Högt blodtryck är en global välfärdssjukdom som ökar i frekvens. Levnadsvanor har stor betydelse för att en individ skall utveckla högt blodtryck. Livsstilsförändringar skall vara den inledande behandlingen, vid högt blodtryck. För att förändra livsstilen behövs utbildning och rådgivning samt motiverande samtal. Ansvaret för sin sjukdomsbild och sitt liv har genom samhällsutvecklingen mer och mer blivit individens ansvar. Omvårdnadsteoretiker Dorthea Orem menar att patienten behöver stärka sin förmåga till egenvårdskapacitet. Trots kunskaper om hjärtkärlsjukdomar råder det en bristande följsamhet hos individer till att genomföra livsstilsförändringar, därför finns det intresse av att studera problemet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av vad som främjar följsamhet till livsstilsförändringar hos patienter med högt blodtryck. Studien genomfördes med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats som utgångspunkt. Resultatet i studien belyser vikten av att utgå från patienten och skapa individanpassad behandling för följsamhet till livsstilsförändring. I mötet med distriktssköterskan är det viktigt att patienten känner delaktighet och blir medveten om sitt ansvar i förändringen. För vidmakthållande av livsstilen krävs lång och regelbunden uppföljning där distriktssköterska och patient strävar mot samma mål. Ytterligare kunskap och forskning krävs i olika redskap såsom beteendemodeller som kan användas vid arbete kring patienter med högt blodtryck och livsstilsförändringar. Av betydelse för fortsatt forskning är att även ge patienternas syn på vad det innebär när förändringen utgår från patienten. / High blood pressure is a worldwide welfare disease and it increases. Lifestyle habits play a major part in how people develop high blood pressure. The initial treatment should therefore be lifestyle changes. Changes in lifestyle requires education, counselling and motivational interviewing. The illness responsibility has shifted from a societal level into an individual level. Nursing theorist Dorthea Orem believes that the patient needs to strengthen its ability for self-care capacity. Despite knowledge about cardiovascular disease there is a lack of compliance amongst individuals to implement lifestyle changes, and therefore it´s of interest to study. The purpose of this study was to illuminate district nurses experiences of compliance to lifestyle changes in patients with hypertension. The study was conducted with conventional content analysis with an inductive approach. The results of the study illuminated the importance that the patient is the starting point and then create individual treatment for better compliance to lifestyle changes. It´s of importance, that the patient are empowered and become aware of their own responsibility in their lifestyle changes. . It´s necessary to have regular and long-term follow up, to maintain the new lifestyle and make it a habit. It is important that the district nurse and the patient are striving towards the same goal. . Additional knowledge and research required in various tools such as behavioral models that can be used when working on patients with high blood pressure and lifestyle changes. Continued research is needed from the patients perspective. It should be clarified what it means to make lifestyle changes from patients point of departure.

Rådgivning förekommer på många olika marknader och i lika många olika former. Med rollen som rådgivare kommer ett ansvar, ett ansvar som är till för att skydda den som är mottagare av rådet. Rådgivning på de finansiella marknaderna, avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning, är med god anledning föremål för en omfattande reglering på grund av det skyddsintresse kunden anses ha. Regleringen är uppbyggd både genom stadgande av skyldigheter i lag och i föreskrifter som kompletteras genom självreglering av marknadens aktörer. Eftersom de finansiella marknaderna är föremål för ständig förändring och utveckling används begrepp som god rådgivningssed för att säkerställa att lagstiftningen följer den takt som utvecklingen på marknaden går i. För att bedöma om en rådgivare har brutit mot de skyldigheter han eller hon har att efterleva kan vägledning inte endast hämtas ur lag, utan det blir till stor del relevant vad god rådgivningssed visar. Vad som i varje given situation är att bedöma som vårdslöst låter sig inte lätt göras. Istället blir det en fråga om en bedömning grundad på olika faktorer givet de skyldigheter som finns stadgade och vad som vid var tid utgör god rådgivningssed. Avgörande blir hur faktorerna samspelar med varandra. En brist i lämplighetsbedömningen kan vara mindre allvarlig vid en investering i ett mindre komplicerad finansiellt instrument men det i sin tur visar sig först när hänsyn tagits till kundens kunskap och erfarenhet av instrumentet. Bakgrunden till att utreda om vårdslös rådgivning har förekommit föranleds i regel alltid av att anspråk på ersättning. En kund som blivit utsatt för vårdslös finansiell rådgivning kan förvänta sig en ersättning som motsvarar det negativa kontraktsintresset.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet. Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.  Kategorierna heter; tidig flexibel handläggning, intresserade och positiva till hälsosamtal, tidigt hälsosamtal är en vinst, barnmorskorna hade olika åsiketer om behov av utbildning, stor variation i genomförande av hälsosamtal och resurstillgång påverkar hälsosamtalets kvalitet. Slutsats: Det som framkom av studien var att tidsbristen är en avgörande faktor för  arbetet med hälsosamtal. Barnmorskorna hade delade uppfattningar om utbildningen som gavs var tillräcklig eller inte. En stor vinst sågs med tidigt hälsosamtal för både barnmorskan och den gravida kvinnan. Mer specifika riktlinjer och utbildningar bör därför finnas eftersom övervikt är ett växande hälsoproblem idag. / Background: The guidelines of the National Board of Health and Welfare provides recommendations on methods on how to prevent illness by supporting people to change their lifestyles. All women should be offered an early health dialogue which is of great importance to identify unhealthy habits. Motivational interviewing is a proven method that the midwife can use in the effort to motivate the pregnant woman. The effects of motivational interviewing has been shown to have a beneficial effect on several health-related behaviors such as use of alcohol, tobacco and other drugs, diet and physical activity. Objective: The aim of this study was to explore midwives' experiences of and attitudes towards health interviews in early pregnancy. Method: The study was empirical and has a qualitative approach and is based on eight single interviews. The data were analyzed by content analysis according Graneheim and Lundman (2004). Results: The results revealed six categories that answered the purpose of the study. The categories are called: early flexible handling, interested and supportive of health interviews, early health consultation is a benefit, the midwives had different opinions about the need for training, considerable variation in the implementation of health consultations and resource availability affects the quality of health discussions. Conclusion: The findings of the study was that lack of time is a crucial factor in the work of health consultations. The midwives had different views on the training given was adequate or not. A large gain was seen with early health consultations for both the midwife and the pregnant woman. More specific guidelines and training should therefore be implemented because obesity is a growing health problem today.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har alkoholkonsumtionen i Sverige ökat och under de senaste tio åren har även alkoholskador och alkoholrelaterad sjukhusvård tilltagit. Att identifiera och ta upp patienters alkoholproblematik ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter men rollen i samtal om alkohol är otydlig och många sjuksköterskor anser sig sakna tillräckligt med kunskap och utbildning för detta. Syfte: Syftet var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans samtal med patienter om alkohol. Metod: En litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och sex kvantitativa vetenskapliga artiklar utfördes. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. Deras resultat granskades och analyserades efter likheter och olikheter, vilket resulterade i en sammanställning med nya teman. Resultat: Analysen resulterade i fem teman med faktorer som påverkar samtal om alkohol. Kunskap och utbildning visar att dessa har en positiv effekt på att samtal kring alkohol förs och att majoriteten av alla sjuksköterskor efterfrågar mer kunskap och utbildning. Resurser speglar faktorer som kan underlätta eller försvåra samtal. Sjuksköterskans personliga uppfattningar, beskriver hur dessa kan påverka bedömning av och förhållningssätt till patienten. Sjuksköterskans syn på sin roll i samtal om alkohol beskriver att de flesta sjuksköterskor anser att sådana samtal ingår i arbetsuppgifterna men att dessa inte alltid förs. Det sista temat, Sjuksköterskans känslor, belyser den egna osäkerheten inför samtal och rädslan för patienters negativa reaktioner. Diskussion: Resultatet vidareutvecklas med hjälp av livsvärldsteorin. Resonemang förs kring tänkbara orsaker till resurs- och kunskapsbrister. Försök till en djupare förståelse av sjuksköterskans egen osäkerhet, rädsla och uppfattning görs. Arbetsmiljöns betydelse för samtal och rådgivning lyfts fram och diskuteras med stöd från vetenskapliga studier. / Background: Since the 1990s alcoholkonsumtion in Sweden has increased and during the past ten years alcohol-related harm and treatment in hospital have increased as well. To identify and bring up patients' alcohol problems is included in the nurse's assignments but the role in dialogue about alcohol is unclear and many nurses regard themselves as lacking sufficient knowledge and training to do this. Aim: The aim was to illuminate the factors that influence the nurse's dialogue with patients about alcohol. Methods: A literature review based on five qualitative and six quantitative scientific articles was carried out. The search of the articles was conducted in the databases Cinahl Plus with Fulltext, Google Scholar, Medline, Nursing & Allied Health Source. The results of the articles were reviewed and analyzed according to similarities and differences, which led to a compilation with new themes. Results: The analysis lead to five themes with factors in fluencing dialogue about alcohol. Knowledge and education shows that these have a positive effect on whether dialogue takes place and that the majority of all nurses request more knowledge and education. Resources reflect factors which can facilitate or hinder dialogue. The nurse's personal views, describes how these can influence assessment of and attitude towards the patient. The nurse's view of her role in dialogue about alcohol describes that most nurses consider these dialogues to be part of their professional assignment but that they are not always carried out. The last theme, The nurse's feelings, illuminates her own insecurity to dialogue and fear of patients negative reactions. Discussions: The result is further developed with the help of the life-world theory. Reasoning out is made about possible causes for the resource and knowledge gaps that were found. A try to gain a deeper understanding of the nurse's own insecurities, fears and perceptions are made. Work environment important for conversation and advice are highlighted and discussed with support from scientific studies.

No description available.

Abstract Background: An unhealthy living and lifestyle contributes to 20 percent of the total illness in Sweden and previous research has shown that it is difficult to change lifestyle on your own. Nurses meet many of these patients in healthcare and it is of value to get an understanding of patients experience of nursled counseling. Aim: The aim of the literature study was to describe patient's experience of nursled counseling in lifestyle changes and to describe the study group in the chosen articles. Method: The design was a descriptive literature study. The result was based on 13 scientific articles that were sought in the Medline through Pubmed database. Result: The main result was divided into two parts; The meeting between the patient and the nurse and Nursled counselings impact on the patient. Patients described the importance of interaction and the feeling of being involved in managing a lifestyle change. The counseling increased patients motivation to make a lifestyle change, ability to implement it as well as maintain it. It also gave them insight that self-care is their own responsibility. The total amount of participants was 3863 people between 20-88 years. Cause of counseling were patients with diagnosed disease in seven studies and preventive health care in five studies. Conclusion: A summary of the results of the present study shows that the patients experienced that interaction and participation was important. They wanted to be individually treated and with respect. Patients experienced that nurses was supportive and had a positive impact on patients' motivation and ability to implement a new lifestyle. A summary of how patients experienced nurseled counseling can be helpful in nursing patients in a lifestyle change. Keywords:, counseling, lifestyle, lifestyle changes, nurseled / Bakgrund: Ett ohälsosamt leverne och livsstil bidrar till 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige och tidigare forskning har visat att det är svårt att ändra livsstil på egen hand. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter inom vård och omsorg och därför betydelsefullt att få förståelse för hur patienter upplever sjuksköterskeledd rådgivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskeledd rådgivning vid livsstilsförändring samt beskriva undersökningsgruppen i de valda artiklarna. Metod: Designen var en beskrivande litteraturstudie. Resultatet var baserat på 13 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Medline via Pubmed. Resultat: Huvudresultatet delades in i två delar, Mötet mellan patient och sjuksköterska och Den sjuksköterskeledda rådgivningens inverkat på patienten. Patienterna upplevde sjuksköterskor stödjande och supportande. Patienterna beskrev att det var betydelsefullt med interaktion och känslan av delaktighet. Rådgivningen ökade patienter motivation att göra en livsstilsförändring, förmåga att genomföra den samt bibehålla den. Det gav dem insikt i att egenvård är deras egna ansvar. Det totala antalet deltagare var 3863 personer mellan 20-88 år. Orsak till rådgivning var patienter med diagnostiserad sjukdom i sju studier och förebyggande hälsovård i fem studier. Slutsats: En sammanfattning av resultaten från den föreliggande studien visade att patienter upplevde att interaktion och deltagande var viktigt. Patienterna ville bli individuellt bemötta utifrån sina behov och med respekt. Patienter upplevde sjuksköterskorna stödjande och rådgivningen hade en positiv inverkan på patientens motivation och förmåga att genomföra en livsstilsförändring. En sammanfattning av hur patienter upplever sjukvårdsrådgivning kan vara till hjälp i omvårdnaden vid en livsstilsförändring.

BAKGRUND: Robotrådgivning kan något förenklat definieras som en digital plattform som förser kunder med en automatiserad finansiell rådgivning. Många nya aktörer har börjat tillhandahålla robotrådgivningstjänster och robotrådgivning anses ha potential att förbättra marknaden för finansiell rådgivning. Ur ett konsumentperspektiv leder robotrådgivningen till bland annat sänkta direkta kostnader i form av lägre förvaltningsavgifter. Trots sänkta direkta kostnader och övriga konsumentfördelar har kapitalinflödet till robotrådgivningstjänster inte varit omfattande. Enligt ekonomiska teorier om transaktionskostnader, väljer köpare att inte genomföra köpet av en tjänst om uppfattade transaktionskostnader förenade med själva transaktionen upplevs för höga. Därmed är det av intresse att undersöka hur konsumenter uppfattar transaktionskostnader förenade med robotrådgivningen samt hur detta påverkar intention att använda tjänsten. SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur direkta kostnader respektive indirekta transaktionskostnader påverkar konsumenters intention att använda sig av robotrådgivning. Vidare är syftet att undersöka huruvida respondenter med en liknande intention att använda robotrådgivningstjänster delar några gemensamma drag. GENOMFÖRANDE: Data till studien har samlats in med hjälp av enkätundersökning. Enkäten har besvarats av 77 personer. För att analysera statistiska samband mellan de olika oberoende variablerna och den beroende variabeln intention har vi genomfört en multipel regressionsanalys. För att vidare analysera den insamlade datan och få ännu djupare insikter i hur respondenterna ställer sig i förhållande till robotrådgivningen har vi genomfört klusteranalys. SLUTSATS: Enligt vår studie har variablerna förtroende och mänsklig kontakt ett statistiskt signifikant samband med intentionen att använda robotrådgivning. Enligt klusteranalysen kan dessutom två konsumentprofiler urskiljas med utgångspunkt i intention att använda robotrådgivning. Direkta kostnader, vilka har undersökts med hjälp av variabeln kostnad, har inte visats ha något större inverkan på konsumenternas inställning till robotrådgivning, varför hybridlösningar enligt vår mening skulle kunna vara en möjlig lösning för att minska konsumenternas uppfattade transaktionskostnader och på det sättet öka intentionen att använda robotrådgivningstjänster. / BACKGROUND: Robo-advisory can be defined as a platform which provides customers with an automated financial advisory. A large number of new and already existing financial institutions have started providing robo-advisory services and robo-advisors are considered to have the potential to improve the market of financial services. Among other things, robo- advisory leads to decreased direct costs for consumers in terms of lower management fees. Despite the reduced direct costs and other consumer benefits, the capital inflow to robo- adivosory services has not been substantial yet. According to the economic theories in the field of transaction costs, a buyer is not going to conduct a purchase of a service if perceived transaction costs associated with the transaction itself are too high. Thus, it is essential to examine how consumers perceive transaction costs associated with robo-advisory and how that affects consumers intention to use robo-advisory-services. PURPOSE: The purpose of this study is to examine how direct costs and indirect transaction costs affect consumers intention to use robo-advisory. Furthermore, the purpose of this study is to examine whether consumers with a similar intention to use robo-advisory services, share any other characteristics. IMPLEMENTATION: Data for our study has been collected via survey. The survey has been answered by 77 people. To analyze possible statistical relationships between the dependent variables and the independent variable intention, we have conducted a multiple regression analysis. In order to further analyze the collected data and gain even deeper insights into how respondents stand in relation to robo-advisory, cluster analysis has been conducted. CONCLUSION: According to our results, only variables trust and human contact have a significant statistic relationship with the intention to use robo-advisory. Furthermore, by means of cluster analysis we have been able to distinguish two consumer profiles based on the dependent variable intention. Direct costs, in terms of the variable cost, have not been shown to have any substantial impact on consumers attitude towards robo-advisory. Hence, hybrid- solutions could, in our opinion, be a possible solution in order to reduce consumers perceived transaction costs, and further increase the intention to use robo-advisory.

Titel                                    Robotiserad rådgivning - Vilka faktorer påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering? Bakgrund                          Banksektorn har fått utstå externt tryck på förändring i och med den digitala utvecklingen av produkter och tjänster. Datorer och teknologi får allt större utrymme i vårt samhälle och leder till att interaktionen mellan människan och datorn blir allt mer naturlig. Utvecklingen av finansiell rådgivning börjar bli mer och mer digital i form av robotiserad rådgivning vilket innebär en utmaning för de svenska storbankerna då de ställs inför ett val att implementera denna tjänst eller inte i sin organisation. Syfte                                   Syftet med studien är att identifiera och beskriva faktorer som påverkar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning Frågeställning                  Vilka faktorer förklarar de svenska storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning? Metod                                 Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställning. Studien är begränsad till att enbart innefatta de fyra svenska storbankerna. Slutsats                               Författarna till studien har kunnat påvisa tre faktorer som påverkar storbankernas inställning till implementering av robotiserad rådgivning. / Title                             Robo-Advice - What factors affect the Swedish big banks' attitude towards implementation? Background                      The banking sector has experienced external pressure on change in the digital development of products and services. Computers and technology are gaining more space in our society and making the interaction between man and computer becoming more natural. The development of financial advisory services is becoming more and more digital in the form robo-advisory, which poses a challenge for the Swedish big banks when faced with a choice to implement this service or not in its organization. Purpose                              The purpose of the study is to identify and describe factors that affect the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory. Issue                                   What factors explain the Swedish big banks' attitude towards implementing robo-advisory? Method                              The study has been conducted with a qualitative method in the form of semistructured interviews to answer the study's question. The study is limited to including only the four major Swedish banks. Conclusion                         The authors of the study have been able to find three factors that affect the big banks' attitude towards the implementation of robo-advisory.

Syftet är att beskriva och problematisera råd kring träning och kost som personliga tränare ger klienter och hur de tar sig uttryck utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien gjordes med fokusgruppsintervjuer, sju stycken, och urvalet bestod av 19 personliga tränare mellan 23-47 år, med varierande utbildningsbakgrund och yrkesverksamma år. Studien har en explorativ design och gjordes med en kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Resultatet visade att PT ger genusneutrala eller genusmärkta hälsoråd till klienter. Genusneutrala råd handlar om att hjälpa samtliga klienter, såväl kvinnor som män, till ett avslappnat förhållningssätt till träning och kost, effektivisera och prioritera träning och kost och att inta en ren och naturlig kost. De genusmärkta hälsoråden är genusspecifika genom att PT reagerar på kvinnors problematiska tränings- och kostbeteenden och ger konkreta råd till kvinnor för att häva dem, men agerar undvikande och ger inte råd vad gäller liknande beteenden hos män. Denna åtskillnad ger män och kvinnor olika möjligheter att främja sin hälsa och utveckla sin träning samt att mäns problematiska beteenden riskerar att inte uppmärksammas.

Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ”Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses”. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag. Studien visar bland annat att det råder en hel del förvirring om vad information och rådgivning egentligen innebär. Det visar sig också att många företag upplever att de är beroende av att få stöttning av tillsynsmyndigheten, för att komma framåt i sitt miljöarbete. Tillsynsmyndigheten upplever däremot som ett problem att många företag inte är tillräckligt intresserade av att arbeta med miljöfrågor. Deras gemensamma erfarenheter är att det behövs förbättringar inom kommunikationen samt att de skulle vilja ha mer kommunikation med varandra.