Denna uppsats skrivs på uppdrag av en global däcktillverkare som ämnar öka sin försäljning i Sverige genom att implementera expressleverans och syftar till att undersöka huruvida en kortare leveranstid kan påverka framtida däckförsäljning. För att underlätta planeringen av genomförandet av expressleverans används klusteranalys. I denna uppsats har fokus lagts på att jämföra olika hierarkiska klustringsmetoder och utvärdera vilken metod som ger de mest optimala klustren givet datamaterialet. För att undersöka om det existerar efterfrågan av expressleverans genomförs en egen enkätundersökning riktat mot företagets kunder. Utöver detta undersöks även i vilken utsträckning efterfrågan av expressleverans varierar efter kundsegment och storlek på kunden vilket testas med hjälp av logistisk regressionsanalys. I uppsatsen kommer vi fram till att Wards metod genererar de mest optimala klustren givet datamaterialet och att en förkortad leveranstid ger en effekt på ökningen av den framtida däckförsäljningen i vissa regioner.

Studien syftar till att ge en beskrivande bild av premiepensionens fondutbud, vad som skiljer de olika fondalternativen åt samt till att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgift är för premiepensionens fonder. Fonderna delas in i olika fondkategorier: aktiefonder, räntefonder, blandfonder och generationsfonder. Sedan studeras hur storlek, avgift och risk skiljer sig mellan de olika kategorierna. För att undersöka hur sambandet mellan riskjusterad avkastning, storlek och avgifter är görs en multipel regressionsanalys för varje fondkategori. Utifrån resultaten dras slutsatserna att avgift har ett negativt samband med riskjusterad avkastning, fondstorlek har ett positivt samband med riskjusterad avkastning för aktiefonder, räntefonder och blandfonder och ett negativt samband för generationsfonder.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare är syftet med studien att öka förståelsen för de ersättningsnivåer som styrelseledamöter erhåller samt de skillnader som finns i ersättningsnivå mellan olika styrelseledamöter i bolag på OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet består av 6469 bolagsårsindivider i svenska börsbolag mellan åren 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillämpas för att redogöra för varför ersättningar till styrelseledamöter existerar. Därefter används Hambrick och Masons (1984) upper echelon-teori för att förklara varför utbildning kan vara en av de bestämmande faktorerna för en styrelseledamots ersättning. Studien kan inte påvisa att ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå föreligger. Däremot påträffas att styrelseledamöter med utländsk härkomst har en högre utbildningsnivå än ledamöter med svensk härkomst, samt att kvinnliga styrelseledamöter erhåller en lägre ersättningsnivå än manliga styrelseledamöter givet en likvärdig utbildningsnivå.

I denna uppsats undersöks hur värderelevansen i nordiska förvaltningsfastighetsbolags redovisning har påverkats i och med införandet av IAS 40,och värdering till verkligt värde den första januari år 2005. Värderelevans mäts i denna studie i styrkan av samvariationen mellan redovisningsposterna eget kapital och resultat och bolagens marknadsvärde. Alla förvaltningsfastighetsbolag som har funnits listade på Nasdaq OMX Nordic small-, mid- och large cap under samtliga av undersökningsåren (2000-2013) ingår i studien. De bolag som har noterats under undersökningsperioden ingår inte i studien, inte heller de bolag som varit registrerade under hela perioden men som bytt företagsinriktning till förvaltningsfastighetsbolag under den undersökta tiden ingår i studien. Den undersökta tidsperioden delas in i tre mindre perioder. En period som representerar läget innan införandet av IAS 40 (år 2000-2004) och två perioder som representerar läget efter (år 2005-2009, år 2010-2013). Studien genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser där de olika perioderna skiljs åt med hjälp av dummy-variabler. Studiens resultat visar att värderelevansen har ökat mellan period 1 och period 2. Däremot har värderelevansen sjunkit för period 3 i jämförelse med såväl period 1 som period 2. Av detta kan slutsatsen dras att värderelevansen var som starkast under period 2. För den modell som valdes (Modell 3) var samtliga variabler signifikanta.

No description available.

Den 24 februari invaderade Ryssland grannlandet Ukraina, vad som många trodde skulle bli en snabb övertagning av landet visar sig vara ett kostsamt och långdraget krig. Detta har skapat en oro världen över och inte bara för invånarna av Ukarina utan också den ekonomiska sidan av konflikten. Efter Rysslands invasion har EU antagit 10 olika sanktionspaket mot Ryssland, fyra av dessa undersöks i studien. I uppsatsen undersöks om sanktionerna mot Ryssland har haft negativa effekter på 16 olika OECD länders växelkurs, samt om dessa effekter varit mer negativa när länderna har varit mer exponerade jämfört med länder som har mindre exponering. Resultatet har varierat för olika sanktionspaket, dock de signifikanta resultaten att växelkursen reagerar mer negativt när landet är mer exponerat.

Börsintroduktion är en process som innebär att ett företag för första gången tillgängliggör sina aktier för handel på börsen. Vid fastställandet av priset på en aktie finns två metoder som företag kan tillämpa, vilket är fast eller intervallprissättning. Problem som kan uppstå i samband med en börsintroduktion är att teckningskursen inte blir värderad till det pris som marknadsvärdet uppskattas till, vilket kallas underprissättning. Denna studie syftar till estimera magnituden av en eventuell underprissättning och jämföra olika faktorers påverkan på denna. Vidare är syftet att identifiera hur valet av prissättningsmetod påverkar den eventuella underprissättningen på den svenska börsmarknaden. Med hjälp av en regressionsanalys på 149 observationer, kom författarna av denna studie fram till att den genomsnittliga underprissättningen för perioden 2005-2015 har varit 4,61 %. Det konstaterades att en fast prissättningsmetod medför en högre förstadagsavkasting och att den rådande marknadsavkastningen har störst påverkan på underprissättningen. / IPO (Initial Public Offering) is a process in which a company for the first time starts to sell its shares on the stock market. When determining the share price, there are two methods acompany can use - bookbuilding or the fixed price method. Problems that may arise when introducing an IPO is that the offered price will not be equivalently valued with regard to the estimated market value, which is also called underpricing. The aim of this study is to estimatethe magnitude of a potential underpricing and to compare different impacts from various factors. Furthermore, the aim of the study is to identify how the choice of pricing method impacts the potential underpricing on the Swedish stock market. In a sample of 149 observations, the regression analysis implies that the market-adjusted underpricing is 4,61 % during the years 2005-2015. We find that a fixed price method generates higher average initial return. We also find that the current market rate of return has the greatest impact on underpricing.

During the refugee crises in Sweden 2015, it became clear that there are several disadvantages with the Swedish reception system. It is well known that refugees and other immigrants are not distributed equally among the country's municipalities. An even distribution is important for a successful reception and integration according to the Swedish Authorities and Regions. The purpose of this paper is to analyze what factors could be the reason for an uneven distribution of refugees in Sweden. To analyze the question, secondary data is used from 2006 to 2015 in order to make pooled regressions and Least Squares Dummy Variable (LSDV) models. Different data is collected that may be related to the dependent variable of new arrivals per capita based on previous studies and theories. In addition, we are aware that there are more aspects that can affect the municipal reception but cannot be measured in this study. The study found that the following investigated variables are associated with the number of arrivals received in a municipality. It was shown that the percentage of former foreign-born in the municipality had a positive correlation with the proportion of new arrivals and it also suggested that these new arrivals settle in areas with others from similar backgrounds. An unexpected result was the percentage of seniors in a community that affects the dependent variable positively. Additionally, the average income in a municipality shows a negative correlation, whereby this result could be explained from people with similar incomes living in similar areas. The study also analyzed the education level of people which shows a negative relationship that can be justified in a similar way. It was also found that unemployment affects new arrivals positively but the results are not clear.  It was found that housing deficits have a negative relationship with the dependent variable, whilst housing surplus has a positive correlation which was expected. Countryside municipalities show a positive result that is statistically significant and the metropolitan municipality has a negative impact, however this result is not statistically significant. As for political power, this does not show any connection with the dependent variable on new arrivals. It can be explained by using the median voter theorem which explains how the parties attract the greatest number of voters.   Keywords: Refugee policy, Refugee, Municipality, Regression analysis. / Under flyktingkrisen i Sverige 2015 blev det påtagligt att det finns brister i det svenska mottagningssystemet, det uppmärksammades att nyanlända inte fördelas jämnt mellan landets kommuner. En jämn fördelning är enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) viktig för ett lyckat mottagande och integration. Uppsatsens syfte är att undersöka frågan: ”Vad kan den ojämna fördelningen av nyanlända mellan landets kommuner bero på?” För att analysera frågeställningen används i uppsatsen sekundärdata mellan 2006–2015, metoden som används är poolade regressioner och minsta kvadratdummyvariabel (LSDV) modellen. Data samlas över sådana variabler som bör ha ett samband med den beroende variabeln nyanlända/capita utifrån tidigare studier samt teorier. Utöver valda variabler är vi medvetna om att det finns fler saker som kan påverka kommuners mottagande men som inte mäts i denna studie. Studien finner att ett antal av de undersökta variablerna har ett samband med antalet nyanlända som mottages i en kommun.  Andel tidigare utlandsfödda i kommunen har ett positivt samband med andel nyanlända vilket kan bero på att många nyanlända bosätter sig i områden där det finns personer med liknande bakgrund. Medelinkomsten i en kommun visar sig ha ett negativt samband till den beroende variabeln vilket möjligen beror på att personer med liknande inkomst bosätter sig i liknande områden. Utbildningsnivå är också negativt relaterat till andel nyanlända som mottages i en och kan motiveras på liknande sätt som medelinkomst. Andel pensionärer i en kommun har ett positivt samband med den beroende variabeln vilket är ett oväntat resultat. Arbetslöshet har också ett positivt samband med andelen nyanlända men resultaten är otydliga. Bostadsunderskott har ett negativt samband med den beroende variabeln medan bostadsöverskott har ett positivt samband vilket var väntat. Landsbygdskommuner visar ett positivt samband som är statistiskt säkerställt, storstadskommun har ett negativt samband men resultatet är inte signifikant. Politiskt styre visar inte något samband till den beroende variabeln nyanlända per capita vilket kan förklaras med hjälp av medianväljarteoremet.   Nyckelord: Flyktingmottagande, nyanlända, kommuner, regressionsanalys.

In 2016 the former gorvernment decided to increase the wage for specificly skilled teachers in order to deal with decreasing results and to strengthen the attractivety of the profession. This paper examines the relation between the political ruling in municipalitys in sweden and the ways these implemented the reform, called teachers pay rise. Some local governments chosed differentiated model while others provided a unitary amount to all teacher who fulfilled the criteria. The results from regressionanalysis show that the relation between the variables are more noticable in local governments who rules with a majority than others. both liberal and socialistic goverments was guided by their political ideology. Furthermore the results indicate that local politicians are influenced by their ideology when implementing the reform. Liberal governed municipalities more frequently provided larger variation in wage rise than socialistic municipalities. The implications of the results are interessting since the status of the Swedish model can be questioned and if school policies should be a political arena for local politicians.

De senaste decennierna har kapitalet koncentrerats menar flera forskare, vilket leder till frågan om vad detta kommer att innebära för ekonomin. I den här studien analyseras hur förmögenhetsfördelning påverkar tillväxt. Tidigare har mestadels inkomstfördelningens påverkan på tillväxt undersökts vilket gör att den här studien är en av de absolut första av sitt slag.   Syftet med den här studien är att öka förståelsen av fenomenet ekonomisk fördelning och hur det påverkar tillväxt. Med en ny typ av data på fördelning av förmögenhet testas förhållandet och ställs mot argumentet om att jämnare fördelning leder till lägre tillväxt. Studiens statistiska analys visar att argumentet saknar stöd vilket också bekräftas av tidigare forskning på området. Istället indikerar resultaten att sambandet mellan fördelning av förmögenhet och tillväxt bör förstås som ett inverterat u-samband snarare än ett linjärt samband vilket också utmanar hållningen i tidigare studier om att tillväxten ökar av jämnare ekonomisk fördelning. I det inverterade u-sambandet beräknas också en preliminär brytpunkt för vilken fördelning av förmögenhet som ger högst förväntad tillväxt.