I detta arbete undersöks hur man konstruerar en sökfunktion och hur sökresultatvisningen görs på bästa sätt. Sökfunktionen är oftast en central del på en webbsida idag och fyller en viktig roll för om en webbsida skall bli framgångsrik eller inte. Om informationen inte går att hitta på ett enkelt sätt kan webbsidan tappa sina användare ganska snabbt. Även presentationen av sökresultaten kan vara en vital del där logik, design och layout är viktiga aspekter som inte får förbises. Det finns således en hel del faktorer att ta hänsyn till som webbutvecklare. Rapporten går igenom några utvalda best-practice metoder från områden som layout, sökfält, sökresultat och paginering med syftet att identifiera viktiga och användbara metoder. En analys av 10 webbsidor samt en enkätundersökning genomfördes för att undersöka om metoderna tillämpades i verkligheten samt om det var metoder som användare efterfrågar. Arbetet resulterade i en sammanställning av viktiga faktorer som rekommenderas vid konstruktion av en användarvänlig sökfunktion och presentation av sökresultat.

Detta arbete undersöker hur företagare praktiskt kan optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. Marknadsföring i sociala medier är något som många företagsledare prioriterar eftersom det främjar en tvåvägskommunikation som i sin tur kan leda till att man når ut till fler kunder och ge lyckade vinsteffekter. Arbetet behandlar utvalda best-practices för att hitta de rekommendationer som kan ses som bäst lämpade för att praktiskt optimera ett företags webbsida och profilsidor i sociala medier. För att precisera rekommendationerna granskade arbetet vilka som tillämpas i verkligheten samt vilket behov och vilken kunskap mindre verksamheter har av sociala medier. Detta undersöktes genom att analysera fem företags aktivitet på Internet samt genomföra en enkätundersökning riktad till småföretagare. Resultatet omfattar en sammanställning över adekvata rekommendationer till mindre företag som praktiskt vill optimera sina marknadsföringssatsningar i sociala medier. / The purpose of this study is to examine how companies can preform practical optimization of their marketing efforts in social media. Marketing in social media is something that many business leaders prioritize as it promotes a two-way communication, which in turn can lead to the possibility to reach out to more customers and provide successful profit effects. The report examines selected best-practices to find those recommendations that can be viewed as best suited for pracital optimization of a company’s website and profile-pages in social media. In order to define the recommendations, the study reviewed which recommendations were applied to real companies and what need and what knowledge small businesses have in the area. This was examined by analyzing five businesses and their activity in social media, which was followed up by an digital survey targeting small businesses. The result include a summary of appropriate recommendations to smaller companies that want to practically optimize their marketing efforts in social media.

Due to changed air humidity, wooden houses can be affected negatively by for example deformations and settlements. Hälsingland farms (Hälsingegårdar) are a number of old homesteads, of which seven are listed at UNESCO’s World Heritage List. The wooden buildings at Hälsingland farms reflect the building techniques from the 18 and 19th century in Hälsingland province and are therefore of value both economically and culturally. To preserve the buildings in their original condition and to pass down the knowledge of the building techniques there is need of accurate documentation. Accurate documentation is possible through three-dimensional models created by, for example, terrestrial laser scanning. The aim of this study has been to develop recommendations for documentation of wooden buildings, such as Hälsingland farms, with terrestrial laser scanning and to create the base for future deformation investigations on Slåttagården, a Hälsingland farm. Terrestrial laser scanning was carried out in April 2017 at Slåttagården. With Global Navigation Satellite Systems (GNSS) receiver, five points on the ground were measured to establish a reference network. A number of control and check points were measured with a total station on and around the main building. The control points were marked with spherical targets. After the laser scanning was completed, the point clouds were registered in two different ways, with cloud-to-cloud registration and target-to-target registration. Then the point clouds were georeferenced into the external reference system. The position uncertainty was controlled in the software Cyclone by comparison between check points and modelled planes from the georeferenced point cloud. Registration and position uncertainties for the two registration methods differ marginally, which indicates that the use of targets in TLS projects similar to this study is not necessary. TLS is limited by the fact that it is a terrestrial technology and therefore needs to be supplemented with other documentation technologies, such as Unmanned Aircraft System. The study provide a base for future deformation studies at the Hälsingland farm Slåttagården. The collected data have low position uncertainty (about 0.01 m) and are therefore considered to be a good base for continued deformation studies. / Byggnader i trä kan vid ändrade fuktförhållanden påverkas negativt genom bland annat sättningar och deformationer. Hälsingegårdar är ett antal äldre bondgårdar, där sju av dessa är listade på UNESCO:s världsarvslista. Hälsingegårdarnas träbyggnader speglar 1700- och 1800-talens byggnadstekniker i Hälsingland och är därför av värde, både ekonomiskt och kulturellt. För att bevara byggnaderna i deras ursprungliga skick samt för att föra vidare kunskapen kring dåtidens byggnadstekniker krävs en noggrann dokumentation. Noggrann dokumentation är möjlig med hjälp av tredimensionella modeller skapade med exempelvis terrester laserskanning (TLS). Syftet med den här studien har varit att ta fram rekommendationer för utförandet av dokumentation av gamla träbyggnader, till exempel Hälsingegårdar, med hjälp av TLS samt att skapa underlag för framtida deformationsundersökningar på Hälsingegården Slåttagården. TLS utfördes under april månad 2017 på Slåttagården. Med GNSS-mottagare mättes fem punkter in för att etablera ett referensnätverk. Ett antal kontrollpunkter mättes in på byggnaden av huvudintresse med hjälp av en totalstation. Med totalstationen mättes också stödpunkter kring byggnaden in, dessa markerades med sfäriska signaler. Efter sex uppställningar TLS registrerades punktmolnen på två olika sätt; punktmolnsregistrering och registrering baserad på konnektionspunkter. Därefter georefererades punktmolnen till externa referenssystemet. Lägesosäkerheten kontrollerades därefter i programvaran Cyclone genom en jämförelse mellan kontrollpunkter och modellerade plan från det georefererade punktmolnet. Registrerings- och lägesosäkerheter för de båda registreringsmetoderna skiljer sig marginellt åt, vilket talar för att användning av signaler i laserskanningsprojekt liknande denna studie inte är nödvändig. TLS begränsas av att det är en markbunden teknik och behöver därför kompletteras med annan dokumentationsteknik, till exempel obemannade flygfarkostsystem (UAS). I studien skapades ett underlag för framtida deformationsundersökningar på Hälsingegården Slåttagården. Insamlade data har låg lägesosäkerhet (cirka 0,01 m) och bedöms därför ha goda förutsättningar för fortsatta deformationsundersökningar.

Människor fattar varje dag olika beslut. Dessa beslut sker oftast under situationer med osäkerhet, där sannolikheterna och konsekvenserna inte är kända. Med den nya tekniken och ständiga samhällsutvecklingen ställs människor inför beslut i allt mer komplexa situationer. Det finns därför en efterfrågan på beslutsstöd till människor. Ett av dessa beslutsstöd som har utvecklas är med hjälp av artificiell intelligens (AI) och då i form av AI-rekommendationer. Dessa AI-rekommendationer finns redan i situationer som exempelvis i trafiken, sjukvården och finansmarknaden. Det som dock inte har undersökts är hur AI-rekommendationer faktiskt påverkar det mänskliga beslutsfattandet, vilket denna studie syftade till att göra. Studien genomfördes genom ett osäkerhetstest på deltagare som antingen fick rekommendationer från en AI (N=99) eller rekommendationer från en människa (N=85). Det som undersöktes var om det fanns någon skillnad mellan hur människor tar beslut och i deras informationsinsamling, samt i människors säkerhet till sina beslut beroende på om de fick rekommendationer från en AI eller människa. Vidare undersöktes hur AI och mänskliga rekommendationers stödjande och motstridiga information påverkar det mänskliga beslutsfattandet samt människors säkerhet till sina beslut. Slutligen undersöktes om det fanns ett samband mellan människors generella attityder mot AI till deras beslutsfattande, informationsinsamling och säkerhet till sina beslut. Studiens resultat både bekräftar och dementerar tidigare forskning. Framtida forskning bör därför fortsätta undersöka AI-rekommendationers påverkan på det mänskliga beslutsfattandet för att de ska kunna användas på bästa sätt och då samtidigt förhoppningsvis fortsätta utveckla samhället.

Folkhälsomyndigheten är en viktig aktör i det nationella smittskyddsarbetet mot covid-19. Sedan pandemins start har myndigheten haft det primära uppdraget att förse befolkningen med viktig information om det aktuella läget kring covid-19. I ett försök att kontrollera smittspridningen av viruset har riktlinjer och rekommendationer formulerats till befolkningen. Individer som är 70 år och äldre identifierades tidigt som en huvudsaklig riskgrupp att skydda från den allvarliga sjukdom eller död som covid-19 kan orsaka.  Med avsikt att medvetengöra ålderistiska inslag i officiella myndighetsuttalanden, syftar denna uppsats att undersöka hur språket som förmedlas i presskonferenserna kan tänkas konstruera och reproducera föreställningar av ålder. I denna studie kommer de förändringar i levnadsvanor som riktlinjerna medförde att problematiseras utifrån ett sociologiskt perspektiv. Frågeställningen fokuserar på hur myndigheter mobiliserar åldersrelaterade diskurser i sitt pandemisvar. Det material som avser att granskas utgår från transkript av myndighetsgemensamma presskonferenser. Med hjälp av en kritisk diskursanalys kan språket undersökas närmare. I analysen av datamaterialet fungerar Norman Faircloughs tredimensionella modell som ett vägledande redskap tillsammans med teorierna om ålderism, stigma och diskurs.  Resultaten visar att presskonferenser gällande covid-19 tenderar att kategorisera  åldersrika som en homogen och sårbar grupp i behov av skydd. Vidare bygger presskonferenserna på kronologiska ålderskategorier som kan försätta åldersgrupper i motsättning till varandra och därmed orsaka ett ”vi” och ”dem”-tänk. Studien kan bidra till att medvetengöra problematiska diskursiva uttryck om ålder som riskerar att skapa diskriminerande strukturer på såväl mikro- som makronivå.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighet och normativt beteende, i denna studie definierat som hygienbeteende i följandet av rekommendationer för COVID-19. Studien undersökte även sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt könsskillnader i hygienbeteende och rädsla för COVID-19. Studiematerialet utgjordes av svaren från en enkät (N = 160). Enkäten mätte personlighet utifrån NEO-FFI-3 och rädsla för COVID-19 (FCV-19S), samt följandet av rekommendationer för COVID-19 (hygienbeteende). Resultaten visade att hög grad av målmedvetenhet korrelerade positivt till att följa rekommendationerna och att hög grad av känslomässig instabilitet och vänlighet korrelerade positivt med rädsla för COVID-19. Studien fann även att kvinnor rapporterade högre i rädsla för COVID-19, samt en högre anpassning i beteende för att följa rekommendationerna. Resultaten går i linje med tidigare forskning, men framtida forskning bör vidare undersöka sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt om det kan finnas kulturella skillnader. / The aim of the study was to examine the relationship between personality and normative behavior, defined as compliance to recommendations, and the relationship between personality and fear of COVID-19. The study also examined gender differences in compliance to recommendations and fear of COVID-19. The sample consisted of Swedish university students (N = 160). Questionnaires were used to collect data, and it measured personality (NEO-FFI-3), fear of COVID-19 (FCV-19S) and compliance to recommendations. The results showed that individuals with high scores on conscientiousness were more likely to comply with the recommendations. High scores on neuroticism and agreeableness were positive correlated with high fear for COVID-19. Women reported higher fear for COVID-19 and were more likely to comply with the recommendations. These results are in line with previous research, but future research need to investigate the relationship between personality and fear of COVID-19 and if there are any cultural differences.

Previous research indicates that recommendations generally have a positive impact on consumer consumption, however, studies have primarily focused on industries such as film, dining and wine. This study examines the effects of various types of recommendations on consumer behavior within the food industry, where purchases tend to be routine and characterized by automated decision-making processes. The findings suggest that recommendations within the food sector have a positive impact on sales, regarding all selected products and different types of recommendations. The study confirms that expert recommendations, in this case from a chef, as well as sustainability-focused recommendations, influence consumer behavior. Consumers are more inclined to purchase a product with a recommendation compared to one without such an endorsement. This can be explained by consumers' trust in expert opinions and their appreciation of environmentally friendly attributes in consumption choices. This study also investigates the effects of green marketing, based on sustainability, on consumer behavior. The study confirms several hypotheses regarding the influence of recommendations on consumers, the effectiveness of different recommendations, and that recommendations for sustainable choices have a greater effect than expert recommendations. In summary, this study indicates that recommendations within the food industry influence consumer behavior, and both expert recommendations and sustainable recommendations are effective in increasing sales. This may have practical implications for the food industry and how they can market their products. To further increase the understanding of how recommendations affect consumers' decision-making processes and behavior, future research could be conducted on different recommendations. Their respective impacts, as well as factors that alter consumers' purchasing behavior, can be explored. / Tidigare forskning visar att rekommendationer generellt påverkar konsumenters konsumtion positivt, dessa studier har främst fokuserat på branscher och industrier såsom film, restaurang och vin. Denna studie undersöker effekterna av olika typer av rekommendationer på konsumentbeteende inom livsmedelsbranschen, där inköp tenderar att vara rutinartade och präglas av automatiserade beslutsprocesser. Resultaten indikerar att rekommendationer inom livsmedelssektorn har en positiv inverkan på försäljningen, gällande samtliga utvalda produkter och olika typer av rekommendationer. Studien bekräftar att expertrekommendationer, i detta fall från en kock, samt rekommendationer med fokus på hållbarhet, påverkar konsumentbeteendet. Konsumenter är mer benägna att köpa en produkt med en rekommendation jämfört med en som inte har en sådan. Detta kan förklaras av konsumenternas förtroende för expertutlåtanden och deras uppskattning av miljövänliga attribut i konsumtionsval. Denna studie undersöker även effekterna av grön marknadsföring, baserad på hållbarhet, på konsumentbeteendet. Studien bekräftar flera hypoteser angående rekommendationers inverkan på konsumenter, effektiviteten av olika rekommendationer samt att rekommendationer för hållbara val har större effekt än expertrekommendationer. Sammanfattningsvis indikerar denna studie att rekommendationer inom livsmedelsbranschen påverkar konsumentbeteendet och att både expertrekommendationer och hållbara rekommendationer är effektiva för att öka försäljningen. Detta kan ha praktiska implikationer för livsmedelsbranschen och hur de kan marknadsföra sina produkter. För att ytterligare öka förståelsen för hur rekommendationer påverkar konsumenternas beslutsprocesser och beteende, kan framtida forskning utföras på olika rekommendationer. Där deras respektive påverkan samt faktorer som ändrar konsumenternas köpbeteende undersöks.

This exam thesis that you hold in your hands deals with the search for suitable textsthat a teacher of German as a foreign language can read with the pupils andstudents. It examines what tips the textbooks give for teaching and how readingsocialization and the enjoyment of reading can be supported. This thesis alsoincludes a study of the texts that are not in the textbooks, but which German teachersin Sweden read with their pupils and students.

The digital growth of the 21st century has led to the development and establishment of recommendation systems for digital services. This is to allow users to find relevant content in the vast amount of data that exists. Past research shows that recommendation systems have been explored to a large extent, but that there is considerable knowledge missing regarding its impact on users. With this, we have chosen to examine its filtering and prioritization from the users perspective in order to see how recommendations are perceived and what implications it can bring for the future. The collection of data has been made through qualitative interviews and observations where Spotify’s recommendation systems have been used as foundation. When analysing this data, categorizations have shown results within five overall themes that have contributed to several conclusions. It has been shown that there are differences regarding the perception of integrity and trust between different kinds of recommendations and that there is an extensive obliviousness regarding the different recommendation systems. There is also no common view on the differences in value concerning the various ways to explore in Spotify and all of the participants have expressed dissatisfaction as well as four out of five showing mistrust towards recommendation systems.

När människan åldras medför det en förändrad fysiologi och metabolism vilket ökar risken att drabbas av undernäring. Mat är mer än bara näringsintag, det är även ett sätt att umgås, socialisera och njuta. Måltiderna på ett äldreboende styrs av många hygienregler, näringsrekommendationer och policydokument som bland annat berör måltidsmiljö, måltidsordning samt matens innehåll av näringsämnen och energi.  Ett syfte med studien var att identifiera och beskriva vad som gynnar och hindrar ätandet hos äldre på ett äldreboende, ett ytterligare syfte var att studera, analysera och värdera måltidssituationen utifrån ett gastronomiskt perspektiv. I denna studie har vi beräknat näringsintag med hjälp av vägd kostregistrering under fem dygn hos åtta brukare på en enhet vid ett äldreboende och jämfört näringsintaget mot Livsmedelsverkets rekommendationer. Dessutom har vi undersökt och värderat måltidssituationen utifrån deltagande observation. Resultatet visar att det är problematiskt att leva upp till många delar av rekommendationerna och policyn då både tid och kunskap hittills saknats. Dessutom är det problematiskt att tillfredställa alla brukares individuella behov och önskemål. Brukarnas näringsintag var lägre än Livsmedelsverkets rekommendationer för de flesta näringsämnena. Antalet måltider och innehållet i framförallt mellanmålen motsvarade inte heller rekommendationerna. Dessutom var nattfastan för lång för de flesta av brukarna.