Denna studie syftar till att få en fördjupad kunskap kring hur digitaliseringen påverkas av förskollärarens förhållningssätt i undervisningen samt hur barns språkutveckling främjas av samverkan via digitalisering. I denna kvalitativa studie har datainsamling via intervjuer använts som forskningsmetod. Den har utgått ifrån Deweys filosofi inom den pragmatistiska teorin. Resultatet synliggör att förskollärarens kompetens inom digitalisering påverkar deras förhållningssätt och skapar en osäkerhet kring den digitala undervisningen. Slutsatsen av studien visar att undervisningen inom digitalisering inte är adekvat mot den digitala samhällsutvecklingen.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur lärare ser på smartboard och lärande. Då smartboard är ett tekniskt redskap som finns i många klassrum anser vi att det är relevant för vår yrkesroll att känna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. Vår intention har varit att undersöka i vilken grad lärare är medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att använda sig av ett tekniskt redskap i undervisningen. Vi har använt oss av läroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvändande i undervisning och några relevanta lärteorier till hjälp för att förstå hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i så fall skulle kunna vara. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Resultatet visar att lärarna har en positiv inställning till smartboard och att de inte kan se några nackdelar, förutom teknikkrångel och det faktum att de har för lite tid till att utforska den. De ser smartboard som ett effektiviserande redskap som sparar tid och de anser att den fångar elevernas intresse och ger en djupare förståelse för innehållet. Vår slutsats är att smartboard endast i undantagsfall enbart betraktas som ett tekniskt redskap, de flesta lärare vi har intervjuat uppvisar stor medvetenhet om de pedagogiska konsekvenserna av smartboardanvändandet. Vidare kan vi se att smartboard är ett outnyttjat redskap då lärarna inte får tillräckligt med tid till att lära sig funktionerna och materialet som hör till. Smartboard finns i många klassrum men används tyvärr inte sin fulla kapacitet. Vi anser att detta bör forskas vidare på då det faktiskt är ett problem för lärarna.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Skolverket 2022, s.8) beskriver att elever i dagens samhälle behöver förses med en digital kompetens. Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktyg som stöd i skrivutveckling i svenskundervisning. Digitala verktyg har också̊ implementerats i högre utsträckning i undervisningen. Vårt övergripande syfte har varit att, med stöd av en kvalitativ undersökning, granska lärare och elevers reflektioner om möjligheter och utmaningar gentemot digitala verktyg i svenskundervisningen. Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är: Vilka möjligheter och utmaningar anser elever att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen?Vilka möjligheter och utmaningar anser lärare att digitala verktyg medför i skrivutveckling i svenskundervisningen? Studien utgörs av en kvalitativ undersökning utifrån lärare och elevers perspektiv. Vi har intervjuat elva elever och sju lärare i två olika skolor. Resultatet från intervjuerna visar att elever och lärare anser att digitala verktyg tillför fler möjligheter än utmaningar i skrivundervisningen.  Resultatet i denna studie redogör för att elever och lärare ser ett fler tal möjligheter med digitala verktyg i skrivutvecklingen. Digitala verktyg ser till elevers kvalité på texter utvecklas, att motivationen ökar samt att det är mer roande. De utmaningar som elever och lärare anser tillkommer med digitala verktyg i skrivutveckling är diverse tekniska besvär samt att digitala kompetensen inte är tillräcklig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar tycker att en meningsfull relation byggs upp med förskollärare på förskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Relationen mellan hem och förskola sker genom olika kommunikationsformer, där jag vill lyfta fram en förälders perspektiv. Mitt val av metod är intervjuer med sex personer som alla är föräldrar med barn på förskolan med erfarenheter, tankar och upplevelser med att samverka med förskollärare. Meningsfull relation påverkas både av kultur, tidsepok och en människas erfarenhet. Det betyder att en meningsfull uppnås genom kulturella medierande redskap. För att bygga upp tillit, behöver en förskollärare medierande redskap, samspel med andra människor där interaktionen utvecklar tillit. Delaktighet och tillit, kan tillsammans bidra till en meningsfull relation, med interaktion och samspel som redskap. Det beror på vem du möter och i vilket sammanhang du möter personen. Samverkan är viktig för barnets utveckling och välbefinnande. Den påverkar också hur barnet ser på sin omvärld. Min förhoppning är att förskollärare kan använda sig av min studie för att se föräldrars perspektiv och inspireras av olika medierande redskap och artefakter för att utveckla relationer som är meningsfulla för både föräldrar och förskollärare i praktiken.

Studiens syfte var att undersöka kunskaper som medverkat till att utveckla förmågan att analysera dockspelets användning dels som redskap, dels som hjälpmedel i den sociala praktiken och vidareutveckla engagemang för barns lärande. Forskningsfrågorna var vägledande i studien och hade följande formuleringar: - Vilka kommunikativa värden medför användningen av dockor i förskolans pedagogiska verksamhet? - Vilka kommunikativa utmaningar och kulturella situationer synliggör användningen av dockan i förskolan när barnen erbjöds delaktighet och inflytande? Via användandet av dockan skapades en möjlighet att utveckla kommunikation och samspel med barnen, dockan och pedagoger i förskoleverksamheten. I denna etnografiska fältstudie bestod datainsamlingsmetoden av film, foton, intervjuer och berättelser av pedagoger. Datainsamlingsmaterialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Resultatet visade att kommunikationen med dockan i aktiviteter och samspelssituationer utvecklades i takt med att pedagogernas fokus förändrades. Då synliggjordes det att pedagogerna i sitt agerande tillsammans med dockan som medierande redskap bjöd in barnen till kommunikation som uppmuntrade till delaktighet. Därigenom utvecklade barnen förmågan att ta egna initiativ där de tillsammans med dockan tränade upp sin kommunikationsförmåga. Barnens språkliga medvetenhet och ordförråd synliggjordes i barnens identitetsutveckling då emotionella handlingar och tankar användes i vardagliga situationer, både tillsammans med pedagogernas och deras egna dockor vilket tydligt påverkade barn som tidigare inte kommunicerat i så stor utsträckning. Via analysen kunde pedagogerna se att barnen fått ett större talutrymme i samlingar och gemensamma aktiviteter. Dockan hade genom olika samspelssituationer förstärkt deras språkliga förmåga. Dockan på förskolan skapade ett lustfyllt lärande och fick därigenom ett kommunikativt värde. / The study's purpose was to investigate the knowledge that helped to develop the ability to analyze the doll performance, however, use both as tools and as aids in the social practice and further develop the commitment to children's learning. The research questions guided the study: - What communicative values, the use of dolls in the preschool educational activities? - What communication challenges and cultural situations, reveals the use of the dock in kindergarten when the children were offered participation and influence?   The use of the doll created an opportunity to develop communication and interaction with the children, doll and educators in early childhood education. This ethnographic field study consisted of data collection of video recordings, photos and interviews with educators. The data was analyzed in relation to the study objectives and research questions. The results showed that the communication with the doll in activities and interaction situations developed in pace with a change in the educators' focus. This was made visible to teachers in their performance with the doll as mediating tools which afforded the children to communicate and encouraged participation. Thereby, the children developed the ability to take initiative when they trained their communication skills together with the doll. The children's awareness of language and vocabulary was shown in the use of language. It was made visible in the children's identity development as emotional actions and thoughts used in everyday situations, both with the educators and their own dolls which clearly affected the children who did not previously communicate to a great extent. Furthermore, the analysis showed that the children have a greater opportunity to speak in groups and common activities. The use of the doll had through various interactive situations strengthened their linguistic ability. The doll on the preschool created a pleasurable learning and thus gained a communicative value.

Syftet med studien är att få djupare insikt i sångpedagogers syn på Time och Sväng samt hur de didaktiskt arbetar med dessa aspekter. Det saknas mer omfattande forskning inom området. Med detta i behåll har jag för avsikt att få djupare insikt i frågeställningar som rör olika förhållningssätt till hur sångare kan öva upp Time och Sväng samt vad Time och Sväng innebär, generellt och i ett undervisningsperspektiv. Studien har som sin teoretiska utgångspunkt ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning. För att få svar på mina frågor har använt mig av en halvstrukturerad intervjuform när jag samtalat med informanterna. Alla informanter i denna studie arbetar idag som sångpedagoger; två av dessa är mer inriktade på jazz medan de andra två är mer inriktade på populärmusik. Resultaten visar att alla informanter anser att Time och Sväng är otroligt viktigt i musik. Tillvägagångssättet för hur de hanterar Time och Sväng skiljer sig däremot något, vilket visar sig i deras användning av en variation av olika redskap för att träna, undervisa i samt lära sig Time och Sväng. / The purpose of this study is to attain a deeper insight in how vocal coaches view Time and Groove and in what way they use these aspects didactically. Extensive research in this area is lacking, only a few papers and research studies exist. With this in mind, my intention is to acquire a deeper insight in questions concerning various methods in how vocalists can develop their abilities in Time and Groove, and what Time and Groove, both generally and from an educational point of view, is. The theoretical starting point of this study is a socio-cultural perspective focused on how people use various tools to communicate. I have worked with the semi-structured interview method when speaking to the informants. The informants work as vocal teachers; two are primarily teaching jazz music, whereas the other two are more oriented towards pop music. The results demonstrate that all of the informants believe that Time and Groove in music is very important. Their approach on how to work with Time and Groove differ slightly, which can be seen in their use of a variety of tools for practicing, teaching and learning Time and Groove.

Syftet med studien var att få en djupare inblick i hur ensemblepedagoger ser på Time samt hur de didaktiskt arbetade med detta. Vi avsåg att få djupare inblick i olika förhållningssätt som ensemblepedagoger kan ha till Time i en undervisningssituation, samt vad begreppet Time innebär. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på hur människor använder olika redskap för att kommunicera med sin omgivning. Vi anser att vi har fått en bredare ingång i ämnet genom att alla pedagoger spelar olika instrument. Den gemensamma faktorn är att de undervisar i ensemble på folkhögskola. I undersökningen använder vi oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att söka svar på våra frågor. Resultaten visar att alla pedagoger anser att god Timing är otroligt viktigt i samband med musikutövande. Redskapen och de tekniker som pedagogerna använde för att undervisa i Time, var varierande och viktiga. Det visade sig att en syn pedagogerna hade på Time var att det är kopplat till personligheten hos musiker. De ansåg det vara känsligt och svårt att gå in som pedagog och försöka ändra en elevs Time då det är så starkt kopplat till personligheten. / The purpose of this study is to acquire a better understanding of ensemble educators’ view of the concept of Time and how it was didactically applied. Our intentions were to gain a deeper insight in the different approaches in becoming a better ensemble educator regarding teaching Time, and what the concept of Time is. The study had its theoretical standpoint in a socio-cultural perspective, which focuses on how people use different tools to communicate with each other’s surroundings. In the study we used the qualitative research interview to attain the answers to our questions. The result indicates that the educators consider a good sense and feel of Time is important for musicians. The fact that the educators who participated in this study played different instruments provided a broad perspective regarding the subject. Each employed different tools and techniques which varied, yet were all important. The study indicated that, accordingly to the educators, one aspect of Time was connected to the personality of the musicians. This latter aspect helped show how sensitive and difficult it can be for an educator to change a student’s perception of Time, especially when considering the close ties between the concept of Time and the musician’s personality.

Syftet med denna studie var att undersöka mellanstadieelevers attityder till elektroniska böcker i undervisningen. Detta gjordes genom fokusgruppsintervjuer i en femteklass där eleverna dagligen läste e-böcker via inläsningstjänst. Resultatet visade att de intervjuade eleverna var positiva till användningen men att ett fåtal elever skulle föredra att läsa i pappersböcker. Trots att eleverna var positiva konstaterade de att vissa aspekter med e-boken kan förbättras exempelvis genom att ha texten på skärmen och att kunna markera ord från den. Dessutom visade resultatet att en svårighet var de tekniska problem som uppstod. Dessa var långsamt internet och långsamma datorer som tog mycket värdefull lektionstid.

This is a case study that seeks to investigate how two teachers in grade 3 work with instructions to a written assignment in Swedish. The study is grounded in a sociocultural perspective on learning, and is based on observations in a classroom setting. The results show that the two teachers use different forms of mediating tools in their instructions. It was also found that the teachers use different speech acts in the instructions and that the instructions vary depending on which speech acts are included. Neither of the teachers made any adjustments to the collective instructions, instead they made individual adaptations outside the general instruction.

No description available.