Syftet med arbetet är att ta reda på hur företrädare för och verksamma i skolor resonerar kring kost och hälsa, till exempel om de känner till Livsmedelsverkets riktlinjer samt om de anser att skolan uppfyller dem. Jag ville också ta reda på hur skolorna bidrar till att förbättra elevernas matvanor, samt hur elevernas matvanor ser ut. Undersökningen genomfördes i form av en enkät på tre olika skolor från olika områden i en sydsvensk stad. På varje skola deltog en rektor, en fritidspedagog och två klasser, en årskurs fem och en årskurs sex. Totalt deltog nio personer ur personalen samt 132 elever i undersökningen.Den teoretiska anknytningen till arbetet handlar om att se hälsan ur ett helhetsperspektiv; fysisk, psykisk och social hälsa. En annan teori var hur viktigt det är att lära barnen ta egna beslut, att ansvaret inte bara behöver ligga hos pedagogerna och föräldrarna, utan också hos barnen själva.Resultatet visade att kunskapen finns hos både personal och elever om hur viktig kosten är för prestation och orken i skolan. Kunskapen fanns också om hur skolorna bör arbeta med kost och hälsa samt vilken mat som är bra för god hälsa. Samtidigt visade det att skolans matmiljö inte var bra, den är generellt stressig och väldigt högljudd. Det fanns otydligheter om vem som bär ansvaret för undervisningen om kost och hälsa. Brister fanns i samarbetet mellan fritidspedagoger och annan personal. Viss personal antydde att undervisningen om kost och hälsa inte behöver stärkas, samtidigt visade det sig att många elever inte äter frukost. Det var mer än hälften som inte gillar maten i skolan samt en stor andel elever som inte äter frukt varje dag.Det framstod också skillnader i resultatet beroende på skolans placering i kommunen. En skola i ett område karakteriserat av låg utbildningsnivå och låg inkomst visade att eleverna äter färre måltider jämfört med eleverna på en skola i ett område förknippat med hög utbildning och hög inkomst.Det finns saker att förbättra men också saker som är positiva. Personalen arbetar i en skola innehållande goda kunskaper och de har stora förutsättningar till att göra det ännu bättre. Något som har speglats i informanternas uttalanden, är att de är medvetna om vilka riktlinjer och rekommendationer som finns till skolan angående skolmaten. Således finns en medvetenhet om vikten av att arbeta med kost i kunskapsutvecklande och hälsofrämjande syfte.

Uppsatsen handlar om föräldrarnas rätt att välja skola för sitt barn. Enligt friskolereformen har föräldrarna rätt att välja den grundskola som det vill att deras barn ska gå i. Det kan vara en kommunal skola eller friskola. I Sverige pågått en debatt om de konfessionella friskolorna. Det har blivit en politisk fråga som handlar om konfessionella skolorna ska tillåtas eller inte. Ordet konfessionell innebär ”som avser trosbekännelsen; som strängt håller på trosbekännelsen”.[1] En skola som konfessionell har sin värdegrund i religion. De konfessionella skolorna är omtalade i Sverige genom att det öppet talar om religion. Sverige betraktas av omvärlden som en av världens mest sekulariserade stater. Ordet sekularisering innebär att ”processer som innebär att religionen förlorar i betydelse i ett samhälle”.[2] Även om Sverige under många hundra år var en religiös stat så har religionen under det senaste århundradet fått mindre mening i människors liv. Likväl har vi i Sverige tagit vissa aspekter ur olika religioner och utövar dem som yoga, meditation som härstammar från religion. Uppsatsen handlar om religiösa friskolor och Abram de Swaan menar att Samhällsvetenskapen ”har människor i olika samlevnadsformer som sitt studieobjekt”.[3] Det som jag intresserad av är om religiösa friskolor och föräldrarnas rätt att välja skola för sina barn utifrån gällande lagar i Sverige och internationella konventioner. Anledningen till att detta är intressant att undersöka är att om man har en rätt i Sverige som innebär att föräldrarna har möjlighet att välja skola för sina barn så bör innebär alla skolor. Det som jag intresserad av är fått del av är varför föräldrarna valt en religiös friskola till sitt barn. Detta har gjort att jag mailat till rektorer för religiösa friskolor i Sverige. Det som är mitt syfte är fått del av på föräldrarnas aspekter som jag inte anser kommer fram i samhällsdebatten. [1] https://www.ordlista.se/ordbok/konfessionell [2] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sekularisering [3] De Swaan, Abram, (2004), s 88.

Mycket resurser läggs idag ner för att uppmuntra till ett hållbart agerande, men det är långt ifrån bra och på många områden finns brister. Inom turismnäringen har resenärer inte alltid tillräckligt med kunskap om hållbart resande. Informationsspridning är därför viktigt och researrangörer är en grupp som kan påverka resenärerna då de har en direktkontakt med dem. Syftet med detta arbete är därför att utreda på vilka sätt information om hållbart resande lyfts fram via researrangörerna Apollo, Ving, Fritidsresor samt Solresors hemsidor. Syftet är även att se hur väl denna information stämmer överens med Schyst Resandes rekommendationer för researrangörer. Frågeställningen är: hur väl presenterar svenska researrangörer information om hållbart resande via sina hemsidor? Målet är att dela med oss av resultatet till Schyst Resande för att kunna ge dem en uppdatering om dagens situation. Vi vill även bidra med ett system för hur information kan utvärderas på hemsidor gällande researrangörer och hållbar turism. Studien består av en innehållsanalys av Sveriges fyra största researrangörers hemsidor. Innehållsanalysen har gjorts med hjälp av ett unikt kodningsschema, anpassat för denna studie.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur avkastningen på aktier påverkas av köp - och säljrekommendationer i media, och om det är möjligt att uppnå en abnormal avkastning genom att följa dessa. Forskningsfrågor: ●   Är det möjligt att använda rekommendationer för att nå en abnormal avkastning? ●    Går det att se ett signifikant samband mellan rekommendationer och avkastningen på aktier? ●    Finns det några skillnader i hur avkastningen reagerar beroende på om det är köp - eller  säljrekommendationer? Metod: Studien använder en kvantitativ metod, där en eventstudie kommer att genomföras på 51 svenska börsnoterade bolag. En hypotesprövning används för att kunna bekräfta eller förkasta att det finns ett samband mellan publiceringen av rekommendationer och avkastningen på aktier. Teori: Studien utgår från den effektiva marknadshypotesen, utöver denna behandlas även behavioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Resultat/Slutsats: De aktier som blivit köprekommenderade har i genomsnitt haft 2,32 procent överavkastning under eventfönstret. De aktier som blivit säljrekommenderade har i snitt haft en underavkastning på 1,26 procent. De starkaste reaktionerna kunde man se under eventdagen. Sedan anpassade sig aktierna snabbt till den nya informationen. För den genomsnittliga kumulativa abnormala avkastningen för köp- respektive säljrekommendationer kunde inte något signifikant samband bekräftas. / Purpose: The purpose of this study is to investigate the possibility to reach an abnormal return on the stock market by follow recommedations given by media. Research questions: ● Is it possible to use stock recommendations to achieve an abnormal return? ● Is it possible to see a significant correlation between the recommendations and the return on equities? ● Are there any differences in how the proceeds will react depending on whether it is a buy - or sell recommendation? Methods: This study is based on a quantitative approach and use an event study. The event study include 51 swedish stock companies. A hypotesis test is used to investigate if there is any connection between the recommendations in media and the return on the share price. Theoretical framework: This study is based on the efficient market hypothesis and behvioral finance (cognitive biases, arbitrage, cognitive dissonance theory och herding behavior). Results/Conclusion: The shares that have been recommended as "buy" on average had 2.32 percent of returns during the event window. For the shares that have been recommended as "sell" have on average had a negative return of 1.26 percent. The strongest reactions could be seen during the eventday. The shares adapted quickly to the new information. For the average cumulative abnormal return any significant relationship could not be confirmed.

<p>Bakgrund: För att avgöra huruvida aktieanalytiker som grupp betraktat tillför värde för investerare måste frågan ställas om det är lönsamt att följa analytikernas konsensusrekommendationer. Ett problem med att följa dessa är att rekommendationerna som utgör konsensus kan förbli oförändrade under långa perioder vilket innebär att de vanligtvis blir mindre informativa med tiden. Studier som istället utvärderar värdet av reviderade rekommendationer har visat att det kan vara mer lönsamt att följa analytiker när de ändrar uppfattning om en aktie.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att utvärdera revideringar av aktieanalytikers rekommendationer på den nordiska marknaden och att analysera investeringsstrategier baserade på dessa som tar hänsyn till transaktionskostnaders inverkan på avkastningen.</p><p>Genomförande: De reviderade rekommendationerna har utvärderats kvantitativt med data från Inquiry Financial för perioden 2006 – 2009. Vi konstruerar sex portföljer för varje studerad marknad, där de olika portföljerna består av upp- respektive nedgraderade aktier med olika innehavsperioder för att testa huruvida revideringarna kan sägas vara informativa.</p><p>Resultat: Resultaten visar att reviderade rekommendationer är informativa på flera av de studerade marknaderna, där aktiekurser fortsätter att stiga för uppgraderingar och sjunka för nedgraderingar flera månader efter att revideringen har skett. En investerare som agerade på revideringarna hade kunnat generera överavkastning i ett flertal utvärderade strategier innan justering för transaktionskostnader skett. När hänsyn tagits till transaktionskostnadernas inverkan genererar ingen strategi signifikant alfa, men resultaten indikerar ändå att det finns ett värde i att följa revideringarna.</p> / <p>Background: To determine whether or not stock analysts as a group add value for investors the question that should be asked is if it’s profitable to follow the analysts' consensus recommendations. A problem with following these is that the recommendations that enter into the consensus can remain unchanged for long periods which mean that they generally become less informative over time. Studies that instead evaluate recommendation revisions have shown that it can be more profitable to follow the analysts when they change their opinions regarding a stock.</p><p>Aim: The aim of this study is to evaluate analysts’ recommendation revisions in the Nordic markets and to analyze investment strategies based on these revisions that consider the impact of transaction costs.</p><p>Completion: The recommendation revisions have been evaluated quantitatively using data from Inquiry Financial for the period 2006 – 2009. We construct six portfolios for each market, where the portfolios consist of up- and downgraded stocks with different holding periods in order to determine how informative the revisions are.</p><p>Findings: We find that recommendation revisions are informative in several of the studied markets, where stock prices continue to drift upward for upgrades and downward for downgrades several months after the revision. An investor acting on these revisions would have been able to generate abnormal returns in a number of considered strategies, gross of transaction costs. When the impact of transaction costs is considered no strategy generates significant alpha due to the frequent rebalancing required, but the results nonetheless indicates that there is value in following the revisions.</p>

<p>Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. </p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. </p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. </p><p>Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.</p>

<p><em> </em></p><p><p><strong><strong><strong><strong>Syfte:</strong><p>Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen.</p><strong><p>Metod:</p></strong><p>Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier.</p><strong><p>Resultat & slutsats:</p></strong><p>Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt.</p><strong><p>Förslag till fortsatt forskning:</p></strong><p>En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det?</p><strong><p>Uppsatsens bidrag:</p></strong><p>Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen. Vi har visat att kundens förväntningar är mäklarens viktigaste styrredskap.</p><strong><p>Nyckelord:</p></strong><p>Fastighetsmäklare, förtroende, förväntningar, risk, upplevd kvalitet, rykte, rekommendationer, word of mouth.</p></strong></strong></strong></p><p> </p></p>

<p><strong>Syfte och frågeställning </strong></p><p>För att kunna utvärdera utbildningar inom Fysisk aktivitet på recept (FaR) och ur ett större perspektiv utveckla användandet av FaR som behandlingsmetod, är det av intresse att veta vilken inverkan specifik FaR-utbildning har på förskrivningen. Denna studie syftar till att undersöka detta med följande frågeställning: Vad har en specifik FaR-utbildning för kortsiktig effekt på förskrivningsfrekvensen av Fysisk aktivitet på recept?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Som studiedesign valdes kontrollerad interventionsstudie där den undersökta specifika FaR-utbildningen utgjorde interventionen. För att kunna mäta en effekt av den undersökta utbildningen studerades förändring av förskrivningsfrekvensen av FaR samt möjliga påverkansfaktorer. Enkätundersökning användes som datainsamlingsmetod och genomfördes, före och efter den undersökta utbildningen, på kursdeltagarna samt på en likvärdig kontrollgrupp. Antalet deltagare i studien var 9 i interventionsgruppen och 20 i kontrollgruppen. De frågor som togs upp i enkäten berörde <em>kön</em>, <em>ålder</em>, <em>befattning</em>, <em>tidigare utbildning inom FaR</em>,<em> förskrivning av FaR</em>, <em>muntliga</em> <em>rekommendationer om fysisk aktivitet</em>, <em>egna fysiska aktivitetsvanor</em> samt<em> kunskaper om </em>och<em> inställning till FaR som behandlingsmetod</em>. Enkäterna från den första mätningen samlades in manuellt medan de i den andra mätningen distribuerades via post. Resultatet analyserades statistiskt med hjälp av Chi-två test, Mann-Whitney U-test och linjär regression.</p><p><strong>Resultat </strong></p><p>Förändringen i FaR-förskrivning och antalet muntliga rekommendationer skiljde sig signifikant mellan grupperna. Kontrollerat för möjliga påverkansfaktorer som undersökts i enkäten kunde dock skillnaden mellan grupperna i förändring av FaR-förskrivning och antalet muntliga rekommendationer inte längre säkerställas statistiskt.</p><p><strong>Slutsats </strong></p><p>Den undersökta specifika FaR-utbildningen har sannolikt en kortsiktig effekt på förskrivningsfrekvensen av FaR. Dock krävs upprepade mätningar med fler deltagare för att bekräfta detta. Utbildning för förskrivande personal kan vara ett sätt att öka förskrivningen och vidare utveckla användandet av FaR-metoden.</p>

Bakgrund: Redovisningen är inte längre enbart en teknisk angelägenhet utan intresset för att uppnå kunskap om de samhälleliga faktorerna som påverkar redovisningen har ökat. Samhällsutvecklingen har lett till ett ökat krav på öppenhet i redovisningen vilket i sin tur har lett till mer kontrollerad redovisning. Med en ökad reglering följer dock problem med efterlevnaden av rekommendationerna. Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva utvecklingen av rekommendationer för årsredovisningen genom att undersöka vilken genomslagskraft Redovisningsrådets rekommendationer har och hur företagen tillämpar rekommendationerna. Vi ämnar även undersöka hur företagen idag förhåller sig till öppenhetsbegreppet samt hur företagen ställer sig till standardsättning. Avgränsningar: Studien är avgränsad till att omfatta företag som är börsnoterade vid OM Stockholmsbörsen. De årsredovisningarsom har studerats är från utvalda år under 1990-talet. Genomförande: Genom att studera valda företags årsredovisningar har vi undersökt hur företagen tillämpar Redovisningsrådets rekommendationer och vilka upplysningar de lämnar. För att validera informationen i årsredovisningar och för att besvara frågeställningarna om standardsättning och öppenhet har vi också genomfört intervjuer med företagsrepresentanter. Resultat: I studien har framkommit att företagsrepresentanterna anser att standardsättning är nödvändig, framför allt ur jämförelsehänseende. Företagen tillämpar under hela undersökningsperioden också Redovisningsrådets rekommendationer och lämnar i stort sett de upplysningar som krävs. Detta gäller samtliga undersökta rekommendationer utom RR 8 där upplysningarna genomgående är bristfälliga. Rörande upplysningskraven i RR 6 kunde viss fördröjning urskiljas. I undersökningen konstaterades att företagen inte hade lämnat samma information om standards inte funnits, vilket innebär att reglerad öppenhet fordras. När det gäller definitionen på öppenhet sträckte sig svaren från att uppfylla rapporteringskraven till att inte dölja någonting. Syftet med öppenhet är enligt företagsrepresentanterna exempelvis att möjliggöra jämförelser mellan företag.

Bakgrund: För att avgöra huruvida aktieanalytiker som grupp betraktat tillför värde för investerare måste frågan ställas om det är lönsamt att följa analytikernas konsensusrekommendationer. Ett problem med att följa dessa är att rekommendationerna som utgör konsensus kan förbli oförändrade under långa perioder vilket innebär att de vanligtvis blir mindre informativa med tiden. Studier som istället utvärderar värdet av reviderade rekommendationer har visat att det kan vara mer lönsamt att följa analytiker när de ändrar uppfattning om en aktie. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera revideringar av aktieanalytikers rekommendationer på den nordiska marknaden och att analysera investeringsstrategier baserade på dessa som tar hänsyn till transaktionskostnaders inverkan på avkastningen. Genomförande: De reviderade rekommendationerna har utvärderats kvantitativt med data från Inquiry Financial för perioden 2006 – 2009. Vi konstruerar sex portföljer för varje studerad marknad, där de olika portföljerna består av upp- respektive nedgraderade aktier med olika innehavsperioder för att testa huruvida revideringarna kan sägas vara informativa. Resultat: Resultaten visar att reviderade rekommendationer är informativa på flera av de studerade marknaderna, där aktiekurser fortsätter att stiga för uppgraderingar och sjunka för nedgraderingar flera månader efter att revideringen har skett. En investerare som agerade på revideringarna hade kunnat generera överavkastning i ett flertal utvärderade strategier innan justering för transaktionskostnader skett. När hänsyn tagits till transaktionskostnadernas inverkan genererar ingen strategi signifikant alfa, men resultaten indikerar ändå att det finns ett värde i att följa revideringarna. / Background: To determine whether or not stock analysts as a group add value for investors the question that should be asked is if it’s profitable to follow the analysts' consensus recommendations. A problem with following these is that the recommendations that enter into the consensus can remain unchanged for long periods which mean that they generally become less informative over time. Studies that instead evaluate recommendation revisions have shown that it can be more profitable to follow the analysts when they change their opinions regarding a stock. Aim: The aim of this study is to evaluate analysts’ recommendation revisions in the Nordic markets and to analyze investment strategies based on these revisions that consider the impact of transaction costs. Completion: The recommendation revisions have been evaluated quantitatively using data from Inquiry Financial for the period 2006 – 2009. We construct six portfolios for each market, where the portfolios consist of up- and downgraded stocks with different holding periods in order to determine how informative the revisions are. Findings: We find that recommendation revisions are informative in several of the studied markets, where stock prices continue to drift upward for upgrades and downward for downgrades several months after the revision. An investor acting on these revisions would have been able to generate abnormal returns in a number of considered strategies, gross of transaction costs. When the impact of transaction costs is considered no strategy generates significant alpha due to the frequent rebalancing required, but the results nonetheless indicates that there is value in following the revisions.