This study explores how feminism and women’s rights as concepts can look in Afghanistan and how a political organization RAWA interprets them. This study focuses on specific armed conflict contexts in Afghanistan, and it was chosen because women’s rights have been violated by many actors in the conflicts. I aim to study what kind of factors influence RAWA's interpretation with the use of qualitative content analysis as a research method. Post-colonial feminist theory was chosen to help understand and contextualize RAWA’s status as an Afghan Women's organization and rhetoric. Material includes RAWA's documents from its official website where it has published feminist political statements on different subjects. The post-colonial feminist concept of “Third World" woman works as a theoretical frame of this study. This theoretical standpoint of post-colonial feminism was chosen to help analyze the main research question of how RAWA interprets feminism. Mainstream feminism is still primarily understood from the Western liberal feminist point of view, focusing on a broad sense of gender equality, suffrage rights in a democratic system, and fighting the patriarchy (e.g. man’s supremacy). Though, liberal feminism is criticized for forgetting women's experiences outside the West. Thus, post-colonial feminism has had the important duty of relieving of experiences of “Third World” women and staying as a critical voice against liberal feminism. Hence, we need multiple feminist concepts and theories to reveal different human experiences to gain equality and understand different forms of oppression. This thesis' main academic interest is to research how feminism can differ from time and place. Hence, the paper then examines hegemonic power dynamics inside feminism and analyses how women in old colonies could determine their versions of feminism.

Syftet med denna studie är att undersöka hur professionella som är verksamma inom socialtjänst, äldrevård och HVB-hem arbetar med individer som visar tecken på kognitiv svikt, demens och alkoholmissbruk. Datainsamlingsmetoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer. Sex (6) intervjuer genomfördes totalt och transkriberades sedan ordagrant. Det insamlade materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Det analyserade materialet tolkades sedan genom den socialekologiska systemteorin. Vissa delar av resultatet från intervjuerna visar att kunskapsbristen inom området skapar olika förutsättningar för arbetsgruppen. Andra delar visade även positiva och negativa exempel på samverkan mellan olika verksamheter. Dessutom visade resultatet även hur politiska beslut och avsaknaden av evidens kan orsaka förändrade förutsättningar för de professionellas arbete. Sammanfattningsvis visade resultaten vikten av samverkan i en kontext där klientens behov kan erbjudas av flera olika verksamheter. Dessutom visade även resultatet hur verksamheterna påverkas av både kunskapsbrister och svårigheter med att samla in evidens. Det kan även föreligga ett behov att reflektera över tidigare socialt arbete för att förstå hur framtidens sociala arbete eventuellt kan förbättras. / The purpose of this study is to examine how professional employees working at social work offices and care homes experience possible opportunities and obstacles while working with individuals showing signs of both cognitive impairment, dementia and the misuse of alcohol. The method of which the material was collected was through semi-structured interviews. In total, six (6) interviews were conducted and later transcribed verbatim. The material was compiled through qualitative content analysis. The compiled material was then later analysed through the social ecological systematic theory. Some of the contents provided through the interviews showed a lack of knowledge regarding the work surrounding the group mentioned above. Other parts of the interview showed both positive and negative examples within cooperation between multiple organisations. The contents also gave examples of how the work is affected by political decisions and also obstructed by the lack of evidence surrounding the group. In conclusion, the results showed how crucial cooperation can be in a context where the afflicted is in need of several instances of help from several different organisations. Moreover, the results also showed a lack in both knowledge and the acquiring of evidence. There may also be a need to reflect on earlier social work to see how future social work can be improved.

No description available.

Denna studie har genomförts på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning i norra Sverige. Syftet med studien var att beskriva vad barn och ungdomar gestaltar i sina bilder i väntrummet. I väntrummet anslog frivilliga deltagare i studien sina bilder på skärmar. Datainsamlingen pågick under 4 månader. Data analyserades med ett för ändamålet konstruerat skattningsformulär som vilade på en bildsemiotisk teorigrund samt med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade på sex kategorier baserat på bildanalysen och nio kategorier baserat på textanalysen. Kommunikation av känslor och tankar kunde identifieras i såväl bild som text. Slutsatsen är att en del av besökarna i BUPs väntrum använder möjligheten att skapa bilder där och att formen för bildskapande där bilden anslås till öppet beskådande stimulerar ett slags samtal mellan bilderna i väntrummet. Bilderna hade i vissa fall ett starkt emotionellt innehåll som gestaltades i såväl bild som text. / This study was carried out on a child and adolescent psychiatric unit in northern Sweden. The aim of the study was to describe what children and young people create in their pictures in the waiting room. In the waiting room voluntary participants were invited to create and put up images on screens. Data collection lasted for 4 months. Data were analyzed using a specially designed assessment form which rested on a theory of visual semiotics basis and using qualitative content analysis. The results showed six categories based on image analysis and nine categories based on text analysis. Communication of thoughts and feelings could be identified in both images and texts. The conclusion is that some of the visitors in the child and adolescent psychiatry waiting room take the opportunity to create images and that the project stimulated a kind of visual dialogue in the waiting room. The images hade in some cases a strong emotional content that was both visual and verbal.

Background: The registered nurses specific area of competence is nursing care, which must be performed in a trusting relationship with the patient. Within perioperative care nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses work with varied specific tasks to provide patient good care, before, during and after surgery. Sometimes they care for patients with advanced abdominal cancer, whose surgery is crucial for the prognosis of their illness. This means they care for patients directly before and directly after they receive their updated prognosis. Sometimes this surgery for advanced abdominal cancer is considered inoperable shortly after start of surgery, abdominal cancer is often detected at a late stage due to diffuse symptoms. The survival rate after surgery is often short, and palliative care is therefore often initiated. Aim: To describe nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses experiences when caring for patients directly after surgery whose abdominal cancer was deemed inoperable. Method: Explorative qualitative studied design. Data collection, focus group discussions with nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses. Analysed using qualitative content analysis. Results: The result is described with three overarching themes. Feeling of inadequacy whitch described the feeling of not wanting to lie, of identifying with patients of the same age, insufficient information and that body language can inadvertently transmit information. Creating strategies describes the difficulty in answering questions and the need for recovery. A feeling of increased security is about the opportunity to prepare and feeling that the conversation with the patient is facilitated. The three themes are based on eight underlying categories. Discussion: No previous research could be found, whitch may indicate that the research question of the study is unique. The use of focus groups as a method was experienced positively, but the prevailing pandemic has affected the possibility of including participants. The experiences of nurse anaesthetists, registered nurses, assistant nurses was shown to be similar, probably unintentially provide to the fact that all participants worked with perioperative care. Conclusion: Nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses considered it challenging to care for patients with inoperable abdominal cancer. The main challenge was to care for the patients of same age and to respond to patients questions without inadvertently conveying information with body language. / Bakgrund: Den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetensområde är omvårdnad, vilken skall utföras i en förtroendefull relation till patienter. Inom perioperativ vård arbetar anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor med olika specifika arbetsuppgifter för att ge patienter god omvårdnad inför, under och efter operation. Ibland vårdas patienter med avancerad bukcancer, vars operation är avgörande för sjukdomens prognos, vilket innebär att de vårdar patienter både direkt innan beskedet om prognos och direkt efter. Det händer att patienter som skall opereras för avancerad bukcancer, ibland bedöms inoperabla en kort tid efter att operationen påbörjats. Bukcancer upptäcks ofta i sent skede på grund av diffusa symtom. Överlevnaden efter operation bedöms i dessa fall kort, vilket betyder att palliativ vård ofta behöver initieras. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors, legitimerade sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av att vårda patienter direkt postopertivt vars operation avbrutits pga. inoperabel bukcancer. Metod: Explorativ kvalitativ studiedesign. Datainsamling, fokusgruppsdiskussioner med anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor. Analys enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre övergripande tema, Känsla av otillräcklighet, som handlar om att inte vilja ljuga, att jämnåriga patienter berör, om otillräcklig information och att kroppsspråket oavsiktligt kan överföra information. Skapa strategier beskriver svårigheten att bemöta frågor och behov av återhämtning och Känsla av ökad trygghet handlar om möjlighet att förbereda sig och en känsla av att samtalet med patienter underlättas. De tre tema baseras på åtta underliggande kategorier. Diskussion: Ingen tidigare forskning kunde hittas, vilket kan betyda att föreliggande studies forskningsfråga är unik.Fokusgruppsdiskussion som metod upplevdes positivt, men rådande pandemi anses ha påverkat möjligheten att inkludera ytterligare deltagare. Upplevelserna hos anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor visade sig vara liknande, troligtvis relaterat till att samtliga deltagare arbetade med perioperativ vård. Slutsats: Anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor upplevde att det var en utmaning att vårda patienter med inoperabel bukcancer. Utmaningen bestod främst i att vårda jämnåriga patienter och att bemöta frågor utan att med kroppspråket oavsiktligt förmedla information.

Bakgrund: Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under det senaste århundradet från att vara en transportorganisation till att faktiskt kunna utföra högspecialiserad vård på väg till sjukhus. Detta innebär även att kraven ökat på de yrkesverksamma inom ambulansen. Som nyexaminerad sjuksköterska kan upplevelsen av att gå från teori till praktik vara utmanande, inte minst inom ambulanssjukvården. Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ambulansen som första anställning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och i resultatet presenterades det manifesta innehållet. Resultat: Presenteras i tre huvudkategorier: Ett nytt sammanhang; att gå från teori till praktik, Vikten av kunskap och erfarenhet, Vikten av stöd från kollegor och verksamheten. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla men även en personlig utveckling av att börja jobba inom ambulanssjukvården direkt efter examen. Det var flera faktorer som spelade in på deras upplevelser av arbetet. Det upplevde helhetsbedömningar av patienter som en utmaning medan stöd från mer erfarna kollegor och utbildning från verksamheten upplevdes som värdefullt. Slutsats: Sjuksköterskor tog upp positiva och negativa aspekter av att vara nyexaminerad sjuksköterska och även vilka aspekter som främjade deras utveckling inom verksamheten. Detta kan vara viktigt att ta till beaktning för att upprätta ett bra inskolningsprogram för nyanställda.

Det finns en väldigt begränsad mängd med studier som beskriver erfarenheter och upplevelser i det dagliga livet hos personer som lever med svår dissociation och diagnoser såsom dissociativ identitetsstörning. En ökad kunskap inom området är av yttersta vikt för att öka förståelsen, minska risken för feldiagnostiseringar med komorbida diagnoser och minska stigmatiseringen för denna utsatta patientgrupp. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av det dagliga livet hos personer som upplever svår dissociation ofta efter svåra eller upprepade trauman. Elva stycken texter skrivna av personer med svår dissociation, analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet beskriver textförfattarnas erfarenheter av det dagliga livet med svår dissociation i temat “Att överleva det som borde ha förintat oss” med subteman “Frånvaro är livräddande, men det är i nuet som livet, smärtan och hoppet finns”; “Att behöva ta hänsyn till olika viljor som inte är integrerade”; “Att behöva lägga energi på att hantera sitt inre liv”; “Jag öser några skopor från mitt översvämmade inre, men är det någon som hör?” och “Hur kan någon som förväntas älska och skydda mig göra så mot oss?”. Slutsatsen är att det är svårt och smärtsamt att leva med svår dissociation, men att det trots all smärta och lidande finns hopp om att överleva det som borde ha förintat en.

Bakgrund: I samband med en av de värsta industriolyckorna genom historien, dog 1100 textilarbetare som arbetade i en textilfabrik. Textilarbetares farliga arbetsförhållanden blev då en världsangelägenhet och idag förväntas företagen arbeta aktivt med hållbarhet och att möta samhällets nya behov som ändras i takt med den föränderliga värld vi lever i. Som en åtgärd för att möta detta behov har ett direktiv införts år 2016 som omfattar alla större bolag i Sverige. Därav har intresse väckts för vad gäller att vidare studera om det skett en förändring i företags hållbarhetsredovisning genom åren och om regleringen av EU-direktivet 2016 haft någon inverkan på detta. Syfte: Denna studie kommer att ägnas åt att analysera olika företags hållbarhetsredovisningar och beskriva förändringen av hållbarhetsredovisningen för att bidra med en ökad förståelse kring om/hur EU-direktivet 2016 har påverkat svenska företag inom samma bransch hållbarhetsredovisning. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats för attanalysera informationen som de till studien valda företagen har presenterat. En upprättad kodningsmall, som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt i 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), har använts för att ta fram studiens empiriska data. Analysen av den empiriska datan har sedan ställts mot teorier, begrepp och tidigare forskning. Slutsats: Baserat på studiens resultat, som visar att EU-direktivet 2016 inte haft någon märkbar inverkan på företagens innehåll i hållbarhetsredovisningen, har vi funnit att det delvis skett en förändring i vad gäller utformning av företagens hållbarhetsredovisning. Studiens resultat visar även att företagen och deras hållbarhetsredovisning förändrats mycket redan året innan de första lagstadgade hållbarhetsredovisningarna publicerades och detta kan förklaras med utgångspunkt i två andra dimensioner, omgivning som i studien omfattar tre företagsekonomiska teorier (Institutionella teorin, legitimitetsteorin och intressentteorin) och media. / Background: In connection with one of the worst industrial accidents in history, 1100 textile workers working in a textile factory died. Textile workers' dangerous working conditions then became a global concern and today companies are expected to work actively with sustainability and to meet society's new needs that change in line with the changing world we live in. To meet this need, a directive was introduced in 2016 that covers all major companiesin Sweden. Therefore, we then found interest in further studying whether there has been a change in companies' sustainability reporting over the years and whether the regulation of the Accounting Directive in 2016 had any impact on this. Purpose: This study will be devoted to analyzing different companies' sustainability reports and describe the change of the sustainability report to contribute with an increased understanding of if/how the EU directive 2016 has affected Swedish companies in the same industry sustainability reporting. Method: To answer the purpose of the study, a qualitative content analysis has been applied to analyze the information presented by the selected companies for the study. An established coding template, which is created based on the purpose of the study based on Chapter 6, Section 12 of the Annual Accounts Act (1995:1554), has been used to produce the study's empirical data. The analysis of the empirical data was then set against theories, concepts and previous research. Conclusion: Based on the study's results, which show that the 2016 EU Directive has not hada noticeable impact on companies' content in the sustainability reporting, we have found that companies' sustainability reporting has many similarities with each other, which can be explained from the point of view of two other dimensions, environment which in the study includes three theories of business administration (Institutional theory, Legitimacy theory and stakeholder theory) and media.

This study uses defensive realism, offensive realism and power transition theory (PTT) in order to examine the great powers’ grand strategies in the Arctic region, aiming to recontextualise the security theatre in the Arctic as a reflection of the return of great power politics and the end of Arctic exceptionalism, and to examine the explanatory power of the different strands of realism on the great power behaviour identified in their Arctic strategies. The study is conducted using qualitative content analysis and utilises Jacob Westberg’s theorisation of grand strategies through the categories of context, ends, means and ways as analytical framework, to which the theoretical framework is applied. The result shows that realism is a suitable theory for predicting great power behaviour in the Arctic, where PTT provides the strongest explanatory power; that the dichotomy between hard and soft security is eroding; and that the strategies were highly context-dependent, thus rendering generalisable results difficult to discern.

Die vorliegende Arbeit untersucht das Konzept des Performance Recruiting im Kontext des Online Marketings und Online Recruitings. Durch eine systematische Literaturrecherche wurden relevante Marketingmodelle identifiziert und auf Performance Recruiting adaptiert. Anhand von acht Experteninterviews werden differenzierte Vorschläge für die Definition und Strategie sowie 70 Wirkfaktoren und 67 Kennzahlen identifiziert, die das Performance Recruiting beeinflussen. Zudem werden Limitationen wie die begrenzte Teilnehmerzahl der Interviews und die offene Fragestellung diskutiert. Der Ausblick zeigt mögliche zukünftige Forschungsrichtungen auf, darunter die Validierung durch empirische Studien, die Entwicklung von Bewertungs- und Messinstrumenten sowie die ethische Betrachtung des Einsatzes von Performance Recruiting.:Tabellenverzeichnis ... VI Abbildungsverzeichnis ... VII Abkürzungsverzeichnis ... VIII 1 Einleitung ... 1 1.1 Problemstellung ... 2 1.2 Zielsetzung ... 3 1.3 Aufbau der Arbeit und Methodik ... 3 2 Theoretische Fundierung und Stand der Forschung ... 7 2.1 Online Marketing ... 7 2.1.1 Zentrale Marketingkonzepte als Ausgangspunkt für Recruiting-Maßnahmen ... 8 2.1.2 Kommunikations- und Reaktionsmodelle des Marketings als Bezugspunkt für Online Recruiting ... 10 2.1.3 Performance Marketing: das kennzahlen-gesteuerte Vorgehen als Basis für Performance Recruiting ... 11 2.2 Online Recruiting ... 13 2.2.1 Bereiche des Online Recruitings: Digitales Recruiting, Social Media Recruiting & Job-Marketing ... 15 2.2.2 Messbarkeit: Erfolgskennzahlen im Online Recruiting ... 17 2.2.3 Stand der Forschung: Performance Recruiting ... 20 3 Ableitungen für das Performance Recruiting – ein Konzeptentwurf ... 26 3.1 Zentrales Konzept des Performance Recruitings ... 28 3.2 Wirkfaktoren im Performance Recruiting ... 31 3.3 Kennzahlen im Performance Recruiting ... 33 4 Methodik: Qualitative Datenerhebung mittels Experteninterviews ... 36 4.1 Leitfadengestützte Experteninterviews ... 36 4.2 Gütekriterien ... 39 4.3 Entwicklung des Leitfadens ... 42 4.4 Auswahl und Erläuterung der Interviewpartner als Experten ... 45 4.5 Qualitative Analyse der erhobenen Daten nach Kuckartz ... 48 5 Ergebnisauswertung: inhaltlich strukturierende Analyse der Experteninterviews ... 49 5.1 Performance Recruiting Konzept ... 54 5.2 Wirkfaktoren ... 57 5.3 Kennzahlen ... 60 5.4 Online Firmenauftritt im Kontext Performance Recruiting ... 62 5.5 Aktuelle Schwächen im Performance Recruiting ... 65 5.6 Optimierungsvorschläge für Unternehmen ... 67 6 Ergebnisinterpretation ... 68 6.1 Diskussion der Ergebnisse: Überprüfung und Anpassung des Konzeptes „Performance Recruiting“ ... 68 6.2 Schlussfolgerungen ... 76 6.3 Handlungsempfehlung für Unternehmen ... 77 7 Zusammenfassung ... 80 7.1 Fazit ... 80 7.2 kritische Würdigung ... 82 7.3 Ausblick ... 83 Literaturverzeichnis ... IX Anhang ... XIII Eidesstaatliche Erklärung ... CXXXVIII / This study examines the concept of Performance Recruiting in the context of online marketing and online recruiting. Through a systematic literature review, relevant marketing models are identified and adapted for recruitment purposes. Eight expert interviews are conducted to derive differentiated proposals for definition and strategy, as well as identify 70 influencing factors and 67 key performance indicators that impact Performance Recruiting. Additionally, limitations such as the limited number of interview participants and the open-ended questioning are discussed. The outlook highlights potential future research directions, including validation through empirical studies, the development of assessment and measurement tools, and the ethical considerations of implementing Performance Recruiting.:Tabellenverzeichnis ... VI Abbildungsverzeichnis ... VII Abkürzungsverzeichnis ... VIII 1 Einleitung ... 1 1.1 Problemstellung ... 2 1.2 Zielsetzung ... 3 1.3 Aufbau der Arbeit und Methodik ... 3 2 Theoretische Fundierung und Stand der Forschung ... 7 2.1 Online Marketing ... 7 2.1.1 Zentrale Marketingkonzepte als Ausgangspunkt für Recruiting-Maßnahmen ... 8 2.1.2 Kommunikations- und Reaktionsmodelle des Marketings als Bezugspunkt für Online Recruiting ... 10 2.1.3 Performance Marketing: das kennzahlen-gesteuerte Vorgehen als Basis für Performance Recruiting ... 11 2.2 Online Recruiting ... 13 2.2.1 Bereiche des Online Recruitings: Digitales Recruiting, Social Media Recruiting & Job-Marketing ... 15 2.2.2 Messbarkeit: Erfolgskennzahlen im Online Recruiting ... 17 2.2.3 Stand der Forschung: Performance Recruiting ... 20 3 Ableitungen für das Performance Recruiting – ein Konzeptentwurf ... 26 3.1 Zentrales Konzept des Performance Recruitings ... 28 3.2 Wirkfaktoren im Performance Recruiting ... 31 3.3 Kennzahlen im Performance Recruiting ... 33 4 Methodik: Qualitative Datenerhebung mittels Experteninterviews ... 36 4.1 Leitfadengestützte Experteninterviews ... 36 4.2 Gütekriterien ... 39 4.3 Entwicklung des Leitfadens ... 42 4.4 Auswahl und Erläuterung der Interviewpartner als Experten ... 45 4.5 Qualitative Analyse der erhobenen Daten nach Kuckartz ... 48 5 Ergebnisauswertung: inhaltlich strukturierende Analyse der Experteninterviews ... 49 5.1 Performance Recruiting Konzept ... 54 5.2 Wirkfaktoren ... 57 5.3 Kennzahlen ... 60 5.4 Online Firmenauftritt im Kontext Performance Recruiting ... 62 5.5 Aktuelle Schwächen im Performance Recruiting ... 65 5.6 Optimierungsvorschläge für Unternehmen ... 67 6 Ergebnisinterpretation ... 68 6.1 Diskussion der Ergebnisse: Überprüfung und Anpassung des Konzeptes „Performance Recruiting“ ... 68 6.2 Schlussfolgerungen ... 76 6.3 Handlungsempfehlung für Unternehmen ... 77 7 Zusammenfassung ... 80 7.1 Fazit ... 80 7.2 kritische Würdigung ... 82 7.3 Ausblick ... 83 Literaturverzeichnis ... IX Anhang ... XIII Eidesstaatliche Erklärung ... CXXXVIII