Studien behandlar hur fem lärare beskriver sin läsförståelseundervisning. Sveriges resultat i PISA (2015) visar att läsförståelsen går att utveckla. För att öka PISA-resultaten krävs det att svenska lärares kompetens inom läsförståelse stärks. Studiens syfte är att undersöka hur fem lärare på mellanstadiet beskriver sitt arbete med läsförståelse i sin undervisning.  Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin, vilket innebär att lärande uppstår i en social kontext. Metoden för studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer valts för insamling av data. Resultatet av studien visar att de intervjuade lärarna beskriver att de arbetar på ett strukturerat sätt. Genomgående för deras undervisning är arbetet med läsförståelsestrategier och textsamtal. Genom en sådan strukturerad undervisning utvecklar elever sin kognitiva förmåga när det kommer till läsförståelse. Deltagarna eftersträvar en bättre samverkan på skolorna för att stärka sin kompetens. / This study deal with how five teachers describe their teaching of reading comprehension. Sweden’s result in PISA (2015) indicate that Sweden’s  results in reading comprehension can be improved. To improve future results, teachers’ competence in the subject must be enhanced. The purpose of the study is to investigate how five middle-school teachers describe their teaching approach regarding reading comprehension. The study is based on the sociocultural theory, which argues that learning occurs in social contexts. The method is qualitative, and data was collected through semi-structured interviews. The result shows that the teachers, in general, had a structural approach and all participants used reading comprehension strategies and text conversations. Using the structural approach in teaching, student’s develop the cognitive ability in reading comprehension. The participants strive for more collaborations at the schools to further strengthen their competence

Syftet med studien var att undersöka hur arbetet med läsförståelse behandlas i tre läromedel i svenska för årskurs två. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Vilka olika läsförståelsestrategier förekommer i elevernas arbetsbok? Vilka kunskapskrav motsvarar arbetsbokens uppgifter som är kopplade till läsförståelsestrategier? Hur beskrivs lärarens roll och arbetssätt i lärarhandledningen kopplat till arbetet med läsförståelsestrategier? I studien genomfördes en innehållsanalys av läromedlen. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär att lärande ses som socialt och situerat där språket är ett viktigt verktyg för att utveckla kunskap. Detta perspektiv har använts i analysen med fokus på hur undervisningen beskrivs i läromedlen. Resultatet av studien visar att i två av läromedlen förekom de flesta av läsförståelsestrategierna som beskrivs i aktuell forskning. Uppgifter förekom även som tränade alla delar av kunskapskravet för årskurs tre i svenska kopplat till läsförståelse (Skolverket, 2018). I ett läromedel var fokus främst på en strategi och en del av kunskapskravet vilka var överrepresenterade i arbetsboken. Lärarens roll beskrevs på liknande sätt i alla läromedlen. Slutsatsen blir att inget läromedel är komplett och att läromedelsanalyser behövs för att veta vad undervisningen behöver kompletteras med. / The aim of this study was to investigate how reading comprehension is dealt with in three teaching materials in Swedish for grade two. Based on the aim, three research questions were formulated: What different reading comprehension strategies occur in the students' workbook? What knowledge requirements correspond to the workbook's tasks that are linked to reading comprehension strategies? How is the teacher's role and way of working described in the teacher's guide linked to the work on reading comprehension strategies? The study carried out a content analysis of the teaching materials. The study assumes from a socio-cultural perspective on learning, which means that learning is seen as social and situated where the language is an important tool for developing knowledge. This perspective has been used in the analysis with a focus on how the teaching is described in the teaching materials. The result shows that in two of the teaching materials most of the reading comprehension strategies from current research was included. Assignments also existed that trained all parts of the knowledge requirement for grade three in Swedish connected to reading comprehension (Skolverket, 2018). In one teaching material, one strategy and one part of the knowledge requirement were over-represented in the workbook. The teacher’s role was basically similarly described in all teaching materials. The conclusion is that no teaching material is complete, and that teaching materials analysis is needed, to know what the teaching needs to be supplemented with.

Given, on the one hand, the poor results obtained by Peruvian children in the national and international reading assessments. And on the other hand, the increased investment intechnology for schools in the country, this study aimed to develop and test an online tool to improve reading comprehension. In order to do this, the reading comprehension strategies and vocabulary activities from the research-based digital environment ICON were adapted to design the platform LEO. A total of 88 fifth graders from urban middle-to-low-income private schools from Lima participated in this quasi-experimental study, which involved acontrol group and a treatment group that participated in a 12-week teacher-mediated digital intervention. All participants were administered reading and vocabulary assessments pre and post intervention. Results revealed that students who participated in the intervention achieved higher comprehension scores for narrative texts and higher vocabulary scores than those of the control group. / Frente a los bajos resultados que los niños peruanos obtienen en las pruebas nacionales e internacionales de comprensión de lectura y tomando en consideración el aumento de inversión en tecnología en las instituciones educativas del país, el presente estudio buscó desarrollar y evaluar una herramienta virtual para mejorar la comprensión de lectura. Para ello, se adaptaron las estrategias de comprensión de lectura y ejercicios de vocabulario del entorno virtual ICON y se diseñó la plataforma LEO. Un total de 88 estudiantes de quinto grado de primaria, provenientes de colegios privados de nivel socioeconómico medio-bajo de Lima Metropolitana, participaron en este estudio cuasi-experimental, con un grupo control y un grupo que participó en la intervención digital a lo largo de 12 semanas. Todos los participantes fueron evaluados utilizando pruebas de entrada y salida de comprensión de lectura y vocabulario. Los resultados revelaron que los estudiantes que interactuaron con la plataforma LEO obtuvieron resultados significativamente más altos en la comprensión de textos narrativos y vocabulario luego de finalizada la intervención, respecto a sus puntajes al inicio de la misma y también en comparación con el grupo que no empleó la plataforma.

The purpose of this thesis is to study how four different Swedish teachers in elementary school are teaching pupils reading comprehension to develop the low-performing pupils. To investigate and find out this I intend to try to answer the following questions: What strategies / methods / support structures do the teachers consider to help the lowperforming pupils understand the content of texts? How does the teacher reflect on the support the pupils receive? What types of questions do the teachers use in the text talks to support the pupils in developing their reading skills? The research questions are answered by qualitative methods in forms of interviews and observations. The theoretical point of view of the study is Lev Vygotsky's socio-cultural perspective, where Vygotsky describes how children develop when interacting with other people. Because teachers are the ones helping pupils develop, I will investigate how the interviewed teachers are working with those pupils and whether they believe this theory helps and guides the low-performing pupils forward in the learning process. The results of the study show that all the interviewed teachers agree on that pupils develop their reading skills when interacting with more competent classmates because it increases their ability to absorb information.

The aim of the study is to increase the knowledge of how teachers in grades 1–3 describe that they organize teaching to develop students' reading comprehension and how they motivate their choices. Based on the aim, three research questions were formulated: How do teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies? Why do teachers teach read comprehension and reading strategies that as they do? What do teachers think is important in teaching to help students develop reading comprehension and reading comprehension strategies? The study is qualitative and the data collection method is semistructured interviews. The informants in the study comprise five competent teachers in the subject Swedish for grades 1–3. The collected material was transcribed and analyzed based on a didactic approach and a socio-cultural perspective.        The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in varying ways. They use reading aloud, reading lessons, book discussions, ”Läsfixarna”, questions and conversations, as well as working methods that allow students to help and learn from each other. The most important elements emphasized by the teachers as contributing to the development of reading comprehension is scaffolding and guidance, starting from scratch, varying working methods, conversation and motivation. / Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 1–3 beskriver att de lägger upp sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse och hur de motiverar sina val. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor: Hur undervisar lärare om läsförståelse och läsförståelsestrategier? Varför undervisar lärare om läsförståelse och läsförståelsestrategier som de gör? Vad anser lärare är viktigt i undervisningen för att bidra till elevers utveckling av läsförståelse och läsförståelsestrategier? Studien är kvalitativ och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Informanterna i studien utgörs av fem behöriga lärare i ämnet svenska för årskurs 1–3. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån en didaktisk ansats och ett sociokulturellt perspektiv.       Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och i läsförståelsestrategier på varierande sätt. De använder högläsning, läsläxa, boksamtal, Läsfixarna, frågor och samtal samt arbetssätt som skapar möjlighet för eleverna att hjälpa och lära av varandra. Det viktigaste faktorerna som lärarna framhåller som bidrar till elevers utveckling av läsförståelse är stöttning och vägledning, börja från grunden, varierande arbetssätt, samtalet och motivationen.

The purpose of this study is to analyze four teaching materials in the Swedish subject for students in grade 4 to see the variety of different types of texts and strategies for reading comprehension that are found in the teaching materials.   • What reading comprehension strategies are represented in the study's chosen teaching materials? • What are the similarities and differences between the chosen teaching tools regarding reading comprehension strategies? • What types of texts are present and how much is the variation in the chosen study material of the study?   The result showed that two of the teaching materials contained all the reading comprehension strategies that the study examined. Furthermore, the result showed that one of the teaching materials had a large variety of different types of texts, while another teaching material had little variation. The analysis showed that a teaching material with few reading comprehension strategies also had a small variety of texts. The analysis then showed that the teaching materials that contained many reading comprehension strategies also had a greater variety of different types of texts.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare på en mindre skola arbetar med läsförståelse och läsförståelsestrategier i sin undervisning, detta för att se hur elevernas läsförståelse utvecklas under de första skolåren. För att genomföra undersökningen har tre lärare i tre olika årskurser på lågstadiet intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes via mail. Av svaren framkom det att lärarna ser läsförståelse på ett likvärdigt sätt. Samtliga lärare framhäver modellering i klassrummet som hjälp för att eleverna ska kunna utveckla och ta till sig läsförståelsestrategier. Att lära sig läsa poängteras som en av de viktigaste utmaningarna eleverna möter under de första skolåren. Eftersom det i läroplanen framgår att eleverna ska få undervisning i läsförståelsestrategier har läraren en viktig roll.

Läsförståelse är en komplex färdighet beroende av flera samspelande förmågor. Lärares uppfattningar om hur läsförståelseundervisning kan utformas i praktiken i relation till elevers olika utvecklingsstadier är en avgörande faktor för elevers läsförståelseutveckling (Jönsson, 2007). I tidigare forskning framgår vilka förmågor som krävs för fullständig läsförståelse, och hur förmågorna kan undervisas i praktiken. Däremot saknas forskning om lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse i klassrumskontext. Inte minst saknas lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse ur ett helhetsperspektiv och hur lärarna går tillväga för att forma läsförståelsearbetet likvärdigt i relation till elevers skilda utvecklingsstadier. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva verksamma lågstadielärares uppfattningar om läsförståelseoch den undervisningspraktik som bedrivs för att utveckla elevers läsförståelse. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna: ·      Hur uppfattar verksamma lågstadielärare begreppet läsförståelse i F-3?  ·     Vilka arbetssätt beskriver och motiverar lågstadielärare att de använder för att utveckla elevers läsförståelse i F-3? ·     Vilka aspekter beskriver lågstadielärare som särskilt viktiga i samband med arbetssätt för läsförståelse i F-3?  Materialinsamlingen genomfördes genom tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sex verksamma lågstadielärare. Denna kvalitativa studie utgår från ett fokus på lärares uppfattningar. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att läsförståelse uppfattas som samspelande förmågor som inkluderar bland annat avkodning och inferensskapanden av textinnehållet. Resultatet visar lärarnas uppfattningar av arbetssätt för att utveckla läsförståelse, vilka motiveras och beskrivs i form av bland annat variationen av högläsning, textsamtal, en läsande klass, parläsning, och textkort. Arbetssätten beskrivs möjliggöra utveckling utifrån varierade kunskapsnivåer och utvecklingsstadier. I samband med arbetssätten har läraren en avgörande roll, där textval i relation till elevgrupp i samband med arbetssätten är en betydande faktor. / Reading comprehension is a complex skill depending on several interacting abilities. Teachers' perceptions of how reading comprehension teaching can be designed in practice relative to students' different developmental stages are a decisive factor for students' reading comprehension development (Jönsson, 2007). Previous research emphasizes which abilities are required for fully developed reading comprehension, and to some extent how these separate abilities can be taught in practice. However, there is a lack of research on teachers' perceptions regarding reading comprehension teaching in the classroom context. There is also a lack of research on teachers' perceptions of reading comprehension from a holistic perspective and how teachers create equitable reading comprehension teaching relative to students' different stages of development. The purpose of the present study is therefore to describe primary school teachers' perceptions of reading comprehension and the teaching practice that is conducted to develop students' reading comprehension. The purpose of the study is achieved through the questions:      ·      How does primary school teachers perceive the concept of reading comprehension in grades F-3? ·      What working methods do the primary school teachers describe and motivate that they use to develop students' reading comprehension in grades F-3? ·      What aspects do primary school teachers describe as particularly important in conjunction with working methods for reading comprehension in grades F-3? The data collection was carried out through three semi-structured focus group interviews with six primary school teachers. This qualitative study is focusing on teachers' perceptions. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective. The results show that reading comprehension is perceived as interacting abilities that include decoding and inference creation. The results show the teachers’ perceptions of working methods for developing reading comprehension, which are motivated and described by the variation of reading aloud, text talks, a reading class,reading in pairs, and text cards.The teachers describe that the working methods enable development based on varied levels of knowledge and stages of development. In connection with the working methods, the teacher has a decisive role, where text choice relative to the student group in connection with the working methods is a significant factor.

The purpose of this study is to examine teachers' thoughts about literature conversations. The study amied to find out what theachers think a succsessful literature conversation look like, what opportunities and challenges the method has and what significance the literature conversation has for students' development of reading comprehension. To collect data for the study, semi-structured interviews were conducted with ten certified and active teachers who teaches in grades 4-6. The study is based on Lev Vygotsky's theories of learning, which means that people learn in interaction with others. The results of the study show that teachers believe that the literature converastion is the method that benefits students the most when it comes to developing reading comprehension. The teachers believe that in a successful literature conversation the students learn from each other. This should be done in small groups as the students get a greater opportunity to exspress their thoughts and opinions about the text. The literature conversation is important for students' development of reading comprehension. In conversations, the studnets can help each other to get further in their cognitive thinking. This can be linked to the zone of proximal development, which is a concept in the sociolultural theory of learning and means that children learn in interaction whit others. / Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om litteratursamtal. Undersökningen syftar till att ur, ett lärarperspektiv, ta reda på hur lärare anser ett lyckat litteratursamtal ser ut, vilka möjligheter och utmaningar metoden har samt vilken betydelse litteratursamtalet har för elevers utveckling av läsförståelse. Till undersökningens datainsamling genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade och verksamma lärare i årskurs 4–6. Undersökningen utgår ifrån Lev Vygotskijs teorier om lärande vilket innebär att människor lär i samspel med andra. Undersökningens resultat visar att lärare anser att litteratursamtalet är den metod som gynnar eleverna mest när det kommer till utveckling av läsförståelse. I ett lyckat litteratursamtal får eleverna möjlighet till att lära av varandra. Detta bör ske i grupp då eleverna får en större möjlighet till att utrycka sina tankar och åsikter kring texten de har läst. Littertursamtalet har en stor betydelse för elevers utveckling av läsförståelse. I samtalet kan eleverna hjälpa varandra att nå längre i deras kognitiva tänkande. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utvecklingszonen som är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i samspel med andra.

Syftet med den här studien har varit att undersöka fem lärares uppfattningar kring hur de skapar en undervisning som bidrar till att utveckla läsförståelsen hos elever i avkodningssvårigheter. Studiens teoretiska utgångspunkt baseras på den sociokulturella teorin enligt vilken elevernas tillägnande av kunskaper sker inom ramen för den närmaste utvecklingszonen. I studien har en kvalitativ metod använts. Materialinsamlingen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades med utgångspunkt i den fenomenografiska ansatsen. Resultatet visar att de huvudsakliga temana i lärares arbetssätt för att utveckla läsförståelse hos elever i avkodningssvårigheter är visuellt stöd, modellerande av läsförståelsestrategier och samtalet som redskap. / The purpose of this study has been to investigate the perceptions of five teachers regarding their teaching of reading comprehension to students with decoding difficulties. The theoretical starting point of the study is based on the sociocultural theory, where the focus is that the students' acquisition of knowledge takes place within the framework of the zone of proximal development. A qualitative method has been used in the study. Through qualitative semi-structured interviews, material collection was carried out. The material was analysed using a phenomenographic approach. The results show that the main themes in teachers' working methods for developing reading comprehension for students in decoding difficulties are visual support, modelling reading comprehension strategies and to use text-talk to reflect and understand the meaning of a text.