This study examines what and how classroom teachers and a music specialist learn on their own, with each other, and with their students when they engage in collaborative, multimodal teaching and learning experiences. Through excerpts from interviews, planning sessions, focus groups, and the retelling of classroom experiences, this action research-inspired narrative inquiry documents and explores the experiences of four elementary school teachers as they worked together over a 12-week period. Through a restructured music schedule—designed to facilitate sustainable integrated, multiple literacy experiences—the teachers collaborated with the children and with one another to co-construct authentic learning experiences which drew upon and expanded students' interests and inquiries, and which positioned music in new ways as another classroom language. The unfolding stories examined in this inquiry resonate with the ideas and the spirit of the atelier in Reggio Emilia schools, and they point to the importance of meaningful, collaborative relationships in teacher learning and reflection. The study has implications for the ways in which musical experiences may be structured, made more complex, and revalued in elementary schools.

This study examines what and how classroom teachers and a music specialist learn on their own, with each other, and with their students when they engage in collaborative, multimodal teaching and learning experiences. Through excerpts from interviews, planning sessions, focus groups, and the retelling of classroom experiences, this action research-inspired narrative inquiry documents and explores the experiences of four elementary school teachers as they worked together over a 12-week period. Through a restructured music schedule—designed to facilitate sustainable integrated, multiple literacy experiences—the teachers collaborated with the children and with one another to co-construct authentic learning experiences which drew upon and expanded students' interests and inquiries, and which positioned music in new ways as another classroom language. The unfolding stories examined in this inquiry resonate with the ideas and the spirit of the atelier in Reggio Emilia schools, and they point to the importance of meaningful, collaborative relationships in teacher learning and reflection. The study has implications for the ways in which musical experiences may be structured, made more complex, and revalued in elementary schools.

Submitted by Marta Toyoda (1144061@mackenzie.br) on 2016-11-26T14:28:32Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Vanessa Marques Galvani.pdf: 43896627 bytes, checksum: a732fbe7b44d7ad953c2c29988c94cc1 (MD5) / Approved for entry into archive by Paola Damato (repositorio@mackenzie.br) on 2016-11-28T12:19:38Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Vanessa Marques Galvani.pdf: 43896627 bytes, checksum: a732fbe7b44d7ad953c2c29988c94cc1 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-28T12:19:38Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Vanessa Marques Galvani.pdf: 43896627 bytes, checksum: a732fbe7b44d7ad953c2c29988c94cc1 (MD5) Previous issue date: 2016-02-15 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / From the experience of an early childhood education teacher and through the photographic collection of its educational activities built between the years 2012 and 2014, this work deepens the pedagogical documentation processes according to the Reggio Emilia approach, especially in the publications of Malaguzzi (1999), Hoyuelos (2004 and 2006), Rinaldi (2012) and Focchi (2013), to investigate the research methodology based arts with a focus on photography according to Roldan and Marin-Viadel (2012) and the connections between art, research and teaching advocated by Rita Irwin (2004, 2013 and 2014). During the research, searching through photographs that documented the pedagogical practice, photo-essays were created in a process of selection and creation that boosted both as were driven by theoretical reflection. Proved to be the picture of potential as a research device for educational activities - in the construction of the collective memory of the child, the construction of new knowledge, to overcome stereotypes and teaching self-assessment - offered as a new lens for the teacher. / A partir da experiência de uma professora de Educação Infantil e por meio do acervo fotográfico de suas ações pedagógicas construído entre os anos de 2012 e 2014, o presente trabalho aprofunda os processos de documentação pedagógica segundo a abordagem de Reggio Emilia, especialmente nas publicações de Malaguzzi (1999), Hoyuelos (2004 e 2006), Rinaldi (2012) e Focchi (2013), para investigar a metodologia de pesquisa baseada em artes com foco na fotografia segundo Róldan e Marín-Viadel (2012) e nas conexões entre arte, pesquisa e docência preconizada por Rita Irwin (2004, 2013 e 2014). Durante a pesquisa, ao revistar as fotografias que documentavam a prática pedagógica, foram criados foto-ensaios em um processo de seleção e criação que tanto impulsionaram como foram impulsionados pela reflexão teórica. Revelou-se a potencialidade da fotografia como dispositivo de pesquisa para ações pedagógicas - na construção da memória coletiva da criança, na construção de novos conhecimentos, na superação de estereótipos e na auto-avaliação docente - oferecida como uma nova lente para o professor.

Föreliggande examensarbete bygger på en enkätundersökning bland pedagoger som är verksamma inom förskolor med olika pedagogiska inriktningar i två kommuner. De tre inriktningarna representeras av förskolepedagoger, som enbart arbetar utifrån förskolans läroplan, Montessorilärare samt pedagoger som arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin. Vår undersökning visar att en hel del lärare, som är verksamma inom samtliga inriktningar, framför allt arbetar med såväl planerade som spontana språklekar som rör rim, ramsor samt stavelser. Färre pedagoger arbetar med språklekar som rör enskilda språkljud i ord, vilket är mer abstrakt och kommer senare i utvecklingen av den fonologiska medvetenheten. Vid en jämförelse mellan de olika inriktningarna kan vi skönja, att flest Montessorilärare arbetar med språklekar som rör språkljud på förskolorna. Färst pedagoger som arbetar med dessa lekar är verksamma på de förskolor, där lärarna arbetar utifrån Reggio Emiliafilosofin.

Syftet med studien är att undersöka spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande. Studiens frågeställningar berör arbetssätt med spillmaterial i relation till barns meningsskapande och hur verksamma inom förskolan beskriver spillmaterialets betydelse och inverkan på barns meningsskapande i förskolans verksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkt berör både det konstruktionistiska perspektivet där barnen ses som medkonstruktörer av kunskap och kultur och det posthumanistiska perspektivet där miljön och de materiella tingen i vår omgivning ses som verksamma faktorer för barns lek, lärande och utveckling. En kvalitativ forskningsmetod har använts där insamlingen av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare och en förskolechef. En observation har även genomförts för att få en vidare blick över vad som händer med materialet i verksamheten och för att berika empirin. En slutsats är att arbetet med spillmaterial gynnar barns meningsskapande då det kan möjliggöra utveckling och utmaning av barns språk, kreativitet och fantasi då materialet visar sig vara oförutsägbart och föränderligt där barns egna tankar, idéer och teorier kan få utrymme. En slutsats är också att arbetet med spillmaterial gynnas av ett utforskande arbetssätt och de tre pedagogerna (barn, pedagog och miljö) för tillsammans verksamheten framåt vilket bidrar till barns meningsskapande. I relation till posthumanismens teori om att allt ses som relationellt och sammanflätat kan vi förstå att de tre pedagogerna blir betydelsefulla för barns meningsskapade. Vår önskan med studien är att bidra med kunskap om spillmaterialet och dess betydelse och inverkan på barns meningsskapande.

Uppsatsen handlar om barns kreativa skapande i ateljén och hur vi kan förstå och förhålla oss till kreativitet som fenomen och begrepp i en förskolekontext. Den gestaltande delen beskriver en situation som belyser barns olika sätt att närma sig skapande verksamhet och svårigheten att välja ett pedagogiskt förhållningssätt som passar hela gruppen. Huvudfrågan handlar om hur jag hittar balansen mellan ett ledande och planerat pedagogiskt förhållningssätt och ett som är mera följsamt och spontant med hänsyn till barns olika behov och förutsättningar i kreativt skapande. Syftet med uppsatsen är att med stöd av olika teorier om kreativitet, lek, undervisning, läroplansmålen och Reggio Emilias pedagogiska filosofi undersöka kreativitet och skapande och olika pedagogiska strategier i förhållande till detta. Metoden är ett reflekterande essäskrivande utifrån berättelsens dilemma och mina egna erfarenheter. I den reflekterande delen tas olika definitioner av kreativitetsbegreppet upp och jämförs sinsemellan, samt olika sätt på vilka kreativitet bedöms och värderas på individ- och gruppnivå. Med avstamp i Reggio Emilias pedagogiska filosofi och läroplanen för förskolan diskuteras begreppen undervisning kontra lek, och miljön som den tredje pedagogen. Slutsatsen blir att barngruppens sammansättning och dynamik spelar en viktig roll tillsammans med pedagogens intentioner och miljöns utformning, och att ett ledande pedagogiskt förhållningssätt i vissa fall kan vara nödvändigt för barns kreativa skapande men att utrymme måste ges för barnens lek och egna idéer.

En förskola på Textilvägen i Södra Hammarbyhamnen som också inrymmer studentboende, kolonilotter på Fryshusets tak, teater- och danslokaler och en festvåning till uthyrning. Detta ger en möjlighet att ta outnyttjade ytor i anspråk och ge något tillbaka till de boende i området. Man bjuder in olika aktörer och knyter på så sätt ihop förskolan med omgivningen. Byggnadens olika funktioner är uppelade i hexagonala torn i varierande höjd. Utrymmet som bildas mellan tornen bildar en ljusgård som knyter samman förskolans olika delar. Delar av taket kan utnyttjas av barnen som utomhusgårdar. Genom platsbesök och intervjuer med förskolepersonal, förskolechefer, pedagoger, stadsdelar, byggföretag, exploateringskontor och arkitekter har jag tagit mig en bit på vägen i att förstå hur processen ser ut och varför förskolorna ser ut som dom gör. Jag har velat skapa en arkitektur som tar avstamp i denna “verklighet”, med en reel plats och faktiska förutsättningar, men som också tillåter sig att tänja gränser och möta barnen i deras gränslöshet. / A kindergarten on Textilvägen in Södra Hammarbyhamnen which also houses student housing, allotments on the ceiling of Fryshuset, blackbox space for theatre and dance and then also a party room for hire. This provides an opportunity to claim unused areas and give something back to the residents in the area. It invites different actors and in this way connects the preschool to the surrounding environment. The building's various functions are put up in the hexagonal towers of varying height. The space formed between the towers creates an atrium that connects the preschool parts. Parts of the roof can also be used by the children as outdoor space. Through site visits and interviews with preschool staff, pre-school managers, teachers, districts, construction companies, development offices and architects, I have partly come to understand how the process looks like and why preschools look like they do. I've been wanting to create an architecture that takes of in this "reality", with a reel seat and the actual conditions, but also allows itself to push the boundaries and meet the children in their boundlessness.

Läsmiljöer i förskolan kan påverka barns utveckling inom literacy och syftet med studien är att jämföra läsmiljöerna i en förskola med förskolebibliotek och en förskola utan förskolebibliotek samt att undersöka hur miljöerna används ur barnperspektiv och barns perspektiv. Teorierna som används för studien är miljön som den tredje pedagogen och den del av Aidan Chambers (2011) teori Läsandets cirkel som heter att välja. Studien försöker komma så nära barns perspektiv som möjligt genom att göra deltagande observationer med barn som görs med fallstudier. Barnperspektivet fås genom enskilda intervjuer med förskollärare från två förskolor. Resultatet visar att de studerade läsmiljöerna såg olika ut men användes till literacyrelaterade aktiviteter av barnen på båda förskolorna. Resultatet visar även att barnen inte var direkt delaktiga i utformningen eller de beslut som togs, däremot observerades deras beteende och miljön anpassades av pedagogerna. Skillnaden som upptäckts mellan förskolan med bibliotek och förskolan med läsmiljö var att biblioteket var schemastyrt, medan läsmiljön var mer fri att användas av barnen när de ville. Barnen använde det material som gjorts tillgängligt genom miljöns utformning medan material som var ur deras räckhåll inte användes.

This study describes the effects of an 11 week training for 2 preschool teachers focusing on systematizing an inquiry learning approach inspired by the literature on Reggio Emilia inspired practices. This study uses a qualitative, multi-methodology approach including interviews, examination of classroom documentation, and examination of the Broderick and Hong Cycle of Inquiry (© revised 2007) planning forms. Qualitative coding and narratives describe each teacher's data taken at 3 intervals in the study and describe changes, challenges, and successes in teacher practices. Results indicate that these teachers learned successful inquiry learning strategies and grew in both their understanding of the process and their ability to translate this to the classroom. Further studies are needed to determine the effects of adding administration to the mentoring process and if a short-term training can change long-term classroom practices.

El presente Trabajo de Suficiencia Profesional (TSP) presenta la reflexión y análisis realizado de la experiencia docente significativa desarrollada en una Institución Educativa enmarcada en la filosofía Reggio Emilia. Dicho análisis tiene como enfoque el reflexionar sobre los aportes que dicha filosofía ha brindado al rol docente para fomentar y facilitar la adquisición de aprendizajes profundos por parte de los estudiantes de 4 y 5 años. Del mismo modo, a través de la metodología de la narración reflexiva, se comprende la importancia del rol docente en los procesos de enseñanza – aprendizaje y la necesidad de implementar un constante auto - análisis del ser docente para conectar el quehacer con la motivación de ser parte del necesario cambio en nuestra sociedad, brindando a los estudiantes las herramientas que necesitan y de este modo cerrar las brechas que existen actualmente y que afectan a nuestro país. Asimismo, el presente trabajo enlaza la formación recibida en la Facultad de Educación de la PUCP con la experiencia significativa, analizando cómo la formación de pregrado brindó herramientas y experiencias claves para el desenvolvimiento docente y también se detallan, desde la reflexión de dicha experiencia, aportes a la propuesta formativa de la Facultad de Educación. / This Professional Sufficiency Work (TSP) presents the reflection and analysis carried out on the significant teaching experience developed in an Educational Institution framed in the Reggio Emilia philosophy. This analysis focuses on reflecting on the contributions that this philosophy has made to the teaching role to promote and facilitate the acquisition of deep learning by students from 4 to 5 years old. Likewise, through the methodology of reflective narration, the importance of the teaching role in the teaching-learning processes is understood and the need to implement a constant self-analysis of being a teacher to connect the task with the motivation of being part of the necessary change in our society, providing students with the tools they need and thus close the gaps that currently exist and that harm our country. Likewise, this work links the training received at the Faculty of Education of the PUCP with the significant experience, analyzing how undergraduate training provided key tools and experiences for teaching development and is also detailed, from the reflection of the significant teaching.