Detta examensarbete består av en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i idrott och hälsa i årskurs 7-9 har deltagit. Studiens syfte är att undersöka hur lärarna förhåller sig till redskapsgymnastik i ämnet idrott och hälsa. Det innebär hur lärarna väljer att använda redskap i undervisningen och i vilket syfte det görs. Det undersöks också hur lärarna uppfattar att de bedömer eleverna inom aktiviteten redskapsgymnastik. I examensarbetet finns det också en historisk tillbakablick i såväl läroplaner som gymnastikens historia. Detta då gymnastiken varit dominerande i skolundervisningen men som under de senare decennierna blivit allt mindre förekommande i läroplaner och således kan man anta även i undervisningen. Inspektioner av ämnet idrott och hälsa visar på att bollspel tar upp en väldigt stor del av idrottsundervisningen och samtidigt visar studier på att barn har brister i grundmotoriska rörelser. I den senaste läroplanen, Lgr 11, nämns redskapsgymnastik endast i de lägre skolåren. Resultaten visar att de intervjuade idrottslärarna ser redskapsgymnastik som en självklar aktivitet. De ser inte styrdokumenten som något hinder att använda redskapsgymnastik, utan kan koppla de förmågor som står i styrdokumenten och kan genom dessa motivera valet av aktiviteten. Lärarna uppger att de bedömer elever individuellt och ser till elevernas personliga förutsättningar och utveckling.

Detta examensarbete handlar om hur förskolebarn använder leksaker som socialt redskap. Syftet med arbetet var att undersöka om och hur barn använder LEGO som socialt redskap och uttrycksform och vi ställde oss frågorna: På vilket sätt kan vi se att barn använder LEGO i leken? Kan vi se skillnader i barns användande av LEGO i olika situationer? Vår metod för att undersöka detta var videoobservationer på en förskola. Barnen som deltog i studien var mellan tre och fem år gamla och sex stycken till antalet. I tidigare forskning framkom det att leksaker kan ha differerande inverkan på leken, att samspel mellan barnen i leken gynnar kreativiteten och att makt och fostran har stor betydelse i lekandet. I vår studie visade det sig att barnen använder leksaken som redskap för att uttrycka sina tankar och erfarenheter och att maktaspekten i det här fallet gynnade lekens kreativa värld. Vi såg även att samspel mellan barn inte var ett krav för att barnen skulle använda leksaken som ett redskap för att testa sina tankar och idéer.

Vid starten av idrottsundervisningen på 1800-talet fanns en problematik gällande lokalbrist. Denna problematik fortsatte och aktuell forskning visar att endast 70 % av Sveriges skolor i början av århundradet hade regelbunden tillgång till en gymnastiksal eller idrottshall. Kopplat till denna problematik saknas forskning kring huruvida det finns tillfredsställande redskap till förfogande eller ej. Därför syftar denna studie till att undersöka vilka lokaler samt redskap, fasta och lösa, som idrottslärare har till sitt förfogande i undervisningen och i vilken utsträckning de har det. Denna studie baseras på en webbenkät som har skickats ut till idrottslärare för att uppfylla syftet. Resultaten indikerar att denna problematik finns kvar då alla lärare fortfarande inte har tillgång till de lokaler som behövs för att bedriva en rättvis undervisning. Ett av de största lokalproblemen är simhallen. Gällande redskap pekar resultaten på att många idrottslärare bland annat saknar relevant teknisk utrustning. En reflektion som dragits av denna studie är att lokaltillgångarna överlag borde förbättras. / At the start of physical education (PE) in the 1900s century there were problems with lack of premises. These problems continued and current research shows that only 70 % of the schools in Sweden had regular access to a gym or sports hall at the beginning of the century. Linked to this problem there is no research done whether there are adequate equipment available or not. Therefore, this study aims to examine the premises and equipment, fixed and loose, as PE teachers have at their disposal in teaching and to what extent they have it. This study is based on a web survey that was sent out to PE teachers to fulfill the purpose. The results indicate that the problems with lack of premises is left since all teachers still don’t have access to the premises needed to conduct a fair education. One of the biggest problems is the indoor swimming pool. Concerning the equipment, the results indicate that many PE teachers lack relevant technical equipment. A reflection drawn from this study is that the local assets generally should be improved.

Följande studie fokuserar på barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhållande till olika aspekter som kan skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling. Studiens frågeställning är: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsättningar för barns språk-, läs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frågeställningar har vi analyserat insamlad empiri med utgångspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat på att pedagogerna är dem som skapar förutsättningar för att utveckla barns läs och skrivförmåga. Detta beskrivs ske genom att pedagoger utformar olika miljöer och kontexter samt stöttar barnen när de engagerar sig i läs-, och skrivaktiviteter. Tidigare forskning indikerar även på att barns egen motivation och intresse har betydelse för att barn ska utvecklas till goda läsare och skrivare. Denna studie är genomförd på två olika förskolor i södra Sverige. Fokusgruppsamtal är den metod som använts för att samla in empiri till vår studie. Resultaten från föreliggande studie beskriver hur personal i förskolan skapar möjligheter för barn att samspela med kompisar, personal och olika medierande redskap, som kan få barnen att bli motiverade och intressereda av textvärlden. Resultaten visar även att redskap med medierande texter ska vara tillgängliga, men att det även har betydelse för var i miljön dessa redskap görs tillgängliga. I diskussionen diskuteras det bland annat kring att förskollärare och barnskötare är en aspekt som möjliggör för barn att samspela med omgivningen, vilket har betydelse för barns språk-, läs-, och skrivutveckling.

Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna. Set utifrån barnens perspektiv är lärplattan inte ett aktivt verktyg i verksamheten och används inte som ett pedagogiskt hjälpmedel. Pedagogerna anser att detta är något som barnen inte behöver använda sig av då många får spela spel i hemmet. Förskolan ska vara en arena för lärande av hyfs och naturlära. Lärplattan har mest en plats i verksamheten som ett administrativt verktyg för att underlätta pedagogernas arbete.

Filmer är fulla av dolda värden samt religiösa och anti-religiösa budskap. Det blir mer och mer vanligt att man tar vara på detta i religionsstudier. Detta examensarbete syftar till att belysa frågan om och i så fall vad som gör att film och TV kan vara användbara pedagogiska redskap i religionskunskapsundervisning. Detta görs genom att undersöka tidigare forsknings syn på att använda film och TV i undervisning. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Examensarbetet undersöker närmre vad är det som gör film och TV till användbara pedagogiska redskap samt vilka negativa effekter användandet av film och TV i undervisning kan leda till. Dessutom berör examensarbetet förutsättningarna för att film och TV ska kunna ses som användbara pedagogiska redskap. Resultaten visar att film och TV kan ses som en resurs från elevernas värld som förknippas med känslomässiga upplevelser, att film och TV formar elevers liv och identitet och kan väcka samtal som förändrar elevers synsätt samt att användandet av film och TV kan ge elever en mer kritisk blick. Samtliga fördelaktiga aspekter riskerar dock att medföra negativa effekter om inte förutsättningarna är de rätta. Olika sätt att studera film på diskuteras. En slutsats som dras är att film och TV inte automatiskt kan ses som användbara pedagogiska redskap, utan den avgörande förutsättningen för att film och TV ska kunna ses som användbara är att elever lär sig se film och TV med en kritisk blick. För att uppnå detta behövs en kunnig lärare som kan leda in diskussionerna på rätt spår.

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions. Without such guidance, misconceptions will be strengthened which might create difficulties in future learning.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna. Resultatet visar att det man kan kalla traditionell undervisning fortfarande är i majoritet men att en hel del områden vad beträffar digitala redskap är på framfart och troligtvis kommer att ta över om något år. Resultatet visar att elevers inställning är övervägande positiv till användningen av IKT. Det visar dock också att elever upplever att det finns nackdelar i form av mobbning och distraktionsmoment med digitala redskap inom IKT i skolvärlden.

Vår studie riktar in sig på hur barn i förskolan i fri lek använder sig av olika kulturella redskap i både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vi valde att utgå från en sociokulturell syn på barn som kompetenta individer samt hur leken inom detta perspektiv ges en stor betydelse för barnens kognitiva utveckling och lärande och detta i samspel med den omgivande fysiska miljön. Vi valde ut några centrala begrepp varav två av begreppen blev våra huvudsakliga analytiska verktyg.   Vi valde att göra en kvalitativ undersökning där vi gjorde observationer vilka vi också videofilmade. Urvalet bestod av en mindre förskola bestående av två avdelningar med barn i blandade åldrar. Vi observerade och filmade under hela dagar i två veckors tid och det material som samlades in bearbetades sedan i flera omgångar för att få fram episoder som verkligen gav oss ett material ur vilket vi kunde få svar på våra frågeställningar.   Det resultat vi kom fram till var att barn i inomhuslekar ofta använder sig av sina tidigare erfarenheter på ett annat sätt än vid utomhuslek där fantasi och kreativitet visade sig tydligare. Inomhus imiterar barnen oftare ett vuxet eller iaf äldre beteende vilket de tagit del av framförallt i hemmet eller hemma hos kompisar. Deras främsta kulturella redskap här blir språket samt hur de använder olika artefakter för att mediera de vuxna förebildernas beteende och handlingar. Dessutom märkte vi att behovet av materiella artefakter som medieringsverktyg inomhus var större än utomhus där enkla saker som mössor, en spade eller de egna galonbyxorna mycket väl kunde utgöra de mest användbara redskapen genom vilka de medierade sina erfarenheter. Utomhus präglades leken mer av en nyskapande upptäckarglädje när de försökte lista ut bästa sättet att åka pulka utan pulka eller få ner en mössa som fastnat i trädet. Detta kan visa på att miljöerbjudandet spelar större roll när det gäller utomhuslek än vid inomhuslek där användandet av artefakter i princip kan ske i vilken miljö som helst vad vi kunde se.

Syftet med denna studie är att ta del av och beskriva hur förskollärare berättar om sitt arbete med flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studiens syfte undersöks genom följande frågeställningar: Hur beskriver förskollärare sin roll i flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilka redskap anser förskollärare är betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling? Vilken syn beskriver förskollärarna att de har på modersmålets betydelse för flerspråkiga barn? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv för att undersöka hur förskollärare beskriver på vilket sätt samspelet mellan förskollärare och barn, med hjälp av olika redskap, ger möjlighet till flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med fem semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta del av varje förskollärares berättelser. I resultatet uttrycker förskollärarna att de behöver ha ett genuint intresse för att lära sig och ta till sig ny kunskap gällande flerspråkiga barns modersmålsutveckling. Förskollärarna behöver ta hjälp av olika redskap för att synliggöra varje barns modersmål i verksamheten. Enligt förskollärarna måste modersmålet uppmuntras både i hemmet och i förskolans kontext och arbetet med flerspråkiga barns modersmålsutveckling grundar sig i respekt för allas lika värde.