the Human-Organization-Technology fit (HOT) Framework. In addition, existing literature were reviewed on the use of ICT tools by older adults with dementia, their caregivers and their health care providers. Empirical findings: A total of six participants were interviewed for this study: two older adults with dementia, two nurses and two managers (one senior manager and one manager from the medical team). One older adult was 72 years old and was diagnosed with dementia one year ago. The other older adult was 70 years old and was diagnosed with dementia two years ago. The nurses that I interviewed have been working at this nursing home for 3 and 4 years respectively. The mangers that I interviewed have also been working at this nursing home for 3 and 4 years respectively. Two ICT tools are currently being used at this nursing home: 1) a GPS tracker and 2) a device that assists older adults with their daily activities. Eight themes emerged from the interviews: system quality, service quality, user satisfaction (perceived usefulness), system use, user expectation, organization structure, organization environment and net benefits. Conclusion and Future research: This study demonstrated that older adults with dementia and their caregivers (i.e. nurses) perceived the GPS tracker and the ADL assistant as userfriendly and helpful for supporting the daily activities. Most of the existing research on ICT tools used for dementia care have been conducted in North America and Europe. Therefore, there is a need for more research in Africa.

Bakgrund: Genomsnittsåldern för exponering av pornografi bedöms vara så låg som 10-års ålder. Ungdomar vänder sig till pornografi i brist på adekvat sex- och samlevnadsundervisning och konsumtion av pornografi kan leda till sexuellt riskbeteende. Barnmorskan har en vital roll i att främja sexuell hälsa såväl i enskilda samtal på ungdomsmottagningen som i skolan. Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av att samtala om pornografi med ungdomar. Metod: I studien genomfördes intervjuer med sex barnmorskor verksamma på olika ungdomsmottagningar i sydvästra Sverige. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen gav upphov till fyra kategorier; Barnmorskan anpassar sitt förhållningssätt, Effekter av ungdomars konsumtion, Pornografi finns överallt och Barnmorskan berikar sex- och samlevnadsundervisningen. Konklusion: Barnmorskor erfar att samtal om pornografi är utmanande. Pornografiskt material bidrar till komplex kring fysiologiska och kroppsliga attribut hos ungdomar och medför att normer förskjuts och aktioner normaliseras, vilket resulterar i att ungdomar utför saker mot sin vilja. Pornografins förmåga att influera och de potentiella risker som konsumtion medför i samband med att ingen barnmorska per automatik diskuterar pornografi med ungdomar bör ses som ett observandum. Samtalet om pornografi kan därmed vara avgörande för att främja och stärka den sexuella hälsan bland ungdomar. / Background: The average age of exposure of pornography is estimated to be as low as 10 years. Adolescents turn to pornography due to a lack of adequate sex and cohabitation education, and consumption of pornography can lead to a sexual risk behaviour. The midwife has a vital role in promoting sexual health in individual conversations at the youth clinic as well as in school. Aim: To explore midwives’ experiences of talking to adolescents about pornography Method: The study were conducted by interviews with midwives working at various youth centers in southwestern Sweden. The data material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The analysis gave rise to four categories; The midwife adapts her approach, The effects of adolescents consumption, Pornography is everywhere and The midwife enriches sex and cohabitation education. Conclusion: Midwives find that talking about pornography is challenging. Pornographic material contributes to the complexity of physiological and physical attributes of adolescents and causes norms to be shifted and actions normalized, resulting in adolescents doing things against their will. Pornography’s ability to influence and the potential risks that consumption entails in connection with the fact that no midwife automatically discusses pornography with adolescents should be seen as an admonition. The conversation can therefore be crucial in promoting and strengthening the sexual health of adolescents.

Anestesisjuksköterskors upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva Abstrakt Bakgrund: I december 2019 kom nyheten från Kina om Covid-19 viruset. Ett smittsamt virus som spred sigt över världen och skapade en ny pandemi. Covid-19 kan ge mycket allvarliga luftvägssymtom som kräver avancerad intensivsjukvård. Anestesisjuksköterskor har fördjupad kunskap av att hantering av luftväg samt övervaka sövda patienter i respirator. De placerades därför på Covid-19 iva för att förstärka bemanningen. Studier visar att den mentala hälsan påverkas i större utsträckning hos sjukvårdspersonal som jobbar med svårt sjuka patienter med Covid-19. Motiv: Att få insikt hur det som anestesisjuksköterska är att jobba med Covid-19 smittade patienter och hur de hanterar det. Syfte: Beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av att arbeta på Covid-19 iva. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. En intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Informanterna upplevde arbetet på Covid-19 iva som lärorikt, givande och positivt men även till viss del stressigt och tungt. Vissa kände en stress och osäkerhet till en början som sedan minskade ju mer de arbetade där. Ingen av informanternaupplevde att detta har påverkat dem psykiskt på något sätt men några uppgav att de fortfarande kan få ångest när de tänker tillbaka. Kontakten med patienternas anhörigavia telefon kändes speciell och berörde då de inte fick komma på besök på grund av smittorisken. Ingen uppgav att de själva var rädda att bli smittade men det fanns en stor rädsla för att eventuellt smitta andra och ingen av de intervjuade vill arbeta på Covid-19 iva igen. Konklusion: Det inte bara är skrämmande, stressande och nervöst när något nytt inträffar och man som anestesisjuksköterska utmanas i sin arbetsroll, utan även givande, lärorikt och intressant. Studien tyder att ett behov av återhämtning och paus är viktigt för anestesisjuksköterskors psykiska hälsa. / Nurse anesthetists experiences from working at Covid-19 icu Abstract Background: In December 2019 news came from China about the Covid-19 virus. A contagious virus that quickly spread across the world and created a new pandemic. Covid-19 can cause very serious airway symptoms that require advanced intensive care. Nurseanesthetists have in-depth knowledge regarding managing airway and monitoring sedated patients in respirator thus they were placed at Covid-19 icu to reinforce. Studies show that mental health is affected to a greater extent by healthcare staff who work with seriously ill patients with Covid-19. Motive: To gain insight into what it is like as a nurse anesthetist to work with Covid-19 infected patients and how they handle that. Aim: Describe nurse anesthetist experiences from working at Covid-19 icu. Methods: Qualitative content analysis with inductive approach. An interview study with semi-structured interviews. Result: Participants experienced the work at covid-19 icu as instructive, rewarding and positive but also to some extent stressful and dense. Some felt a stress and insecurity early on that later decreased the more they worked there. None of the participants experiencedthat this has affected them psychologically any way but some reported that they can still get anxiety when they think back. The contact with the patients relatives by telephone felt special and affected as they were not allowed to visit due to the risk of infection. No one stated that they were afraid of becoming infected themselves, but there was a great fear of possibly infecting others. No participant wanted to work at Covid-19 icu again. Conclusion: It’s not only scary, stressful, and nervous when something new shows up and as a nurse anesthetist you are challenged in your professional role, but also rewarding, instructive and interesting. This study suggests that a need for recovery and pause is important for the mental health of anesthesia nurses.

The aim of the diploma thesis "Media image of selected components of the Integrated Rescue System during a state of emergency in the Czech Republic in the daily newspapers Lidové noviny, Právo and Blesk" is to show the main features of reporting on the components of the Integrated Rescue System (IRS) during the state of emergency, which was announced in connection with the so-called coronavirus pandemic for the Czech Republic on March 12, 2020 and lasted continuously until until 17 May 2020. Two basic components of the IRS were selected for the analysis - the Medical Rescue Service of the Czech Republic and the Fire and Rescue Service of the Czech Republic, and one of the other components - the Prison Service of the Czech Republic. The depiction of these components was analyzed in the daily newspapers Právo and Lidové noviny, and the daily newspaper Blesk was chosen as the representative of the tabloid press. A qualitative analysis of the collected text showed what topics the daily newspapers dealt with in connection with these IRS units and what role they assigned to them in the "story of the pandemic". The thesis shows in what types of reports the monitored IRS units occurred, what stories were offered to the audience in connection with these components and what myths depicted these stories....

No description available.

Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Bakgrund: I Sverige föds omkring 7000 prematura barn varje år. Föräldrars närvaro och delaktighet är viktig för att de ska lära känna sitt barn och ta på sig rollen som barnets primära vårdare, men även för barnets välbefinnande och trygghet.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att göra föräldrar delaktiga i omvårdnaden av sitt prematurfödda barn på neonatalavdelning.  Metod: Studien genomfördes på en neonatalavdelning i södra Sverige. Totalt deltog 12 barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: När föräldrarna träffade samma personal byggdes en relation mellan föräldrar och barnsjuksköterska vilket främjade föräldrarnas delaktighet. Det var viktigt att låta föräldrarna sköta omvårdnaden men att barnsjuksköterskan fanns vid sidan om som stöd. Genom information och förberedelse hade föräldrarna bättre förutsättningar till delaktighet. Barnets tillstånd, vårdmiljön och familjesituation menade barnsjuksköterskan kunde påverka huruvida föräldrarna ville eller kunde vara delaktiga i omvårdnaden. Genom delaktighet främjades anknytningen genom att föräldrarollen stärktes och föräldrarna lärde känna sitt barn.  Slutsats: Barnsjuksköterskan har en viktig roll där hon bör sträva att få med sig föräldrarna i omvårdnaden så att deras delaktighet ökar. Vikten av att föräldrar är delaktiga grundar sig i att stärka anknytningen vilket har stor betydelse för barnets välbefinnande. / Background: Every year 7000 children are born premature in Sweden. Parents presence and participation is important to get to know their child and to take the role as the primary caregivers, but also for the child’s well-being and safety.   Aim: The aim of the study was to describe paediatric nurses’ experiences of involving parents in the care of their preterm child in the neonatal intensive care unit (NICU). Method: The study took place at a NICU in southern Sweden. Interviews were carried out with 12 paediatric nurses. The analysis was made using qualitative content analysis with an inductive approach.    Results: When parents met the same paediatric nurse a relationship was built which promoted parent participation. It was important to have the parents take care of the nursing but the pediatric nurse was on the side as support. Through information and preparation, the parents had better conditions for participation. The paediatric nurse meant that the child's condition, care environment and family situation nurse could influence whether the parents wanted or could be involved in the care. Through participation, the bonding was promoted by strengthening the parent role and the parents getting to know their child.  Conclusion: The paediatric nurse has an important role and should strive to increase parents participation in their child’s care. The importance of parent participation is because it promotes bonding which is important for the child’s well-being.