Syftet med denna studie är undersöka och belysa speciallärares erfarenheter och arbete gällande samundervisning för att inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Samundervisning eller den engelska termen co-teaching har länge använts som inkluderande arbetsform i USA (Sundqvist, 2021, s. 186). Samundervisning innebär att specialläraren tillsammans med klassläraren undervisar elever i behov av särskilt stöd (ibid., s. 185.)  Den teoretiska ansatsen i studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där det relationella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) används i analysen av empirin. I studien har vi tagit del av åtta speciallärares erfarenheter och reflektioner via semistrukturerade digitala intervjuer. Speciallärarna som deltagit i studien har erfarenhet av samundervisning som skett tillsammans med klasslärare inom ordinarie verksamhet. Intervjuerna spelades in med ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en tematisk analysmetod som genererade 23 underteman som i sin tur genererade åtta huvudteman. Huvudteman har analyserats utifrån fem teoretiska begrepp som genererats utifrån studiens teoretiska ansats; sociala relationer, lärmiljö, delaktighet, lärande och kommunikation I studien framkommer det att speciallärarna anser att två pedagoger i klassrummet bidrar till både social- och pedagogisk inkludering för samtliga elever. Samundervisning som metod möjliggör och underlättar enligt respondenterna för pedagogerna att arbeta med differentierat material, kompensatoriska hjälpmedel, stationsarbete och befästa kunskap på olika sätt inom den ordinarie undervisningen, vilket tyder på att samundervisning som metod bidrar till elevers delaktighet, lärande och kommunikation.

The purpose of the study is to elucidate preschool teachers' preceptions regarsing the youngest childrens's opportunities for participation and influence based on play. The study is qualitative, and we have utilized semi-structured interviews. The study has been analyzed through a relational perspective using the concepts of pedagogical approach and pedagogical meeting as well as chilperspective, and children's perspective. The result indicate that the participating preschool teachers perceive play as highly important for the youngest children in preschool, and that play can function as a tool for influence and participation. Preschool teachers also provide examples of how to support and challenge children in their play to strengthen and enhance their influence and participation as well as what challenges the preschool teachers feel there are in the work with participation and influence at the preschool. / studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring de yngsta barenens möjligheter till delaktighet och inflytande med utgångspunkt i liken. Studien är kvalitativ och vi har använt oss ac semistrukturerade intervjuer. studien har analyserats genom ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppen pedagogiskt tillvägagångsätt och pedagogiskt möte, samt med hjälp av barnperspektiv och barns perspektiv. i resultatet framkommer det att de förskollärarna som medverkade i studien uppfattar leken som mycket viktig förde yngsta barnen i förskolan samt att leken kan fungera som ett verktyg för inflytande och delaktighet. förskollärare ger också exempel på hur man kan stötta och utmana barnen i deras lel för att stärka och utveckla deras inflytande och delaktighet, samt vilka utmaningar som förskollärare upplever att det finns i arbetet med delaktighet och inflytande på förskolan.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare upplever det specialpedagogiska stödet från den samlade elevhälsan, i sin lärarroll samt för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) innefattar elevhälsans uppdrag specialpedagogiska, psykosociala och medicinska insatser. Arbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning visar att samarbetet mellan lärare och den samlade elevhälsan är betydelsefull för att möjliggöra skolframgång hos alla elever genom inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Trots uppdraget att bedriva arbetet hälsofrämjande och förebyggande så visar studier att detta inte sker i önskad utsträckning utan har tenderat att fokusera på åtgärdande och individuella insatser. Detta är en kvalitativ studie där det empiriska underlaget samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare. Resultatet visar att ett relationellt synsätt dominerar bland lärare. Över lag framkommer en samstämmighet om att orsaken till elevers svårigheter främst finns i miljön runtomkring eleven. Framgångsfaktorer för specialpedagogiskt stöd från den samlade elevhälsan är enligt lärarna i vår studie en närvarande elevhälsa, förutsättningar för samarbete mellan olika professioner samt kompetensutveckling.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om grundskolerektorers behovsanalys av sin verksamhet utifrån tillsättandet av resurspersoner, samt hur de organiserar stödet. Syftet handlar även om att öka kunskapen kring vilka konsekvenser detta kan få för verksamhetens specialpedagogiska arbete. Tidigare forskning visar att det finns stor variation i resurspersoners roller och arbetsuppgifter, men att påverkan på kunskapsinhämtandet och den sociala utvecklingen för de elever som får denna stödvariant är övervägande negativ. Forskningen lyfter även att stöd för elev genom resursperson ofta leder till ökad distans till övriga elever och de undervisande lärarna, samt ett ökat beroende av vuxenstöd för eleven. Dock, med flexibel organisation, goda möjligheter till samverkan inom skolan, samt handledning och kompetensutveckling för resurspersonerna, skulle användandet avresursperson i verksamheten få en ökad positiv effekt. På det sättet är både rektor och specialpedagog direkt knutna till resurspersonens arbete. Denna studie har en hermeneutisk, induktiv forskningsansats och är gjord genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju rektorer från två mindre städer i två olika kommuner. Rektorerna arbetar på skolor inom olika socioekonomiska och sociokulturella områden, men fokus är på låg- och/eller mellanstadiet. Att tillsätta resurspersoner i verksamheten visade sig i denna studie handla mest om ett flöde och en relation mellan det teoretiskt möjliga i vad som kan fungera bra för eleven och vad som är praktiskt möjligt utifrån förutsättningarna. I detta betonade rektorerna flexibilitet inom hela organisationen och på alla plan. Elevhälsoteamet, och särskilt specialpedagogen, arbetade i detta i ett cykliskt, ömsesidigt samarbete med rektorn genom förarbete och verkställande av dennes beslut i frågan. Specialpedagogen arbetade även med de negativa effekter användandet av resurspersoner kunde ge, så som behov av handledning och kompetensutveckling.I diskussionsdelen ställs resultatet mot bakgrund och tidigare forskning, samt diskuteras utifrån det systemteoretiska perspektivet tillika det närliggande relationella perspektivet.

Syftet med denna uppsats är att skapa kunskap om pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågan som stått till grund för vår undersökning är: vad anser pedagoger vara viktiga förutsättningar i bemötande av barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på denna frågeställning har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Det skapade empiriska materialet som består av intervjuer med åtta pedagoger som har analyserats utifrån en fenomenologisk metodansats, i syfte att närma sig pedagogernas gemensamma upplevelser inom det valda ämnet. Resultatet framhåller vikten av att pedagogen bör se barnet och se behovet. För att detta skall vara möjligt krävs det att pedagogen har kompetens, är samarbetsvillig, ser till sitt förhållningssätt samt är lyhörd för barnets behov. Uppsatsen visar på att pedagoger i dagens förskola har resurser för att bemöta de barn som är i behov av särskilt stöd. Exempelvis genom handledning från specialpedagoger eller kompetensutveckling som förskolan erbjuder.

Bakgrund och problem Många HR-funktioner har idag genomfört en Human Resource Transformation (HRT) genom att anta ett strategiskt, affärsinriktat och externt fokuserat arbetssätt i linje med verksamhetens mål, för att skapa ett större bidrag till organisatorisk framgång och överlevnad. Detta fenomen har främst studerats ur ett ledningsperspektiv, och medarbetarnas perspektiv har inom forskningen delvis försummats. Då medarbetare ofta beskrivs som organisationers viktigaste resurser, skulle deras perspektiv kunna bidra till att skapa ökad förståelse för HRT och dess relation till organisationers långsiktiga överlevnadsförmåga, en förmåga som ofta beskrivs som organisatorisk resiliens. Syfte och metod Studiens syfte är att skapa större förståelse för relationen mellan medarbetare och HRT, och hur detta kan förstås i relation till resiliens, genom att belysa fenomenet HRT ur ett medarbetarperspektiv. Då studien syftar till att skapa en ökad förståelse, har en kvalitativ forskningsmetod använts där det empiriska materialet hämtats genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är från tre lokalt förankrade organisationer med olika branschtillhörighet. Resultat och slutsats Studiens empiriska material visar på att majoriteten av de intervjuade saknar ordentlig insikt i HR-funktionen och dess uppgifter. De flesta hade ingen relation till HR alls, och uttryckte ett lågt förtroende för funktionen. Det förekom en allmän önskan om ökad närvaro från HR för att skapa möjligheter till relationsbyggande, och för att HR skulle få större insyn i det operativa arbetet. För att besvara studiens problemformulering utgår analys och slutsats från dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels ett relationellt perspektiv som skapats av studiens författare. Utifrån ett systemteoretiskt medarbetarperspektiv, är relationen mellan medarbetare och HR av begränsad betydelse och dess påverkan på resiliens är inte möjlig att göra uttalanden om. Utifrån ett relationellt medarbetarperspektiv är relationen av betydelse i egenskap av en av de resurser som påverkar organisationens medarbetarskap, som i sin tur kan ses som en av de sociala resurser som kan påverka resiliens. Därmed finns även större möjligheter att analysera och dra slutsatser om relationen mellan HRT och resiliens. / Background and problem Today, many HR functions have implemented an HRT by taking a strategic, businessoriented and externally focused approach in line with the business objectives, in order to create a greater contribution to organizational success and survival. This phenomenon has mainly been studied from a management perspective, and the employees' perspective has been partially neglected in research. As employees often are described as the most important resources of organizations, the employee perspective could contribute to creating an increased understanding of HRT and its relation to organizations' long-term survival ability, an ability that is often described as organizational resilience. Purpose and method The purpose of the study is to create a greater understanding of the relationship between employees and HRT, and how this can be understood in relation to resilience, by highlighting the phenomenon of HRT from an employee perspective. Since the study aims to create an increased understanding, a qualitative research method has been used in which the empirical material was obtained through nine semi-structured interviews. The respondents are from three locally based organizations with different industry affiliations. Results and conclusion The empirical material of the study shows that most of the interviewees lack proper insight into the HR function and its tasks. Most had no relation to HR at all and expressed a low confidence in the function. There was a general desire for increased presence from HR to create opportunities for building relationships, and to give HR greater insight into the operational work. To answer the problem formulation of the current study, both analysis and conclusion are based on a system-theoretical perspective as well as a relational perspective created by the authors of the current study. From a systemtheoretical perspective, the relationship between employees and HR is of limited importance and its impact on resilience is not possible to make statements about. From a relational employee perspective, the relationship is important as one of the resources that influences the organization’s followership, which in turn can be seen as one of the social resources that can affect resilience. Therefore, there are also greater opportunities to analyze and draw conclusions about the relationship between HRT and resilience.

Syftet med studien är att belysa och analysera hur speciallärare med inriktning matematikutveckling och dess rektorer ser på speciallärarens roll och dess arbetsuppgifter i förhållande till examensordningen. Metodvalet vid genomförandet av studien var en kvalitativ metod i form av 10 intervjuer där 5 speciallärare med inriktning mot matematikutveckling och dess 5 rektorer medverkade. Urvalet av intervjupersonerna utgick från fem kriterier som användes för att skapa ett målinriktat urval. Resultatet analyserades sedan utifrån Abbotts professionsteori (1988) samt utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visar hur speciallärarnas främsta arbetsuppgifter är att bedriva undervisning samt anpassa lärmiljön. Ett område som de inte lyckats göra anspråk på i större utsträckning är utvecklingsarbetet. Det råder oklarheter hos lärare, ledning samt andra yrkesroller på skolorna kring speciallärarens uppdrag, därför kan uppdraget se olika ut och framgår därmed vara lokalt förhandlingsbart. Det som kan påvisas är att examensordningen inte är det som ligger till grund i utformningen av speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Studien visar att det är rektorns visioner för organisationen, kompetenser samt förmåga att styra som har den avgörande rollen för vilka förutsättningar och hinder för att genomföra uppdraget. Att specialläraren är en del i EHT framgår vara en viktig förutsättning, även att få tid till att genomföra kompetensutveckling samt samarbete med andra aktörer både i och utanför skolan. En ytterligare förutsättning framgår vara att specialläraren tillåts arbeta med det som de är anställda till att göra såsom undervisa, utreda och föra utvecklingsarbete och inte delges andra arbetsuppgifter på grund av organisationens plötsliga behov. / The purpose of the study is to elucidate and analyze how teachers with special education specialization in mathematics development and its principals look at the role of the special education teacher and its tasks in relation to the degree system. The method selection in the implementation of the study was a qualitative method in the form of 10 interviews in which 5 special education teachers with a focus on mathematics development and its 5 principals participated. The selection of the interviewees was based on five criteria that were used to create a targeted selection. The result was then analyzed based on Abbott's professional theory (1988) and from a relational and categorical perspective. The results show how the special education teachers main tasks are to conduct teaching and adapt the learning environment. One area that they have not succeeded in claiming to a greater extent is the development work. There are uncertainties among teachers, management and other professional roles at the schools concerning the special education teachers assignment, therefore the assignment may look different and thus appear to be locally negotiable. What can be demonstrated is that the degree order is not what forms the basis of the design of the special education teachers assignments and tasks. The study shows that it is the principal's visions for the organization, competencies and the ability to control which has the decisive role for what conditions and obstacles to the implementation of the assignment. The fact that the special education teacher is a part of student health framers appears to be an important prerequisite, also to have time to implement competence development and collaboration with other actors both inside and outside the school. An additional prerequisite is that the specialist teacher is allowed to work with what they are employed to do such as teaching, investigate and development work and not be served other tasks because of the organisation's sudden needs.

Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat. / The aim of this qualitative study is to attempt to see differences and similarities in relationships - the importance is not to distinguish what teachers do, but how they do things. We would like to illuminate teachers’ relational competence - what happens in the relationship and interaction between teachers and their students as well as how it affects the students’ participation. We use the term relational competence the way Aspelin (2018) suggests - as a foundation for teachers’ professionalism when it comes to relationships and personal approach - how teachers build pedagogical relationships with their students. Aspelin’s (2018) aspects of relational competence, Linder’s (2016) themes for interplay and Lilja’s (2013) dimensions of trustful relationships have been important to our study which aims to contribute with a depiction of how the relationship can make a difference. This thesis investigates which characteristics of relational competence can be seen in the observed teachers and how it relates to student participation. It also investigates how the students express what determines participation and if they mention relational competence. Methods used to collect data has been notetaking on observations in seven lessons as well as longer interviews with two teachers and a Special Education teacher as well as shorter conversations with four teachers and two groups of students. All empirical evidence has been collected with a class in year nine, and their different teachers. The data has been analyzed with qualitative content analysis and discussed with regards to previous research, literature, theory and terminology. The evidence show how different teachers use their relational competence variously and the way in which the students’ participation responds to it. Three of six teachers showed more signs of relational competence than the others and it is in those teachers’ lessons that the most student participation could be seen. The impact teachers’ relational competence has on the students’ participation is unmistakable. For Learning Support Coordinators this affect the way we work with coaching conversations and guide teachers in their work.

Det övergripande syftet med vår studie är att undersöka hur några förskollärare arbetar för att möta alla barn, även de i behov av särskilt stöd. Syftet är vidare att undersöka om kompetensen och verktygen finns för att inkludera barn i behov av särskilt stöd, och hur dessa verktyg i så fall används i dessa verksamheter. I vår studie använder vi oss av kvalitativ metod, i form av kvalitativa intervjuer för att besvara studiens forskningsfrågor. Resultatet visar att de intervjuade förskollärarna anser att alla barn inkluderas i deras verksamheter, även de i behov av särskilt stöd. De intervjuade förskollärarna betonar att det som är avgörande i denna strävan är förskollärares kompetens och förhållningssätt, specialpedagogens stöd samt resursfördelningen i verksamheterna. Komplexiteten med att skapa en förskola för alla barn framkommer genom att förskollärarna som deltagit i studien uttrycker att det är en fin linje mellan inkludering och exkludering. De anser att många faktorer spelar in för att nå målsättningen om en förskola för alla barn.

The purpose of this study was to investigate and highlight preschool teachers perceptions of challenging children in preschool. Furthermore, the study aims to increase knowledge about what´s most important when encountering with challenging children and which strategies and approaches that are advocated. In addition, the study aims to highlight children's thoughts on how they think the preschool's staff can respond to their needs in challenging situations. The analyses is based on a special educational field where the relational and categorical perspective has been used to interpret our material. The study was conducted through qualitative interviews with six preschool teachers and a group of eight preschoolers. The results show that it is difficult to interpret the concept of challenging children in preschool. However, the main results show that challenging children are often described as needing more time and adult attention in preschool than other children. The results also shows that the relationship between children and teachers is important, and awareness is needed when encountering challenging children. Furthermore, the study shows that advocated strategies consist of dividing the children into smaller groups, working preventively and using a low-affective approach. The work requires much planning and adaptation at both the individual, group and organizational level in order for challenging children to succeed and develop in preschool. From a child’s perspective the results show that it is important for the educator to see opportunities and base preschool planning on the child's interest. Finally, the results from a child’s perspective show that it is important that the educator tries to understand why the child becomes challenging and enables interactions between children.