Förskollärares syn på utomhusmiljön kan påverkas av flera aspekter. Tidigare forskning inom området samt vårt egna intresse har gett oss motiv till att skapa förståelse för hur förskollärare uppfattar barns lärande i utomhusmiljön.  Syftet med denna studie var  att genom det utvecklingspedagogiska perspektivet undersöka förskollärares syn på utomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande. Utifrån vår metod och det teoretiska perspektiv som denna studie baserats på  klassas detta som en kvalitativ studie. I genomförandet av vår studien deltog sex stycken förskollärare från kommunala förskolor i norra Sverige. I vårt resultat framkommer det att förskollärarna anser att utomhusmiljön har betydelse för barns lärande. Förskollärarna anser att deras roll för att främja barns lärande innefattar att inta en aktiv roll som innebär att stötta, vara lyhörd samt medforskande tillsammans med barnen. Diskussionen  lyfter de väsentliga delarna ur resultatet som  innebär att synen på utomhusmiljön kan vara avgörande för hur förskollärare väljer att använda den. Om utomhusmiljön ses som ett komplement till inomhusmiljön kan förutsättningarna för barns lärande vidgas. De slutsatser som har framkommit är att förskolans utomhusmiljö kan vara komplex, eftersom att det är många olika faktorer som förskollärarna bör ta hänsyn till vilket påverkar hur förskollärare ser på lärandet i utomhusmiljön. / <p>2019-12-20</p>

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare. Med utgångspunkt i detta förs en diskussion kring skolans möjligheter och utmaningar på IKT-området.

Undersökningens syfte var att ta reda på vilka motiv och målsättningar en förskollärare hade inför en naturvetenskaplig aktivitet, samt hur dessa kom till uttryck i aktiviteten.  Undersökningen baserades på en kvalitativ ansats. Inför aktiviteten intervjuades en förskollärare. Syftet med intervjun var att synliggöra de motiv och målsättningar som fanns inför aktiviteten. Intervjun dokumenterades med hjälp av ljudupptagning och papper och penna. I den aktivitet vi observerade deltog två barn och en förskollärare. För att kunna synliggöra hur motiv och målsättningar kom till uttryck under aktiviteten videofilmades aktiviteten. Resultatet av vår undersökning visade att barns intresse var centralt i de motiv som låg till grund för aktiviteten. Resultatet visade också att förskollärarens sätt att rikta barnens uppmärksamhet mot olika fenomen var avgörande på vilket sätt barnen erövrade kunskap.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus, med särskilt fokus på vad barn lär och hur undervisningen bedrivs. Studiens syfte har konkretiserats till två forskningsfrågor som lyder: ”Hur motiverar förskollärare undervisning utomhus i förhållande till barns lärande och utveckling?” och ”Hur använder förskollärare utomhusmiljön för att bedriva undervisning utomhus?”. Tidigare forskning visar att utomhusvistelse bidrar till barns utveckling av motoriska, matematiska, språkliga och sociala färdigheter genom både planerade och spontana aktiviteter, som ska utgå från barns intresse. Tidigare forskning visar även på de möjligheter och begränsningar som finns med undervisning utomhus, till exempel rörelsefriheten, arbetslagets inställning och vädrets påverkan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer tillsammans med fyra förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet, där de givit svar på frågor om ämnet. Därtill analyseras datainsamlingen och resultatet utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, med begreppen lärandets objekt och lärandets akt (Pramling Samuelsson &amp; Asplund Carlsson 2014) i fokus samt barns perspektiv och barnperspektiv (Sommer, Pramling Samuelsson &amp; Hundeide 2014). Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till undervisning utomhus. Förskollärarna belyser att de undervisar i flertalet ämnen utomhus, där barn får möjlighet att utveckla motoriska, matematiska och språkliga färdigheter. Det här genomför de genom såväl planerade som spontana aktiviteter, både på förskolegården och i närområdet. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus i förskola.

Barns inflytande i den planerade undervisningen på förskolan är det ämne som studien syftade till att undersöka. Studien riktade sig mot att ta del av både barns och förskollärares perspektiv på detta ämne, då det kan tolkas vara en viktig aspekt för förskollärares arbetssätt att synliggöra barns perspektiv. Studien genomfördes med intervju som metod där barn intervjuades i grupp och förskollärare enskilt. Samtliga barn och förskollärare som deltagit är verksamma på samma förskola. Analysen och bearbetningen av den insamlade empirin genomfördes utifrån en kvalitativ bearbetningsmetod. Empirin kategoriserades och analyserades utifrån utvecklingspedagogiken som teoretisk utgångspunkt. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom det att förskollärarna ställde sig positiva till barns inflytande i planerad undervisning samt att förskollärarna använde sig av flera arbetssätt för att möjliggöra detta. Barnens perspektiv på deras inflytande framkom i mer varierande svar i resultatet, men det gick att urskilja att majoriteten av barnen var medvetna om deras möjlighet till delaktighet. Resultatet visade en medvetenhet hos förskollärarna i studien gällande arbetssätt för att möjliggöra barns inflytande. En implikation för pedagogisk verksamhet skulle därför kunna vara att bidra till inspiration för andra verksamma inom förskolan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares kollektiva lärande. Genom fenomenografiska grundidéer kring lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärandet analyseras lärares interaktiva samtal. Uppsatsens frågeställningar är: Vilka lärandeaspekter synliggörs i respondenternas interaktiva samtal? Vilka kvalitativa variatiaoner att närma sigl ärandet synliggörs i samtalen. Vilka möjliga relationella förhållanden synliggörs i det kollektiva lärandet mellan lärandeaspekter, kvalitativa variationer och teorin om meningsskapande? I uppsatsens används en fenomenografisk ansats där lärandeapsekter och kvalitativa skillnader i lärande fördjupas med hjälp av teorier om meningsskapande. Resultatanalysen visar och beskriver lärandeaspekterna ’vad’ och ’hur’. Sammanställningen visar att lärandeaspekterna i det interaktiva samtalet kan betraktas utifrån perspektivet inom och bortom innehållet. Respondenternas fyra kvalitativt varierande sätt att erfara lärandet prövas mot hållpunkter sprunga ur teorin om meningsskapande. Sammanställningen visar då att begrepp från teorin som ongoing, retrospective sense och plausiblity skulle kunna tänkas sammanfalla med den fenomenografiska analysen och synliggörandet av den. Begreppen förenklar och skapar medvetenhet om det fenomen som studeras och underlättar på så sätt praktisk och teoretisk tillämpning. Teoretiska hållpunkter inom meningsskapande som the change poet, sharebility constraints och engagemangshållning och förmågan att tolka stärker och argumenterar för det faktum att de kvalitativa variationerna som studien synliggör stämmer överens med metodansats och resultatanalys. Genom att studera den kollektiva sammanställningen gällande lärandeaspekter och kvalitativa variationer kontra den indivuella förändringsagenten, the change poet, konstateras att förändringspoeten stimulerar förändring mellan kvalitativa skilda sätt att erfara. Detta innebär, utifrån fenomenografins utgångspunkt, ett lärande. Slutsatsen kan därför dras att förändringspoeten också kan benämnas ’lärandepoet’ eftersom de innehar samma förändringsmotiverande förmågor, egenskaper och komponenter. Lärandets poesi uppstår när multipla lärandepoeter med varierande förändringsmotiverandeförmågor, egenskaper och komponenter, som med varierande dominanta ställningstaganden tillsammans skapar ett samtalsflöde i rörelse, ett flöde som innefattar samtliga delar i den meningsskapande processen men också innefattas av varierande kvalitativa sätt att närma sig lärandet.

Matematikundervisningen inriktas idag till stor del på enskilt arbete i matematikboken vilket leder till att eleverna kan gå miste om tillfällen att utveckla sina förmågor i problemlösning och matematiska resonemang. Kursplanen för matematik för årskurs 1–9 har en stark koppling till problemlösning då problemlösning är kärnan av matematiken. Problemlösning är något som kan implementeras tidigt i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att när elever arbetar i grupp kommer fler synsätt och förslag fram vilket leder till att individerna funderar och reflekterar mer än när de sitter enskilt med ett problem. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra med kunskap om hur gruppdiskussioner inom matematisk problemlösning kan bidra till elevers lärande och utveckling. För att kunna besvara denna studies frågeställning har empiri samlats in där elever arbetar med matematisk problemlösning i grupp. Denna studies resultat visar att det inte är tillräckligt att elever på egen hand arbetar med matematiska problemlösningsuppgifter i grupp. Slutsatsen visar att eleverna behöver stöttning av lärare eller någon annan med högre kompetens för att eleven skall utveckla sin problemlösningsförmåga. Genom denna studie kan lärare ta del av kunskaper kring undervisning av matematisk problemlösning i grupp.

SammanfattningKerr, Åse & Lindhe Essfors, Jeanette (2016). “Vissa nötter är svårare att knäcka än andra”En intervjustudie om gymnasielärares nycklar till framgång för elever med bristandemotivation. (Keys to reach students with a lack of motivation). Pedagogik, Institutionenför Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.Denna studie belyser faktorer som ökar motivation till lärande. Som teoretiskt ramverkanvänder vi Illeris (2015) modell “Lärandets tre dimensioner”, samspel, drivkraft ochinnehåll, samt Säljös (2000) sociokuluturella perspektiv. Utifrån tidigare forskningsdel harbegreppen samsyn, delaktighet, inkludering och lärmiljö framkommit som nycklar förframgång.Studien har sin upprinnelse i vår upplevelse av utmaningen i att leda elever med bristandemotivation till framgång. Syftet är att studera, tolka och förstå vad några gymnasielärareuppfattar vara nycklar till studieframgång för elever med bristande motivation.Vi har valt en halvstrukturerad kvalitativ metod för att samla in empiri. Det empiriskamaterialet består av fokusgruppsintervju med gymnasielärare utifrån nyckelbegrepp ochansvarsfördelning på individ-, grupp- och organisationsnivå. Resultatet pekar mot att läraretar för givet att elever är motiverade när de påbörjar sina gymnasiala studier och hargrundförutsättningar för att själv ta ansvar för att lyckas.Vi har även konstaterat att lärarna efterfrågar ett utökat ledningsansvar för uppbyggnad avsamsyn via kollegialt lärande. För ökad motivation ska förändringar göras iundervisningssituationen och inte hos eleven. Relationskompetensen och att hitta lösningari samspel med omgivningen är nycklar till framgång.Nyckelord: delaktighet, fokusgrupp, inkludering, lärmiljö, lärandets tre dimensioner,motivation / AbstractKerr, Åse & Lindhe Essfors, Jeanette (2016). “Vissa nötter är svårare att knäcka än andra”En intervjustudie om gymnasielärares nycklar till framgång för elever med bristandemotivation. ( Keys to reach students with a lack of motivation). Pedagogik, Institutionenför Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola.This study with a theoretical base, within a sociocultural perspective, highlights the factorsthat increase the motivation to learn. Based on parts from previous research the concepts ofconsensus, participation, inclusion and learning environment emerged as keys to success.As a theoretical framework we use Illeris thoughts about internal and external motivationand the three dimensions, interaction, motivation and content.The study has its origins in our experience of the challenge to lead students with a lack ofmotivation to success.The aim is to study, interpret and understand what some secondaryteachers perceive to be the keys to educational success for students with a lack ofmotivation.We have chosen a half-structured qualitative method to collect empirical data. Theempirical material consists of focus group interviews with secondary school teachers basedon key concepts and responsibilities at individual, group and organizational level. Theresults indicate that teachers assume that students are motivated when they begin theirsecondary studies and the prerequisites to take responsibility for the success.We also found that the teachers are demanding a broader management for buildingconsensus through peer learning. To increase the motivation, changes has to be made in theteaching situation. Relationship skills and finding solutions in interaction with the environment are keys to success.Keywords: participation, focus group, inclusion, creative learning environment, learningin three dimensions, motivation.

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. I takt med att undervisningsbegreppet förstärkts i Läroplanen för förskolan (2018) anses det betydelsefullt att diskutera förskollärares uppfattningar om undervisning i samband med förskolans utomhusvistelse. För att uppnå syftet har studien utgått från tre centrala frågeställningar som berör utomhusvistelsen som undervisningsarena utifrån planerad och spontan undervisning. Genom intervjuer med sex verksamma förskollärare har deras uppfattningar och erfarenheter om undervisning i samband med utomhusvistelsen synliggjorts. Studiens resultat har analyserats utifrån tidigare forskning samt utifrån studiens grundläggande teoretiska perspektiv utvecklingspedagogiken och dess teoretiska begrepp lärandets objekt och lärandets akt. Studiens resultat visar att förskollärarna ser på utomhusvistelsen främst utifrån aspekterna andningspaus och undervisningstillfälle. Aspekten andningspaus lyfts mestadels som något negativt. Dock lyfts genom resultatet även ett positivt perspektiv på andningspausen, vilket påvisar att förskollärarnas syn på andningspausen påverkar både i vilken utsträckning som utomhusvistelsen kan bli ett undervisningstillfälle och om lärandets objekt blir synligt utomhus.  Resultatet pekar på att både planerad och spontan undervisning bedrivs utomhus, även om spontan undervisning är mest framträdande. Studiens slutsats är att undervisning bedrivs i stor utsträckning under förskolans utomhusvistelse och att utomhusvistelsen möjliggör en mångfald av lärande. / The purpose of this study is to contribute to knowledge, on how preschool teachers perceive teaching during the preschool outdoor activities. The teaching concept has been further strengthened in the latest Swedish preschool curriculum (Läroplanen för Förskolan, 2018). This, reinforces the importance of a deeper understanding of preschool teachers’ view on teaching during the preschool outdoor activities. Fulfilling its purpose, the present study departs from three main question areas: 1. related to outdoor activities as an arena for teaching, 2. planned verses, 3. spontaneous perspective. Through a series of interviews with six active preschool teachers, their view on teaching during preschool outdoor activities have been explored. The results of the study have been analyzed in conjunction with previous research, the theoretical perspective of the study, development pedagogics and its theoretical concepts as well as the object of learning and the acts of teaching. The results of this study suggest that preschool teachers perceive outdoor activities mainly as a break and an extra opportunity to teaching. The aspect of having a break is mainly expressed with a negative connotation, although further results also indicates a positive perspective on taking a break. On the notion of teaching during outdoor activities; the result point to that preschool teachers perception of having a break affects to what extent the outdoor activity becomes a teaching opportunity and if the objects of learning shine through in outdoor activities. Although both planned and spontaneous teachings are conducted, spontaneous teaching is more prominent. The conclusion of the study suggests that teaching is to a larger extent taking place during the preschool outdoor activities and that the outdoor activities provides an opportunity for diversity in teaching.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sex lärares enskilda beskrivningar och upplevelser av genrepedagogiken. Inledningsvis presenteras kravet som undervisningen och samhället ställer på elevers skrivförmåga. Därefter ges en förklaring till hur genrepedagogiken kan möta dessa krav. För att undersöka detta har studien bedrivits utifrån två frågeställningar som är: Hur uppfattar läraren elevens förutsättningar för lärande utifrån genrepedagogiken? Vilka hinder och möjligheter framträder i lärares genrebaserade arbetssätt? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har vi kunnat få en djupare bild av lärarnas genrebaserade skrivundervisning. I vårt resultat framgår det att lärarna grundar både sin planering och undervisning på cirkelmodellens fyra faser. Det framkommer delade uppfattningar kring effekterna av genrepedagogiken. En del lärare menar att eleverna blir uttråkade och frustrerade, medan andra betonar att eleverna motiveras och inspireras. Slutligen betonas det att genrepedagogiken utgör både hinder och möjligheter i skrivundervisningen. Metoden hjälper eleverna att skriva utförligare texter efter genrens karaktäristiska drag. Däremot beskrivs genrepedagogiken också som hämmande för elevernas kreativitet och tidskrävande. Studiens slutsatser är att scaffolding är avgörande för elevernas lärande och skrivande. En annan slutsats är vikten av variation i skrivundervisningen för att hitta rätt balans mellan stöttning och utmaning för eleverna. / The aim of this study is to examine six teachers' descriptions and experiences of genre pedagogy. The study begins by presenting the requirement that teaching and society place on students' writing ability. Then an explanation is given of how genre pedagogy can meet these requirements. The study has been conducted based on two questions: How does the teacher perceive the student's conditions for learning based on genre pedagogy? What obstacles and opportunities appear in teachers' genre-based working methods? Through a qualitative study with semi-structured interviews, we have been able to get a deeper picture of teachers' genre-based writing instruction. Our result shows that teachers base both their planning and teaching on the four phases of the circle model. There are divided views about the effects of genre pedagogy. Some teachers believe that students become bored and frustrated, while others emphasize that students are motivated and inspired. Finally, it's pointed out that genre pedagogy constitutes both obstacles and opportunities in writing instruction. The method helps students write more detailed texts according to the genre's characteristic features. Despite this, the genre pedagogy is inhibiting students' creativity and also being time-consuming. The study concludes that scaffolding is crucial for students' learning and writing. Another conclusion is the importance of variation in writing instruction to find the right balance between scaffolding and challenge for student's