The purpose with this study was to examine from a relational perspective what qualities and abilities students reason about as important in teachers and what students reason about the student-teacher relationship in school and what significance it can have for students learning and personal development. How students reason about their experiences constitutes the empirical material of the study. Which was done with the research method focus group discussions, where the purpose was to see the students collective and common experiences. The theoretical starting point in the study was based on relational pedagogy, which is partly about how it is used in practice and how the teaching rests on a relationship foundation with human encounters between students and teachers, where communication and presence in these relationships enables a process and development of skills and abilities.  A comprehensive result for the study was that knowledge and relationships cannot be excluded from each other, both parts interact and nourish each other. Students absorb, develop knowledge and at the same time grows as humans through and in meaningful pedagogical relationships together with classmates and teachers. The results also showed that humor was a quality that students emphasized as important in teaching. Humor contributed to a more relaxed classroom climate and a relaxed relationship between student-teacher. Teachers' approach to using humor in teaching made students more comfortable in themselves but also more comfortable in the student-teacher relationship.

Syftet med föreliggande studie har varit att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur sex musiklärare inom ’en-till-en’ undervisning förhåller sig till att skapa och upprätthålla en relation gentemot deras elever i kulturskolan. Tidigare studier föreslår att lärare måste upprätthålla en komplex tvådelad relation som både tillhandahåller den auktoritära- och den personliga lärarrollen. Detta sätt att betrakta lärarrollen kallas för Persona, ett begrepp som är centralt i uppsatsen. Lärarnas utsagor har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod och temana som skapades presenteras och kopplas samman med den teoretiska utgångspunkten att lärare har två roller att upprätthålla vad gäller relationen gentemot eleven. Resultatet visar att den personliga relationen är av stor vikt för informanterna då den synliggör elevens styrkor och svagheter; således kan lärarna individanpassa undervisningen för eleverna. Denna relation skapas och upprätthålls via lärarens intresse för eleven. Detta intresse yttrar sig bland annat genom mellanmänskliga samtal under lektionerna. Dock så bör inte detta intresse vara lektionens enskilda fokus. Utifrån intervjuerna framgår det att lärarna även måste tillhandahålla mer auktoritära och opersonliga lärarroller för att eleven faktiskt ska lära sig något. Dessa två lärarroller ska alltså inte ses som dikotomier, utan ska istället användas som komplement för varandra. / The purpose of this study has been to, with the help of qualitative interviews, examine how six music teachers in ’one-to-one’ tuition relate to creating and upholding a relationship in regards to their students in music schools. Earlier studies suggest that teachers must uphold a complex two-parted relationship that involves the teacher both as an authority and in a more personal role. This way of observing the teacher role is called Persona, a term central in this essay. The statements of the teachers have been analysed with the help of thematic analysis and the themes which were created are presented and connected with the theoretical perspective that teachers have two roles to uphold when it comes to the relationship towards the student. The result of the study shows that the personal relationship is of great importance for the informants as it throws light upon the students strengths and weaknesses. This makes it possible for the teachers to customize the education to fit the student. The relationship is created and upheld on the basis of interest that the teachers have for their students. This interest makes itself shown, among other ways, through interpersonal conversations during the lessons. The teachers interest in their student shouldn’t be the single focus of the lesson though. Based on the interviews, it appears that the teachers also must provide more authoritarian and impersonal teacher roles in order for the student to actually learn anything. These two teacher roles should in other words not be seen as dichotomies, but should instead be used as a complement to each other.

With the starting point in a self percieved dilemma I reflect on how I acted in a crisis situation and if I could have acted in a different way. I ask questions about how preschool educators can handle children and guardians in crisis and the importance of the pedagogues education and experience in dealing with crisis. I have chosen to focus on a socio-cultural perspective, existentialism and tacit knowledge. The methods of the study have been to write a scientific essay and to use qualitative interviews with four educators. I reflect on theories and concepts and discuss how they can be applied in practice. / I denna essä har jag utgått ifrån ett eget upplevt dilemma och reflekterar över hur jag agerade i en krissituation och om jag hade kunnat agera på något annat sätt. Jag ställer mig frågor om hur förskolan kan hantera barn och vårdnadshavare i krissituationer samt vilken betydelse pedagogers utbildningsbakgrund och erfarenhet har när de hanterar kriser. Det teoretiska ramverket utgörs av ett sociokulturellt perspektiv tillsammans med litteratur om relationskompetens, utvecklingspsykologi, existentialism och tyst kunskap. Jag kommer att reflektera kring detta och diskutera hur teorierna kan tillämpas i praktiken. Metoderna för undersökningen har varit att skriva i vetenskaplig essäform och att använda kvalitativa telefonintervjuer med fyra pedagoger.

Bakgrund: I en asymmetrisk relation såsom mellan vuxen och barn, har den vuxne alltid det yttersta ansvaret för relationens kvalitet (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) framhåller att relationer som präglas av närhet, respekt och positivitet är en del av fritidshemsundervisningen. Skapande av tillit, trygghet och tillhörighet gör lärandet meningsfullt för eleverna. Syfte: Syftet är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger i fritidshem har om lärar-elev-relationen i det egna yrkesutövandet. Metod: För insamling av datamaterial har semi-strukturerade intervjuer genomförts. För att bearbeta datamaterialet har tematisk analysmetod använts (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Omsorgsetik (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) och livsvärldsteorin (H. Dahlberg, 2019; K. Dahlberg, 2019) har använts för att tolka materialet. Resultat: Pedagogerna handlar på ett sätt som tyder på att de i yrkesrollen tar på sig det yttersta ansvaret för relationerna till sina elever och kvaliteten på relationerna. I samspel med eleverna arbetar pedagogerna för att skapa en god grund att stå på som gynnar elevernas utveckling och lärande. / Background: In an asymmetrical relationship such as between an adult and a child, the adult always has the ultimate responsibility for the quality of the relationship (Juul & Jensen, 2002/2003). Skolverket (2016) emphasizes it is important that relationships characterized by closeness, respect and positivity are part of the teaching. Creating trust, security and belonging for the pupils at the school-age educare centre enables learning to feel meaningful. Aim: The aim is to describe perceptions of educators in school-age educare centres relating the teacher-pupil relationship in the professional practice. Method: Datamaterial for this study has been collected through semi-structured interviews. The datamaterial has been processed using thematic analysis method (Bryman, 2011; Braun & Clarke, 2018). Care ethics (Colnerud, 2006; Bergman, 2004) and the life world theory (H. Dahlberg, 2019; K.Dahlberg, 2019) has been used to interpret the data. Results: The educators act in a way that indicates that they take on the ultimate responsibility for the relationships with their pupils and the quality of those relationships. In interaction with the pupils, the educators work to create a good foundation which benefits the pupils' development and learning.