Bakgrund och problem: Yrkesrollen redovisningskonsult har förändrats under de senaste två decennierna i Sverige, särskilt gällande branschorganisationernas utformande av titeln Auktoriserad Redovisningskonsult. Tillhörande titeln finns examinationsprov, teoretiska och praktiska krav samt branschspecifika standarder att följa. Följaktligen kan branschorganisationerna FAR och Srf konsulterna sägas försöka professionalisera yrkesrollen redovisningskonsult. Utvecklingen anses vara intressant att studera ur ett professionsteoretiskt perspektiv eftersom tidigare forskning på redovisningskonsulter är begränsad. Syfte: Studien syftar att analysera redovisningskonsulternas professionalisering genom att undersöka hur branschorganisationerna framställer professionaliseringen i egenpublicerade facktidskrifter. Metod: Studien har genomförts via en kvalitativ innehållsanalys och en deduktiv ansats. Innehållsanalysen har utförts på artiklar från branschorganisationerna FAR och Srf konsulternas respektive facktidskrifter Tidningen Balans och Tidningen Konsulten. Slutsats: Redovisningskonsulter genomgår en professionalisering baserat på att auktorisation och utbildning ges stort fokus av branschorganisationerna. Dock finns flertalet brister gällande professionsteorin kring kunskapsbas, ensamrätt, formell utbildning och ideologi. Kring ideologin framhävs kommersiella aspekter såsom egenintresse och kundfokus, vilka skapar oklarheter om professionsstatus kan uppnås. / Background and problem: The role of accounting consultant has developed during the last two decades in Sweden, especially regarding the trade associations’ establishment of the title Authorised Accounting Consultant (Auktoriserad Redovisningskonsult). Inherent to the title is examinations, theoretical and practical requirements as well as industry specific standards to follow. Hence the trade associations FAR and Srf konsulterna are attempting a professionalisation of the role of accounting consultant. This development is considered interesting to study from a professional theoretical perspective since prior research regarding accounting consultants is limited. Purpose: The objective of this study is to analyse the professionalisation of accounting consultants through investigating how trade associations depict the professionalisation in their self-published trade journals. Method: The study was performed using a qualitative content analysis and a deductive approach. The content analysis used articles from the trade journals Tidningen Balans and Tidningen Konsulten, given out by trade associations FAR and Srf konsulterna. Conclusion: Accounting consultants are undergoing professionalisation based on trade association mainly focusing on certification and education. However, there are multiple flaws regarding professional theory surrounding the knowledge base, exclusive right to practise, formal education and ideology. Regarding ideology, commercial aspects such as self-interest and customer focus is highlighted, which create ambiguities surrounding if professional status can be achieved.

Den här studien syftar på att undersöka huruvida innehållet i jobbannonser för chefspositioner från offentlig och privat sektor visar tecken på begränsningar samt diskriminering eller mångfald och inkludering. Arbetet är baserat på en kvalitativ analys av innehållet i 55 olika jobbannonser för chefspositioner både i offentlig och privat sektor. Syftet med undersökningen har varit att belysa vilka utmaningar och möjligheter upplevs av utrikesfödda akademiker som ansöker till chefspositioner i Sverige, med hjälp av tidigare forskning inom området och en teoretisk referensram som består av Ackers ojämlikhetssystem (2006), Elias och Scotsons teori om etablerade och outsiders (1999), teorier om diskriminering som lyftes fram av Phelps (1972) och Arrow (1973) samt Becker (1971). Studiens resultat visar att det förekommer både möjligheter och hinder som drabbar utrikesfödda akademiker på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheterna återfinns framför allt i jobbannonser som tillhör den offentliga sektorn, medan begränsningarna förekommer i stor utsträckning i båda sektorer, dock oftare i den offentliga. / The present study aims to research whether the content of job ads for leadership positions from the public and the private sector include signs of limitations and discrimination or diversity and inclusion. The research is based on a qualitative analysis of the content in 55 different job ads for leadership positions from both the public and private sectors. The purpose of the study is to showcase the difficulties and the opportunities that foreign born academics are confronted with when applying to leadership roles in Sweden. The theoretical framework consists of Ackers theory of inequality regimes (2006), Elias and Scotsons theory of the established and the outsiders (1999), theories regarding discrimination put forward by Phelps (1972), Arrow (1973) and Becker (1971), as well as previous research in the field of diversity and discrimination. The results show that there are both opportunities and limitations that affect foreign born academics that compete on the Swedish labour market. The opportunities are mostly found in job ads that relate to the public sector, while the limitations are prevalent in both sectors, though they are nevertheless more frequent in the public sector.

The purpose of this thesis was to study occupational injury reports of the violence against healthcare staff during the years 2002–2020 throughout Sweden and Gävleborg, and inspect the differences between the cases. Furthermore, this thesis aimed to study the improvements the care staff in Gävleborg submitted in their applications, and see if the improvements in Gävleborg could be used to prevent the violence-categories. The results show an increased frequency of reports from 2002 until 2020. Violence without weapons accounts for 81% of the total reports. The share of work environment /routines reports decreased from 27% to 6%between 2009 and 2020 in Sweden. The content analysis showed that the improvements could be used to prevent violence against the care staff. In Gävleborg there was a sharp uptake in reports as of 2016. In conclusion, the reports have increased and the improvements in the reportscould help prevent workplace violence.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge symtomlindring och om möjligt bibehålla livskvalité. Forskning visar att digital teknik används av sjuksköterskor för att dokumentera mätvärden, journalföring, men även att patienter kan fylla i mätvärden självständigt. Det finns behov av forskning som inriktar sig på och undersöker sjuksköterskors erfarenheter av att använda digital teknik inom palliativ vård. Idag använder sjuksköterskor inom palliativ vård alltmer teknisk utrustning för att stödja patienters behov i dagligt liv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av digital teknik i specialiserad palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ design där sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik utforskas för att få ny kunskap. Tio individuella intervjuer genomfördes inom specialiserad palliativ vård. Intervjuerna transkriberades och analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik för att främja personcentrerad vård, patienten och sjuksköterskans relation samt hur digital teknik påverkar sjuksköterskors arbetssätt. Resultatet presenteras i ett övergripande tema: min digitala medhjälpare som byggs upp av två teman: främjar personcentrerad vård och digital teknik i sjuksköterskans kliniska arbete. Sex subteman är: patientens röst i journalen, fokus på patient och situation, interaktion och relation, uppgiften styr användningen, hinder och stöd avstår från användning. Slutsats: Resultatet bidrar/stärker personcentrerad palliativ vård och patientens delaktighet i vården, vilket kan kännas igen i modellen om De 6 S:n. Resultatet kan bidra med ökad förståelse och kunskap om digital teknik i specialiserad palliativ vård och bidra till utveckling av personcentrerad palliativ vård. / Background: Palliative care aims to provide symptom relief and, if possible, maintain quality of life. Research shows that digital technology used by nurses is used to document measurements, record keeping, but also that patients can fill in measurements independently. There is a need for research that focuses on and examines nurses' experiences of using digital technology. Today palliative care nurses are increasingly using technological equipment to support patients' needs in daily life. Aim: To describe nurses' experience with digital technology in specialized palliative care. Method: The study has a qualitative design where nurses' experience of using digital technology is explored to gain new knowledge. Ten individual interviews were conducted within specialized palliative care. The interviews were transcribed and analyzed with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results show nurses' experience of using digital technology to promote person-centered care, The relationship between patient and nurse, and how digital technology affects the way nurses work. The results are presented in an overall theme: my digital assistant, which is built up by two themes promotes person-centered care and digital technology in the nurse's clinical work. The six subthemes are: the patient's voice in the medical record, focus on the patient and situation, interaction and relationship, the task controls the use, barriers and support discourages use. Conclusion: The result contributes/strengthens person-centered palliative care and patient participation in care, which can be recognized in the model of the 6 S's. The result can contribute with increased understanding and knowledge of digital technology in specialized palliative care and contribute to the development of person-centered palliative care.

Sammanfattning I Sverige finns det ungefär 65 000 skyddsrum som ska räcka till cirka 10 miljoner människor.  Skyddsrummen började byggas i slutet av 1930-talet fram till 2002. Eftersom Sverige inte har varit involverat i något krig på många år har skyddsrumsbyggnationen kunnat fortgå. 2022 inledde Ryssland en invasion av Ukraina som ledde till ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i världen men även för Sverige.  Syftet med uppsatsen är att undersöka hur betydelsen av skyddsrum i Sverige har diskuterats i svenska morgontidningar över tid. Hur behovet av skyddsrum har framställts, samt hur det har pratats om skyddsrum kopplat till riskperception. Frågeställningar:  ·       Hur har skyddsrum diskuterats i svenska morgontidningar?   ·       Har inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige förändrats över tid i svenska morgontidningar och hur i så fall?  Tidningsartiklar från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet mellan åren 1994–2022 har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Gestaltningsteorin och riskperception är de teoretiska ramverk som har använts för att tolka resultatet. De teman som varit mest framträdande i svenska morgontidningar rörande skyddsrum var sex: Skyddsrumsbehov, Kommer alla få plats i skyddsrummen? Tidsaspekten, Sverige har varit skonat från krig, Stolthet, Påverkade av Ukrainakriget. Inställningen till skyddsrum har förändrats under tidsperioden 1994–2022. Från och med 1994 fram till 2021 framställdes inställningen till skyddsrummets relevans i Sverige övervägande negativ eller neutral. Ett tydligt skifte i denna fråga ägde rum 2022 då en mer positiv inställning till skyddsrummets relevans började gestaltas. Rysslands invasion av Ukraina har varit en högst påverkande faktor för den nya positiva inställningen till skyddsrum i Sverige.  Nyckelord: Skyddsrum, gestaltningsteori, riskperception, kvalitativ innehållsanalys / Summary  In Sweden, there are around 65,000 shelters, which should be enough for approximately 10 million people. The building of shelters began in the late 1930s until 2002. Since Sweden has not been involved in any war for many years, shelter construction has been able to continue. In 2022, Russia launched an invasion of Ukraine which led to a changed security policy situation in the world but also for Sweden. The purpose of the study is to examine how the importance of shelters in Sweden has been discussed in Swedish morning newspapers over time. How the need for shelters has been presented, as well as how there has been talk about shelters linked to risk perception. Questions: ·       How have shelters been discussed in Swedish morning newspapers? ·       Has the attitude to the relevance of the shelter in Sweden changed over time in Swedish morning newspapers and if so, how? Newspaper articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet between the years 1994–2022 have been analyzed using the analytical method qualitative content analysis. Framing theory and risk perception are the theoretical frameworks that have been used to interpret the results. The themes that were most prominent in Swedish morning newspapers regarding shelters were six: Need for shelters, Will everyone have a place in the shelters? The time aspect, Sweden has been spared from war, Pride, Influenced by the Ukraine war. The attitude towards shelters has changed during the period 1994–2022. From 1994 until 2021, the attitude towards the relevance of the shelter in Sweden was predominantly negative or neutral. A clear shift in this matter took place in 2022, when the attitude to the relevance of the shelter was portrayed as positive. Russia's invasion of Ukraine has been a highly influencing factor for the new positive attitude towards shelters in Sweden. Keywords: Shelter, framing theory, risk perception, qualitative content analysis

Introduktion: Till följd av pandemin har människor minskat sin fysiska aktivitetsnivå. Många som tidigare utfört sin träning eller fysiska aktivitet på gym, träningsanläggningar eller kanske tillsammans med andra har fått finna nya sätt att vara fysiskt aktiva på. Detta kan ha fått konsekvenser för olika patientgrupper och hur personer med långvarig smärta påverkats är ännu inte fastställt. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie kan nya perspektiv i ämnet lyftas.  Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur personer med långvarig smärta påverkats av pandemin Covid-19 avseende sin smärthantering.  Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med olika typer av långvarig smärtproblematik. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet.  Resultat: Analysprocessen resulterade i ett tema, två huvudkategorier och fyra subkategorier. I kategorierna nya former av fysisk aktivitet och individuella och organisatoriska omställningar belyser informanterna den huvudsakliga påverkan som pandemin haft på dess smärtproblematik. Temat Till följd av anpassningar utformades förändrade hanteringsstrategier berättar om att anpassningarna i samhället till följd av Covid-19 resulterat i ett behov av förändrade hanteringsstrategier, vilket identifierades som den genomgående röda tråden under intervjuerna.  Konklusion: Resultatet visar på att personer med långvarig smärtproblematik behövt göra anpassningar i sin vardag för att lättare kunna hantera smärtan under pandemin. Detta till följd av ergonomiska utmaningar, en mer påtaglig arbetsbelastning, begränsad tillgänglighet på träningsanläggningar, samt minskad motivation för fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en djupare förståelse för hur personer med långvarig smärta påverkas när vardagen och dess rutiner drastiskt förändras. Vid liknande situationer som pandemin Covid-19 kan fysioterapeuten vara viktig för individuella anpassningar och stöd för personer med långvarig smärta.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ska kunna vårda akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oberoende av vårdmiljön. Akuta larm utlöses när en patient försämras och är i behov av akut vård och då krävs det att anestesisjuksköterskan kan ta snabba beslut. Vid akuta larm utanför operationsavdelningen kan anestesisjuksköterskan möta okända teammedlemmar som hen måste samarbeta och kommunicera med för att uppnå kravet om trygg och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och tio anestesisjuksköterskor från ett mellanstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i ett förändrat sammanhang. Anestesisjuksköterskorna beskrev att larmets plats och typ påverkade upplevelserna. Att inte hinna förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på yrkesrollen innebära press. Det var viktigt med ett välfungerande samarbete vid larmen, vilket kunde försvåras av okända teammedlemmar. Det fanns behov av att reflektera över sina upplevelser både enskilt och med andra. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försätts i ett förändrat sammanhang när de deltar vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Det är avgörande att känna till platsen och vilken utrustning samt teammedlemmar som finns där för att uppleva trygghet. Reflektion är nödvändigt för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att dra lärdom av larmen. / Bakgrund: Narkossjuksköterskan behöver kunna ta hand om akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oavsett var det sker. Ett nödlarm aktiveras när en patient försämras och är i akut behov av vård och för att kunna hantera den situationen måste narkossjuksköterskan kunna fatta snabba beslut. Vid nödlarm utanför operationssalen kan narkossjuksköterskan träffa okända medarbetare som han eller hon behöver samarbeta och kommunicera med för att få en trygg och säker vård. Sikta: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i nödlarm utanför operationssalen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tio anestesisjuksköterskor från ett medelstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en frågeguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till en latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i en förändrad kontext. Narkossjuksköterskorna beskrev att larmets placering och typ påverkade deras upplevelser. Att inte ha tid att förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på deras yrke leda till en känsla av press. Ett välfungerande samarbete var viktigt men kunde försvåras genom att arbeta med okända teammedlemmar. Det fanns ett behov av att reflektera över deras erfarenheter både individuellt och med teammedlemmar. Slutsats: Vid deltagande vid nödlarm utanför operationssalen placeras anestesisjuksköterskan i ett förändrat sammanhang. För att känna sig trygg är det viktigt att känna till platsen och utrustningen och teammedlemmarna där. Reflektion är nödvändig för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att få kunskap om larmen.

Under våren 2021 trappades spänningarna mellan Israel och Palestina ännu en gång upp och sociala medier frodades av politiska budskap. Israel-Palestina-konflikten är ett omdebatterat ämne men det saknas ofta ett religionsvetenskapligt perspektiv för att öka förståelsen för konflikten, specifikt synen på Israel och judar/judendomen. Syftet med denna studie är att kritiskt undersöka vilka inlägg som delas på Instagram av två muslimska influensers (Bella Hadid och Isabella Podesta) och hur de använder sina plattformar för att sprida information och uppmana till aktivism kring Israel-Palestina-konflikten. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys och ett kodschema infogades för att granska de termer som förekom iinfluensernas Instagramstorys samt i vilken utsträckning. Teorin som applicerades på resultatet och i diskussion var religiopolitik. Sammanfattningsvis kan man se att Instagraminläggen som de muslimska influenserna Hadid och Podesta sprider på Instagram kring termerna apartheid, folkmord och antisionism i förhållande till Israel-Palestina-konflikten främst bidrar med avhumanisering och ett onyanserat perspektiv. Genom avhumaniseringen bidrar man med en negativ syn på Israel och i längden en negativ syn på judar och judendomen.Termerna apartheid, antisionism och folkmord användes okritiskt och med en ovetenskaplig grund vilket kan resultera i att förståelse kring konflikten snarare minskar än ökar. Andra termer som ofta förekom var ´Free Palestine´ och inlägg som berörde barns lidande vilket kan vara en grund till framtida forskning kring Israel-Palestina-konflikten. / In the spring of 2021, tensions between Israel and Palestine escalated once again and social media flourished with political messages. The Israeli-Palestinian conflict is a controversial topic and there is often a lack of a religious perspectives to increase understanding of the conflict, specifically the view of Israel and Jews/Judaism. The purpose of this study is to critically examine the posts shared on Instagram by two Muslim influencers (Bella Hadid and Isabella Podesta) and how they use their platforms to spread information and encourage activism surrounding the Israeli-Palestinian conflict. The method used was qualitative content analysis and a code-schema was inserted to examine the terms that appeared in the influencers' Instagram stories as well as to what extent. Religiopolitical theory was applied to the results and the discussion. In summary, the Instagram posts that the Muslim influencers Hadid and Podesta spread on Instagram surrounding the terms apartheid, genocide and anti-Zionism in relation to the Israeli-Palestinian conflict, mainly contribute to dehumanization and a lessernuanced perspective. Dehumanization contributes to a negative view of Israel and, in the long run, a negative view of Jews and Judaism as well as Zionists. The terms apartheid, anti-Zionism and genocide were used uncritically and with an unscientific basis, which may result in a decreased understanding of the conflict rather than an increased understanding. Other terms that often occurred, as per the code-schema, were ´Free Palestine´ and posts that concerned children's suffering, which may be a basis for future research regarding the Israeli-Palestinianconflict.

Introduktion: Covid-19 pandemin har i Sverige inneburit förändringar på samhällelig nivå såsom restriktioner och allmänna råd i syfte att minska smittspridningen. Omställningar inom den svenska hälso- och sjukvården innebar att operationssjukvården påverkades i form av att antalet elektiva operationer minskade. Studier angående operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin saknas. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes och data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på ett sjukhus i de norra delarna av Sverige. Transkriberade intervjuer analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av insamlade data resulterade i tre kategorier, -Samma arbete, nya förutsättningar, -Att ställa om till en ny arbetsplats, och -Tankar om framtiden. Slutsats: Operationsarbetet har inte påverkats i den uträckning som operationssjuksköterskorna först befarat. Tydliga rutiner vid operationer av covid-19 patienter underlättar för operationssjuksköterskorna. Bristande förberedelse och inskolning vid förflyttning till IVA medförde osäkerhet kring arbetsuppgifter.

Introduktion: Ångest och oro är vanliga känslor föräldrar upplever i samband med sitt barns sövning och det finns ett tydligt samband mellan föräldrarnas ångest och barnets oro i samband med sövning. Lugna föräldrar skulle resultera i lugnare barn och därmed också säkrare sövningar och en mer positiv upplevelse i samband med sövningen. Den anestesiologiska omvårdnaden ska planeras så att omvårdnadsbehovet definieras hos patient och anhöriga. Som anestesisjuksköterskor behöver vi en ökad förståelse och mer kunskap om hur föräldrar upplever att närvara vid sitt barns sövning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelse av att närvara vid sitt barns sövning inför operation eller undersökning i narkos. Metod: En kvalitativ studie gjordes och semistrukturerade intervjuer hölls med nio föräldrar. Framkommen data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i en övergripande kategori: Det är betydelsefullt att omges av närvarande och inkännande personal och tre subkategorier: Information i stunden inger trygghet, Känner tillit till personalen och Känna ångest och hjälplöshet. Föräldrarna kände en stor tillit till personalens kompetens men många upplevde ändå en känsla av hjälplöshet över att inte kunna hjälpa sitt barn i en svår stund. Information ökade trygghetskänslan och anestesisjuksköterskorna behöver försäkra sig om att informationen gått fram. Det viktigaste i situationen var att personalen på salen var närvarande och såg både föräldern och barnet. Slutsats: I en annorlunda och otrygg situation beskrev föräldrarna betydelsen av att träffa närvarande och inkännande ansestesi personal. Det är därför viktigt att som anestesisjuksköterska bedriva personcentrerad vård och utgå från barnet och föräldrarnas behov.