This thesis captures and describes the stereotypes of teenage and underage mothers regularly represented in British and American reality shows, broadcasted in the United Kingdom. The task of this paper is to explore and define the most frequent stereotypes presented by these TV shows on randomly selected samples. The thesis is divided into two parts. The first part deals with the phenomenon of teenage and underage mothers in the UK as a result of underclass demonisation, poverty shaming and social stigma in the context of British culture and society. The second part of this thesis applies the theoretical findings and analyses the common stereotypes represented and displayed in particular reality shows broadcasted in the UK using qualitative content analysis.

This thesis explores the meaning of career as a phenomenon and its implication for career guidance. In 1996, career as a phenomenon was more or less considered to be an obsolete or even extinct phenomenon. Since then, career guidance has received increased attention along with the increased interest in lifelong learning strategies. This thesis is motivated by the paradoxical message of career as an extinct yet living phenomenon. Career is outlined as a bridging issue that involves several contexts and is characterized by a number of dominating discourses in tension with one another. Two educational fields linked by career are of particular interest: the field of education and training in working life and the educational field of career guidance counselling. This thesis explores the meaning of career among a triad of various interested parties in this time of transition in the world of working life, and it explores the sense in which such understanding(s) of career influence policies and practices of career guidance. The thesis is based upon four separate studies. The first study explores, in order to disclose underlying views on career, how the language of European policy documents on career guidance characterize career and career development. Qualitative content analysis is used as the basic method to approach the subject in the texts, with an inductive development of categories. The analysis then conducts a sender-oriented interpretation, based upon a textual model for analyzing documents. The results revealed that underlying perspective on career in the documents derive from economic perspective, learning perspective and political science perspective, and communicate career as subordinated to market forces. The second study pays attention to the receiving side of the ideational message, disclosed in the first study. The second study extends the analysis of the first study with an exploration of ethical declaration documents for the profession. The exploration focuses on significant key principles, the profession's role and mission, and significant changes between the initial and the revised ethical declaration. Similarities and differences were compared, combined with the first study’s results as an interpretive frame for analyzing what consequences and significance the core meaning of career at structural level will have for career guidance practice. The results revealed an implicit shift of emphasis in the career guidance mission, which creates uncertainty regarding on behalf of whom the guidance counsellor is working. The third study explores common-sense knowledge of career, among a group of people influenced by changing conditions in working life. This study explores what social representations people have about career. The study also explores how people's anchored thoughts reflect scientifically shaped thoughts, and how they relate to thoughts currently dominating on structural level. Results disclose how the group explored has stable social representations of career that are anchored in the past, in previous working life conditions, and that contrasts with perspectives dominating in the structural context. The group also has dynamic representations, which provide space for negotiation of the meaning of career. The fourth study explores guidance counsellors' social representations of their mission and of careertherein. Results generated four social representations expressed in argumentative pairs of opposites. The first pair is concerned with their professional mission and reveal their professional identity. The second is concerned with career. Their view on their mission and their professional identity is in sharp contrast with how they experience others' interpretation of their mission, as being a matching practice on behalf of the business sector. Guidance counsellors reject the general view of career among others' and they regard career in the context of guidance as something other than the common view. At the same time guidance counsellors reveal difficulties in really clarifying the meaning they ascribe to career. The empirical findings of each of the four studies are finally interpreted as a whole in the final section of this thesis. With support from social representations theory, the empirical findings illuminate the sources as bearers of social representations of career, which both meet and clash.

Bakgrund. Föräldrar till barn som har cancer upplever en livssituation som präglas av osäkerhet och oro och de ställs inför sociala och känslo­mässiga utmaningar. Jämfört med föräldrar till friska barn, upplever de också högre stress och drabbas i större utsträckning av posttraumatiska stres­symptom. Trots att information om barnets sjukdom är ett centralt behov för föräldrarna, upplever de otillfredsställelse med den information som ges. Syfte. Syftet med denna avhandling var att inom barnonkologisk vård beskriva vårdares och föräldrars upplevelser av information, studera deras inbördes interaktion samt beskriva upplevelser och effekter av en intervention för personcentrerad information till föräldrar. Metod. I delstudie I–III användes fokusgruppintervjuer (I, II), individ­uella intervjuer (II, III) och deltagande observationer (III). Deltagarna bestod av 20 vårdare (I), 14 föräldrar till barn med cancer (II) respektive 25 vårdare och 25 föräldrar (III). Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys (I, II) och diskurspsykologi (III). I delstudie IV testades en intervention för per­son­cen­tre­rad information på åtta föräldrar med hjälp av en experimentell single-case-design. Data samlades in med kvalitativa intervjuer och internetenkäter. Upplevd stress, kroppsliga symptom på stress, ångest, nedstämdhet och tillfredsställelse med information var utfallsmått. Resultat. I delstudie I bestod resultatet av två teman: anpassa mängden information till föräldrarnas behov, som handlade om skillnader i hur mycket information som gavs till föräldrarna utifrån vårdarnas bedömning av föräldrarnas behov, och navigera i en vag struktur, som handlade om brister i ansvar, miljö, tajming och språk när informationen lämnades. I delstudie II konstruerades två teman. Känna sig bekräftad som en viktig person handlade om att föräldrarna kände sig trygga, kunde hålla hoppet uppe och fick stöd från andra föräldrar. Temat var mer framträdande under behandlingens tidiga skeden. Det andra temat var känna sig som en objuden gäst vilket handlade om att kännas övergiven vid viktiga milstolpar, att tvingas tjata sig till information och att belastas av att själv behöva informera andra inom sjukvården. I delstudie III använde vårdarna tolkningsrepertoarer som var barn-, föräldra- eller familjeorienterade, vilket avspeglade deras primära fokus i interaktionen. Föräldrarna använde tolkningsrepertoarer som talesperson, observatör eller familjemedlem. Hur dessa kombinerades inbördes påverkade interaktionen. I delstudie IV erfor föräldrarna stor tillfredsställelse med den per­son­cen­tre­rade informationen och upplevde att de hade nytta av att på egen hand få diskutera barnets sjukdom och ställa frågor de annars inte skulle ställt. Interventionen visade ingen effekt på stress eller kroppsliga symptom på stress, ångest och nedstämdhet. Slutsatser. För att förbättra information till föräldrar som har barn med cancer är det en central uppgift att bedöma hur mycket och vilken information som ska ges vid varje tillfälle, att uppmärksamma att föräldrarna kan ha andra informationsbehov än barnet och att möten med föräldrarna ska ske i lugn och ro samt att organisera vården så att ansvaret är tydligt. I synnerhet bör det ske förbättringar kring det som föräldrarna upplever som viktiga milstolpar under barnets sjukdomstid. Interventionen för per­son­cen­tre­rad information uppskattades av föräldrar som har barn med cancer men effekten på föräldrarnas psykosociala välbefinnande behöver utforskas ytterligare. / Background. Parents of children with cancer experience a life situation characterised by uncertainty and worries, and they face ongoing social and emotional challenges. Compared to parents of healthy children, they also experience increased levels of perceived stress and they suffer to a greater extent from post-traumatic stress symptoms. Even though information about the child’s disease is crucial for parents, they still experience low satis­faction with the information given to them. Aim. The aim of this thesis was to, within the field of paediatric oncology care, describe health care professionals’ and parents’ experiences from infor­mation, study their joint interaction and describe experiences and effects from an intervention based on person-centred information to parents. Methods. For study I–III, focus group interviews (I, II), individual inter­views (II, III), and participant observations (III) were used. Participants were 20 health care professionals (I), 14 parents of children with cancer (II) and 25 health care professionals and 25 parents (III). Data were analysed by qualitative content analysis (I, II) and discursive psychology (III). In study IV, an intervention for person-centred information was tested on 8 parents using a single-case experimental design. Data were collected with qualitative interviews and web questionnaires. Outcome measures were perceived stress, physical symptoms from stress, anxiety, depression, and satisfaction with information. Results. In study I, the analysis resulted in two themes, Matching the amount of information to the parents’ needs, which dealt with differences in the amount of information provided to parents according to the health care professionals’ assess­ment of parental needs, and Navigating through a vague structure, which was about shortcomings in responsibilities, setting, timing, and language when parents were informed. In study II, two themes were constructed. Feeling acknowledged as a person of significance was about feeling safe and secure, having one’s hopes supported and getting relief from other families. This was accentuated early in the treatment trajectory. Feeling like an unwelcome guest was about feeling abandoned at important milestones, feeling forced to nag for information and being burdened by informing others. In study III, the health care professionals used interpretative repertoires that were child, parent, or family oriented, which mirrored the primary focus of the inter­action. Parents used repertoires as a spokesperson, an observer, or a family member. The combination of the repertoires steered the interaction. In study IV, parents reported a high satisfaction with the person-centred information intervention and perceived benefits from having their own time to discuss the child’s disease and pose questions that they otherwise would not have an opportunity to ask. No effects from the intervention were demon­strated on perceived stress, physical symptoms of stress, anxiety, and depressive mood. Conclusion. To improve information to parents of children with cancer, a central task is to assess the amount of and what information given to parents, pay attention to possible differences in infor­mation needs between parents and children, as well as to organise the care so that the respon­si­bilities are clear and that parents are met in a calm setting. Improvements at important milestones during the illness period should be pri­ori­tised. A person-centred information inter­ven­tion is perceived as bene­ficial by parents, however, its effect on perceived parental stress has further to be investigated.

Text in German with English and German summaries / Die Kirchen in Europa stehen vor vielschichtigen Herausforderungen. In der kirchlichen Praxis werden vielfältige neue Wege gesucht und ausprobiert. Einer dieser verheissungsvollen Ansätze wurde durch 3DM entwickelt und findet vielfältige Umsetzungen in verschiedensten Regionen und Denominationen der Welt. Auf einen ersten Blick erscheint das Modell von 3DM aufgrund von vielen ekklesiologischen Ähnlichkeiten auch für ein täuferisches Gemeindeverständnis adaptierbar. Diese Studie bringt die leitenden ekklesiologischen Prinzipen des Täufertums mit denselben von 3DM Gemeinschaften ins Gespräch. Bei allen Differenzen zeigen sich die zentralen gemeinsamen Leitthemen Nachfolge, Gemeinschaft und Mission. Das sind wegweisende Dimensionen einer zukunftsfähigen Ekklesiologie jenseits traditioneller konfessioneller Grenzen. Nicht zuletzt sind in dieser Arbeit 11 Fallbeispiele von 3DM Gemeinschaften beschrieben, die ein nachvollziehbares Bild dieses Gemeindemodells geben. / The churches in Europe are facing multilayered challenges. In church life many new approaches are sought and tried out. One of these promising approaches has been developed by 3DM and is being implemented globally in different regions and denominations. On the first glance, due to many ecclesiological similarities the model by 3DM may possibly get adapted to an Anabaptist-Mennonite understanding of the Church. This study brings into conversation the guiding ecclesiological principles of Anabaptist tradition with those of 3DM communities. Despite some differences, the central common themes of discipleship, community and mission were identified as central common themes. These are groundbreaking dimensions of a viable ecclesiology beyond traditional confessional boundaries. Last but not least, 11 case example of 3DM communities are described in this paper, giving a comprehensible picture of this community model. / Practical Theology / M. Th.(Practical Theology)

Att språket spelar en nyckelroll för att nå skolframgång och för att – i ett större perspektiv – kunna verka aktivt i samhället är man inom utbildningsväsendet enig om. Vikten av att eleven utvecklar ett adekvat språkligt register med vilket kunskapen uttrycks – och i synnerhet ett diskursivt sådant – kan alltså inte förnekas, och genrepedagogiken har ur detta perspektiv haft ett särskilt inflytande i svensk skola, med dess explicita modellering i skrivande och metaspråkliga dekonstruktion av texter. Mot denna bakgrund är det därför relevant att undersöka hur läromedel i svenska instruerar i diskursivt skrivande, eller med andra ord vilka förutsättningar för metaspråklig förståelse om diskursivt skrivande som eleven erbjuds i mötet med läromedlen.      Syftet med föreliggande examensarbete har därför varit att utveckla en förståelse för hur vi som lärare kan förhålla oss till läroböcker i svenska, utifrån avsikten att utveckla elevernas skriftspråkliga repertoar i diskursiv riktning. Teoretiska utgångspunkter är SFL:s funktionella språkmodell, där språk betraktas som bestående av olika lager, samt betydelsen av metaspråklig förståelse i skrivprocessen och explicit skrivundervisning. Materialet utgörs av skrivkapitlet i en lärobok riktad mot gymnasiekursen Svenska 1 och analyseras genom kvalitativ innehållsanalys i två steg. Först analyseras bokens görande, det vill säga dess metaspråkliga beskrivningar av diskursiva texter, för att i nästa skede tolkas mot teorier där metaspråklig förståelse, explicit undervisning och sambandet mellan språkets form och funktion är centralt.    Resultatet visar att lärobokens metaspråkliga instruktioner ger tämligen mycket stöd för vad de olika texterna ska innehålla och hur innehållet ska disponeras, men att textens komponenter ofta inte dekonstrueras till lokal nivå, vilket alltså medför en otydlighet i hur man språkligt realiserar innehållet och hur en viss stil kan uppnås. Slutsatsen är att läraren behöver vara beredd på att komplettera lärobokens huvudsakliga fokus på innehåll och struktur, med en inzoomning på textens lokala nivå för att synliggöra och konkretisera skrivandets hantverk. Inte minst kan det krävas ett särskilt fokus på hur olika textaktiviteter framställs och hur en formell stil kan åstadkommas, samt på relationen mellan form och funktion.

Text in German / In dieser Forschungsarbeit wird die Führung von Mitarbeitern, die eine Burnout-Entwicklung erlebten, empirisch-theologisch untersucht, um herauszufinden, ob und welche Führungsprinzipien und -maßnahmen dazu dienen, eine Burnout-Entwicklung zu verhindern oder aufzuhalten. Als Grundlagen werden der Forschungsstand zu Burnout und burnoutpräventivem Führungsverhalten dargestellt und eine biblisch-theologische Betrachtung vorgenommen. Als Schwerpunkt wurden Führungskräfte christlicher Non-Profit-Organisationen interviewt, die dem Ring Missionarischer Jugendbewegungen angehören. Dem Forschungsansatz lagen vier Hypothesen zugrunde, die überprüft werden sollten. Das Ziel der Arbeit ist es, auf Grundlage der Ergebnisse, Führungskräfte in ihrer Personalführungsaufgabe mit dem Schwerpunkt Burnout-Prävention durch Empfehlungen zu unterstützen. Die qualitative Studie will einen Beitrag dazu leisten, dass dem Belastungszustand Burnout seitens der Führungskräfte fachlich kompetente Aufmerksamkeit zukommt und eine burnoutpräventive Führungsarbeit entwickelt wird. / This research investigates aspects of leading employees who have experienced burn-out. The aims of this theoretical and empirical research are to determine whether there are leadership styles that can prevent or stop burn-out and to establish principles to accomplish this. An overview of research to date concerning burnout and preventative measures of leaders is taken as point of departure, also reflecting biblical and theological aspects of these topics. The main research focus is on interviews with leaders from non-profit-organisations that belong to the Ring Missionarischer Jugendbewegungen (a German umbrella organisation for youth mission organisations). Four hypotheses are examined. Based on the results, the research aims to offer support to leaders who have human resource responsibilities and who wish to prevent burnout in their staff. This qualitative study also aims to create appropriate and professional awareness of the topic of burnout and its prevention by leaders and to serve as a basis for the development of a burnout-preventative leadership model. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / M. Th. (Theological Ethics)

Growing environmental problems have led to increasing pressure on companies to improve their environmental performance. This means that also supply chains must become greener, which has contributed to new challenges when it comes to green collaboration and trust. Research has suggested marketing as a tool to tackle these challenges, but how to use marketing to address these concerns has yet to be explored further. The focus of this thesis is thereby to explore and clarify the possibilities to use green industrial marketing as a tool to meet these new supply chain challenges. In line with that, the overarching aim of the thesis is to explore and advance the understanding of green industrial marketing, with the underlying aim of merging the fields of green marketing and green supply chains. There is also the goal of contributing to companies’ knowledge about the field and thus possibly inspire improvements in green industrial marketing and green supply chain practices. These aims are met by answering two research questions. The first research question regards the practice of green industrial marketing, and how this practice has developed over time. The second research question revolves around what strategies, placing an emphasis on trust, can be identified in companies working in green industrial marketing and how these strategies can improve green supply chain collaboration. The literature review focuses mainly on green industrial marketing, with green marketing, the emergence of green business, industrial marketing, green supply chain management, green marketing strategies, and trust as associated theoretical fields related to green industrial marketing. The study is interpretive and qualitative with a focus on one industry, the Swedish textile service industry, during a 26-year time period. Three sub-studies have been combined to explore the phenomenon of green industrial marketing: a qualitative content analysis, a semi-structured interview study, and a minor case study. The results of this study can improve the understanding of green industrial marketing, both as a practice and theoretical area by describing the strategies, including strategies intended to build trust, that are practiced in markets. A typology of eight identified green industrial trust strategies have been developed. The study also contributes to discussion on the differences between industrial marketing and consumer marketing by clarifying the boundaries of green industrial marketing in relation to green consumer marketing. Among other things, the results of this study show that there is a greater relational focus in green industrial marketing compared to what exists in green consumer marketing. This study also contributes to a merger between the fields of green industrial marketing and green supply chain management by showing how green industrial marketing can contribute to improved collaboration within green supply chains in four ways. The first way is to convey different types of environmental information and green market positions, the second is to improve the integration and coordination of green supply chains, the third is to facilitate supplier evaluations, and the fourth is to build trust. / Växande miljöproblem har lett till ökad press på företag att förbättra sitt miljöarbete. Det innebär att även leverantörskedjor måste bli mer miljövänligt. Forskning har föreslagit marknadsföring som ett verktyg att tackla dessa utmaningar med, men har ännu inte fördjupat sig i hur man använder marknadsföringen för att ta itu med problemen. Fokus för denna avhandling är därför att utforska och klargöra möjligheterna att använda så kallad grön industriell marknadsföring som ett verktyg för att möta dessa nya utmaningar i leverantörskedjan. Det övergripande syftet med avhandlingen att utforska och främja förståelsen av grön industriell marknadsföring. Ett underliggande syfte att sammanföra forskning om grön marknadsföring och gröna leveranskedjor. Det finns också ett mål att bidra till företags kunskap om området och på så sätt inspirera till förbättringar av deras verksamheter. Dessa syften uppnås genom att svara på två forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan handlar om praktiken av grön industriell marknadsföring och hur den har utvecklats över tid. Den andra forskningsfrågan kretsar kring vilka strategier, med tonvikt på tillit, som kan identifieras i företag som arbetar med grön industriell marknadsföring och hur dessa strategier kan förbättra grönt samarbete i leverantörskedjan. Resultaten från den här studien kan förbättra förståelsen av grön industriell marknadsföring, både som praktik och teoretiskt område, genom att beskriva de strategier, inklusive strategier avsedda att bygga tillit, som praktiseras på marknader. En typologi med åtta identifierade gröna industriella tillitsstrategier har utvecklats baserad på tidigare litteratur och företagens praktik. Studien bidrar också till diskussion om skillnaderna mellan industriell marknadsföring och konsumentmarknadsföring. Resultaten visar bland annat att det finns ett större relationellt fokus inom grön industriell marknadsföring jämfört med vad som finns inom grön konsumentmarknadsföring.

The thesis deals with the phenomenon of right-wing extremism in the Czech Republic during 2007-2010 which is viewed from the socio-constructivist perspective of the sociological concept of moral panic. The theoretical part focuses on definition of the terms right-wing extremism and moral panic with regard to their evolution and various approaches in social theory and also briefly describes the situation and significant subjects of the Czech extremist right-wing scene in the analyzed period. The analytic part presents media content of four selected aspects and cases of right-wing extremism as published in nationally released newspaper Mladá fronta DNES which is examined in depth using qualitative content analysis. The task of the analysis was to determine to what extent and by which specific ways the representation of these cases in given newspaper fulfills the aspects and processes of an ideal type of moral panic, represented by Klocke and Muschert's hybrid model of moral panics, and how the cases are put in the general framework of constructing the right-wing extremism as a prominent social problem and a moral panic.

This master's thesis deals with the analysis of two popular psychological handbooks focusing on relationships between men and women, namely the book "Men are from Mars, women are from Venus" by American psychologist J. Gray, and the Czech equivalent "Why women can't understand men" by D. Gruber. The main research question of this thesis is how gender stereotypes are created in popular psychology literature and by what means they become naturalized. The theoretical starting point is both the influence of popular psychology on its audience as well as the introduction of the basic concepts in their relation to gender as an analytic category, gender order, gender stereotypes and mechanisms of forming and maintaining masculinity and femininity. Empirical research presents qualitative content analysis and discourse analysis of "Why men are from Mars", women are from Venus compared with the Czech book "Why women can't understand men". The research mainly focuses on how these two authors work with gender stereotypes about men and women and their forming of seemingly everlasting and universal gender binarism.

Introduktion: Hälsan är ojämnt fördelad redan i tidig ålder och förskolan har möjlighet att verka kompenserande för barnens ojämlika uppväxtvillkor. Förskolans agerande i pandemitider kan påverka barnens utveckling och framtid. Barnkonventionen slår fast att barn har rätt att uttrycka sin åsikt i alla frågor som rör barnet, dock saknas barns egna perspektiv i kartläggningen kring pandemirekommendationer i förskolemiljö. Nivån av health literacy har betydelse för vilken effekt olika insatser får, dock är barns nivå av health literacy sparsamt undersökt. Syftet med studien var att ur förskolebarns perspektiv undersöka deras förståelse och inställning till pandemirekommendationer i förskolemiljö, under covid-19 pandemin 2020–2021. Metod: Femton förskolebarn intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide med bildstöd. Empirin analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats. Kategorierna bestämdes utifrån pandemirekommendationerna i intervjuguiden. Sorteringen till tema utfördes enligt Nutbeams (2000) nivåbeskrivning av health literacy som analysredskap. Resultat: På funktionell nivå av health literacy framkom att rekommendationerna accepterades, samtidigt som det inte upplevdes bra att behöva undvika något. På interaktiv och kritisk nivå framkom reflekterande tankar kring rekommendationerna, framförallt vilken inverkan de hade på den sociala samvaron. Om rekommendationen innebar hinder för den sociala samvaron blev inställningen till rekommendationen mer negativ. Positiv inställning visades till handtvätt, utomhuslek samt att lämnas och hämtas utomhus. Negativ inställning visades till att stanna hemma när man endast var lite sjuk, hålla avstånd samt att inte ta på andras ansikten. Neutral inställning visades till att tillämpa hostetikett samt att undvika att röra sitt ansikte. Slutsats: Den sociala gemenskapen i förskolemiljön har stor betydelse för barn. Barn bör inte rekommenderas hålla avstånd till varandra på förskolan. De preventiva åtgärderna bör alltid vara i bruk, med särskilt fokus på handhygien och uteaktiviteter. / Introduction: Unequal health can be seen at an early age. Preschools can compensate for the unequal upbringing conditions. The actions in preschool environment in the era of a pandemic can affect the children's development and future. The Convention on the Rights of the Child states that children have the right to express their opinion on all issues concerning children, however, children's own perspectives are missing in the exploration of pandemic recommendations in preschool environments. The outcome of a pandemic intervention is related to the level of health literacy; however, children's level of health literacy has barely been investigated. Aim: From preschoolers´ perspective examine their understanding and attitude towards pandemic prevention and control in preschool environments, during covid-19 pandemic 2020–2021. Methods: Fifteen preschoolers were interviewed with a semi-structured interview guide with image support. Qualitative content analysis with a deductive approach were used to analyze the empirical data. The categories were formed based on the pandemic recommendations in the interview guide. Nutbeam's (2000) description of health literacy levels was used as an analysis tool when themes sorting out. ResultsThe results presented, at a functional level of health literacy, that the pandemic recommendations were accepted, but it didn´t feel good to have to avoid anything. The result presented, at an interactive and critical level, reflective thoughts about the recommendations, especially what impact they had on social interactions. If the recommendation meant obstacles against social interactions, the attitude towards the recommendation became more negative. Positive attitudes were presented towards handwashing and outdoors activities. Negative attitudes were expressed towards staying at home with only mild symptoms and towards physical distance. Neutral attitudes were expressed towards applying cough etiquette and avoiding touching your face. Conclusion: The social gathering that preschools provide are important for children. Children shouldn´t be advised to keep physical distance from each other in preschool. The preventive measures should always be in use, with a special focus on hand hygiene and outdoor activities.