Syftet med denna studie är att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrån ett sociokulturellt lärande med utgångspunkt i lek. Under våra besök på förskolan så valde vi att använda oss av videoobservationer men även ta hjälp av fältanteckningar. Denna metod hjälper oss att få en djupare syn på kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men också mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer så utförde vi detta genom att vara icke – deltagande för att inte kunna påverka deltagarna. För att göra en kort sammanfattning över resultatet utifrån våra forskningsfrågor så kom vi fram till att barnens kommunikation samt interaktion blev tydligare med hjälp av mediering samt intersubjektivitet. Med detta menas att språket är det kulturella redskapet som människor har skapat för att kunna förstå varandra samt att talet är den medierande handlingen där information förs över från en individ till en annan. Intersubjektivitet innebär en gemensam förståelse mellan oss människor genom samspel med varandra. Innan det påbörjade arbetet så la vi upp en plan på hur vi skulle utföra denna studie baserat på den stora mängden av kunskap som vi redan har gått ut med. När vi därefter väl började studien insåg vi att detta gett oss en bekräftelse kring all kunskap då vi gått ut och fått se det vi har lärt oss med egna ögon.

Studiens tvåfaldiga syfte var att undersöka barnens kompetens och uppfattningar om surfplattans användningsområde i förskolan. Barn uppfostras i ett snabbväxande tekniksamhälle, där surfplattan ses som ett naturligt verktyg i vardagslivet. Surfplattan har integrerats i förskolans verksamhet under de senaste åren, vilket medfört att nya krav ställs på förskolan. Det är av vikt att barn i förskolan ges samma möjligheter att möta och utveckla kunskaper om teknik för att ha samma förutsättningar. Genomförande av studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där både enskilda och par intervjuer utfördes med videoobservationer. Undersökningen utgick från sammanlagt 14 barn från två olika förskolor. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med fokus på tre analysbegrepp, kulturellt redskap, mediering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att barnen hade hög kompetens om hantering av surfplattan och dess design. Resultatet visade även att barnen delade med sig av sin kompetens till varandra under parintervjuerna, för att hjälpa varandra att hantera surfplattan. Surfplattan användes som underhållning av barnen i studien. Resultatet visade även att barnen i studien hade en medvetenhet om att surfplattan inte användes utav barnen i förskolan, då det beskrevs vara pedagogernas arbetsverktyg att ta kort med. Studien har bidragit med att synliggöra barnens kompetens och medvetenhet kring surfplattan som ett kulturellt redskap.

Den här studien grundar sig i ett utvecklingsarbete vars syfte är attutveckla lärares användande av digitala verktyg som ett pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Arbetet har tagit avstamp i aktionsforskning och skedde genom en fyra veckor lång aktion på en fritidshemsavdelning där fyra lärare jobbade med elever från förskoleklass och årskurs 1. Aktionen byggde på fem stycken aktiviteter som jag initierade där lärarna och eleverna på avdelningen fick pröva att arbeta med digitala verktyg introducerade som pedagogiska redskap. I den avslutande aktionen fick lärarna själva hålla i en aktivitet där digitala verktyg fungerade som ett pedagogiskt redskap. Aktionernas funktion var också att på sikt bygga en grund för fortsatt och ökat användande av digitala verktyg på fritidshemmet och svara på frågeställningen om hur lärares förhållningssätt påverkas av ett utvecklingsarbete där digitala verktyg introduceras som ett pedagogiskt redskap. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer innan och efter aktionen med de lärares som deltog i aktionen på fritidshemmet. Intervjuerna i denna studie har fungerat som mätinstrumentet och resultaten visar på att utvecklingsarbetet har byggt en grund för fortsatt arbete med digitala verktyg i verksamheten och inspirerat lärarna med nya tips på tillvägagångssätt i användandets av digitala verktyg. I intervjuerna framkommer det också att lärares förhållningssätt på olika sätt har påverkats positivt av utvecklingsarbetet aktion i verksamheten.

Abstrakt Pedagogernas roll i förskolan är att använda sig av så många olika redskap och stöd som möjligt för att alla barn ska utvecklas på bästa sätt och efter sina förutsättningar. Musiken kan ses som ett sådant redskap och stöd. Kunskaper hos pedagoger om att utveckling inom ett område kan innebära utveckling inom ett annat område är betydelsefullt. Genom en ökad musikkompetens hos pedagoger så ges barnen fler redskap att exempelvis uttrycka sig, inhämta kunskap och utvecklas socialt.   Syftet med studien har varit att undersöka hur pedagoger beskriver musikens betydelse i förskolan och som ett pedagogiskt redskap och stöd för att utveckla prosocialt beteende. Prosociala handlingar definieras enligt Persson (2004) som handlingar som gynnar en annan person exempelvis hjälpa, trösta och dela med sig. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. En jämförelse har gjorts mellan traditionella förskolor och musikförskolor för att se om det finns likheter och skillnader i hur pedagogerna använder musik i förskolan. Det teoretiska ramverk som använts vid analys av resultatet är det sociokulturella perspektivet.   Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna anser att musik främst har betydelse för barns språkutveckling, glädje och gemenskap. I resultatet framkommer att på musikförskolorna ses musik i ett något vidare perspektiv genom att pedagogerna beskriver att musik genomsyrar verksamheten på ett annat sätt än vad pedagogerna på de traditionella förskolorna uttrycker. Majoriteten av pedagogerna beskriver musiken som ett pedagogiskt redskap och stöd i flera olika sammanhang. Det som dock inte framkom i studien var tydliga resultat gällande musik kopplat till prosocialt beteende.

Kring själva ämnet multimedia har det forskats en del om och vad det här innebär kommer attförklaras me r ingående igenom hela uppsatsen men den något korta förklaringen innebär att man använder sig av flertalet medieinspirerande verktyg för att få fram ett budskap, instruktion eller information. Multimediala verktyg och dess funktioner samt hur de kan användas i samband med undervisning diskuteras. Syftet i sig kommer utgå från att en utveckling och anpassning efter det tekniska materialet kan behöva uppdateras och att det har mer med personerna som hanterar de tekniska aspekterna än själva materialet. Resultatet är baserat på lärarnas perspektiv gällande tekniken de använder varje dag, vilket har framkommit under dels under intervjuerna som ligger till grund för själva undersökningen samt den förundersökning som gjordes i samband med att urvalet av respondenter gjordes. Diskussionen kommer att fasta på de viktiga punkter som lärarna har settoch upplevt i sitt arbete. Det som också kommer att avhandlas är hur lärarna använder sig av de multimediala verktygen och hur de lägger upp en lektion med hjälp av det verktyget.Tillgängligheten till datorn har ökat för eleverna men vilken effekt har det fått enligt lärarna. Hur ser man på de förändringar som kan komma inom en snar framtid? Det ska även diskuteras kring var ansvaret ligger när det gäller koncentration, undervisning och hur man använder demultimediala verktygen.

Det här är en studie som undersöker hur lärare i grundskolan använder digitala spel som redskap i matematikundervisningen. De metoder som används för att ta itu med denna fråga är två kvalitativa metoder: intervjuer och observationer, och fokuserar på lärare som undervisar matematik i årskurs 4-9. Resultaten visar att digitala spel kan användas i undervisningen för variation, färdighetsträning, avstämning, introduktion och dokumentation. Dessutom är motivationen en gemensam faktor till att lärare väljer att använda digitala spel i klassrummet då det lockar elever att utföra uppgifter på ett sätt som de anser vara roligt. Det visar sig att det idag sker en förändring i skolor då digitala spel får en allt större plats i undervisningen, men det krävs mer forskning för att se hur elevernas prestation och motivation påverkas när digitala spel används i större omfattning än vad studien visar.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka om lärare kartlägger elevers läsutveckling, vilka redskap de använder sig av och hur de använder sig av kartläggningsresultatet. Undersökníngen är baserad på kvalitativa intervjuer med 10 verksammma lärare på lika många skolor. I undersökningen har det kommit fram att kartläggning av elevers läsutveckling ser mycket olika ut mellan de olika lärarna. De flesta av de intervjuade lärarna anser att det är viktigt med att kartlägga sina elever men att det är svårt att veta vilka redskap man ska använda sig av.Redskapen som lärarna använder sig av består både av läsutvecklingsscheman och olika tester och diagnoser. Hur man använder sig av resultatet ser mycket olika ut, vissa avvaktar med att sätta in extra stöd medan några intensivtränar redan i skolår 1. Många av de intervjuade lärarna framförde att det saknades tid för att hinna med kartläggningen.

En viktig grundstrategi för människors livslånga språkutvecklingär läsförståelsen. Modern teknik, i form av IKT-verktyg, skaanvändas som ett redskap för att kunna kommunicera, produceraoch lära inom skolans alla ämnen. Forskning visar hur IKTbaseradundervisning som utförs med stor varsamhet ocheftertanke kan leda till ett meningsfullt lärande och att eleversläsförståelsekunskaper ökar. Syftet med den här studien är attundersöka lärares uppfattningar och förhållningssätt till IKT isvenskundervisningen, med fokus på läsförståelse. Studien har enkvalitativ ansats och empirin utgörs av intervjuer ochobservationer med 8 verksamma lärare på en skola med uttaladIKT-profil. Resultatet innefattar en rad olika anledningar somvisar sig påverka lärares förhållningssätt till lärplattan iläsförståelseundervisningen. Exempel på sådana är pedagogiskmedvetenhet, engagemang, rädsla, kompetensutveckling ochvariation. Studiens slutsats visar hur lärares pedagogiskamedvetenhet förenat med kunskap påverkar deras arbete kring enIKT-baserad läsförståelseundervisning. Vidare forskning kringIKT i relation till kunskapsinlärning krävs för att lärare ska fåytterligare kunskap kring hur de kan arbeta med IKT-verktyg föratt främja elevernas läsförståelsekunskaper.

Syftet med denna studie var att undersöka hur musik framträder i förskolan samt att få en större insikt i vad musik skulle kunna generera i den pedagogiska verksamheten. Empirin till studien samlades in med hjälp av både kvalitativa icke-deltagande observationer som genomfördes på två förskolor och kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare från tre olika förskolor. Dessa observations- och intervjumaterialen analyserades med hjälp av analysmetoden grounded theory. Denna analysmetod var effektiv för att synliggöra eventuella likheter och skillnader som upptäcktes i den insamlade empirin.Resultatet av studien gällande musik i förskolan visade att pedagogerna på förskolorna som observerades sade en sak i teorin men agerade annorlunda i praktiken. Pedagogernas förhållningssätt och tidigare erfarenheter av musik framkom i resultatet ha en betydelse angående det didaktiska arbetet i förskolans verksamhet. Vår studie visade på att musik som redskap skulle kunna främja och berika lärandet för både barn och pedagoger i förskolans verksamhet.

För att ett barn ska kunna leka behöver barnet vara lekfull. Arbetsterapeuter kan använda lekfullheten i sitt arbete med barnet men också arbeta med att förbättra lekfullhet. Arbetsterapi kopplat till lekfullhet är ett område där det finns främst internationell litteratur därför fann författarna ett intresse att genomföra en studie om arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med lekfullhet i Sverige. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med lekfullhet inom barnhabiliteringen. Metoden var en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Ett avsiktligt urval samt snöbollsurval användes och det var tio deltagare från fem olika regioner i södra Sverige som deltog i examensarbetet. En kvalitativ innehållsanalys användes vid databearbetningen. Resultatet delades in i fyra kategorier: arbetsterapeuters uppfattningar av lekfullhet, att få barnet lekfullt under arbetsterapin, bedömning kopplat till lekfullhet och interventioner för att främja lekfullhet samt att de blev indelade i 14 underkategorier. Det resulterade i det övergripande temat “arbetsterapeuters erfarenheter av lekfullhet”. Slutsatsen var att deltagarnas erfarenheter av att arbeta med lekfullhet varierade. Deltagarna arbetade främst med lekfullhet som redskap och försökte göra arbetsterapin lekfull genom olika strategier. Lekfullheten var främst specialpedagogens ansvarsområde, vilket kan ha påverkat deltagarnas arbetssätt.