Der weibliche Jugendvollzug befindet sich, anders als der männliche Jugendvollzug, innerhalb des Frauenvollzugs, des allgemeinen Strafvollzugs oder des männlich dominierten Jugendvollzugs und muss sich den gegebenen haftinternen Bedingungen anpassen. Die vorliegende Arbeit analysiert den Zusammenhang zwischen haftinternen Bedingungen und schulischer und beruflicher Motivation weiblicher Jugendstrafgefangener. Die auf verschiedenen Methoden basierende Erhebung im Jahr 2012 umfasste alle für den weiblichen Jugendvollzug zuständigen neun deutschen Haftanstalten. Dabei wurden 153 weibliche Jugendstrafgefangene schriftlich und 30 per Interview befragt. Die Interviews mit inhaftierten Bildungsteilnehmerinnen wurden auf Grundlage der Qualitativen Inhaltsanalyse nach MAYRING ausgewertet. Theoretischer Bezugsrahmen war die Selbstbestimmungstheorie (Self- Determination-Theory) von DECI & RYAN. Um geförderte, begünstigte von ver- bzw. behinderte Motivation zu unterscheiden, wurden drei systematische Stichproben encouraged (geförderte/begünstigte), impeded (be-/ verhinderte), indeterminated motivation (unklare Motivation) definiert.:1 EINFÜHRUNG IN DAS THEMA UND FORSCHUNGSSTAND 3 1.1 Weiblicher Jugendvollzug in Deutschland - Ausgangslage 3 1.2 Fragestellung, Theorie und Ablauf der Arbeit 4 1.3 Mädchen und junge Frauen in Jugendhaft 5 1.3.1 Ausgangssituation weiblicher Jugendstrafgefangener 5 1.3.2 Studien zum weiblichen Jugendvollzug 7 1.3.3 Lebenswege straffällig gewordener Mädchen und junger Frauen 10 1.3.4 Rolle von Schule, Ausbildung und Beruf im Leben von Mädchen und jungen Frauen mit Hafterfahrung 12 1.4 Vergleich mit dem männlichen Jugendvollzug 14 1.4.1 Junge Männer mit Hafterfahrung 14 1.4.2 Vergleichsstudien 14 1.4.3 Gemeinsamkeiten, Abgrenzung und Schlussfolgerung für die eigene Forschung 19 1.5 Bedingungen in Haft 20 1.5.1 Forschungsstand und Diskussion zu haftinternen Bedingungen 20 1.5.2 Regelungen zur Unterbringung weiblicher Jugendstrafgefangener 21 1.5.3 Das Bildungsangebot - Möglichkeiten zur Weiterbildung in Haft 23 1.5.4 Die Pädagoginnen & Pädagogen in Schule und Ausbildung 25 1.6 Rechtliche Regelungen 29 1.6.1 Rechtliche Ausgestaltung von Jugendhaft 29 1.6.2 Jugendgerichtsgesetz (JGG) - Verhängung von Jugendstrafe 29 1.6.3 Jugend(straf)vollzugsgesetze nach 2008 30 1.6.4 Regelungen für weibliche Jugendstrafgefangene im Einzelnen 31 1.6.5 Vollstreckungspläne und deren Konsequenz 33 2 THEORIE UND METHODE 35 2.1 Motivation und (Weiter-)Entwicklung 35 2.1.1 Motivations- und Entwicklungstheorien 35 2.1.2 Entwicklungstheorien 35 2.1.3 Motivationstheorien 37 2.1.4 Weitere Ansätze 41 2.1.5 Bedeutung von Entwicklung und Motivation im Strafvollzug 42 2.2 Ziel und Methode 44 2.2.1 Operationalisierung - Von der Theorie zur Methode 44 2.2.2 Qualitativer Ansatz - Interview-Befragung 45 2.2.3 Interviewsituation 46 2.2.4 Auswertungsverfahren 48 2.2.5 Triangulation - Ziele der Anwendung quantitativer und qualitativer Verfahren 55 2.2.6 Quantitativer Ansatz - Fragebogenerhebung 55 2.3 Systematisierung der Stichproben - impeded, encouraged, indeterminated motivation 57 2.3.1 Vorüberlegung zur Systematisierung der Stichproben 57 2.3.2 Spezifische berufliche bzw. schulische Pläne und Ziele 59 2.3.3 Interesse sich aktiv weiterzubilden 60 2.3.4 Positive Verbindung zu Bedingung in Haft 61 2.3.5 Festlegen der systematischen Stichproben 64 3 AUSWERTUNG 69 3.1 Das Bildungsangebot 69 3.1.1 Einflussmöglichkeiten des Bildungsangebotes 69 3.1.2 Gründe für die Teilnahme an einer Bildungsmaßnahme 69 3.1.3 Erwartungen und Erfüllung 73 3.1.4 Empfindungen in Bezug auf die Bildungsmaßnahme 78 3.1.5 Empfundenes Anforderungsniveau 83 3.1.6 Zusammenfassung - Bildungsangebot 89 3.2 Die Pädagoginnen & Pädagogen 90 3.2.1 Rolle der Pädagoginnen und Pädagogen in Haft 90 3.2.2 Unterstützungspersonen bei Problemen 91 3.2.3 Möglichkeit zur Mitbestimmung und Mitgestaltung 97 3.2.4 Zusammenfassung - Pädagoginnen & Pädagogen 100 3.3 Die Mitgefangenen 101 3.3.1 Zusammenstellung der Gruppen in Bildungsmaßnahmen 101 3.3.2 Das Klima in der Weiterbildungsgruppe 107 3.3.3 Zusammenfassung - Mitgefangene 110 3.4 Die Institution 110 3.4.1 Einflussmöglichkeiten der Institution 110 3.4.2 Die Unterbringungsform 111 3.4.3 Kontroll-, Sicherheits- oder Disziplinarmaßnahmen 114 3.4.4 Freizeitbeschäftigungen 117 3.4.5 Wahrnehmen einer Übergangsbetreuung 120 3.4.6 Zusammenfassung - Institution 126 3.5 Vorerfahrungen und Zukunftsvorstellungen 127 3.5.1 Der „inhärente Faktor“ 127 3.5.2 Schulische und berufliche Vorerfahrungen 128 3.5.3 Berufswunsch und Verfolgen beruflicher Pläne in Haft 134 3.5.4 Bewertung der eigenen schulischen und beruflichen Zukunft 138 3.5.5 Zusammenfassung - Vorerfahrungen und Zukunftsvorstellungen 140 4 ZUSAMMENFASSUNG 143 4.1 Theorie und Auswertungsschema 143 4.2 Zusammenfassung der Ergebnisse 144 4.2.1 Nutzbringende schulische und berufliche Weiterbildungsangebote 144 4.2.2 Eine auf Vertrauen basierende soziale Beziehung . 146 4.2.3 Gutes Gruppenklima 147 4.2.4 Unterbringung in Frauenhaftanstalt - bzw. ausgelagerter separater Einrichtung 147 4.2.5 Professionelle interne oder externe Anlaufstellen beim Übergang in Freiheit 148 4.3 Schlussfolgerungen aus den Ergebnissen 149 4.3.1 Möglichkeiten schulisch und beruflich zu motivieren 149 4.4 Anregung zu weitergehender Forschung 151

Bakgrund: Sjuksköterskor inom Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård arbetar med övergångsvård. Tidigare forskning visar att vården vid övergången från barn- och ungdomspsykiatrin till vuxenpsykiatrin ofta blir svår och att patienterna kan känna sig oförberedda. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att samarbeta mellan mottagningarna och det blir då svårt att hjälpa patienten som ett resultat av det. Sjuksköterskornas erfarenheter beskrivs väldigt lite i den tidigare forskningen, både i världen och inom Sverige. Genom att lyfta fram sjuksköterskans erfarenheter kring övergången skulle vården kunna utvecklas till att bli mer personcentrerad. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor erfar omvårdnaden i samband med övergången från barn- och ungdomspsykiatrisk till vuxenpsykiatrisk vård. Metod: Totalt deltog nio deltagare som intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet består av fyra kategorier, tolv subkategorier som summeras i ett tema som är att vilja skapa förutsättningar för patienten vid övergången. Slutsats: Sjuksköterskorna på Barn och- ungdomspsykiatrisk och Vuxenpsykiatrisk vård är missnöjda med övergångsvården och upplever att det finns organisatoriska problem. Sjuksköterskorna önskar tydligare rutiner, bättre kommunikation mellan mottagningarna, bättre samarbete mellan mottagningarna och att övergången anpassas efter patientens mognad och vårdprocess och inte ålder. / Background: Nurses in Child and Adolescent Psychiatry and Adult Psychiatric Care work with transitional care. Previous research shows that care during the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatry often becomes difficult and that patients may feel unprepared. The nurses experience difficulties in cooperating between the clinics and it will then be difficult to help the patient as a result. The nurses' experiences are described very little in the previous research, both in the world and within Sweden. By highlighting the nurse's experience of the transition, care could be developed into a more person-centered care during the transitions. Aim: To describe how nurses experience nursing in connection with the transition from child and adolescent psychiatry to adult psychiatric care. Method: A total of nine participants who were interviewed via semi-structured interviews participated. The interviews were analyzed based on a qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The result consists of four categories, twelve subcategories that are summarized in a theme that is to want to create conditions for the patient during the transition. Conclusion: The nurses at Child and Adolescent Psychiatric and Adult Psychiatric Care are dissatisfied with the transition care and feel that there are organizational problems. The nurses want clearer routines, better communication between clinics, better cooperation between the clinics and that the transition is adapted to the patient's maturity and care process and not age.

Världen står idag inför en hållbarhetskris och medlemsländerna i Förenta nationerna, FN, har accepterat Agenda 2030 och de Globala målen. Det innebär ett hållbarhetsarbete på många olika plan, där målet bland annat är att klimatkrisen ska vara löst senast år 2030. Ett varumärke som ständigt har arbetet för hållbar utveckling är Pantamera. Syftet med den här studien är att undersöka hur Pantamera använder retoriska verktyg för att kommunicera återvinning i reklamkampanjen där artister ”återvinner” Pantamera-låten. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och en retorisk analys. Studien utgår ifrån teorier om retorik och bildretorik samt ekologisk hållbarhet. Resultatet visar att alla reklamfilmer sprider budskapet om att återvinna pant för miljöns skull. I varje reklamfilm går det även att identifiera andra budskap. Ethos, logos och pathos används i samtliga reklamfilmer med hjälp av exempelvis artisterna, människorna och låttexterna. Majoriteten av de bildretoriska begreppen förekommer i reklamfilmerna. Det sker i form av ljussättning, kameravinklar, jämförelser, belysning av närheten mellan att panta och hållbarhet samt att panta (delen) står för hållbarhet (helheten). Omvänd synekdokebild används endast i Rolandz reklamfilm och metaforisk bild förekommer inte i Kaliffas reklamfilm. Ekologisk hållbarhet inkluderas med hjälp av exempelvis djur, artisternas agerande, låttexter och omgivningar. / Today, the world is facing a sustainability crisis and the member states of the United Nations, UN, have accepted Agenda 2030 and the Global Goals. This means sustainability work on many different levels, where, among other things, the goal is for the climate crisis to be resolved by 2030. A brand that has constantly worked for sustainable development is Pantamera. The purpose of this study is to examine Pantamera's use of rhetorical tools for communicating recycling in the advertising campaign where artists "recycle" the Pantamera song. The analysis has been implemented by using a qualitative content analysis and a rhetorical analysis. The study is based on theories of rhetoric and image rhetoric as well as ecological sustainability. The results show that all advertising films spread the message of recycling for the sake of the environment. In each advertising film it is also possible to identify other messages. Ethos, logos and pathos are used in all advertising films with the help of, for example, the artists, the people and the lyrics. The majority of the image rhetorical concepts appear in the advertising films. It occurs in the form of lighting, camera angles, comparisons, illustrating the connection between depositing and sustainability but also to deposit (the part) stands for sustainability (the whole). Reverse synecdoche image is used only in Rolandz's advertising film and metaphorical image does not appear in Kaliffa's advertising film. Ecological sustainability includes with the help of, for example, animals, artists' action, lyrics and surroundings.

No description available.

Bakgrund: Allt fler patienter med smärta, som är i livets slutskede, väljer att vårdas i det egna hemmet. När vården sker i hemmet behöver specialistsjuksköterskan kompetens, känslighet och förmåga att bedöma och lindra smärta hos patienter i palliativ vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bedöma och lindra smärta i palliativ hemsjukvård. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys med ett manifest innehåll. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Den första kategorin; Betydelsen av kunskap och kompetens innehåller underkategorierna; Att kunna skapa en vårdande relation med patient och närstående, Att kunna identifiera tecken och uttryck för smärta, Att kunna lindra smärta. Den andra kategorin; Betydelsen av vårdrutiner innehållerunderkategorierna; Att ha tillgång till läkare och medicinsk behandling, Att ha tillgång till tid, Att ha tillgång till kollegialt stöd. Resultatet visar att sjuksköterskorna såg en utmaning i att skapa en vårdande relation med patient och närstående. Sjuksköterskornas erfarenhet var att kunskap och kompetens var viktiga faktorer, för att ha förmågan att smärtlindra patienter i palliativ hemsjukvård. Sjuksköterskornas erfarenhet av tidspress var relaterat till långa avstånd och innebar en utmaning för sjuksköterskorna att bedöma och lindra smärta i tid. Kollegialt stöd var även viktigt för att sjuksköterskorna skulle kännatrygghet vid bedömning av smärta samt att kunna smärtlindra patienter. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att arbeta med patienter med smärta i palliativ hemsjukvård behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för utmaningarna i arbetet med att lindra smärta. Resultatet kan öka förståelsen för vilka faktorer som kan inverka på sjuksköterskors förmåga att smärtlindra. Genom utbildning om olika bedömningsinstrument kan en trygghet i att kunna bedöma smärta öka för sjuksköterskorna. Detta leder till att patientens behov av smärtlindring bättre kan tillgodoses och vårdlidande minskar. Denna studie skulle därför kunna bidra till förbättringar i att bedöma och smärtlindra patienter i palliativ vård, vilket kan leda till en förbättrad vårdkvalitet. / Background: Several patients with pain, who are in the end of life stage, choose to be cared for in their own home. When the care takes place in patients’ home, the specialist nurses need to havecompetence, sensitivity, and the ability to assess and relieve pain. Aim: To describe nurses’ experiences in assessing and relieving pain in palliative home care.  Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Semi-structured interviews with nine nurses were conducted. The interviews were analyzed with manifest content analysis.  Results: Two categories with subcategories emerged from the analysis. The first category was; The importance of knowledge and competence, and the three subcategories were; To be able to create a caring relationship with the patient and relatives, To be able to identify signs and expressions of pain, and To be able to relieve pain. The second category was; The importance of care routines, and the three subcategories were; To have access to doctors and medical treatment, To have access to time, To have access to collegial support.  Most of the nurse’s experiences involved that knowledge and competence were two important factors for the ability to relieve pain for patients in palliative home care. The nurses' experience of time pressure was related to long distances and posed a challenge for the nurses to assess and relieve pain in time. Collegial support was also important for the nurses to feel secure in assessing pain and to be able to relieve patients' pain. Conclusion: The nurses' experience of caring for patients in palliative home care needs attention togain an understanding of the challenges of relieving pain for patients. Through training in various assessment instruments, a confidence in being able to assess pain can increase for the nurses. This has the possibility to enhance the quality of care for patients and relatives. This means that the patient's need for pain relief can be better met, and the patient suffering is reduced. Therefore, this study could contribute to improvements in assessing and relieving pain for patients in palliative care, which can lead to an improved quality of care.

Världens åldrande befolkning innebär att fler människor i framtiden kommer befinna sig på den långsamma vägen mot döden. Genom att lindra lidande och främja livskvalitet kan palli-ativ vård optimera möjligheten för en god död. Sjuksköterskan tillhör den största yrkesgrup-pen inom palliativ vård och har en nyckelposition att påverka hur god döden blir. Palliativ vård ges utifrån olika former, allmän- och specialiserad palliativ vård. Den vård som ges ska oavsett specialisering utgå ifrån samma mål och kvaliteten på vården ska inte spegla orga-nisatoriska skillnader. Sjuksköterskor som idag arbetar inom palliativ vård har olika utbild-ningar, erfarenheter och vårdar personer som befinner sig i livets slutskede i olika utsträck-ning vilket kan påverka den vård som ges. Det är därför av vikt att beskriva hur sjuksköters-kor inom allmän- och specialiserad palliativ vård uppfattar begreppet "en god död". Syftet med studien var att utifrån olika vårdformer, inom vilket det bedrivs en allmän respek-tive specialiserad palliativ vård i livets slutskede, beskriva likheter och skillnader i sjukskö-terskors uppfattning av begreppet "en god död". Studien genomfördes med en kvalitativ in-duktiv ansats och är deskriptiv i sin utformning. Semistrukturerade individuella intervjuer utfördes med 12 sjuksköterskor, åtta från verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård och fyra från verksamheter där det bedrivs specialiserad palliativ vård. Intervjuerna analy-serades genom Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns både likheter och skillnader i sjuksköterskors uppfattning av begreppet "en god död". Likheterna synliggjordes genom gemensamma kategorier. Dessa var: En död utan lidande, En död som är förenlig med den döende personens egna önskemål inför döden, En död som är förväntad och införstådd av den döende personen och alla runtomkring, Att bli bemött och behandlad som en människa inför döden, Att få möjlighet till lugn och av-skildhet i en familjär miljö samt Att få stöd från och kunna förlita sig på sjukvårdspersonalen. Likheterna synliggjordes också i underkategorier, där fler är gemensamma för sjuksköterskor inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. Skillnader i hur "en god död" uppfattas illustreras genom skilda underkategorier men också genom olikheter inom underkategorier. Studien visade att en god död i stora drag uppfattas lika bland sjuksköterskor inom allmän- och specialiserad palliativ vård och att skillnaderna ligger i de mer specifika delarna av en god död samt i de förutsättningar som finns inom respektive vårdform. Sjuksköterskors förutsätt-ningar att arbeta för en god död påverkas därmed av organisatoriska skillnader och vården riskerar att bli ojämlik. Studien tillför trots detta hopp inför framtidens palliativa vård ef-tersom ett palliativt förhållningssätt avspeglas inom både allmän- och specialiserad palliativ vård. För att göra möjligheten till "en god död" mer jämlik i framtiden bör fokus ligga på att förbättra förutsättningarna inom verksamheter där det bedrivs allmän palliativ vård.

No description available.

No description available.

No description available.

Patientens upplevelse av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump - Kvalitativ intervjustudie.  Bakgrund: Arbetet handlar om att få cytostatikabehandling via portabel infusionspump då detta är en metod som implementeras i allt fler behandlingsformer. Flertalet studier beskriver de positiva effekterna för patienten och sjukvården, däribland påverkan på patientens upplevelse av illamåendet. Tidigare studier visar att cytostatikabehandling via portabel pump kan bidra till ökad livskvalitet, ökad känsla av kontroll på sig själv och sin vardag, samt lägre grad av cytostatikainducerade biverkningar, däribland illamående. Motiv: På grund av avsaknaden av konkreta studier som tar upp hur biverkningen illamående påverkas av cytostatikabehandling via portabel pump har skribenten valt att försöka tydliggöra om patienternas upplevelse av illamående under en cytostatikabehandling kan förändras beroende på omgiven miljö. Syfte: Att belysa erfarenhet av illamående vid cytostatikabehandling via portabel infusionspump på och utanför sjukhus. Metod: Åtta patienter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ design. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien mynnade ut i två kategorier: Vård utanför sjukhuset och Sjukhusmiljön på vårdavdelning. Kategorierna delades sedan upp i fyra underkategorier: Flyttat fokus från sjukdom till hopp, Kunskap om hur illamående kan förebyggas och behandlas, Illamående på grund av sjukhusmiljön och Känslan av att vara begränsad och kontrollerad. Konklusion: Patientens autonomi, känslan av sammanhang och förmågan till egenvård i relation till miljön vid erhållen cytostatikabehandling påverkar patientens upplevelse av illamående. / Patients’ experience of nausea during chemotherapy via portable infusion pump - Qualitative interview study. Background: The study is about receiving chemotherapy via a portable infusion pump due to that this method in healthcare is being implemented in more forms of treatments. Many studies are describing the positive effects for the patient and the experience of nausea and the healthcare. Previous studies show that chemotherapy via a portable infusion pump can contribute to increased quality of life, a greater sense of control over oneself and one’s everyday life, and a lower degree of chemotherapy induced side effects, including nausea. Motive: Due to lack of studies that address how nausea is affected by chemotherapy via portable infusion pump, the writer has chosen to try to clarify whether the patients’ experience of nausea during a chemotherapy treatment can change depending on the surrounding environment. Aim: To highlight the experience of nausea during chemotherapy treatment via portable infusion pump in and out of hospital. Methods: Eight patients were interviewed true semi-structured interviews, with a qualitative design. The interviews were further analyzed true a content analysis with an inductive approach. Result: The study resulted in two categories: “Care out of hospital” and “The hospital environment in the care department”. The categories were further divided into four subcategories: “Shifted focus from illness to hope”, “Knowledge of how nausea can be prevented and treated”, “Nausea due to hospital environment and “The feeling of being limited and controlled”. Conclusion: Patient’s autonomy, the sense of coherence and the ability to self-care in relation to the environment when receiving chemotherapy affect the patient’s experience of nausea.