The aim of this study is to examine teachers’ motives to work or to not work with A reading class and how teachers teach reading comprehension strategies. The two questions this study aims to answer are: Which motives do teachers have that make them choose or not to choose to teach reading comprehension strategies based on the material A reading class? How do teachers teach reading comprehension strategies in their reading comprehension instruction?      The approach used to conduct this study was qualitative. Four teachers working in grades 4-6 were interviewed and their lessons were observed. This study is based on theories that show different models (RT, TSI and QtA) of how to work with reading comprehension strategies, A reading class and a variety of learning theories: Vygotskij and Dewey.    A reading class is a material with reading comprehension strategies through characters. This study shows that the motives of those teachers who choose to work with the material A reading class is primarily to provide tools, to structure and make it clearer for the students to understand texts. The teachers who do not work with A reading class say that their motives to not work with the material is because there is too much material, meaning that they have to make a great deal of copies. Their motives are also based on their belief that the material contains texts that are too difficult for their group, they simply have other materials that suit their pupils better. The study shows that the teachers Sandra, Gunilla and Stina teach in reading comprehension strategies through RT, in addition to Marie who is focusing on the strategy “artist” of A reading class. The teachers also used TSI regarding the reading comprehension strategies, but QtA was not used among teachers. All the teachers had the conversation and the learning as a social process as an important part in providing students with reading comprehension strategies.

Previous studies show that explicit teaching of reading comprehension strategies is beneficial forpupils’ reading comprehension in EFL. However, there appears to be a lack of studies about the topic in a Swedishcontext. This study investigates how teachers in years 4-6 in one elementary school in Sweden work towardsimproving their pupils’ reading comprehension in EFL. Further, the study explores what perspectives the teachershave on teaching reading comprehension strategies in EFL. The four participating teachers all have a teacher’sdegree and experience with teaching EFL in years 4-6. Semi-structured interviews were conducted with fourteachers and complemented with classrooms observations with two of the interviewed teachers. The results suggestthat the teachers believe teaching reading comprehension strategies in EFL is important. Further, the results indicatethat the participating teachers work with reading comprehension strategies that according to previous studies arebeneficial for pupils’ reading comprehension. In addition, the teachers described working with similar strategiesand teaching methods in the Swedish subject. Therefore, comparative studies between the Swedish subjectand EFL to further investigate if the same reading comprehension strategies are beneficial inboth subjects is recommended. / <p>Engelska</p>

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka sex mellanstadielärares reflekterade erfarenheter beträffande lässtrategier i svenskundervisningen. För att studera detta har semistrukturerade intervjuer används. Frågeställningarna syftar till att besvara hur mellanstadielärarna undervisar gällande lässtrategier i svenskundervisningen samt hur lässtrategier inverkar på elevers läsförståelse. Enligt läroplanen ska elever få undervisning i lässtrategier samt träning i att göra inferenser (slutledningar), detta för att öka elevernas kunskaper om texthantering. Det framgår av media och forskningen att elever möter utmaningar då de ska hantera och förstå mer avancerade texter. Orsaken till detta är ett minskat intresse för läsning, samt att sociala medier och datorspel får allt större utrymme. I takt med att elever läser allt mindre blir kraven på texthantering i samhället allt större. I uppsatsen har det pragmatiska perspektivet använts, då i synnerhet reflekterad erfarenhet. Resultaten från studien visar att mellanstadielärare upplever elevernas situation som problematiskt när eleverna ska begripliggöra text av mer komplex karaktär, i synnerhet då elever behöver koppla samman olika delar av texten samt läsa mellan raderna. Resultaten visar dessutom att lässtrategin sökläsning ofta används och att majoriteten av informanternas elever har en förtrogenhet med att använda sig av denna lässtrategi. / <p>Svenska</p>

Kraven på elevernas läsförmåga ökar från och med årskurs 4 och det är därför angeläget att erbjuda en fortsatt god undervisning i läsförståelse efter den första läsinlärningen.  Syftet med den här kvalitativa studien var att utifrån specialpedagogisk synvinkel studera pedagogers uppfattningar om undervisning i läsförståelse i årskurserna 3-6. Ett annat syfte var att studera och framhålla pedagogens betydelse i undervisning i läsförståelse.  Studien omfattades av sex semistrukturerade intervjuer. Det insamlade dataunderlaget transkriberades och bearbetades genom tematisk analys och två huvudteman växte fram; Undervisning i läsförståelse och Undervisningsuppdraget. Dessa huvudteman mynnade ut i ett antal underteman.  Resultatet visar att fortbildning är viktigt för pedagogernas utveckling av sin undervisning i läsförståelse. Pedagoger beskriver att de undervisar om läsförståelsestrategier genom modellering. Resultatet indikerar ett relationellt förhållningssätt samt anpassningar av undervisningen för att möta individuella behov. Arbete i olika grupp-konstellationer framhålls för den individuella utvecklingen i läsförståelse. Pedagogerna lyfter även fram betydelsen av specialpedagogisk handledning och att specialundervisning ges till elever i behov av stöd. Teoretiskt ramverk för studien är det sociokulturella och det relationella perspektivet. Den övergripande slutsatsen av den här studien är att pedagogerna beskriver en god undervisning i läsförståelse. Pedagogernas uppdrag är att erbjuda strategier och tekniker, som stödjer utvecklingen av läsförståelsen. En annan slutsats är betydelsen av lärande i en social kontext.

The intent of this qualitative research study was to investigate the experiences of eighth-grade readers as they read nonfiction text on an iPad for academic purposes. Analysis of the Common Core State Standards (CCSS) calls for close reading requiring readers to interact with the text to create meaning (Fisher, n.d.). With this in mind, the researcher investigated reading strategies students used to support their reading as well as what role the iPad features played in the reading process. Several theoretical perspectives informed the framework for this study: (a) New Literacies theory, (b) transactional theory, (c) constructivist theory, and (d) metacognition theory. These perspectives focused on the reading comprehension strategies students used to facilitate reading comprehension while reading nonfiction text on an e-reader, specifically on an iPad. Data sources for this study included the following: (a) retrospective think alouds; (b) student questionnaire about iPad knowledge and experiences; (c) pre-study student interview; (d) post-study student interview; (e) Metacognitive Awareness of Reading Strategies Inventory (MARSI); (f) student observations; and (g) teacher interview. Preselection data for the collective case study participants were used to identify proficient readers who displayed confidence, competency, and control over text. The criteria used for participant selection included (a) reading skills using Lexile Levels, (b) MARSI survey, and (c) iPad use survey to determine prior knowledge of iPad. Three themes emerged in the collective case study that were directly related to the analysis. Students used a combination of (a) reading comprehension strategies, (b) nonfiction features, and (c) iPad features to support their reading of nonfiction on the iPad. Analysis of the data iv revealed three distinct groups for which recommendations were made: (a) classroom teachers, (b) publishers, and (c) researchers.

The aim of this study is to reach profound knowledge about reading comprehension strategies that teachers in grade 1–3 use in their reading instruction classes. The relevance of the study is motivated due to Swedish students’ declining results at the latest PISA examination and the lack of Swedish studies regarding grade 1–3. With the qualitative research methods, observations and interviews, the study examines which reading comprehension strategies teachers use in their classroom and how they use them. Through a thematic analysis, two main themes are identified with three sub-themes respectively. The results are then analyzed through sociocultural theory. It is concluded that students should be able to interact with each other during reading comprehension strategy instruction and teachers should be more explicit. Reciprocal teaching of strategies can be implemented among younger students, although summarizing and questioning is more difficult. Note-taking strategy instruction could be implemented in grade 3. Concretization of strategies by the use of characters is favourable for younger students, although teachers must be aware of the risks. Concretization by the use of hand placements and movements should be implemented with younger students.Nyckelord:

Abstract  In a more developed society, reading comprehension has become increasingly important, especially for students who are linguistically vulnerable. Students with language difficulties have more difficulty tackling both concrete and complex texts. This study aims to investigate structured strategy teaching to improve students’ reading comprehension in the context of a collaboration between a teacher and a special educator at a Swedish primary school. The main methodology used was action research during a four-week period when Reciprocal Teaching was used in combination with visual tools and a communicative approach to increase students’ reading comprehension.  The theoretical framework of the study was informed by the sociocultural perspective and Bakhtin’s theory of the importance of dialogue for a multi-vocal classroom. Four students in the fourth grade participated in the study at the beginning of spring of 2024 and underwent four weeks of special education in the use of reading comprehension strategies with the help of a variant of Reciprocal Teaching combined with visual tools. Additionally, an unstructured interview was conducted with a class teacher and a focus group interview with the four students. The empirical data was analyzed using a thematic analysis method that led to four categorizations: linguistic tools, multivocality accessible teaching, and interdisciplinary collaboration. The results showed that the students improved their reading comprehension by about 40-50% when comparing pre- and posttests in reading comprehension. In combination with a multivocal perspective and accessible teaching, teaching, the method had positive impacts on the students ́ participation in the classroom. The students described how they benefited from the visual tool in understanding what they read.  The study identified important aspects regarding how students with language difficulties adopt reading comprehension strategies as a tool to use in the classroom. Furthermore, the study highlights the role of collaboration between special educators and teachers in developing more accessible teaching in the classroom.

Läsförståelse är ett ytterst värdefullt verktyg i läsningen som varje individ behöver för att förstå ordens betydelse och för att kunna inhämta och erhålla kunskap ur det lästa. Eftersom läsförståelse är grundläggande för att varje elev ska kunna utveckla kunskaper och färdigheter i alla skolämnena är det således också en nyckel till varje elevs skolframgång. Likaså benämns det i Lgr 11 som ett mål i slutet av årskurs 3 att undervisningen ska resultera i att alla elever lär sig att läsa och förstå texter med hjälp av lässtrategier. Trots detta framkommer det i en granskning av nationella prov i svenska från de senaste fem åren att elever med svenska som andraspråk fortsätter att erhålla ett sämre resultat i läsförståelsedelarna jämfört med sina klasskamrater vars förstaspråk är svenska. Det är mot ovanstående bakgrund som denna studie upprättades. Syftet med studien är således att undersöka och beskriva hur sex lärare i F-3 arbetar för att öka läsförståelsen hos flerspråkiga elever. De frågeställningar som jag har utgått från i studien för att besvara syftet är följande: Vilka särskilda aktiviteter väljer lärarna att arbeta med i läsförståelse- undervisningen och hur arbetar lärarna med detta? Vilka faktorer anser lärarna ha en påverkan på flerspråkiga elevers läsförståelseutveckling? Sammantaget är detta en kvalitativ intervjustudie där datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. För att kunna tolka, förstå och beskriva lärarnas utsagor har jag utgått från den hermeneutiska tolkningsläran. Studiens resultat visar bland annat att explicit undervisning, samtal och interaktion samt användandet av figurer kopplat till lässtrategierna är fördelaktigt för flerspråkiga elever. Därtill tyder resultatet på att arbete med ordkunskapsunder- visning och olika läsaktiviteter är gynnsamt för flerspråkiga elevers läsförståelsekompetens. Slutligen har tre påverkande faktorer belysts i resultatet och dessa är flerspråkiga elevers färdigheter i sitt modersmål, deras socioekonomiska bakgrund och hemtraditioner. / Reading comprehension is an extremely valuable tool that each individual needs when it comes to reading and to understand the meaning of words and to seek and obtain knowledge. Because of the fact that reading comprehension is fundamental for every student to be able to create knowledge and skills in all school-subjects, it is therefore also the key to each student’s success in school. It’s also mentioned in Lgr 11, as an aim for all students by the end of grade 3, that the teaching should result in that all students learn how to read and to understand texts with support from reading strategies. In addition, it appears in a review of national tests in Swedish from the past five years that students with Swedish as a second language continue to obtain a poorer performance in the reading comprehensions sections compared to their peers whose first language is Swedish. Therefore the purpose of this study is to investigate and to describe how six teachers in grades F-3 work in their reading comprehension instructions for multilingual students. To be able to answer the purpose of the study the following research question were formulated: Which specific activities do the teachers chose to work with in their reading comprehension instructions and how to the teachers work with this? Which factors do the teachers believe could have an impact on multilingual students’ development in reading comprehension? Overall this is a qualitative interview-study where data has been obtained through semi-structured interviews with six teachers. To be able to interpret, understand and describe the statements from the teachers I have taken inspiration from the hermeneutic interpretation doctrine. The results of this study shows that explicit teaching, conversation and interaction and also the use of figures linked to reading strategies are advantageous for multilingual students. Furthermore, results indicate that work with vocabulary instructions and different reading activities are favorable for multilingual students’ reading comprehension skills. Other factors that have been highlighted in the results are multilingual students’ skills in their native language, their socio-economic background and traditions at home.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att studera hur lärare som arbetar i grundskolans tidigare år arbetar med att lässtrategier för att utveckla elevers läsförståelse. För att undersöka detta har två metoder använts, först genomfördes en observation och därefter en intervju med de enskilda lärarna. I studien har fyra lärare med olika arbetslivserfarenhet medverkat. Resultatet som framkommit genom studien är att läsförståelse är en viktig del för att kunna inhämta ny kunskap. En betydelsefull del för att utveckla elevers läsförståelse är att kontinuerligt under hela skolgången arbeta med olika texter och ge eleverna verktyg i form av läsförståelsestrategier som de kan tillämpa. I studien presenteras modellerna, Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction, Concept-Oriented Reading Instruction samt Questioning the Author som alla fyra är framtagna metoder som kan användas i samband med läsning. En viktig aspekt som tas upp i studien är hur lärare arbetar med elever som har en svagare läsförståelse, de anpassar undervisningen utifrån individers olika behov. Studien visar även att en viktig faktor för elevernas utveckling är att lärare har kunskaper och kompetens om hur de ska arbeta för att utveckla elevers läsförståelse. / This is a qualitative study aimed at studying how teachers work with reading strategies to develop students' reading comprehension in middle school. To investigate this, two methods have been used, an observation was conducted first and then an interview with the individual teachers. Four teachers with different work experience have participated in the study. The results obtained by the study is that reading comprehension is an important part of acquiring new knowledge. An important part of developing students' reading comprehension is to continuously work throughout the school with different texts and provide students with tools in the form of reading comprehension strategies that they can apply. The study presents the models, Reciprocal Teaching, Transactional Strategies Instruction, Concept-Oriented Reading Instruction and Questioning the Author as all four are developed methods that can be used in conjunction with reading. An important aspect that is addressed in the study is how teachers work with students who have a weaker reading comprehension, they adapt the teaching based on individual needs. The study also shows that an important factor for pupils' development is that teachers have knowledge and skills about how to work to develop students' reading comprehension.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare beskriver att de arbetar och genomför undervisning för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Syftet är vidare att undersöka hur lärare rapporterar att de bidrar till elevers motivation och läsintresse. För att uppnå studiens syfte formulerades forskningsfrågorna: Hur beskriver lärare begreppet läsförståelse? Vilka olika aktiviteter och strategier använder lärare som syftar till elevers läsförståelse i undervisningen? Vad är, enligt lärare, viktigt för att väcka elevers intresse och motivation till att utveckla läsförståelse? Studien har en sociokulturell teoretisk ansats och bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med verksamma lärare som arbetar med att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1-3. Vid analys av data har tematisk analys använts. Resultatet visar att lärare arbetar på ett varierat sätt med olika modeller, strategier och arbetsuppgifter. Ett framträdande arbetssätt bland studiens deltagare var arbete med högläsning och textsamtal där strategier bearbetades på olika sätt genom modellering och stöd av lärarna. En slutsats är att samtliga lärare använder sig av modeller som Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QtA), Transactional Strategies Instruction (TSI) och En läsande klass. / The aim of this study is to find out how teachers describe their work and the implementation of teaching to develop students' reading comprehension in grade 1-3. The aim is further to investigate how teachers report that they contribute to students' motivation and reading interest. In order to achieve the aim of the study, research questions were formulated: How do teachers describe the concept of reading comprehension? What different activities and strategies do teachers use for pupils' reading comprehension in teaching? What is, according to teachers, important for arousing students' interest and motivation for developing reading comprehension? The study has a socio-cultural theoretical approach and is based on qualitative semi-structured interviews. Interviews have been conducted with teachers who work on developing students' reading comprehension in grades 1-3. When analyzing data, thematic analysis has been used. The result shows that teachers work in a varied way with different models, strategies and tasks. A prominent way of working reported by the study participants was work with reading and text conversations where strategies were processed in different ways by modeling and support by the teachers. One conclusion is that all teachers use models such as Reciprocal teaching (RT), Questioning the author (QTA), Transactional Strategies Instruction (TSI) and A reading class.