Läsförståelse är ett komplext begrepp som innefattar flera olika processer. Det är av stor vikt att elever utvecklar en god läsförståelse för att nå framgång i skolan, men även för att fungera i dagens samhälle. Lärare har en betydande roll, eftersom de val lärare gör i sin undervisning är avgörande för hur elevers läsförståelse utvecklas. Studien syftar till att öka kunskapen om lärares läsförståelseutvecklande arbete i praktiken. Syftet har uppfyllts genom att följande frågeställningar har besvarats: Hur beskriver lärare att de arbetar för att främja elevers läsförståelse? Vad anser lärare vara viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse? Studien utgår från den sociokulturella teorin där det sociala samspelet anses ha en betydande roll för lärande och utveckling. Materialet till studien har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 3. Materialet analyserades utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i lärarnas beskrivning av läsförståelseundervisningen. Lärarna upplever svårigheter i valet av litteratur till eleverna, och understryker att texterna behöver vara intressanta för dem. Resultatet visar även att lärarna i studien anser att det är av stor vikt att eleverna får mycket tid till läsning i skolan. Det framhålls även att eleverna behöver få samtala mycket om de texter de läser och att de på så sätt kan lära av varandra. Lärarna i studien framhåller tyst läsning som positivt trots att flera av dem uppmärksammat en problematik kopplat till dessa tillfällen. Elever som skulle behöva stöttning i sin läsning lämnas ofta ensamma i den. / Reading comprehension is a complex concept that includes several different processes. It is important that students develop a good reading comprehension to achieve success in school, but also to function in today's society. Teachers play a significant role, since the choices teachers make in their teaching are decisive for how students' reading comprehension will develop. The study aims to increase the knowledge about teachers' reading comprehension development work in practice. The purpose has been answered by the questions: How do teachers describe that they work to promote students' reading comprehension? What do teachers consider important in teaching to contribute to students' development of reading comprehension? The study is based on the sociocultural theory whereat social interaction is considered to have a significant role for learning and development. The material for the study has been collected using semi-structured interviews with five active teachers in grade 3. The material was analysed based on a thematic analysis. The results show that there are both similarities and differences in the teachers' description of reading comprehension teaching. The teachers experience difficulties in choosing literature for the students and emphasize that the texts need to be interesting for them. The results also show that the teachers in the study believe that it is of great importance that the students get a lot of time for reading at school. It is also emphasized that the students should have lots of opportunities to talk about the texts they are reading, to be able to learn from each other. The teachers in the study highlight silent reading as positive, even though several of them drew attention to a problem linked to these occasions. Students who would need support in their reading are often left alone in the activity.

Abstract The aim of the essay is to investigate how two teachers in grades 4–6 work with reading comprehension in their teaching in order to enable the pupils’ reading development. The methods used in the study are questionnaires and observations which were then subjected to qualitative analysis. The result shows that both teachers use various strategies to facilitate the pupils’ development in reading comprehension. The empirical data revealed the teachers’ opinion that reading comprehension is about moving freely between different reading comprehension strategies so that the pupils can own their own learning. Judging by the observations, the classroom climate and the teacher’s competence are of great importance for the pupils’ learning.

Le rôle du parent est important dans le développement de la compétence en lecture de jeunes enfants et lire à son enfant est une pratique de littératie familiale fortement encouragée par la société. Cette étude a pour objectif de décrire cet accompagnement parental notamment en lien avec les stratégies de compréhension utilisées entre un parent et son enfant lors de la lecture à voix haute. Nous avons observé 10 parents lire un abécédaire, un texte narratif avec intrigue, un texte narratif sans intrigue et un texte informatif à leur enfant de cinq ans. Il s’avère que les stratégies utilisées par les parents et leurs enfants diffèrent selon le genre de texte. Les élèves ayant de faibles résultats (reconnaissance des lettres et de leurs sons, rappel du texte, compréhension du vocabulaire réceptif et de la morphosyntaxe) utilisent également moins de stratégies de compréhension lors de la lecture à voix haute que les enfants présentant de meilleurs résultats. Nous avons également vérifié l’étayage offert par les parents d’enfants présentant de bonnes et de faibles compétences en lecture. Ces deux groupes de parents se distinguent par la qualité et la fréquence de l’utilisation des stratégies de compréhension. En effet, nous remarquons que les parents qui guident leurs enfants dans l’utilisation des stratégies de compréhension sont davantage associés aux enfants démontrant une bonne compétence en lecture. Finalement, nous avons aussi vérifié les pratiques de littératie familiale (temps d’exposition et accessibilité à la lecture, modélisation par les membres de la famille, attitude des parents envers la lecture et mise en place d’activité favorisant la conscience phonologique de l’enfant). Seule la mise sur pied d’activités favorisant la conscience phonologique a pu être liée au rendement des enfants. / A parent’s role in their child’s reading development is important, and reading to your child is a family literacy practice that is strongly encouraged by society. This research describes parental support specifically in relation to reading comprehension strategies used between the parent and child while the parent is reading out loud. We observed 10 parents read aloud an alphabet book, a narrative text with an element of suspense, a narrative text without suspense, and a non-fiction text to their five year old child. It turns out that the reading comprehension strategies used by parents differed according to the type of text being read. The children with the lowest results (letter sound recognition, story recall, and comprehension of vocabulary and syntax) used less comprehension strategies during read alouds than the children with higher results. We also observed support offered by parents of children with lower and higher results. These two groups of parents differ by the quality and the frequency of their use of reading comprehension strategies. In fact, we noticed that parents who guide their child in using reading comprehension strategies are associated with their children having better results in reading. Finally, we verified the family literacy practices (time exposed to reading, accessibility of books, family members modelling reading, attitude of parents toward reading, and activities that promote letter sound knowledge/phonemic awareness). Only the family practice of creating activities to further develop letter sound knowledge/phonemic awareness was directly linked to the child’s results.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare i årskurs F-3 beskriver att de använder sig av högläsning av skönlitteratur och om den används för att främja elevers utveckling av läsförståelse. Materialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och det har varit fyra verksamma lärare som jobbar i årskurs F-3 som deltagit i undersökningen. Studien har varit inspirerad av fenomenografisk ansats, då undersökningen vill försöka återge hur dessa lärare upplever fenomenet högläsning av skönlitteratur. Studiens resultat indikerar att verksamma lärare planerar och genomför högläsning där elever ges möjlighet till att utveckla läsförståelse men också många fler förmågor. Genom resultatet dras slutsatsen att verksamma lärare använder högläsning av skönlitteratur för många olika syften och lärarna är väl medvetna om högläsningens möjligheter. / The purpose of this study was to investigate whether reading fiction aloud will promote students' development of reading comprehension. The material was collected through qualitative semi-structured interviews with four teachers who work in grade F-3. The study was inspired by phenomenographic approach, as the study attempted to reproduce how these teachers experience the phenomenon of reading of fiction aloud. The study's results indicate that when teachers have a plan and execute reading fiction aloud, students can develop reading comprehension as well as many more abilities. These results conclude that teachers use reading fiction aloud for many different purposes and the teachers are well aware of the benefits of reading aloud.

Syftet med studien är att undersöka hur fem verksamma lärare i årskurs 1-3 använder läsförståelsestrategier i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka läs-förståelsestrategier används av lärarna? I vilka undervisningskontexter används läsförståelse-strategier? Vad anser lärarna vara särskilt viktigt i arbetet med läsförståelsestrategier? Studien är av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna i studien är fem behöriga lärare, verksamma i minst tre år i årskurs 1-3. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats noggrant. Resultatet i studien visar att lärarna använder sig av Läsfixarna som är hämtade ur materialet En läsande klass. Lärarna arbetar varierat med läsförståelsestrategier i undervisningen. De arbetar med högläsning, läsläxa, boksamtal, läsgrupper och ämnesintegrerad läsförståelse. Lärarna anser att diskussion och samtal, stöttning och vägledning, varierade arbetsformer, börja i tid, motivation och repetition är viktiga faktorer i arbetet med läsförståelsestrategier. / The aim of the study is to examine how five active teachers in grades 1-3 use reading comprehension strategies in their teaching to develop students’ reading comprehension. Based on the aim, three questions were formulated: What different reading comprehension strategies are used by the teachers? In which teaching context are reading comprehension strategies used? What do the teachers regard as important in the work on reading comprehension strategies? The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted. The informants in the study are five qualified teachers, active for at least three years in grades 1-3. The collected material has been transcribed and analyzed from a sociocultural perspective. The result of the study shows that teachers use ”Läsfixarna” which is a part of the material ”En läsande klass”. The teachers work in various ways with reading comprehension strategies. They use reading aloud, homework focusing on reading comprehension and reading, book discussions, reading groups and reading comprehension in various school subjects. The teachers believe that discussion and dialogue, scaffolding and guidance, varied working methods, starting in time, motivation and repetition are important factors while working with reading comprehension strategies.

abstract: The federal No Child Left Behind Act has set the goal that all students in every state shall be proficient in reading by 2014. Arizona teachers face the challenge of having 100 percent of their students meeting or exceeding grade level reading standards assessed by Arizona's Instrument to Measure Standards (AIMS). One of my goals as a reading teacher is to widen the range of options my students will have. My goal every year is to have my students read at or above grade level. I also am committed to inspiring students to become motivated to love literacy because voluntary lifelong reading is important in peoples' lives. The purpose of this study was to investigate conducting brief, interactive, weekly reading conferences during daily Scaffolded Self-Selected Reading (ScS-SR) sessions while incorporating Transactional Strategy Instruction with a pair-share with a partner, and to see if it would improve my students' reading motivation and comprehension. Data were collected via the Motivation to Read Profile Survey and Interview, informal observations, Dynamic Indicators of Basic Early Literacy Skills Oral Reading Fluency Test (DIBELS: ORF), and Oral Reading Records used by my school district. Findings concluded that students tended to become more willing readers, with several of them explicitly attributing their newfound willingness to read to my efforts. Most students became somewhat more aware of their reading experiences, explaining how different types of books in ScS-SR affected them. All students' reading comprehension performance improved, with measureable increases in students' instructional reading levels, retellings, and meaningful miscues that students attributed to leveled books, strategy instruction, and retellings. / Dissertation/Thesis / Ed.D. Leadership and Innovation 2011

Syftet med detta arbete är att undersöka hur läsförståelsestrategier kommer till uttrycki två läromedel för ämnet svenska i årskurs 4–6 genom en läromedelsanalys. För attundersöka detta studeras utvalda läsförståelsestrategier från En läsande klass:Spågumman, Detektiven och Konstnären. Tidigare forskning definierarläsförståelsestrategier som mentala redskap som används av läsaren för att förutspå,förklara och föreställa sig en texts innehåll. Forskningen är samstämmig kringläsförståelsestrategiernas positiva effekter på elevers läsförståelse och läsförmåga. Ivår läromedelsanalys har resultatet sammanställts genom en analys av ett utvalttextstycke med tillhörande uppgifter i respektive läromedel. Dessa har sedan förts ini en tabell (se bilaga 1) för att strukturera resultatet och få en överblick. Resultatetvisar att båda läromedlen tar upp samtliga av de utvalda läsförståelsestrategierna, menmed varierande uttrycksformer och frekvens. I läromedlet Aktiv läsning varfördelningen mellan läsförståelsestrategierna jämn. I ZickZack var fördelningen mervarierande då de flesta uppgifter fokuserade på läsförståelsestrategin Konstnären.Resultatet visar även att placeringen för uppgifterna i relation till texten varierade, dåvissa strategier kom till uttryck före läsningen i ett läromedel respektive under ochefter läsningen i det andra läromedlet. I diskussionen problematiserasläsförståelsestrategierna i förhållande till lärarens roll samt till elevers olikaförutsättningar för att lära. Slutsatser som kan dras är att kontexten utgör en väsentligdel i undervisningen om läsförståelsestrategier, där faktorer somgruppsammansättning och förutsättningar för samtal spelar stor roll. En annan slutsatssom dras är att läromedel bör inkludera läsförståelsestrategier för att främja eleversläsförståelse.

What is the role of reading comprehension strategy practices in Grades 4 and 5 learners’ reading literacy achievement in the South African Progress in International Literacy (PIRLS) 2006 study? Herein lies the main question of this study. South Africa’s participation and perpetually poor performance in more than one international study highlights literacy as a serious problem in South Africa. The results of literacy studies such as SACMEQ II 2000, the 1999 MLA study, and in particular, the South African PIRLS 2006 study, revealed the predicament in which South African primary education finds itself. The results of these studies emphasise the consistently poor reading literacy achievement by South African primary school learners. The findings that emanated from the South African Progress in International Literacy (PIRLS) 2006 study, showed considerable differences between the various groups of learners in South Africa. The following examples will indicate the differences in reading literacy achievement. The South African Grade 4 learners achieved an average score of 253 (SE=4.6). The Grade 5 learners achieved an average score of 302 (SE=5.6). Both these scores fall far below the fixed international average of 500 (Howie et al. 2007, p. 23). However, in an analysis of the eleven official languages in the PIRLS 2006 study, learners from the Afrikaans language group achieved the highest scores with the Grade 5 girls achieving an average of 427 (SE=11.6). The aim of the study was to identify the effective reading comprehension strategies used at a primary school where the highest scores in South Africa were achieved, then to determine the role that reading comprehension strategies played in literacy achievement as uncovered in the PIRLS 2006 study. This research was conducted at an Afrikaans speaking school in Gauteng where the learners achieved the highest scores in PIRLS 2006. Based on a review of the literature, the study focused on five reading comprehension strategies, namely, identifying main ideas; making inferences; questioning; mental imagery and summarising. These reading comprehension strategies were underpinned by the processes of comprehension outlined for PIRLS 2006 and the PIRLS 2006 model of Contexts for the Development of Reading Literacy was used as a conceptual framework for this study. A profile of Afrikaans Grade 4 and 5 teachers was compiled based on the analysis of the PIRLS 2006 Afrikaans teacher questionnaire data. Teacher profiles consisted of teachers’ biographical information such as age and gender, and their academic and professional background. The practice of reading comprehension strategies was tested on data from a case study of one Grade 4 and one Grade 5 Afrikaans teacher. The findings of the study showed that the use of teaching reading comprehension strategies are essential for learners to achieve any standard of reading literacy. A high standard of reading literacy mainly stems from teachers who perform reading comprehension strategy practices that will mirror the orchestration of instructional strategy activities and comprehension assessment activities. It appears that effective teachers of reading comprehension operate as conductors to guide learners during the reading comprehension process into a constant reader-text-activity dynamic, which enables readers to bring vocabulary and strategy knowledge to the act of reading. The role that reading comprehension strategy practice plays on learners’ reading literacy achievement is illustrated in PIRLS 2006. Copyright / Dissertation (MEd)--University of Pretoria, 2011. / Science, Mathematics and Technology Education / unrestricted

Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

Syftet med arbetet är att undersöka hur språk- och skrivsvårigheter kan påverka ett ämne som SO då detta ämne lägger stor fokus på innehållet. Det är svårt att lära sig och förstå ett innehåll i en text om du måste lägga största fokuset på att ens kunna läsa texten. För att komma fram till ett resultat har vi valt ut artiklar och använt oss av äldre forskning utifrån dem. Vi har valt ut 8 forskningsartiklar samt avhandlingar och böcker som vi arbetat med. Vi har använt oss av både internationell forskning samt svensk forskning i våra valda artiklar.