Thesis Lifestyle in magazine Květy (1960 - 1968) deals with the lifestyle in the years 1960 - 1968 in Czechoslovakia from the viewpoint magazíne Květy. The work examines how the magazine, presented lifestyle in the reference period and how they influenced the ideas of readers' lifestyles. Due to the great range of lifestyle related work has focused solely on housing, leisure and fashion. In the field of housing, work has concentrated on available housing, household furniture, decorations and articles of daily use. In the fashion most attention was focused on the clothing, hairstyles then in fashion and beauty treatments. Leisure time has been reduced to activities designed for relaxation, entertainment and distraction, prevailed in the area of recreation, sports activities and activities of various interest groups. Lifestyle in the analysis of the text was analyzed using a combination of qualitative and quantitative methods of content analysis. Quantitative analysis is mainly concerned with the development of a range of lifestyle topics. Qualitative analysis provides information about the content of a particular lifestyle topics. The paper also deals with the theoretical embedding the concept of lifestyle, a lifestyle of Czechoslovakia in the 60s 20th century, the magazine examined the...

AbstraktBakgrund: Den specialiserade palliativa hemsjukvården har ökat senaste åren. För engod och trygg vård är det viktigt att mötet med patienten i palliativ vård blirtillgodosedd och att närstående känner en delaktighet. Empati är kärnan försjuksköterskan i palliativ vård och att ha en förmåga att sätta sig in i patientens situationoch med det uppnå professionellt förhållningsätt. Sjuksköterskans uppgift är atttillgodose patientens och dennes närstående fysiska, psykiska, sociala och existentiellabehov.Syfte: Syfte är att belysa de upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor ihemsjukvården har av att vårda unga vuxna och medelålders patienter i palliativ vård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor ochdistriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård. Datamaterialet analyseradesmed kvalitativ innehållsanalys .Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; egna känslor, närstående, det svårasamtalet och mötet, yrkesrollens förutsättningar och arbetstillfredsställelse.Otillräcklighet, orättvisa, osäkerhet, sorg och rädsla var känslor som sjuksköterskor ochdistriktssköterskor upplevde i mötet med den yngre patienten och dennes närstående ipalliativ vård. Sjuksköterskan upplevde det viktigt att ha självinsikt vid samtal somberör existentiella frågor och för att kunna initiera till samtalet krävs erfarenhet. För attkunna ge en god och trygg vård till familjen krävs det professionellt förhållningsättgenom att visa trygghet, visa medkännande, vara lyhörda och orka stötta. För att orkamed detta och kunna visa kraft och styrka är reflektion och ett gott samarbete medkollegorna av stor vikt.Slutsats: Reflektion, handledning och utbildning var viktigt för sjuksköterskan i arbetetmed den yngre patienten i palliativ vård. Sjuksköterskorna beskrev arbetet med denyngre patienten i palliativ vård och dennes närstående som meningsfullt och att detväcker engagemang och är utvecklande.Nyckelord: Hemsjukvård, kvalitativ innehållsanalys, palliativ vård, sjuksköterskansupplevelse / AbstractBackground: The advanced palliative home-care has been increasing the last few years. For a good and safe care it´s important that the encounter with the patient is satisfying and the relatives feel participation. Empathy is the core to the nurse in palliative care and having an ability to familiarize themselves with the patient´s situation and with it achieve a professional approach. The nurse´s role is to cater to the physical, psychological, social and existential needs of the patient and relatives.Purpose: The purpose of the study was to illuminate the registered nurses´ experiences of care of young adults and middle-aged patients in palliative care.Method: Semi-structured interviews where completed with eight nurses and district nurses. The nurses worked in palliative home-care. The analysis was conducted using a qualitative content analysis.Results: The analysis resulted in five categories; own feelings, relatives, the difficult conversation and encounter, prerequisites for the professional role and work satisfaction. Inadequacy, injustice, uncertainty, sorrow and fear turned out to be feelings registered nurses and district nurses experienced in the meeting with the younger patient in palliative care and the relatives. The nurse experienced it to be important to have self-awareness whilst conducting conversations with existential questions and to be able to initiate conversations was experience required. To be able to give a good and safe care to the family is a professional approach necessary by giving security, be compassionate, responsive and cope to give support. To be able to cope this and show force and strength is reflection and good teamwork with the colleagues of great importance.Conclusion: Reflection, guidance and education were factors of importance for the nurses´ care of the younger palliative patient. The nurses described their work with the patient and relatives as meaningful, engaging and developing.Key words: Content analysis, home-care, palliative care, qualitative content analysis the nurse´s experience.

The purpose of this study is to investigate binary discourses of self and other constructed by Canadian media in the representation of Saudi women. One of the modest aims of this research is to expound on the status of centralized media coverage in Canada. Drawing on Hegel’s model of dialectics, as framed by Edward Said’s Orientalism (1978) and David Nikkel’s conception of a moderate postmodernism, this research also aims at contributing to the ongoing modern-postmodern discussion by delineating and examining the ways in which dialectical analysis can aid in the deconstruction of metanarratives in Western culture. Utilizing a qualitative research design that employs multidimensional modes of textual analysis, the thesis examined the changes in the portrayal of Saudi Women through a non-probability sampling of 88 Canadian newspaper articles selected from the Toronto Star, Globe and Mail, and National post between 2001-2009. One major finding was that the metanarratives guiding these representations did not change significantly despite changes in narratives as brought about by several major political events. The implications of this thesis revealed what the ideological influences framing these depictions, as well as whether or not the changes that they have undergone, were self-reifying in nature. The research also highlighted the implications resulting from assessing the ontological identities of Saudi women vis-à-vis a Western framework of values.

Bakgrund: Dödligheten hos patienter som drabbats av hjärtstopp på vårdavdelningar är hög men med tidig hjärt-lungräddning (HLR) och tidig defibrillering så ökar chansen för överlevnad. Intensivvårdssjuksköterskan som ingår i akutteamet får ett larm om hjärtstopp och tillsammans med kollegor gör de en utryckning till patienten på avdelningen för att stötta och hjälpa till i den akuta situationen. Dessa situationer kan vara kaotiska och stressfyllda. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av hjärtstoppslarm och hjärtstopp på vårdavdelning som jobbat mindre än 5 år. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor med mindre än fem års yrkeserfarenhet som intensivvårdsjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier; Utmanande och spännande att bära hjärtstoppslarmet, Hjärtstoppslarm kräver planering och förberedelse, Övning och ett nära samarbete skapar trygghet och Stress påverkar handlingsförmågan. Resultatet visade att oerfarna intensivvårdssjuksköterskor upplever en viss form av stress men att de fann en trygghet i sina kollegor i akutteamet och att deras samarbete fungerar bra. Dock så kunde samarbetet med vårdavdelningens personal samt den medicinläkare som kommer till den patient som drabbats av hjärtstoppet fungera mindre bra och kommunikationen dålig. De upplevde ett behov av kontinuerlig HLR-träning dels med andra professioner samt mer scenarioövningar. Konklusion: Oerfarna intensivvårdssjuksköterskor kände sig trygga med hjärtstoppsteamet men upplevde otrygghet då de befann sig i en okänd miljö då en patient drabbats av hjärtstopp på vårdavdelning. Bristande rutiner och osäkerhet bland personalen kunde påverka den stress som uppstod negativt. Genom att utarbeta en gemensam rutin och träna tillsammans skulle arbetet kring hjärtstoppet kunna bli mindre stressfyllt och mer effektivt.

Syfte: Syftet med studien var att studera den äldre patientens upplevelse av att leva med svårläkta bensår och vad denne anser bidrar till eller förhindrar en positiv syn på sin tillvaro. Metod: Studien innehåller intervjuer med äldre personer drabbade av svårläkta bensår. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever smärta, oro för försämring, ångest och att den långsamma sårläkningen är påfrestande. Enligt informanterna krävs det deltagande vid sociala sammankomster och aktiviteter samt att hålla kontakt med vänner och anhöriga för att bibehålla en positiv syn på sin tillvaro. Livskvaliteten upplevs som relativt god. Liksom synen på tillvaron påverkas också den upplevda livskvaliteten av den egna situationen och då positivt genom att känna sig delaktig i ett socialt sammanhang och negativ genom förlust av självständighet. Samtliga informanter har en positiv upplevelse av den erhållna sjukvården, de tror på kontinuitet för ett bra behandlingsresultat och känsla av trygghet. Slutsats: Svårläkta bensår påverkar den äldre människan på olika områden i livet, fysiskt, psykisk och existentiellt. De äldre patienterna behöver hälso- och sjukvården samt ett socialt nätverk för att bibehålla en positiv livssyn. / Aim: The aim of this study was to study the older patient's experience of living with chronic leg ulcers and what he or she considers to contribute to or impede a positive outlook on their lives. Method: The study includes interviews with elderly people suffering from chronic leg ulcers. A content analysis was performed. Results: The result shows that the informants are experiencing pain, concerns about worsening, anxiety, and that the slow wound healing are stressful. According to informants, it requires attendance at social gatherings and activities and to keep in touch with friends and loved ones to maintain a positive outlook on their lives. The quality of life is perceived as relatively good. The perception of life and the perceived quality of life effects positively by feeling involved in a social context and negatively through the loss of independence. All respondents have a positive experience of the obtained medical care, they believe in the continuity for good treatment results and sense of security. Conlusion: Slow-healing leg ulcers affects older people in different areas of life, physical, psychological and existential. The older patients need health care and a social network to maintain a positive outlook on life.

Bakgrund: En av sjuksköterskans främsta arbetsuppgift är att lindra lidande. I tidigare forskning framkommer att det råder stigmatisering kring HIV och att vårdpersonal har negativa attityder gentemot personer som lever med sjukdomen. För att minska stigmatiseringen och de negativa attityder som förkommer mot personer som lever med HIV behövs mer kunskap och utbildning kring ämnet. Syfte: Att beskriva upplevelser av lidande hos personer som lever med HIV i Sverige. Metod: Kvalitativ innehållsanalys baserad på självbiografier. Resultat: Fyra teman som beskriver olika upplevelser av lidande hos personer som lever med HIV i Sverige framkom. Dessa var ensamhet, begränsningar i livet, förakt och ångest. Slutsats: Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen tyder på att personer som lever med HIV i Sverige lider. Studien visar att detta lidande skulle kunna vara ett onödigt lidande då den största orsaken till lidandet i studien är bristen på kunskap både i samhället och inom vården hos bland annat sjuksköterskor. Med mer kunskap kring sjukdomen kan bemötandet av personer som lever med HIV förbättras och stigmatisering samt attityder skulle minska. / Background: One of the nurse’s most important task is to relieve suffering. Earlier research reveals that there is a stigma around HIV and that healthcare professionals have negative attitudes towards people living with HIV. To reduce stigma and negative attitudes that exists towards people living with HIV, more knowledge is needed on the subject. Aim: To describe the experiences of the concept suffering from people living with HIV in Sweden. Method: Qualitative content analysis based on autobiographies. Results: Four themes that describe different experiences from people that suffer from HIV in Sweden was found. These were loneliness, limitations in life, disrespect and anxiety. Conclusion: The result of this qualitative content analysis shows that people living with HIV in Sweden are suffering. The study shows that the suffering should not be necessary when the major cause to the suffering in the study is the lack of knowledge in society and in the care of including nurses. With more knowledge about the disease can be an improvement in the treatment of people living with HIV, stigma and attitudes could be reduced.

Bakgrund: Patientinvolvering och patientdelaktighet inom vården har blivit allt mer aktuellt de senaste åren. En metod för patientdelaktighet som testats framför allt inom somatisk vård är Experience-Based Co-Design (EBCD). Lokalt problem: Verksamheten har strukturer för att fånga erfarenheter från patienter, men det saknas strukturer för att fånga närståendes och personals erfarenheter. Det saknas ett forum där patienter, närstående och personal kan mötas och tillsammans arbeta med förbättringar. Syfte: För förbättringsarbetet, testa metoder från EBCD inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård. För studien, beskriva deltagares erfarenheter av att involveras i förbättringsarbete utifrån EBCD, samt att belysa vad som gör det svårt att engagera patienter i förbättringsarbete. Metod: Övergripande struktur för förbättringsarbetet är Nolans förbättringsmodell och PDSA. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys av två semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Interventioner: Metoder från EBCD har anpassats efter kontexten och testats. Resultat: Att delta i förbättringsarbete utifrån EBCD har varit uppskattat och utvecklande. Svårigheter har framför allt varit rekrytering av patienter. Slutsatser: EBCD går att använda inom psykiatrisk heldygnsvård, modifieringar är nödvändiga. Vilka och hur behöver studeras vidare. EBCD påverkar individen och organisationen. För att uppnå ett önskat utfall och för att engagera deltagare behöver vissa förutsättningar uppfyllas vad gäller strukturer och maktutjämning mellan patienter, närstående och personal. / Background: Patient involvement and patient participation within health care has been more and more important the last years. One method for patient involvement that has been tested (mostly in somatic care) is Experience-Based Co-Design (EBCD).  Local problem: The organization has structures to gather experiences from patients, but there is no structure to gather experiences from dependants or staff. There is no forum for patients, dependants and staff to meet and together work with improvement. Aim: For the Quality Improvement project (QIP) try methods from EBCD in the context of psychiatric in-patient care. For the study of the QIP describe participant’s experiences of being part of a QIP based on EBCD, and highlight what makes it difficult to engage patients in QIP. Method: The main structure for the QIP is Nolan’s model of change and PDSA. The study consists of a qualitative content analysis based on two semi-structured focus group interviews. Interventions: Methods from EBCD has been adjusted according to the context and then tested. Result: To participate in a QIP based on EBCD has been appreciated and developing. Difficulties have above all been the recruiting of patients. Conclusions: EBCD is possible to use in psychiatric in-patient care, modifications are necessary. Which modifications and how needs to be examined further. EBCD affects both the individual and the organization. To achieve asked goals and to engage patients there are some conditions that need to be fulfilled according to structures and equalisation of power between patients, dependants and staff.

Introduktion: Anestesiverksamhet betraktas enligt Socialstyrelsen som en högriskspecialitet med avseende på patientsäkerhet. Varje år skapar vårdrelaterade infektioner onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor. Med en god och säker vård med hög kvalitet kan anestesisjuksköterskor förbättra säkerhetsarbetet för patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner i samband med anestesiinduktion. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta anestesisjuksköterskor från tre olika sjukhus i Sverige medverkade i studien. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudfaktorer: Stress och tidsbrist vid akuta situationer, operationssalens fysiska miljö, dåliga vanor, bristande feedback och patientens psykiska tillstånd. Slutsats: Det som framkom i studien var att hygienen brister av anledningar som går att förhindra och förbättra. För att motverka bristande hygienrutiner måste alla inom anestesiverksamheten arbeta tillsammans med hjälp av god kommunikation samt mot ett gemensamt mål. Anestesiverksamheten borde se dessa faktorer som en utav de mest primära och ha mer öppna dialoger tillsammans med medarbetarna för att identifiera liknande problem. / Introduction: Anesthetic healthcare are considered according to the National Board of Health and Welfare as a high risk specialist in patient safety. Health related infections create unnecessary suffering for patients, prolongs care times and cost the community huge amounts of money. With a good and safe healthcare of high quality, anesthetic nurses can improve the safety work for the patient. Aim: To highlight the anesthesia nurses experience of the factors that affects the compliance with basic hygiene routines associated with anesthesia induction. Method: The study has a qualitative approach. Eight anesthesia nurses from three different hospitals in Sweden participated in the study. Data was collected using qualitative semi-structured interviews and the interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five main factors: stress and lack of time in acute situations, physical environment of the operating room, bad habits, lack of feedback and patients mental condition. Conclusion: The study found that hygiene is lacking for reasons that can be prevented and improved. In order to counter the lack of hygiene routines, all within the anesthetic healthcare units must work together with the help of good communication and towards a common goal. Anesthetic healthcare units should consider these factors as one of the most primary and have more open dialogues with employees to identify similar issues.

Följande studie undersöker hur Expressen har gestaltat våldtäktsfall med okänd gärningsman. Sex artiklar publicerade mellan 90-talet och 10-talet analyseras med syfte att undersöka om gestaltningen har förändrats över tid i en av Sveriges största kvällstidningar. På så sätt kan studien bidra till ökad förståelse för huruvida svensk kvällspress förstärker eller utmanar samhällsuppfattningar om vem som är en potentiell gärningsman och vem som får status som offer. Som metod tillämpas en kvalitativ innehållsanalys som genomförs med utgångspunkt i gestaltningsteorin, teorin om nyhetsvärdering, det ideala offret och medielogikens dramaturgi. Artiklarna analyseras utefter fem teman: rubrik, ingress, miljö, gärningsman och offer. Studiens resultat visar att en förändring har skett från ett subjektivt och väl detaljerat narrativ till ett mer objektivt och aktsamt narrativ i Expressens nyhetsrapportering. Studien visar även att Expressen på 90-talet har gestaltat ideala gärningsmän genom monstruösa beskrivningar. Gradvis har en förändring skett, där gärningsmannen på senare år gestaltas som gemene man. Förändringarna i Expressens gestaltning tyder på att dagens gestaltning förmedlar en bred bild av vem som kan bli ett offer och vem som är benägen att utföra en våldtäkt.

Departing from the increasing threat that organized hate groups and their manipulative practices pose to contemporary society, this thesis seeks to unravel the workings of digital hate culture and to highlight the potential of civil society-led counter initiatives to combat the spread of hatred online. The research is based on a twofold qualitative content analysis. In a first step, the intended practices of two opposing groups – an organized hate group (Reconquista Germanica) and an organized counter speech group (Reconquista Internet) – are analyzed based on a set of internal strategic communication documents. In a second step, three comment threads on Facebook are examined to illustrate the actualized practices of users spreading hate and users who counter-speak. By drawing on a four-dimensional framework, the analysis thereby considers how practices, discourses, power relations, and the technological affordances of Facebook shape this interplay. With theoretical reference to Mouffe’s (2005) work on the antagonistic nature of the political and today’s post-political Zeitgeist, this thesis ultimately comes to discuss whether such confrontations between exponents of digital hate culture and counter speakers must be understood as irrefutable antagonisms or if productive agonism can be fostered through a mutual understanding of one another as legitimate adversaries.What the analysis evinces is that the discussions carried out between the two opposing camps are highly moralized, resulting in an antagonistic battle between ‘good’ and ‘evil’ that interferes with the possibility for productive agonism. It is further shown that, in this post-political discussion climate, counter speech carries a crucial responsibility to conform to moral values and maintain professional and ethical standards to set itself apart from the harmful practices of digital hate culture. Otherwise, as the analysis indicates, counter efforts are likely to spur on destructive dynamics, further hardening the fronts between opposing positions that characterize today’s increasingly polarized societies.