Lektionssalen i skolämnet bild är bildsalen. Bildsalen är nära sammankopplad med själva bildämnets födelse och utveckling ur det som tidigare var teckningsämnet.          Teckningsämnet var under ett sekel ett inarbetat ämne i den svenska skolan. Läroplanen för grundskolan 1980, Lgr 80 innebar stora förändringar. Den fastslog att teckningsämnet skulle byta namn till bild och ta formen av ett mer allsidigt och kommunikativt bildämne.            Själva bildsalens anor härleds till slutet av 1800-talet men så som vi känner igen den idag är det i samband med den fysiska planering som tillkom under ”Det fria skapandets era” på 1950-talet som ställde stora krav på såväl variationer av teknik som redskap samt material.[1]                    För att upprätthålla bildsalarnas funktionalitet fanns fram till 1980-talet inspektörer anställda av bland annat Stockholms stad, vilka hade till uppgift att inspektera skolors bildsalar ifråga om bestånd och tillämpning. Sedan 1981 har ingen offentlig rekommendation utfärdats för hur en bildsal skall utformas.[2]  I min studie har jag valt att ta reda på vad en bildsal är för lärare och elever på de skolor jag har besökt. Det här mot bakgrund av att allt fler skolor bedriver sin bildundervisning utan en anpassad bildsal. Genom fältstudieinspirerade studier på fyra väldigt olika skolor med klassrumsobservation genomförde jag studier med fokus på bildsal-och redskapsanvändning. Besöken avslutades med att lärare såväl som elever fick fylla i enkäter om redskapens och bildsalens roll. I min studie har jag använt mig av läroplansteorins diskussioner om hur en nationell läroplan realiseras i praktiken.[3] Läroplanens förverkligande kräver en fysisk planering för att den skall kunna genomföras. Bildämnet är nära förbundet med sina material och sina redskap. Jag har bland annat använt mig av tidigare års examensarbeten från Konstfacks bildlärarutbildning som grund för min egen studie. De har båda studerat förändringar inom själva bildlärarutbildningen sedan slutet av 60-talet. Fokus har de lagt på olika saker men båda kommit fram till att utvecklingen av bildlärarutbildningen har gått mot en mer teoretiskt betonad utbildning, samtidigt som de nämner att lektionsuppläggen inom ämnet bild inte ändrats nämnvärt ute på skolorna.[4] Mitt huvudsakliga resultat är att bildsalen är en plats planerad för skolämnet bild. Lärare såväl som elever förväntar sig att bildsalen skall vara [1] Pettersson, S. & Åsén, G (1989) Bildundervisningen och det pedagogiska rummet. Stockholm: HLS Förlag. [2] Skolöverstyrelsen (1981). Bildlokaler för grundskolan: ett servicematerial. [3] Hanses, E. En konservativ massaker på bildämnet. Konstfack, Institutionen för bildpedagogik. 2016. [4] Nordin, M. Teckningsrevolt. Konstfack, Institutionen för bild och slöjdpedagogik. 2018.

Vygotskijs teorier talade mycket om barns utveckling i leken. Jag har valt att byta ut begreppet “lek” mot “spel”, mer specifikt brädspel, i den kontexten. Med brädspel kan eleverna ta åt sig av teoretiska kunskaper på ett praktiskt sätt. Det är även en nyckel för elever som pratar ett annat modersmål än svenska då språket har en stor vikt i spelet vad gäller kommunikation och att läsa regler. Det är även ett bra verktyg för att kunna lyfta eleverna ur Piagets teorier kring utvecklingsstadier där brädspel ofta tränar spelaren att tänka abstrakt och strategiskt. För att på ett adekvat sätt få svar på min frågeställning kring synen på brädspel som ett verktyg för inlärning, samt hur användandet ser ut, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. I det genomförde jag intervjuer med fritidshemslärare i en mindre kommun i Sverige. Resultatet blev att lärare har en bra inställning till brädspelets pedagogiska potential och att det används flitigt i varierande syfte. / Vygotsky's theories spoke a lot about children's development during play activities. I have chosen to replace the term "play" with "games", more specifically board games, in that context. With board games, students can take advantage of theoretical knowledge in a practical way. It is also a key for students who speak a different mother tongue than Swedish, as the language is of great importance in the game in terms of communication and reading the rules. It is also a good tool to be able to elevate students from Piaget's theories of developmental stages where board games often train the player to think abstractly and strategically. Which my respondents agree with and emphasizes that the students should play more board games and the leisure centre should ensure that the opportunity exists for this with varied options of board games. This is to create a varied and meaningful leisure time at the leisure centre. In order to adequately answer my question about the view of board games as a tool for learning, and how it’s used, I have chosen to use a qualitative method. In this, I conducted interviews with leisure-time teachers in a small municipality in Sweden. The result was that teachers have a good outlook on the board game's pedagogical potential and that it is widely used for various purposes.

<p>Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. </p><p>M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på. </p><p>Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet.</p><p>I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget. </p><p>Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.</p>

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget. Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer. Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling. / After the Swedish government shifted in 2006 changes were made to school politics, which gave me the cause to start this survey. The National Agency for Education was given the task to design new levels of knowledge in the field of mathematics, Swedish, and Swedish as a second language. This precedes an introduction of national tests in the third grade. The purpose of the survey was to find out the teachers’ attitudes how the tests may influence their educational work. The report was based on a questionnaire with questions with the advantage of the questionnaire being able to comment freely. The result shows that it is the way the goal wording is written which one sees as a merit of the new reform and not the tests in it self. The national tests should be seen as a tool to be used to see how the pupils development progresses and which can then be used to set the pupils level of development.

Mitt syfte med uppsatsen är att studera M/P-programmet som ett verktyg i matematikundervisningen. Samtidigt vill jag ta reda på hur lärare som använt/använder programmet uppfattar verktyget. Jag vill även få en inblick i hur matematikundervisning kan bedrivas utan lärobok. M/P-programmet riktar sig till lärare i grundskolan och omfattar 17 matematikmoment. Det matematikmaterial som finns i programmet utgör en bas som läraren kan bygga sin matematikundervisning på. Uppsatsen är uppbyggd avföljande steg: en litteraturstudie, den egna inskolningen av M/P- programmet samt en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av några lärares erfarenheter av programmet. I min undersökning har jag kommit fram till hur sju lärare förhåller sig till M/P-programmet, och hur de uppfattar det pedagogiska värdet med elevers lärande utifrån verktyget. Resultatet av undersökningen visar att M/P-programmet är ett kvalificerat pedagogiskt verktyg för matematik-undervisningen. Samtidigt var brist på tid för många informanter ett problem för att kunna använda verktyget på ett mera tillfredställande sätt.

<p>Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.</p><p>Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.</p><p>Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling.</p> / <p>After the Swedish government shifted in 2006 changes were made to school politics, which gave me the cause to start this survey. The National Agency for Education was given the task to design new levels of knowledge in the field of mathematics, Swedish, and Swedish as a second language. This precedes an introduction of national tests in the third grade. The purpose of the survey was to find out the teachers’ attitudes how the tests may influence their educational work.</p><p>The report was based on a questionnaire with questions with the advantage of the questionnaire being able to comment freely.</p><p>The result shows that it is the way the goal wording is written which one sees as a merit of the new reform and not the tests in it self. The national tests should be seen as a tool to be used to see how the pupils development progresses and which can then be used to set the pupils level of development.</p>

“Childs pedagogic material – A qualitative study of child’s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material” In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate children´s learning and examine what determines the choice of educational materials. In the assessment of the pedagogical scenario it has been used a socio-cultural perspective and a multimodal approach that allowed to conclude that children use most of the material with exception of what is often placed high up on shelves, locked in closets or a cabinets. Educational materials that children don't see are not commonly used by the children since they don’t of interest for them. When teachers display educational materials in the children’s level and make the material available for them, it results in awaking the children’s interest in using them. At the interviews all the teachers agreed that the educational material must be made available and that on the children's level.  The educational material has to be tempting and varying nature, furthermore, the material also has to be concrete and so designed that the children could make use of them without needs of supervising guidance of an adult that explaining everything to them.

Den här magisteruppsatsen skrivs inom huvudområdet svenska med didaktisk inriktning (Smdi). Undersökningen behandlar gemensam textläsning och textarbete i en årskurs tre utifrån filmen Min granne Totoro. Filmen är en animefilm som kan placeras inom populärkulturgenren. Lärarens val av text var tänkt att bidra till att vidga såväl elevernas textvärldar som skolans repertoar av texter. Uppsatsens syfte är att undersöka reflektioner, tolkningar och kunskaper kring textens innehåll som kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, och på vilka olika sätt arbetet med filmen skapar utrymme för medskapande och delaktighet, och även på vilka sätt och när eleverna utvecklar sitt språk och uttrycker förståelse av den egna identiteten och sin omvärld under textarbetet. Dessutom har studien som syfte att undersöka hur eleverna förhåller sig till en läsgemenskap med film som pedagogiskt redskap. Undersökningen har en kvalitativ metodansats och genomförs som lärarforskning i den lågstadieklass där författaren själv undervisar. Filmen tas emot positivt av eleverna och i analysen av deras skrivna och talade texter blir det tydligt att de är intresserade, engagerade och aktivt tar del av varandras tankar och förståelse. Analysen av det empiriska materialet visar även att en rad olika reflektioner, tolkningar och kunskaper kommer till uttryck i elevernas skrivna och talade texter, samt bilder. En slutsats som dras är att i elevernas tolkning och förståelse av texten, är samtal, text och bild tillsammans viktiga för att öka deras förmåga att skapa sig nya föreställningsvärldar. Då kan texten tala till och med dem i ett meningsskapande samspel.

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma grundlärare i årskurs 4–6 arbetar med elevers skrivande. Vi har undersökt hur lärarna följer upp elevers skrivutveckling, vilka didaktiska redskap och metoder de använder, vad skriftspråket är för dem samt vilka texttyper deras elever vanligast arbetar med. Vi har genomfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma grundlärare i årskurs 4–6 i Sandvikens kommun och Gävle kommun. Det framkom att den vanligaste texttypen är berättande text och det vanligaste undervisningsmaterialet är läromedel. Det förekom olika didaktiska redskap. Det vanligaste redskapet var uppbyggt av ett stegprogram med en tydlig progression i uppgifterna. Alla lärare var överens om att deras didaktiska redskap underlättar undervisningen av texttyper genom sin struktur. För elever är det enkelt att förstå hur de ska arbeta med texttypen om de har en tydlig struktur att följa. Utöver de didaktiska redskapen förekom olika didaktiska undervisningsmodeller, till exempel cirkelmodellen. Alla lärare var överens om att läsning och skrivning är sammanlänkade, ju mer en elev läser desto mer medveten blir eleven i sitt egna skrivande. När eleverna arbetar med sitt skrivande är det viktigt att skrivlusten inte försvinner, därför måste lärarens inblandning i texten hållas på en lagom nivå.