Under våren 2013 genomfördes en fallstudie på en skola i södra Sverige med syfte att undersöka hur utmanande lärandesituationer kan beskrivas samt vilken betydelse erkännande från lärare har för hanteringen av dessa situationer. De utmanande lärandesituationerna återges i denna uppsats genom begreppet; lärandets predikament och kan exempelvis handla om att få alla elever motiverade i ett specifikt undervisningssammanhang eller lösa oförutsedda konflikter. Syftet var också att undersöka en enskild skolkultur och på vilket sätt erkännande från lärare påverkar elevers inställning till skolan. För att uppnå syftet genomfördes intervjuer med 16 elever från en klass i årskurs fem. Genom intervjuerna kunde elevernas upplevelser förstås, beskrivas och tolkas, vilket innebär en kvalitativ ansats. För att skildra en skolkultur, där lärandets olika predikament kan synliggöras, genomfördes observationer i samma klass. Lärarens erkännande yttrade sig genom dennes förmåga att kunna se saker ur ett elevperspektiv, förmåga att visa empati och förtroende, vara lyhörd och visa intresse samt ge eleverna till viss del återkoppling. Genom lärarens erkännande kan en positiv klassrumskultur skapas och därmed ökar även möjligheterna för eleverna att lära sig mer. Dock visade resultatet att ett erkännande endast kan ske då mottagaren, i detta fall eleven, kan tolka det kognitiva innehållet som ett erkännande, det vill säga att eleven har specifika tankemönster/scheman för att kunna tolka lärarens erkännande. Denna tolkning gjordes inte av samtliga elever. Det framkommer också att eleverna ställer krav på läraren, där bl.a. lektionsinnehållet ska vara underhållande för att eleverna ska vilja lära sig. Det bekräftar att eleverna likväl måste acceptera det innehållsmässiga i undervisningen för att lärande ska ske. Det innebär att erkännande från elever har lika stor betydelse för hanteringen av lärandets predikament. Slutligen visade resultatet att elevernas inställning till skolan främst beror på erkännande från andra elever. Däremot har erkännande från lärare betydelse för elevernas koncentration gällande skolarbeten i undervisningen.

Abstrakt Titel- Teknikdidaktikens vad och hur. En kvalitativ studie om hur förskolepedagoger synliggör teknik i förskolan. Title­ Technology educations what and how. A qualitive study about how preschool teachers visible technology in preschool.   Enligt tidigare studie har pedagoger svarat att teknikundervisning är svårt och komplicerat att göra. Ibland förväxlas teknik med andra ämnen på grund av att teknikintresset är litet bland pedagoger samtidigt står det i styrdokumentet Läroplanen för förskolan att barnen ska få möjlighet att urskilja teknik i vardagen och skapa med olika redskap och material.   Syftet med denna studie är att studera om hur förskolepedagoger synliggör teknik i förskolan. Studien genomfördes på två förskolor i samma kommun i Sverige. Empirin bygger på observationer som sträcker sig från planerade aktiviteter till barnens fria lek till rutinsituationer i förskolans vardag. Observationerna genomfördes på tre avdelningar: två med äldre barn och en med yngre barn. Resultatet analyserades med utgångpunkt från utvecklingspedagogikens lärandets objekt och lärandets akt. Resultatet visar att förskolepedagoger i förskolan synliggör användandet av artefakter, lösningars variationer, skapande i konstruktionslek och tekniska system genom att förklara ställa frågor och visa. Förskolepedagogernas teknikundervisning ägde rum i olika situationer under dagen såsom i planerade aktiviteter, fri lek och rutinsituationer.

“Childs pedagogic material – A qualitative study of child’s use of pedagogic materials available at five nursery schools and about their teachers thoughts about the display of the pedagogic material” In the nursery preschool the environment and the educational materials have always had a central place. That's why it has been chosen to study and observe five preschools and interview sex teachers, in an attempt to understand the teachers thought about the choice of material and the choices of material that the children used. The reason I do this is to see what the underlying idea about the materials the children use is, and why educators choose to make certain materials visible. The purpose of this study is to examine the educational materials that are used to stimulate children´s learning and examine what determines the choice of educational materials. In the assessment of the pedagogical scenario it has been used a socio-cultural perspective and a multimodal approach that allowed to conclude that children use most of the material with exception of what is often placed high up on shelves, locked in closets or a cabinets. Educational materials that children don't see are not commonly used by the children since they don’t of interest for them. When teachers display educational materials in the children’s level and make the material available for them, it results in awaking the children’s interest in using them. At the interviews all the teachers agreed that the educational material must be made available and that on the children's level.  The educational material has to be tempting and varying nature, furthermore, the material also has to be concrete and so designed that the children could make use of them without needs of supervising guidance of an adult that explaining everything to them.

<p>Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.</p>

<p>Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.</p>

Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.

Det övergripande syftet med detta forskningsarbete är att undersöka hur lärare i förskolan i samtal med barn tar sig an en i Läroplan för förskolan (1998) framskriven innehållsaspekt. Den innehållsaspekt som är i fokus är naturvetenskap. De forskningsfrågor som ställs är: Vad kommuniceras som objekt för lärande i ett naturvetenskapligt sammanhang i förskolan? Vilka akter av lärande framkommer i kommunicerandet av lärandets objekt? Studiens teoretiska referensram utgår från fenomenografi och sociokulturell teori, med särskild förankring i utvecklingspedagogisk forskning. Forskningsprojektet genomfördes på en förskoleavdelning med barn i åldern tre till sex år. Situationer med ett naturvetenskapligt innehåll har dokumenterats med videokamera. Lärarnas ”intended object of learning” var ’Livet i stubben’. Observationerna har skrivits ut i text med fokus på de dialoger som förekom mellan lärare och barn. Materialet har analyserats utifrån lärandets objekt och lärandets akt. Vid en fördjupad analys används tre nivåer av metareflekterande samtal. Denna analys har som syfte att visa i vilken mån det aktuella objektet synliggörs inom de tre nivåerna. Resultatanalysen av lärandets objekt visar på en variation av samtalstema. Resultatanalysen av lärandets akt har synliggjort ’akter som riktning’ och ’akter som uttryckssätt’. Vad som händer med lärandets objekt i förskolan diskuteras i termer av det meningsfulla sammanhanget, betydelsen av att uppfatta sammanhanget och lärarnas goda intentioner med innehållet. Resultaten pekar på att akter som uttryckssätt riskerar att bli ett redskap för innehållets anpassning till rådande omsorgs-, lek- och lärandepraktik. Avslutningsvis problematiseras lärandets objekt i relation till förskolans bildningsideal och framtida vägval för förskolan diskuteras.

Denna studie baseras på sex förskollärares beskrivningar av sin teknikundervisning tillsammans med de yngsta barnen i förskolan. För att uppfylla studiens syfte som är att, med hjälp av förskollärares beskrivningar, bidra med kunskap om vilka innehåll och undervisningsstrategier förskollärarna använder i sin teknikundervisning med de yngsta barnen, användes följande två frågeställningar. Vilka teknikinnehåll beskriver förskollärarna att de undervisar inom med de yngsta barnen i förskolan? Vilka olika undervisningsstrategier framkommer i förskollärarnas beskrivningar av hur teknikundervisningen genomförs? Studien har en kvalitativ ansats, och det empiriska materialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri har bearbetats och tolkats med stöd av den utvecklingspedagogiska teorin och de grundläggande begreppen lärandets objekt, vad frågan, och lärandets akt, hur-frågan. Resultatet har analyserats deduktivt med hjälp av kategorier som är empiriskt grundade i tidigare forskning. Sundqvists (2016) innehållskategorier för teknikundervisning, samt utvecklingspedagogikens tre undervisningsstrategier så som de beskrivs av Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) används. Resultatet visar att förskollärarna beskriver en bred och innehållsrik teknikundervisning med de yngsta barnen på förskolan. Det framkommer tre teman som beskriver, lärandets objekt i teknikundervisningen. Dessa är artefakter och system i barns närmiljö, skapandeprocessen samt att lära sig vad teknik är. Vidare visar resultatet att förskollärarna beskriver hur de använder sig av samtliga tre undervisningsstrategier i undervisningen med de yngsta barnen. Samtliga förskollärare beskriver hur de utgår från barnens perspektiv och erfarenheter i både planerad och spontan undervisning, vilken är den första av de tre undervisningsstrategierna. Den andra undervisningsstrategin behandlar urskiljning, variation och samtidighet, och det framkommer att förskollärarna i hög grad beskriver hur de använder sig av variation som en strategi i undervisningen. Slutligen framträder metakognitiva dialoger som den tredje undervisningsstrategin. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärarna beskriver en bred teknikundervisning, både vad gäller innehåll och undervisningsstrategier, med de yngsta barnen.

Undervisning är ett nygammalt begrepp inom förskolan, begreppet har funnits sedan förskolan startade i Sverige på 1800-talet. Efter revideringen av läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har begreppet fått en starkare framtoning, vilket medfört att förskollärare fått större krav på sig (Skolverket, 2018). Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om att bedriva undervisning. För att få svar på syftet har två forskningsfrågor formulerats. Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt med undervisning? Vilka utmaningar beskriver förskollärare att de ställs inför i sitt uppdrag som undervisande lärare? Datainsamlingen i studien gjordes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där färdigt frågeformulär med öppna frågor användes. Sex legitimerade förskollärare intervjuades från två olika kommuner.     Intervjusvaren har analyserats med hjälp av begreppen lärandets akt och lärandets objekt, vilka är hämtade från utvecklingspedagogiken. En teori som Pramling Samuelsson och Asplund Carlsson (2008) beskriver med hur man lär sig, lärandets akt och vad man lär sig, lärandets objekt. Förskollärarna behöver enligt Thulin och Jonsson (2018) i sin planering av undervisning utifrån utvecklingspedagogiken inte bara förstå hur barn upplever sin omvärld utan också visa hur barns perspektiv kan tas tillvara och förstås i genomförandet av undervisningen.   Resultatet visar att förskollärarna talar om att bedriva undervisning med barnen i förskolan genom temaarbete, mellanrumsundervisning, lek och material och miljö. Dessa strategier beskriver både den planerade och spontana undervisningen. I studien framkom även vad barn lär sig, det vill säga innehållet i undervisningen relaterat till läroplanen. Resultatet lyfter också fram barns perspektiv och barns intresse, begrepp som förskollärarna i studien beskriver både som grunden till undervisningen men även som en utmaning. Studiens resultat belyser även stora barngrupper som en utmaning och att det är för stora krav på förskollärarna. Avslutningsvis visar resultatet att planerad undervisning sker under en liten del av dagen. Den spontana undervisningen upplevs enligt förskollärarna som den undervisning som blir bäst eftersom den sker här och nu.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares undervisning utomhus och i relation till covid-19. Förskolorna har fått restriktioner och den största delen av verksamheten ska äga rum utomhus. I studien besvaras forskningsfrågorna: Vad är enligt förskollärare i fokus för undervisning utomhus? Hur beskriver förskollärare att de iscensätter undervisningen utomhus? Hur uttrycker förskollärare att de anpassat sin undervisning efter covid-19 utbrott? Genom att använda semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som arbetar på olika förskolor och i olika kommuner har vi kunnat få fram ett resultat kring denna studie. Förskollärarna fick i intervjuerna berätta hur deras verksamhet har förändrats sedan covid-19 startade och hur utomhusundervisningen har fått sig ett lyft. Utemiljön bidrar till att barnen övar sin grovmotorik och deras sociala utveckling påverkas.   Analys av data har skett med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt, vilka är hämtade från utvecklingspedagogisk teori. Resultatet av studien visar att förskollärarna har förändrat undervisningen utomhus efter covid-19 utbrott. Förskollärarna inspirerar barnen mer med både spontana och planerade undervisningssituationer utomhus. Då undervisningen har flyttats ut på grund av covid-19 pandemin.