Syftet med den här studien är att undersöka om det finns ett samband mellan vilka aktiviteter fjärdeklasseleverna gör på rasterna och deras upplevda koncentration och minne i skolan. Metoden som användes var frågeformulär via datorn. Resultatet visade att det finns positiva samband mellan stillasittande och fysiska krävande aktiviteter och elever upplevda koncentration och minne.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system.Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om. Skolan är en 2-6 skolan med ca 150 elever. Skolan har ett kommunövergripande samarbete med en F-1 skola i en annan kommun och de ingår i samma rektorsområde med en rektor.

<p> The design of a flexible, high speed, raster scan graphics terminal is presented. The design is presented in general architectural terms rather than from a detailed circuitry point of view.</p> <p> Control is divided between the 'main' microprocessor, an Intel 8086, and a subservient graphics controller which consists of a microprogrammable, bit-sliced, AM2903/2910 special purpose microprocessor. The high speed graphics controller is microprogrammed to accept basic line and circle generating commands. The configuration is felt to represent an efficient balance between simplicity and speed.</p> / Thesis / Master of Science (MS)

The building industry is facing big challenges in terms of producing new homes. At the same time as the cost for apartment buildings are hitting new records, an annual addition of 63 400 new homes is required to cover the housing needs. At the same time the building industry needs to reduce its emission of greenhouse gases for Sweden to reach its set climate targets. These conditions place high demands on the construction industry, and to be able to respond to the demands, it is necessary for the industry to review its way of working and develop new, more efficient methods in terms of both working methods and resource use. The purpose of the work is to investigate which advantages and disadvantages there are with the implementation of a grid dimension in the frame design when revising existing drawing documents. The goal of the work is to evaluate whether the advantages outweigh the disadvantages when it comes to the implementation of grid dimensions in the frame design. To answer the question, a literature study, a case study and an interview study are carried out. The case study is carried out at the company Fridh och Hell, and the drawing basis in which the grid measure is implemented applies to Kvarteret Barken 2, Karlstad. In the interview study, five people are interviewed who are all involved in the design work of a typical tender process at the company. The results of the study indicate that the benefits of the implementation of raster dimensions for the building's load-bearing exterior walls outweigh the disadvantages that come with the implementation. Regarding an implementation of raster dimensions for load-bearing interior walls, the conclusion is that such an implementation would be so time-consuming and extensive that the benefits achieved with it would not be sufficient justification for an actual implementation.

<p>Syfte </p><p>Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår:</p><p>- Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? </p><p>- Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? </p><p>- Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? </p><p>- Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? </p><p>Resultat </p><p>Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. </p><p>Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. </p><p>Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. </p><p>Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.</p>

Syfte Detta examensarbete gjordes för att försöka underlätta och förbättra arbetet med gråbalansstyrning vid dagstidningstryck. Punkter som ingår: - Hur väl går det att mäta med densitometer på gråbalansfälten, och vad kan påverka dess mätvärden? - Går det att hitta några riktlinjer för hur mätvärden, som erhålls från densitometern, skall förhålla sig till varandra? - Hur små kan gråbalansfälten vara och ändå vara tillförlitliga att arbeta med visuellt? - Hur förhåller sig konventionellt raster till stokastiskt raster? Resultat Vad gäller val av gråbalanston kan rekommenderas att använda någon av de fyra mellantoner, som ingick i undersökningen. Den allra ljusaste tonen i testerna är väldigt svår att läsa av visuellt, och vid mätning med densitometer är den inte tillräckligt känslig för variationer i fulltonsdensiteterna och punktareorna.Den allra mörkaste tonen är den som är enklast att läsa av visuellt i små fält, men vid mätning ger den väldigt spridda och oregelbundna mätvärden. Vid mätning med densitometer är konventionellt raster stabilare än stokastiskt raster. Stokastiskt raster ger lite högre mätvärden, än vad det konventionella rastret gör, då båda metoderna har samma rastertonvärden för de ingående tryckfärgerna. Vid visuell bedömning har rastermetoderna olika fördelar. För konventionellt raster är det lättare att identifiera små densitetsavvikelser, medan stokastiskt raster är lättare att avläsa på väldigt små fält, då avvikelsen på fulltonsdensiteten ligger på +/- 0,1 D. Placeringen på sidan spelar en stor roll när det gäller mätning med densitometer. Det allra viktigaste är att inte placera gråbalkarna så att de trycks bakom varandra på varsin sida av pappret. Detta påverkar mätningsresultatet relativt mycket. Även val av placering i tryckriktningen påverkar mätningar. Det gick att se klara tendenser på förändring i punktarean, genom att den ökade längs tryckriktningen. Denna förändring i punktarean påverkade mätvärdet. Vid mätning med densitometer på ett CMY-fält, tryckt med konventionellt raster, ska C och M ge samma värde, medan Y skall ligga ungefär 0,01 mätenhet högre. För att K-fältet ska vara så likt CMY-fältet som möjligt, bör dess K-värde ligga 0,02 mätenheter över värdet för C i CMY-fältet. Det inbördes förhållandet mellan C-, M- och Y-värdena i CMY-fälten är vid stokastiskt raster svårare att bestämma. De ligger dock nära varandra i de flesta toner. Som referensmätvärde för C kan sägas att det bör ligga något under tonvärdet för cyan, vid konventionellt raster. När stokastiskt raster används bör detta värde ligga något över tonvärdet för cyan.

<p>U disertaciji su prikazana istraživanja vezana za objektivnu i subjektivnu,<br />psihofizičku metodu koja u eksperimentu utvrđuje koliki uticaj imaju različiti<br />parametri rasterizacije kao i dimenzija posmatrane slike na percepciju<br />realističnog prikaza i zrnaste strukture uz poređenje sa objektivnim metodama<br />obuhvaćenim eksperimentalnim merenjima. U metodologiji istraživanja su<br />korišćeni uzorci rastrirani sa dva različita tipa rastera frekventno<br />modularni i amplitudno modularni. Poznatim i priznatim naučnim metodima<br />obrade podataka došlo se do relevantnih rezultata koji potvrđuju različitost<br />posmatranih reprodukcija i model kontrole parametara rasterizacije.</p> / <p>The research presented in this dissertation is related to the image reproduction quality<br />assessment. Dissertation was designed to determine the impact of halftone attributes<br />on image quality. Objective and subjective quality assessment results were designed<br />to complement recently published findings for quality assessment. These attributes are<br />directly dependent on the chosen halftoning method. In this research the samples were<br />halftoned using two different types of screening methods: frequency modulated and<br />amplitude modulated method. Experiment data samples, were analysed by adequate<br />statistical methods. Results indicate significant influence of halftoning method on the<br />quality assessment and defines control model.</p>

Made available in DSpace on 2015-03-26T13:28:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 texto completo.pdf: 1715165 bytes, checksum: ba96ef5c3249cefde8551b95cd57d667 (MD5) Previous issue date: 2014-11-25 / With developments in recent years, methods for bathymetric surveys using acoustic sensors (echo sounders) and signals transmitted by satellite navigation receivers, it becomes possible to describe the submerged same level of detail which is embossed with the surface relief describes terrestrial. A graphical representation of the underwater relief occurs from Digital Elevation Models (DEMs) generated by interpolating seeking, from measurements, predict the depth at unsampled locations. The geometrical information taken from bathymetric surveys, the volume of liquid water or mud present, for example in a reservoir, is the most relevant. This study sought to determine the products generated by single beam bathymetric survey, as well as the methods of kriging interpolation and Topo to Raster. The study areas were a box of decanting of the water treatment plant and a dam lake of Furnas, where surveys were conducted, with total station and bathymetric surveys, with a single beam echo sounder which operates at frequencies 33 kHz and 210 kHz . In the settling box, first bathymetric survey was conducted (Lbat 1). Then be emptied and cleaned the box and before filling it again, surveying, (Ltop) was performed with total station. Immediately after filling, without water and mud decanted, another bathymetric survey (Lbat 2) was performed. To survey the dam lake of Furnas, held automated bathymetric survey, ie, using the GNSS technology for positioning. First, the data from the survey, we evaluated the methods of kriging interpolation and Topo to Raster in the DEM generation of the settling box. The conclusion was that the interpolator Top to Raster conditioning showed remarkable deformations at the edges and in the center of the study area and should be discarded. The next stage of this work was to evaluate the accuracy of DEMs generated by applying kriging on data from single beam bathymetric survey, Lbat 2, using the frequencies of 33 kHz and 210 kHz. Possession of DEMs were calculated discrepancies between information from them and points of surveying. The results showed an accuracy of about 5 cm in mean depths of 3.21 m, and that as the surveys were conducted after cleaning the box, with clean water, there was no significant difference in the accuracy of DEMs generated with depths raised to the frequencies 33 kHz and 210 kHz. Then the DEMs were generated by kriging for the first bathymetric survey, Lbat 1, when solid waste resulting from the settling process still existed. Volumes were calculated and compared to evaluate the frequency of 33 kHz echo sounder to determine the volume of mud in the box. After analyzing the results, it was found that using only the first bathymetric survey, with the frequencies 33 kHz and 210 kHz, there was detected 186 m3 of sludge, in a total volume of 799 m3 of water and mud which, with the clean water the volume is determined by accurate bathymetry, showing discrepancy of 0.63% for the frequency of 210 kHz and 0.12% for the frequency of 33 kHz. To survey the lake of Furnas DEMs were generated by kriging interpolation method and the Top to Raster, varying the spacing between the regular survey lines using horizontal scan lines to the regular survey lines. Through statistical analysis of the discrepancies between estimated by interpolating depths and depths observed in the scan lines of the bathymetric survey, the kriging showed better results for spacings of 40 and 80 meters. Considering the isobatimétricas between different DEMs created, it is observed that for larger spacings the interpolator to Top Raster presented smoother features when compared to the DEMs generated by kriging. / Com a evolução, nos últimos anos, dos métodos de levantamentos batimétricos utilizando sensores acústicos (ecobatímetros) e receptores de sinais transmitidos por satélites de navegação, torna-se possível descrever o relevo submerso com mesmo nível de detalhe com que se descreve o relevo da superfície terrestre. A representação gráfica do relevo submerso se dá a partir de Modelos Digitais de Elevação (MDEs) gerados por interpoladores que buscam, a partir das medidas realizadas, predizer a profundidade em locais não amostrados. Das informações geométricas extraídas de levantamentos batimétricos, o volume de água ou lama líquida presente, por exemplo em um reservatório, é a mais relevante. Este trabalho busca avaliar produtos gerados pelo levantamento batimétrico monofeixe, assim como os métodos de interpolação krigagem e Topo to Raster. As áreas de estudo foram uma caixa de decantação de estação de tratamento de água e um lago da represa de furnas, onde foram realizados levantamentos topográficos, com estação total e levantamentos batimétricos, com ecobatímetro monofeixe que opera nas frequências 33 kHz e 210 kHz. Na caixa de decantação, primeiramente foi realizado levantamento batimétrico (Lbat 1). Em seguida, esvaziou-se e limpou-se a caixa e, antes de enchê-la novamente, foi realizado um levantamento topográfico, (Ltop), com estação total. Logo após o enchimento, com água e sem lama decantada, foi realizado outro levantamento batimétrico (Lbat 2). Para o levantamento no lago da represa de furnas, realizou-se levantamento batimétrico automatizado, ou seja, empregando a tecnologia GNSS para o posicionamento. Primeiramente, com os dados do levantamento topográfico, se avaliou os métodos de interpolação krigagem e Topo to Raster na geração do MDE da caixa de decantação. A conclusão foi que o interpolador Topo to Raster condicionado apresentou notáveis deformações nas bordas e no centro da área de estudo, devendo ser descartado. A próxima etapa do trabalho foi avaliar a acurácia dos MDEs gerados aplicando krigagem nos dados do levantamento batimétrico monofeixe, Lbat 2, utilizando as frequências de 33 kHz e 210 kHz. De posse dos MDEs foram calculadas as discrepâncias entre informações extraídas deles e os pontos do levantamento topográfico. Os resultados apresentaram uma acurácia em torno de 5 cm, em profundidades médias de 3,21 m, e que, como os levantamentos foram realizados após a limpeza da caixa, com água limpa, não se verificou diferença significativa na acurácia dos MDEs gerados com as profundidades levantadas com as frequências 33 kHz e 210 kHz. Em seguida foram gerados os MDEs pela krigagem para o primeiro levantamento batimétrico, Lbat 1, quando ainda existiam resíduos sólidos resultantes do processo de decantação. Os volumes foram calculados e comparados a fim de avaliar a frequência de 33 kHz do ecobatímetro para determinar o volume de lama na caixa. Após analisar os resultados verificou-se que usando somente o primeiro levantamento batimétrico, com as frequências 33 kHz e 210 kHz, não se detectou 186 m3 de lama, num volume total de 799 m3 de água e lama, e que, com a água limpa, o volume determinado pela batimetria é acurado, apresentando discrepância de 0,63% para a frequência de 210 khz e 0,12% para a frequência de 33 khz. Para o levantamento do lago de furnas foram gerados MDEs pelo método de krigagem e pelo Topo to Raster, variando o espaçamento entre as linhas regulares de sondagem, utilizando linhas de verificação transversais às linhas regulares de sondagem. Através da análise estatística das discrepâncias entre as profundidades estimadas pelos interpoladores e as profundidades observadas nas linhas de verificação do levantamento batimétrico, a krigagem apresentou melhores resultados para espaçamentos de 20 a 80 metros. A diferença entre os volumes determinados para os espaçamentos de 20 a 40 metros foi menor que 2%,. Considerando as isobatimétricas entre os diversos MDEs criados, observa-se que para espaçamentos maiores o interpolador Topo to Raster apresentou feições mais suavizadas quando comparado com os MDEs gerados pela krigagem.

The thesis is dedicated to creation more accurated raster of the cadastral map in the cadastral district Těchanov. In the introductory part theoretical findings from the area of more accurate transformation are summarized and several terms related to raster problemacy are explained. The following chapter deals with the used software. Another part deals with description of the practical part, i.e. making out transformational key accurating transformation. The final chapters are dedicated to verifying the result of transformation by an independent control using the comparison of lenghts directly measured in terrain, measured on the original map of land cadastral or cadastral map and lenghts discovered from raster scan images before and after accurating transformation.

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face på raster där den bärbara datorn finns med. Syftet är att undersöka hur den bärbara datorn påverkar interaktionen mellan eleverna på raster. Mina frågeställningar är hur och när elever är socialt responsiva respektive asocialt responslösa på raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut?   Jag har använt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frågeställningar. Jag intervjuade fem elever i årskurs ett på en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfällen.   Studien visar att den egna datorn både kan ses som en tillgång och hinder på raster för elever på gymnasiet vid interaktion. Många av eleverna använder datorerna för att visa varandra saker som de sen diskuterar kring. Den sociala responsiviteten visade sig tydligt vid dessa tillfällen. Datorn som en gemensam symbol och en gemensam aktivitet verkade vara en betydelsefull interaktionsritual för eleverna. Vid andra tillfällen verkade datorn istället vara ett hinder för interaktionen. Eleven uppträdde då passivt i interaktionen och deltog i mindre utsträckning eller inte alls. De blev asocialt responslösa. Interaktionsritualen blev i dessa fall misslyckad.   Nyckelord: Bärbar dator, raster, social responsivitet, asocial responslöshet, interaktionsritualer / In this study I examine pupils´ face-to-face interaction when the laptop is there. The purpose is to see how the laptop impacts the interaction between students at breaks. My research questions are how and when pupils are social responsive respectively asocial responseless and also what the rituals of interactions look like.   I have used a qualitative method to answer my purpose and questions. I interviewed five pupils in year one of upper secondary school in Karlstad and also conducted three observations.   The study shows that the laptop is an impediment but also an asset in the interaction between students at breaks. Many pupils use their laptops to show each other things which could start a discussion. Social interaction was very evident at these moments. The laptop as a symbol and a common activity seemed to be an important interaction of ritual for the pupils. At other occasions the laptop seemed to be an impediment for the interaction. The pupils then became passive and participated less or not at all. He or she became asocial responseless. The interacion ritual then failed.   Keywords: Laptop, breaks, social response, asocial responseless, interaction ritual