<p>De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt.</p><p>Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren.</p><p>Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.</p>

Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt. Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren. Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.

De lärare som är självkritiska och kontinuerligt ifrågasätter sitt arbete samt är öppna för förändringar har alla möjligheter till att levandegöra arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Tanken är att den individuella utvecklingsplanen ska vara ett aktivt och levande verktyg i elevens kunskapsutveckling. För att eleverna ska bli en aktör med egen vilja och kapacitet att lära måste de uppleva att de har kontroll över sin situation. När elevens mål är realistiska och tydliga, vet de vart de är på väg och hur de ska ta sig dit vilket leder till ökad motivation och lust att lära. Syftet med vårt arbete har varit att lyfta fram de fördelar aktörerna i den pedagogiska verksamheten kan vinna när de aktivt arbetar med den individuella utvecklingsplanen. Syftet har också varit att studera en lärares arbete med att levandegöra den individuella utvecklingsplanen. Vår undersökning bygger på läst litteratur, kvalitativa intervjuer och enkäter. Viktiga aspekter som har kommit fram i vår studie är att en skola som skall utvecklas fortlöpande bör ifrågasätta sina gemensamma undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder. Studien har dessutom gett oss en vidgad syn på fördelar som alla parter i den pedagogiska verksamheten vinner i levandegörandet av den individuella utvecklingsplanen.

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om innebörden av Time som begrepp samt att ge en bild av hur erfarna lärare hanterar ämnet i sin undervisning. Denna studie har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och hur medierande redskap används i undervisningen. Den kvalitativa forskningsintervjun användes som metod för att få svar på mina frågor. De fem informanterna arbetar i antingen Värmlands eller Örebro Län. De är alla verksamma pedagoger på nivåerna från gymnasium upp till musikhögskola och de undervisar i olika musikämnen. Resultatet visar att ämnet handlar om hur man, som musiker, placerar sina toner i förhållande till en given puls samt att alla informanter understryker att Time är viktigt och bör undervisas i. Flera redskap används för att lära ut ämnet Time, och i de fall val av redskap sammanfaller mellan informanterna, är det ändå uppenbart att de används på olika sätt. / The purpose of this study is to acquire a deeper knowledge of the concept, Musical Time, and to show how experienced teachers apply this in their teaching. This study has its theoretical base in how the sociocultural perspective tools are used in teaching. The method used to attain the results is the qualitative research interview. All of the five informants work in either Värmlands Län or Örebro Län. They are active teachers who teach in different levels from high school up to music academy. The results show that Time is about how musicians place their rhythms in relation to the pulse and that all of my informants view the topic as being important and should be taught in all forms of musical education. The tools applied are many and it is not uncommon, in cases where only one tool is used, that the teachers use it in several different ways.

Syftet med examensarbetet är främst att undersöka hur genus framställs i barnlitteratur samt fokusera på bibliotekariens roll i samband med utlåning av barnböcker till förskolan och vårdnadshavare. Som förskollärare ser vi boken som ett pedagogiskt redskap och som ett stöd i ett genusarbete. Vi har erfarenheter av att boken har ett stort användningsområde och de flesta böcker lånas via biblioteket. Därför ser vi att bibliotekarien har en viktig roll för förskolan i deras bokutbud. LpFö98 tar upp genusarbetet som en del av verksamheten, vi anser att det är vår skyldighet att ha kunskap om genus och dess betydelse för kommande generationer. Vi har valt att analysera barnböcker utifrån ett genusperspektiv för att få en inblick i hur könsrollerna framställs. I studien finns en fördjupad del där bibliotekarierna beskriver sin roll för förskolan och deras syn på genus.   Slutsatsen i arbetet är att de stereotypa könsrollerna framhävs till viss del i våra valda barnböcker. Studien tydliggör bibliotekariernas nära samarbete och betydelse för förskolan och vårdnadshavare. Slutligen framkommer bokens betydelse som ett pedagogiskt redskap för barnens identitetsutveckling.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.

In musikklasser in the Swedish compulsory school a special musical training focusing on choral singing is offered students from the age of ten to sixteen. Regarding singing with children, choir teaching in these classes represents conventions developed in accordance with the Swedish choral tradition. Students are trained in large groups of (30-60); in parallel, they receive individual singing voice training in order for the choir to perform with a communal musical expression. This complexity places high demands on the choir teachers' ability to foster the specific musical skills required in a choir. Starting out from a cultural-psychological theoretical perspective, this study explores two choral teachers' interaction with their choir classes, respectively, by means of a method inspired by ethnography. Participating students were aged 10 and 11. Observation data of four lessons was collected, two with each teacher. Lessons were documented by field notes, one lesson of each teacher was video-documented. Analysis included three methods of data transcription: First of all, by writing thick descriptions. After that all events during the lesson were written down in a timetable and finally, a short representative sequence from each lesson was transcribed into a music score. Thus, the variety of methods enabled a deep analysis of data. The results show, on the one hand, that the teachers use a similar overall pattern for interaction. On the other hand, within this overall pattern they interact with their students in different ways that are being described as personal designs of interaction according to which each teacher uses the available cultural tools in individually different combinations when distributing knowledge to the students. In spite of this, differences in quality between the performances of the two choir classes were not recognised during the observed lessons. Accordingly, one conclusion of this study is that the overall music cultural context has a larger impact on students' ability to perform choral music than teachers' personal design of interaction.

The use of laptops, interactive whiteboards and the Internet is step-by-step working it’s way into Swedish schools. The aim of this study is to investigate the attitudes of teachers towards using IT-related tools in their teaching. How are the tools given used as mediating tools, what new methods do the teachers find themselves discovering while using these, how do the teachers feel about digital teaching platforms and how do the IT-related tools affect students language progression? These are all questions that this study is meant to answer. Six teachers in a municipality in the north of Sweden were interviewed about how they use IT-related tools. Two worked with kids between ages 12-15 and four of the teachers worked with kids approximately between ages 16- 18. While some teachers were rather keen on using the tools it appeared that some teachers were not all that comfortable with using them. According to the Swedish curriculum, teachers are supposed to be able to guide students in using IT and digital media for several things and therefore it is important that teachers know how to use the tools themselves. According to older studies, the way to improve the use of IT-tools is by prioritizing education in using them. Teaching teachers the methods and making sure they feel safe with the new technology.

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild. En stor skillnad i de olika lärarnas instuderingsmetoder ligger i hur man ställer sig till användandet av notläsningsträning i undervisningen.