Föreliggande arbete har för avsikt att utforska specialpedagogers yrkespraktik i samtalen med pedagoggrupper i förskolan. Vi har undersökt högskoleförordningens beskrivning av specialpedagogens uppdrag som en kvalificerad samtalspartner och hur definitionen av kvalificerade samtal kopplas till detta uppdrag. Detta genom att lyfta fram specialpedagogernas röster och beskriva deras användning och upplevelser av kvalificerade samtal.  Studien innehåller sju intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk metod, som bygger på öppenhet och tolkning där teman och mönster har tagits fram från det insamlade datamaterialet.  I det resultat som framkommit har vi funnit vissa gemensamma nämnare hos de informanter som vi intervjuat. De belyser vikten av att ha samtal i grupp men att tiden inte alltid finns eller räcker till med en tung arbetsbelastning, både för de själva men också för pedagogerna. Med anledning av detta har våra informanter fått göra vissa anpassningar i utförandet av de samtal som förs i pedagogiska grupper för att optimera den tid de och pedagogerna har. Detta är något av ett dilemma som våra informanter uttrycker eftersom de vet att samtal är en viktig del för utveckling på individ-grupp- och organisationsnivå samt i ett förebyggande syfte. Utifrån vårt resultat är samtalsformen kvalificerade samtal fortfarande något som inte är ett vedertaget begrepp ute på fältet, utan en variation där olika samtalsformer och tillsvägagångssätt presenterats.

Bakgrund: Fosterrörelserna ses som ett friskhetstecken. Fostrets rörelser ändrar karaktär under graviditeten, men det är en myt att de ofta blir svagare i slutet av graviditeten. Minskade fosterrörelser är ett viktigt kliniskt tecken som kan föregå intrauterin fosterdöd (IUFD). Kvinnan tar telefonkontakt när hon är orolig då hon upplever ett ändrat rörelsemönster. Socialstyrelsens nya riktlinjer finns till för korrekt handläggning, undersökning utan fördröjning kan förebygga livshotande tillstånd hos fostret. Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av telefonrådgivning till gravida som kontaktar förlossningsavdelningen gällande minskade fosterrörelser.Design: Studien har utgått ifrån en kvalitativ design med deskriptiv ansats. Datainsamlingen utfördes med semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Deltagare och omgivning: Tio barnmorskor som arbetade vid en förlossningsavdelning i norra Sverige.Resultat: I studien framkom två huvudkategorier, försöka bemöta oron samt komma till ett beslut och sju kategorier. Barnmorskorna är medvetna om vilka riskfaktorer som föreligger för minskade fosterrörelser och IUFD samt kring andra faktorer som kan ha betydelse för fosterrörelserna. Barnmorskorna ger “handgripliga” råd till kvinnan innan hon återkommer och i vissa fall erbjuds undersökning direkt. Telefonrådgivning förekommer dagligen och barnmorskorna belyser vikten av att vara lyhörd och ta kvinnans oro på allvar. Det ses som svårt att bedöma fostrets välmående över telefonen. Kommunikationen och erfarenhetsutbyte mellan kollegor anses värdefullt, men det upplevs även som en svårighet att ta del av nya riktlinjer på kliniken. Slutsats: Telefonrådgivningen är en komplex uppgift där en korrekt handläggning som grundar sig på evidens är avgörande för fostrets överlevnad. Riktlinjer och PM måste utformas för att barnmorskorna ska kunna handlägga minskade fosterrörelser på likartat sätt. Kliniska implikationer: Gravida kvinnor bör få information om fosterrörelser på mödravården för att öka medvetenheten. Ett nationellt utformat PM för rådgivning vid minskade fosterrörelser bör upprättas för kvinnors lika vård på lika villkor. Ökad medvetenhet hos vårdgivare om att undvika avvaktande råd då dessa saknar evidens. Nyckelord: Barnmorska, minskade fosterrörelser, IUFD, telefonrådgivning, rådgivning

Bakgrund: Att äta och därigenom tillgodogöra sig näring är av stor vikt för hälsa och tillfredsställande tillväxt. Flera faktorer påverkar ett barns matvanor och det finns ett flertal orsaker till uppfödningssvårigheter hos barn. Föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter kan uppleva stress och oro. Specialbarnavårdscentralen (Special-BVC) är ett komplement till BVC och erbjuder råd samt psykosocialt stöd till föräldrar till barn med svåra matproblem.   Syfte: Att undersöka föräldrars upplevelser av råd och stöd givna av Special-BVC angående uppfödningssvårigheter hos barn. Metod: En kvalitativ intervjustudie med explorativ och deskriptiv design tillämpades. Intervjuer genomfördes med tolv föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter som varit inskrivna på Special-BVC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier: Upplevelser och intryck av Special-BVC, Skillnader kring råd och stöd mellan BVC och Special-BVC, Förväntningar inför kontakten med Special-BVC och Upplevelser kring uppfödningssvårigheter. Föräldrarnas upplevelser skiljdes åt men var övervägande positiva även då barnets uppfödningssvårigheter kvarstod till viss del. Slutsats: Föräldrar till barn med uppfödningssvårigheter vittnar om stress och oro samt uttrycker behov av råd och stöd. Special-BVC har genom ett professionellt bemötande, stor kunskap samt erfarenhet kunnat guida föräldrarna i rätt riktning och hjälpt dem att utöva egenvård. Distriktssköterskan möter och vårdar människor i olika faser och situationer i livet och bör inneha ett holistiskt och etiskt förhållningssätt. Det är av stor vikt att människor som upplever svårigheter erbjuds individuellt anpassad vård för att uppnå bästa möjliga hälsa. / Background: To eat and thereby assimilate nutrients is of great importance regarding health and a satisfactory growth. Several factors influence food habits and different reasons to food intake difficulties can be found. Parents to children with food intake difficulties can experience stress and anxiety. The Special Child Health Care Centre (Special-BVC) is a complement to the ordinary Child Health Care and offers counselling and psychosocial support to parents with children experiencing severe food intake difficulties.        Objective: To investigate parents’ experiences of advice and support given by the Special-BVC regarding food intake difficulties.                                                                             Method: A qualitative interview study with exploratory and descriptive design was applied. Interviews were conducted with twelve parents of children with food intake difficulties who were enrolled at Special-BVC. The interviews were recorded, transcribed and analysed with qualitative content analysis.                                              Results: The content analysis generated four categories: Experiences and impressions regarding Special-BVC, Differences about advice and support between the Child Health Care Centre and Special-BVC, Expectations before the contact with Special-BVC and Experiences regarding food intake difficulties. The experiences were different among the parents but predominantly positive even when the child’s food intake difficulties partly remained.                                                                                                 Conclusion: Parents to children with food intake difficulties expresses stress and anxiety and the need of counselling and support. Special-BVC could guide the parents in the right direction through a professional personal treatment, great knowledge and experience, and thereby help them practice self care. The district nurse meets and cares for individuals in different phases and situations in life and ought to possess a holistic and ethic approach. It is of a great importance that people experiencing difficulties, in this case parents to children with food intake difficulties, offers an individually adjusted care to achieve optimal health.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i moderniseringen av svenskt arbetsliv under 1900-talets första hälft och i de omsorger som 1920- och 30-talens sociala reformatörer, läkare och samhällsdebattörer uttryckte om människors förmåga att anpassa sig till det offentliga förvärvsarbetets nya villkor, höga tempo och uppskruvade krav på prestation och effektivitet. Syftet är att visa hur bildandet och reglerandet av 1920- och 30-talens arbetare gick till inom ramen för vad läkare och reformatörer under dessa årtionden kallade för psykisk arbetshygien och självuppfostran och inom den så kallade expertisens försök att forma individer till dugliga arbetare. Studiens källmaterial utgörs av Social-medicinsk tidskrift samt ett tiotal skrifter av rådgivande, samhällskritisk och medicinsk karaktär, utgivna mellan 1924 och 1939, då konsten att fungera i det moderna arbetslivet diskuterades särskilt intensivt. Hjälp till analys har hämtats ur teoribildningen kring medborgarskap och demokratisk styrning och kring hur individer i det moderna görs kapabla att styra sig själva men samtidigt regleras av olika normaliserande kunskapssystem. En demokratisk styrning där individen ingjuts kraft och vilja att forma livet, på ett till synes frivilligt men ändå tvingande sätt. Resultaten visar hur förändrade arbetsvillkor och sociala förhållanden skrevs fram som skäl till individens svårigheter att komma tillrätta i arbetslivet. Speciellt framhölls vissa individers begränsade förmåga att inordna sig i ett arbetsliv där många föll offer för nervåkommor, överansträngning och trötthet. Lösningen blev att hjälpa individen hjälpa sig själv till lämpligt arbete genom rådgivning baserat på arbetsvetenskap, där den psykiska arbetshygienen och självuppfostran många gånger handlade om att hantera och bemästra trötthet samt att på olika sätt framkalla, behålla eller återkalla tappad arbetsförmåga.

Denna studie handlar om rådgivning i kärlek- och intimitetsfrågor i svensk veckopress under 1940-talet. I undersökningen analyseras veckotidningarna Damernas värld, Veckorevyn och Husmodern. Undersökningens syfte är att förstå hur en ideal intimitet skapades i tidningarnas rådgivning i dialogen mellan expertis och läsare. Undersökningen har ämnat belysa denna ideala intimitet i relation till den historiska epok av intensiv samhällelig modernisering i vilken denna rådgivning skedde. En tid där relationen mellan det privata och det politiska börjat se en ny typ av överbryggning. I undersökningen beskrivs hur ett ideal om upplysning och vetenskaplighet fick strukturera sättet läsaren tilltalades i populärmagasinen och hur det förkroppsligades i en idé om emotionell kompetens. Jag argumenterar för att idealet om emotionell kompetens fungerade som ett sätt att upprätthålla institutioner av vikt för det samhällsideologiska bygget i tiden – att intimiteten kunde regleras efter önskvärda mål genom ett ideal av upplyst kunskap och emotionell kompetens istället för moraliska regler och konventioner. Genom en reglering av de intima sfärernas emotionella ekonomi, där ett upplyst subjekt med emotionell kompetens skulle styra, kunde den ideala intimiteten skapas. Jag visar hur talet om den unga generationen och oron för dess lössläppta sätt att behandla känslovärlden fick stärka ideal om upplysning, vetenskaplighet och emotionell kompetens i intimitetsfrågor, samt hur talet om trasiga och förlorade äktenskap gjorde detsamma. Vidare argumenterar jag för att idealet om emotionell kompetens kan förstås som en del av gränsdragningar i dikotomin sjukdom/hälsa, där den ickekompetenta intimiteten patologiserades. Med denna historiska analys av moderniseringens samspel med intimitetsideal har jag velat bidra till en djupare förståelse för kärlekens och intimitetens nutida tillstånd, och hur det kan spåras tillbaka till en tid då kunskap och konceptualisering började bli viktiga aktörer i det individuella känslolivet.

Sammanfattning Bakgrund: Skolsköterskan ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Detta görs till stor del genom att samtala med elever om mående och hur hälsa kan förbättras och sjukdom förebyggas. Studier visar att skolsköterskan ofta styr hälsosamtalet vilket försvårar elevens interaktion och skolsköterskans personcentrerade förhållningssätt utmanas.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att genomföra hälsosamtal med grundskoleelever utifrån ett personcentrerat perspektiv.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats tillämpades, utgångspunkt var den personcentrerade modellen. Genom ändamålsenligt urval intervjuades 13 kvinnliga skolsköterskor via digital plattform. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå.  Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier: Partnerskap vid hälsosamtal i skolan, elevens berättelse om sin hälsa och skolsköterskans dokumentation. Skolsköterskan behövde skapa förutsättningar för att elevens berättelse skulle framträda och vara en aktiv lyssnare som bjöd in eleven till delaktighet i partnerskapet. Det var viktigt med ett bra bemötande där samtalet skedde på elevens villkor. Dokumentationen skulle genomsyras av elevens berättelse som dokumenterades med hänsyn och med elevens delaktighet.  Slutsats: Studien ökade förståelsen för vilka förhållningsätt, egenskaper och förutsättningar som främjade skolsköterskans personcentrerade arbete vid hälsosamtal. Om ett personcentrerat förhållningssätt eftersträvades kunde elevens förtroende vinnas. Skolsköterskan kunde då lättare hjälpa eleven att förbättra sin hälsostatus och guida eleven till en hälsosam livsstil. / Summary Background:  The school nurse shall work on health promotion and disease prevention. This is  mainly done by talking to pupils about well-being and how health can be improved and disease prevented. Studies show that the school nurse often controls the health dialouges, which makes it difficult for the pupils to interact and the person-centered perspective challenged. Aim: The aim of the study was to describe school nurses’ experiences of conducting health dialogues with primary school pupils from a person-centered perspective.  Method: A qualitative interview study with a deductive reasoning was applied, based on the person-centered model. Through purposive sampling, 13 female school nurses’ were interviewed by video conferencing. Data was analyzed with qualitative content analysis at a manifest level. Results: The results were presented in three categories: Partnership in school health dialouges, pupil narratives about thier health and school nurses’ documentation. The school nurse needed to establish conditions for the pupil's story to emerge and be an active listener who invited the pupil to participate in the partnership. It was important to have a good reception, where the conversation took place on the pupil's terms. The documentation would be permeated with the pupil's narrative, which was documented with consideration and participation. Conclusion: The study increased the understanding of which approach, characteristics and conditions that promoted the school nurse's person-centered work when she implemented health dialogues. If a person-centered approach is sought, the pupil's trust can be gained. The school nurse could then more easily help the pupil improve their health status and guide the pupil to a healthy lifestyle.

Digitala hjälpmedel syns idag inom flera områden på den finansiella marknaden och ett av dessa hjälpmedel är den tjänst som flera banker och andra institut benämner som sparrobot. Syftet med funktionen är att förenkla tillvägagångssättet för konsumenter vid sparande i finansiella instrument. De sparrobotar som valts att belysas i denna uppsats hjälper konsumenten att välja ett investeringsalternativ utifrån svar på förprogrammerade frågor om risk och tidshorisont för placeringen samt den månatliga summa som konsumenten är beredd att avsätta till sparandet. För finansiell rådgivning till konsumenter gäller rådgivningslagen (2003:862) som exempelvis reglerar skadeståndsansvaret i de fall konsumenten råkat ut för vårdslös rådgivning avseende finansiella instrument. Lagen infördes år 2003 eftersom det då fanns ett behov av reglering av rådgivningen på den finansiella marknaden och att stärka konsumentskyddet. Bristen på reglering på den finansiella marknaden har även senare åtgärdats genom EU:s direktiv MiFID II avseende värdepappersmarknaden som införlivades i svensk rätt genom lag (2007:528) om värdepappersmarknaden. Gemensamt för all reglering på området är syftet att konsument- skyddet ska stärkas och transparensen på den finansiella marknaden ska öka. Det finns två typer av finansiell rådgivning, investerings- och placeringsrådgivning. Den största skillnaden är att investeringsrådgivning regleras i lagen om värdepappersmarknaden medan placeringsrådgivning är ett bredare begrepp, vilket rådgivningslagen reglerar. Beroende på vilken aktör som tillhandahåller tjänsten sparrobot kan rådgivningsslaget skilja sig, det kan till exempel röra sig om både investeringsrådgivning men också fondförvaltning enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder. Beroende på vilken typ av rådgivning som ges gäller olika normer och skyldigheter, dock blir skadeståndsbestämmelserna i rådgivningslagen tillämpliga i samtliga fall. Trots att skadeståndsbestämmelserna borde kunna tillämpas på samma sätt vid rådgivning via en sparrobot som vid råd från en fysisk finansiell rådgivare problematiseras rådgivningsförhållandet vilket diskuteras i analysen.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett ökande problem globalt och är idag ett utav världens största folkhälsoproblem. Primärvården är ett första steg inom fetmarådgivning och sjuksköterskors hälsofrämjande arbete ses vara av betydande för att patienter med fetma och övervikt ska lyckas med sin viktminskning, vilket kan medföra ett ökat välbefinnande. Syfte: att beskriva sjuksköterskans erfarenheter inom primärvården av att motivera vuxna med fetma och övervikt till förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där metoden utgår ifrån Friberg (2017a). En kombination av kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar söktes fram i tre olika databaser, Pubmed, Cinahl och Medline. Resultat: Sammanställningen av artiklarna resulterade i två teman: Sjuksköterskors förutsättningar och sjuksköterskors främjande åtgärder. I det första temat skildras sjuksköterskors förutsättningar gällande utbildning och direktiv, brist på resurser och konsekvenser av sjuksköterskors attityder och värderingar. Det andra temat framställer sjuksköterskors främjande åtgärder och innefattar rådgivning och motivation, relationen till patienten samt möjlighet till uppföljning. Konklusion: Sjuksköterskor i primärvården har en viktig roll och möjlighet att ge stöd och rådgivning till personer med övervikt eller fetma. Sjuksköterskor ser sin uppgift att motivera till förändrade levnadsvanor som viktig, men möjligheten att göra detta påverkas till stor delav de förutsättningar som deras utbildning och verksamheten sätter. / Background: Obesity and overweigth is an increasingly global issue and is today one of the world’s biggest public health problems. Primary care is a first step in obesity counseling and nurses health promoting work is seen as important for patients with obesity and overwight to succeed in their weight loss, which can lead to increased well-being. Purpose: To describe nurses experiences in primary care of motivating adults with obesity and overweight to changed lifestyles. Method: a literature review was conducted where the method is based on Friberg (2017a). A combination of qualitative and quantitative scientific articles were searched in three different databases, Pubmed, Cinahl and Medline. Results: The compilation of the articles resulted in two themes: Nurses prerequisites and –nurses promotion measures. The first theme depicts nurses' conditions regarding education and directives, lack of resources and consequences of nurses' attitudes and values. The second theme presents nurses promotion measures which includes advice and motivation, the relationship to the patient and opportunity for follow-up. Conclusion: Nurses in primary care have an important role and opportunity to provide support and advice to people with obesity and overweight. Nurses see their task of motivating people to change living habits as important, but the opportunity to do so is largely affected by the conditions set by their education and activities.

Titel: Granskaren och rådgivaren - en undersökning om revisorns dubbla roller är ett hot mot oberoendet Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Revisorns oberoenderoll, Fristående rådgivning, Granskning, Hot mot oberoende Forskningsfråga: Hur kan revisorn upprätthålla och bevara oberoendet mellan både en granskande och rådgivande roll? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorn kan upprätthålla oberoende och balans mellan granskning samt fristående rådgivning. Avsikten är att utveckla förståelsen för denna balansgång genom att beakta revisorns perspektiv i frågan. Studien kommer att genomföras på byråer av olika storlek i Sverige genom att tillämpa en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign. Metod: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign tillämpats. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit målstyrt för att underlätta för studiens forskningsfråga. Slutsats: Undersökningen visar att erfarenhet, efterföljande av regelverk och praxis samt att agera självkritiskt, hjälper revisorn att bevara sin oberoenderoll och balans mellan granskning samt rådgivning. Ett praktiskt hjälpmedel för detta är FAR:s analysmodell. / Title: The auditor and advisor - a study on the dual roles of the auditor as a potential threat to auditor independence Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Auditor Independence, Non-Audit Services, Audit, Threats against Auditor Independence Research question: How can the auditor maintain the independence between both an auditing and advisory role? Purpose: The overall purpose of the thesis is to evaluate how the auditor can maintain independence and balance between both an auditing and advisory role. The intention is to develop an understanding of this balancing act by taking into account the auditor's perspective on the issue. The study will be carried out on agencies of different sizes in Sweden by applying a qualitative case study with cross-sectional design. Method: In this study, a qualitative case study with cross-sectional design was applied. Data collection has taken place with the help of semi-structured interviews where the selection has been goal-oriented to facilitate the study's research question. Conclusion: The study shows that experience, compliance with regulations and practices as well as acting self-critically, helps the auditor to maintain an independent role and balance between an auditing and advisory role. A practical tool for this is FAR's analysis model.

Skogsindustrin är beroende av fungerande skogsbilvägar. De ökar lönsamheten i skogsbruket och gör skogen mer tillgänglig. Ett förändrat klimat sätter stor press på skogsbilvägarna och skogsmarkens tillgänglighet. Stora Enso Skog ser ett ökat behov av fler och bättre vägar till följd av klimatförändringar. Studiens syfte var att identifiera incitament för skogsägares investeringsvilja i skogsbilvägar samt utreda hur Stora Enso Skog kan bidra till ett förbättrat skogsbilvägnät. Ökad lönsamhet genom lägre drivningskostnader är det största incitamentet för nybyggnation av skogsbilvägar. Virkesköparen har en viktig roll för att främja vägbyggandet. Nära hälften av skogsägarna önskar sig mer rådgivning angående skogsbilvägar. Branschgemensamma överenskommelser är en förutsättning för ett förbättrat underhåll av befintliga vägar. Stora Enso Skogs bidragande roll bör vara att sprida kunskap och information om skogsbilvägens nytta till privata skogsägare för att på så vis hjälpa sina virkesköpare ute i fält.