Detta examensarbete har sitt fokus på förskolebarnens lek och dess olika former med handdockan. Syftet med denna studie var att undersöka hur barnen intregerar med handdockan och hur de använder dem som medierande redskap. Undersökningen var utförd som en observationsstudie av barnen på en förskola i åldern 3-5 år. De resultat som framkommit pekar på att en handdockas närvaro i barnens lek kan te sig på skilda sätt. Barns möte med handdockan kan både inspirerea, utmana och försvåra leken. De lekformer som synliggjorts i denna studie visade att imitation och transformation stod i centrum. En annan upptäckt som gjordes under studien var pojkars och flickors skilda sätt att leka med handdockorna. Handdockan kan fungera som ett redskap som kan återspegla tidigare händelser och i och med detta försökte barnen få en förståelse för det som de upplevt. En handdocka kan ge barnen vissa budskap som berikar deras lekar, deras utveckling och det livslånga lärandet. För dessa barn kunde handdockan tillsammans med barnens egna erfarenheter fungera som ett medierande redskap och guida dem till en förståelse av sin omvärld. Denna studie representerar även de barn som hade vissa svårigheter att ta till sig handdockor i leken. Kanske kunde detta bero på att handdockorna inte gav dem några associationer, vare sig i den faktiska eller fiktiva omvärlden.

Being an immigrant in a Swedish school today might not be easy. It´s quite difficult to be accepted and becoming a part of an already functioning group. Difficulties with the Swedish language doesn´t make it easier. Besides that the requisites of the school curriculum program are very demanding and Swedish students are often in advantage already being a part of the system for many years. By following five immigrant boys in grade 6 during ten ensemble lessons, one concert and individual interviews with the boys as well as with their teacher, this study aims to investigate how ensemble playing can function as a social tool and promote interaction as well as integration. The results in this study show that ensemble playing in fact can function as a social tool. The boys developed abilities in playing an instrument as well as cooperating and analyzing by using the social tool of ensemble playing. The results even show that ensemble playing can promote interaction as well as integration. Above everything was the concert where the boys acted in front of their classmates and were treated with great respect and acceptance.

The society we live in today is covered by information and messages that are created by different forms of expression. Children born in this digital society, where they learn how to communicate through resources that they encounter in the kindergarten environment. In the kindergarten curriculum (Lpfö 98/10, p.10) says that "pre-school should strive to ensure that children develop an interest in the written language and an understanding of symbols and their communicative functions." For children to learn the written language, it is important that they exercise it through the different tools available in their environment. Through my thesis I have investigated children's written language development with a focus on writing. I have investigated children's understanding of scripture through various writing activities, that is to say with paper and pencil, letter stamps and the "e-reader" (Ipad). The survey was conducted through a qualitative study where both observations and interviews were used with the purpose of the study and issues. The issues analyzed in the study were: How children perceive their writing in various writing activities? How children understand newspapers, letters and postcards? What understanding have children of ICT use? Through the study, I have chosen to visit a kindergarten, where children between three and five years were attended in the study. But I focused myself most to the children between four and five years old, because at that age they want to explore and learn about their environment. In the analysis and results section, I have used three tables to write down the children's exact words about how they understood the written language and how they simultaneously acted to writing activities. Then I analyzed the results which I have linked to previous research and theoretical concepts.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare definierar musik som eget lärande i förskolan och i så fall på vilket eller vilka sätt det synliggörs i verksamheten. I den här studien definieras eget lärande som när musikens egenvärde beaktas enskilt och inte när musik används som ett redskap för att lära något annat, som exempelvis språk eller matematik. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har fyra förskollärare beskrivit sina definitioner av musik som ett eget lärande i förskolan och på vilka sätt det synliggörs i det vardagliga arbetet. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien eftersom fokus ligger på att undersöka hur förskollärare i samspel med barn arbetar med musik som eget lärande i förskolan. Insamlingen av data har gjorts med kvalitativ metod. Empirin har bearbetats enligt en tematisk analys där teman presenterades utifrån förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärare synliggör musik som eget lärande genom samspel, glädje, rörelse, takt, rytm och som uttryckssätt. Utifrån resultatet framkom även att när förskollärare inte synliggör musik som ett eget lärande synliggör de det istället som ett verktyg för barns inlärning av andra ämnen. Vidare delar förskollärarna med sig av sitt förhållningssätt till musik där resultatet visar på en uttråkad inställning samt en osäkerhet kring kompetensen att leda barn i musik.

Denna uppsats bygger på en empirisk studie. Dess syfte är att undersöka hur bildlärare idag arbetar med digitala redskap samt vilka för- och nackdelar de har i bildämnet. Syftet är också att undersöka bildlärares synpunkter och erfarenheter om digitala medier stimulerar respektive hämmar lärandet i bildämnet. Ett medieekologiskt perspektiv bildar teoretisk utgångspunkt, och undersökningen har en kvalitativ ansats. Metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal, som bandas och transkriberas till text. Fyra lärare ingår i studien, varav en med undervisning på grundskolan och resterande tre på gymnasiet. En innehållsanalys används som metod för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visar att bildlärarna vill att eleverna ska använda både digitala och traditionella verktyg för att ge variation i elevernas bildskapande. En fördel med digitala verktyg är att de ger eleverna möjligheten att leta efter information och inspiration. En nackdel är att digitala medier är tidskrävande och ibland kunde tekniken inte fungera som den skulle. Flera av bildlärarna ansåg att digitala medier var stimulerande för de bildskapande eftersom de gav elevernas möjlighet att variera och utveckla olika sätt att lösa olika problem.

I dagens skola har många elever en oroskänsla inför matematik, vilket påverkar prestationerna negativt. Genom att öka motivationen förväntas prestationerna göra detsamma. Om elever får arbeta genom lektionsformer de känner att de lär sig av ökar motivationen. Syftet med denna enkätstudien var att ur ett elevperspektiv undersöka vilka lektionsformer som elever i mellanstadiet upplever att de lär sig bra av och därmed blir motiverade av. 189 elever deltog i studien. För att analysera resultatet valdes det sociokulturella perspektivets medierande redskap för att skapa ett analysverktyg. Resultatet visade att matteboken, matematiska spel samt lärarledd genomgång uppskattades något mer av eleverna än de resterande lektionsformerna. Det fanns inga samband mellan dessa vad gällde vilka medierande redskap som används. Enda sambandet som hittades var att många elever från urvalsgruppen använt dessa lektionsformer till skillnad från vissa andra. Slutsatsen antyder att en varierad undervisning bestående av olika lektionsformer samt olika medierande redskap gynnar elevernas lärande och motivation samt hur ofta en lektionsform praktiseras i klassrummet. / In today's school, many pupils have anxiety towards mathematics, which negatively affects their performance. By increasing the pupils’ motivation, their performance is expected to do the same. If the pupils work with methods they feel that they can learn from, their motivation will increase. The purpose of the survey was to investigate, from a pupil perspective, what methods middle school pupils experience have a positive effect on their learning and motivation in math. To analyze the result the mediating tools of the sociocultural perspective was chosen to support the analysis of the result. The result showed that the math book, mathematical games and teacher-led instructions were estimated slightly better than the remaining methods by the pupils. There was no correlation between the methods according to which mediation tools that was used. The only relationship found was that most pupils of the sample group have used these methods, unlike some of the others. The conclusion suggests that a varied teaching consisting of diverse types of methods and various mediating tools favors the pupils’ learning and motivation but also how often a method is used.

Syftet med denna studie är att ta del av förskollärares uppfattningar om hur det är att arbeta i mångkulturella förskolor och hur förskollärare inkluderar och möjliggör lärandet för flerspråkiga barn samt vilka redskap förskollärare använder sig av. Studien bygger på fenomenografisk metod och kvalitativa intervjuer där sex förskollärare från tre olika enheter intervjuas enskilt. I studien används det sociokulturella, socialkonstruktivistiska och fenomenologiska perspektivet för att få en djupare och bredare syn på hur förskollärare arbetar. Studiens frågeställningar är: Hur arbetar förskollärare för att inkludera och möjliggöra lärandet för flerspråkiga barn i mångkulturella förskolor? Vilka utmaningar och möjligheter möter förskollärare ute i mångkulturella förskolor? Resultatet i studien visar att förskollärarna utgår utifrån olika redskap i sitt arbete som konkret material, sagor och sånger på barns olika språk för att inkludera och möjliggöra lärande för flerspråkiga barn. Förskollärarna uttrycker även vilka möjligheter de får i arbetet så som förståelse för andra kulturer, bemötandet av människor med andra erfarenheter och mötet med människor från olika kulturer. Allt detta ses som berikande. I studien nämner förskollärarna även några utmaningar som de stöter på i mångkulturell förskola och det är fördomar, kulturkrockar och språkliga förbistringar.

No description available.

Det finns mycket att vinna med att arbeta med musik i förskolan. Forskare menar dock att förskollärares osäkerhet och bristande musikaliska kompetens kan leda till att musik prioriteras bort i förskolan. Syftet med undersökningen var därför att få kunskap om förskollärares uppfattningar om sin musikaliska kompetens samt belysa relationen mellan dessa uppfattningar och hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer där åtta förskollärare deltog. Intervjusvaren har tolkats genom det hermeneutiska perspektivet som handlar om att tolka och förstå forskningsobjektet. I resultatet framkom en variation av förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens och hur de använder musik som didaktiskt redskap. Anmärkningsvärt var att den musikaliska kompentensen inte nödvändigtvis påverkade förskollärarnas känsla av trygghet i sitt musikanvändande. Slutsatsen är att förskollärarnas uppfattningar om sin musikaliska kompetens till viss del påverkar hur musiken används som ett didaktiskt redskap. Däremot går det inte att utesluta att andra faktorer kan påverka musikens omfattning i förskolan.